Innehållsförteckning 25 Innehåll Styrelse och arbetsgrupper 2 Medlemmar i Vattenvårdsförbundet 25 3 Mätstationer och provtagningspunkter 25 4 Inledning 7 Vattenvårdsförbundets Policy 7 Kontrollverksamheten 25 8 Specialundersökningar 25 Sammanfattningar 9 Övervakning av Flodpärlmusselbestånd i Sollumsån 24 (Sammanfattning) 9 Metaller i vattendrag i Göteborgs kommun 25 (Sammanfattning) 11 Bottenfauna i Göteborgs kommun 25 (Sammanfattning) 12 Vattenvårdande åtgärder i Göta älvs avrinningsområde 25 13 Händelser i Göta älv, Säveån och Mölndalsån 25 19 Verksamhetsplan 22-25 23 Sida Del A Göta älv Bakgrund Göta och Nordre älvar 29 Kommentarer till 25 års vattendragskontroll i Göta älv 3 A:1 Resultatredovisning Göta älv Vattenföring, materialtransport 38 Resultatredovisning Göta älv Trendkurvor, Tendens 4 Resultatredovisning Göta älv Tabeller 43 Resultatredovisning Göta älv Diagram 57 A:2 Resultatredovisning Lärjeån 25 87 Bakgrund Lärjeån 89 Resultatredovisning Lärjeån Tillståndsklasser 9 Resultatredovisning Lärjeån Tabeller 91 Resultatredovisning Lärjeån Diagram 98 A:3 Resultatredovisning Tillflöden 25 (Slumpån, Grönån m fl) 13 Resultatredovisning Tillflöden Vattenföring, materialtransport, tillståndsklasser 15 Resultatredovisning Tillflöden Tabeller 16 Resultatredovisning Tillflöden Diagram 111 Del B Säveån Säveån bakgrund 3 Kommentarer till vattendragskontrollen i Säveån 23 4 Resultatredovisning Säveån Vattenföring, materialtransporter, tillståndsklasser 5 Resultatredovisning Säveån Tabeller 7 Resultatredovisning Säveån Diagram 14 Resultatredovisning Säveån Sjöar 23 Del C Mölndalsån Mölndalsån bakgrund 3 Kommentarer till vattendragskontrollen i Mölndalsån 23 4 Resultatredovisning Mölndalsån Vattenföring, materialtransporter, tillståndsklasser 4 Resultatredovisning Mölndalsån Tabeller 6 Resultatredovisning Mölndalsån Diagram 1 Resultatredovisning Mölndalsån Rådasjön 18 Begreppsförklaringar 1
Styrelse och arbetsgrupper 25 Ordinarie styrelseledamöter Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Gösta Lange Göteborgs stad Sven Johansson Härryda kommun Leif Johansson Kungälvs kommun Niclas Grönvall Lilla Edets kommun Carl-Erik Bergsén Alingsås kommun Lars Munter Holmen Paper AB Leif Mowitz Volvo Aero Corporation Göran Andersson Eka Chemicals AB Gunnar Johansson SCA Hygiene Paper AB Thomas Ericsson Klippan Mölndal AB Suppleanter Ann-Christine Torslid Tornebjer Trollhättans kommun Åsa Wilske Göteborgs Hamn AB Lars Nygren Vattenfall AB, Vattenkraft Claes Wångsell VA-verket i Göteborg Arbetsutskott Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Thomas Ericsson Klippan AB, Mölndals Bruk Claes Wångsell VA-verket i Göteborg Program- och Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen utvärderingsgrupp Göran Andersson Eka Chemicals AB Olof Bergstedt VA-verket Göteborg Hans Oscarsson Länsstyrelsen Dan Hellman Länsstyrelsen Bo Svärd Miljöförvaltningen i Göteborg Mikael Asplund Lilla Edets kommun Informationsgrupp Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Erik Widén Eka Chemicals AB Kristian Pedersen Göteborgs stad Mätvärden och statistik Monica Lundberg Kommunalförbundet GR Layout Siv Dahl och Gunnel Lihmé Kommunalförbundet GR Sekreterare Lennart Lagerfors och Monica Lundberg Kommunalförbundet GR 2
Medlemmar i Vattenvårdsförbundet 25 Kommuner Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg, Öckerö GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Företag och övriga AB Axel Christiernsson, Nol ABB Kabeldon AB, Alingsås Antens Fiskevårdsområdesförening * Antens Laxodling AB Askania AB, Göteborg AstraZeneca, Mölndal Eka Chemicals AB, Bohus Eka Chemicals AB, Trollhättan E.ON Värme Syd AB Ferroprodukter AB, Göteborg Geveko Industri AB, Göteborg Gustavsberg - Vårgårda Armatur AB Göteborgs Hamn, Göteborg Göteborgs Kex AB, Kungälv Hexion Specialkemikalier Sweden AB, Mölndal Holmen Paper AB, Vargön Jernhusen AB Region Väst, Göteborg Klippan AB, Mölndals Bruk, Mölndal Knauf Danogips GmbH, Inlands AB, Lilla Edet Ligno Tech Sweden AB, Vargön Mjörns Fiskevårdsområdesförening, Alingsås * Mölndals Energi AB, Mölndal Parker Hannifin AB, Trollhättan Perstorp Oxo AB, Nol RECI Industri AB, Göteborg Renova AB, Göteborg SAAB Automobil AB, Trollhättan SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk, Lilla Edet Sjöfartsverket, Trollhätte kanal SKF Sverige AB, Göteborg Skrotfrag AB, Agnesberg Sportfiskarna, Göteborg * Säveån Aspen Fiskevårdsområdesförening * Säveåns Övre Fiskevårdsområdesförening * TEKA AB, Alingsås Trollhättan-Vänersborgs Flygplats, Trollhättan Tudor AB, Nol TurNils AB, Alingsås Univar AB, Göteborg Vargön Alloys AB, Vargön Vattenfall AB, Vattenkraft Volvo AB, Göteborg Volvo Aero Corporation, Trollhättan Vårgårda Kromverk AB, Vårgårda Västra Götalands 3 Regionen*
Säveån 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedströms Vårgårda 8 Svartån 1 Säveån vid Torp 14 Säveån inlopp i Mjörn 15 Mellbyån inlopp i Anten 15A Lobäcken inlopp i Anten 16 Mellbyån utlopp ur Anten 17 Mellbyån inlopp i Mjörn 18 Säveån utlopp ur Mjörn 2 Säveån utlopp ur Sävelången 26 Säveån inlopp i Aspen 28 Säveån utlopp ur Aspen 29 Säveån Kyrkbron i Partille 3 Säveån 32 Lemmingebron ME ASP AN AS AÖ Å1 I Mjörn I Aspen I Anten I Anten I Anten I Ålandasjön _ Fasta Stationer +PMK 1 Skräcklan 2 Gäddebäck 3 Älvabo 4 Garn 5 Södra Nol 6 Ormo 7 Surte 8 Lärjeholm 9 Stenpiren 1 Älvsborgsbron PMK Vargön PMK Trollhättan PMK Lärjeholm _ Tillflöden till Göta älv ST1 Gärdhemsån ST2 Stallbackaån, väg 115 ST3 Kårebrobäcken SL1 Slumpån SL2 Lillån, Lunneberg SL3 Lillån, Rommele-Kalvhed SL4 Lerumsån SL5 Visslaån GÅ1 Gårdaån G1 Grönån SK Sköldsån B Brattorpsån Lärjeån 1 Västra grenen 2 Östra grenen 3 Kvarnabäcken 4 Bro i Västra Bergum 5 Bro vid Torv Hög 6 Bro väg mot Geråsen 7 Bro vid Annedal 8 Bro i Linnarhult 9 Bro G:a väg 45 _ Mölndalsån 1 Uppströms Hindås RV 2 Nedströms Hindås RV 4 Inlopp i Gröen 5 Utlopp ur Gröen 6 Inlopp i Rådasjön 7 Utlopp ur Stensjön 7.3 Nedströms Papyrus 8 Samflöde Balltorpsb o Kålleredsb 8.1 Bro vid Växthusgatan 1 Nya Ullevi RL Rådasjön 4
Mätstationer och provtagningspunkter 22-25 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND 5
6
Inledning Göta älvs vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundets intresseområde, som illustreras på kartskiss sidan 5, utgörs av Göta älv nedströms Vänern med de viktigaste tillflödena Slumpån, Lärjeån, Säveån och Mölndalsån. Förbundets uppgift är att verka för god vattenvård. Arbetet sker i nära samråd med miljöövervakande organ så som länsstyrelsens miljövårdsenhet och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder liksom med företrädare för näringsliv, forskning och naturvård i vidaste bemärkelse. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra erforderlig vattendragskontroll inom området. Förbundets styrelse har i februari 1996 antagit en policy för verksamheten. Policyn redovisas nedan. Styrelsen har sedermera kompletterat policyn med kommentarer och tillämpningsanvisningar. Medlemmarna i förbundet utgjordes under 25 av 13 kommuner, 39 företag och 6 stycken övriga medlemmar. Av de senare är 4 fiskevårdsområden. Styrelsen består av 12 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Kommunerna respektive övriga medlemmar utser vardera halva antalet ledamöter i styrelsen. För administration och projektledning köper förbundet tjänster från Göteborgsregionens kommunalförbund. Medlemmarna, styrelsen och de olika arbetsgrupperna finns redovisade på sidan 2-3. Verksamhetsplanen för 25 finns redovisad på sidorna 23-26 i årsrapporten. Policy Verksamheten är inriktad på Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområden samt de biflöden och vattenområden som i övrigt ansluter till älven. Förbundet är en frivillig sammanslutning av intressenter med olika utgångspunkter för sitt medlemskap men med gemensam nytta av verksamheten. Vi skall sträva efter att: bidra till vattenvårdens utveckling konstatera miljöstatus och följa förändringar och utveckling i verksamhetsområdet samt redovisa förhållanden och utveckling i vattenområdena. samarbeta och kommunicera med de myndigheter som har inflytande över verksamhetsområdet samt övriga intressenter. påtala missförhållanden påvisa förbättringsbehov och förbättringsmöjligheter upprätta kort- och långsiktiga mål och planer för verksamheten ständigt utveckla och förbättra verksamheten informera intressenter och allmänhet om verksamheten bredda och utöka medlemskretsen 7
Kontrollverksamheten 25 Det löpande kontrollprogrammet gäller för fyraårsperioden 22-25. Kontrollprogrammet har nu liksom under föregående treårsperiod (1999-21) fått en tydlig inriktning mot en utökad kontroll av miljögifter, bl.a. genom att undersökningar av metaller i vattenmossa och bottenfauna numera ingår. Dessa undersökningar genomförs med olika tidsintervaller. Metaller har undersökts vid ett antal punkter i Göta älv samt i Säveån och Mölndalsån. Vartannat år har bottenfauna undersökningar genomförts på sju punkter i Göta älv samt i Säveån och Mölndalsån. Bottenfaunaundersökningar ger en bra bild över hur tillståndet i våra vattendrag och hur förhållandena förändras över tiden. Undersökningspunkternas antal och läge förändras efter hand som nya behov uppkommer. Under 25 har dock varken bottenfauna eller metaller undersökts i vattenvårdsförbundets regi, det har däremot Göteborgs kommun gjort och dessa redovisas i årsrapporten. Under 25 har det kontinuerligt tagits vattenprover vid sju fasta datoriserade mätstationer utmed Göta älv. Kopplat till dessa mätstationer har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar och vattenintagen kan snabbt stängas om det blir nödvändigt. Under året slutfördes arbetet med en uppgradering av programvaran för älvövervakningssystemet. Utöver de fasta mätstationerna i Göta älv finns ett 6- tal provtagningspunkter i älvens biflöden och de större sjöarna inom området. Under 25 har flera specialundersökningar genomförts. Ett projekt är miljöövervakning av älven med hjälp av fisk i samverkan mellan Göteborgs Universitet, Göteborgs va-verk och Vattenvårdsförbundet. Detta projekt kommer att pågå under några år. Dessutom fortsatte provtagningen för kartläggning av förekomst av flodpärlmussla i Sollumsån samt undersökningen av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. 8
Specialundersökningar 25 sammanfattningar Övervakning av Flodpärlmusslebestånd i Sollumsån 24 Områdesbeskrivning Sollumsån är ca 5 km lång och rinner från Väktorssjöarna och ned till Göta älv. Ån ligger i Lilla Edets kommun. Omgivningen är ställvis starkt kuperad och domineras av barrskog med inslag av odlingsmark i åns nedre delar (nedströms mussellokalen). Bottensubstratet domineras på den undersökta sträckan av grus, sten och block. Vattenkvalitet Vattnet är relativt klart, relativt näringsfattigt och inte försurningspåverkat. Att ån inte är försurningspåverkad beror på att Väktorssjöarna kalkas sedan slutet av 197-talet. Värdfisk Elfisken har utförts i Sollumsån sedan lång tid tillbaka. I ån finns lax liksom såväl havsöring som bäcköring. Laxen och havsöringen kan dock pga vandringshinder inte ta sig upp till den aktuella musselsträckan. Provfiske uppströms den undersökta sträckan uppvisar låga tätheter av bäcköring. Utbredning Huvuddelen av flodpärlmusselbeståndet finns på ett 1 km långt parti av ån i dess övre del. Den undersökta sträckan avgränsas uppåt av ett över 5 m högt vattenfall, vilket är ett naturligt vandringshinder. Längre nedströms finns sparsamt med musslor. Täthet och storlek Tätheten varierade mellan,4 och 16,5 musslor/m 2 med ett medelvärde på 3,5 musslor (Tab.1). Det sammanlagda antalet musslor på den inventerade sträckan uppskattades till 17. Tabell 1. Sollumsån 24 Provsträckornas längd, bredd och area, antal musslos och musseltäthet. Stdav=standardavvikelse, SE=standard error. Sträcka Längd Bredd Areal Antal Täthet nr m m m 2 antal/m 2 1 19,2 3,9 75 35 4,7 2 18,6 4 74 624 8,39 3 15, 4,15 62 122 1,96 4 15,7 4 63 94 1,5 5 11,8 6,1 72 7 9,72 6 17, 6,2 15 298 2,83 7 9,5 4,2 4 66 16,54 8 8,9 5,1 45 183 4,3 9 15, 3,8 57 82 1,44 1 11,8 6,7 79 15,19 11 18,5 5,8 17 5,47 12 16,7 5,4 9 57,63 13 17,8 5,4 96 1,1 14 18,6 5,2 97 4,4 15 11, 3,4 37 11,29 Medel 15, 4,9 73,4 214,3 3,5 Stdav 3,5 1, 22,8 25,4 4,7 SE,9,3 5,9 64,7 1,2 9
Längdfördelning Längden på de slumpmässigt insamlade musslorna varierade mellan 31 och 113 mm (Fig.1). Medellängden var 74 mm. Andelen musslor < 5 mm var 12 %, dock saknas riktigt små individer (< 2 mm). Föryngringen är således otillfredsställande. % 3 2 24 n=112 1-4 1-14 2-24 3-34 4-44 5-54 6-64 7-74 8-84 9-94 1-14 11-114 12-124 13-134 14-144 % 3 2 1997 n=167 1-4 1-14 2-24 3-34 4-44 5-54 6-64 7-74 8-84 9-94 1-14 11-114 12-124 13-134 14-144 Figur 1. Längdfördelning (klasser i mm) i Sollumsån 24 och 1997, n= antalet längdmätta musslor. Trender Medeltätheten är mer än tre gånger så hör 24 som 1997 (3,5 respektive,94 musslor/m 2 ). Det är svårt att förklara denna stora förändring, men logiskt sett borde det vara en förbättrad rekrytering som är orsaken. Om t ex antalet småmusslor underskattades 1997 och sedan dess vuxit till och lättare kan upptäckas, skulle resultatet bli en ökad täthet. Hotbild Skogsbruk är den dominerande markanvändningen närmast i avrinningsområdet. Området är försurningspåverkat och kalkningar genomförs regelbundet i vattensystemet. Tillgången på värdfisk kan vara begränsande. Högt skyddsvärde Musselbeståndet har ett högt skyddsvärde främst beroende på förekomst av småmusslor. Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på vattenvårdsförbundets kansli. Den innehåller även resultaten från ytterligare fem lokaler i Västra Götaland 23-24. 1
Metaller i vattendrag 25 en undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 25 undersökt metallbelastningen vid 29 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. I tabellerna nedan redovisas enbart resultaten från de sex av punkterna vars vattendrag går till Göta älvs vattensystem. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade. I Lillhagsbäcken uppmättes mycket höga halter av koppar, i Kvillebäcken vid Backateatern uppmättes höga halter av arsenik och i Önneredsbäcken (övre) uppmättes höga halter av zink. I bäcken vid skjutbanan i Säve, samt i utloppet från våtmarken till Rällsjön i Bergum, uppmättes höga halter av bly (tabell 1 & 2). Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 25 års undersökning. Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning Bäck från Gårdstenstippen Övre Liten eller obetydlig metallbelastning Äsperedsbäcken Vid trumman Liten eller obetydlig metallbelastning Äsperedsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning Kvibergsbäcken Kviberg Liten eller obetydlig metallbelastning Lärjeån Övre Liten eller obetydlig metallbelastning Kvillebäcken Hökälladammen Liten eller obetydlig metallbelastning Kvillebäcken Backateatern Höga halter av arsenik. Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan Liten eller obetydlig metallbelastning Tabell 2. Uppmätta metallhalter i mg/kg TS. Nr Vattendrag Lokal Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 3 Bäck fr Gårdstenstippen Övre,12 7,2 15,72 4,8 5,4 11 43 4,5 18 1,4 16 11 Äsperedsbäcken Vid trumman,11 8,4 25,83 6,3 9,1 18 47 6,5 13 1,8 14 12 Äsperedsbäcken Nedre,13 8,3 37,84 6, 9,6 14 55 13 1 1,6 25 19 Kvibergsbäcken Kviberg,12 6,8 23,55 3,6 4,1 17 27 7,3 79 1,9 57 2 Lärjeån Övre,1 6,8 19,8 5,4 6,5 95 57 6,6 85 1,5 19 21 Kvillebäcken Hökälladammen,1 4,7 38,56 3,1 7, 92 28 7,9 6 1,9 3 22 Kvillebäcken Backateatern,14 12 32,74 5,4 6,4 17 4 6,6 81 1 2 23 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan,14 9,4 22,58 5,2 5,8 14 41 6, 82 2, 2 Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på vattenvårdsförbundets kansli (www.gotaalvvvf.org) samt på Miljöförvaltningen i Göteborg (www.miljo.goteborg.se). 11
Bottenfauna en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 25 Sammanfattning Medins Biologi AB har av Göteborgs Stad fått i uppdrag att genomföra biologiska undersökningar vid 8 lokaler i kommunen. Syftet med undersökningarna var att inventera bottenfaunan vid dessa lokaler samt att bedöma eventuella biologiska effekter av dagvatten, lakvatten eller avloppsvatten. Undersökningarna skapar även referensdata för framtiden. Vid fem av de åtta undersökta objekten bedöms bottenfaunan som mer eller mindre påverkade av olika typer av föroreningar (tabell 1). Någon generell slutsats är svår att dra eftersom de undersökta objekten är relativt olika. Faunan bedöms dock vara negativt påverkad av näringsämnen/organiskt material i fyra av de rinnande vattnen och i Bergums dammar. Vid lokalerna 4-Kvillebäcken och 7-Stora ån, finns dessutom indikationer på annan påverkan av t ex metaller. Flera av de undersökta vattendragen är relativt små och kan sägas vara känsligare genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagliga som i större vattendrag. Resultaten visar alltså att utsläpp i små recipienter ofta påverkar ekosystemen negativt. Vid tre av de undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material eller av någon annan förorening. Dessa lokaler var 2- Skogomebäcken, 5-Delsjöbäcken och 6-Haga å. I årets undersökning i Göteborgs kommun påträffades en rödlistad och tre ovanliga arter. Den rödlistade arten var snäckan Omphiscola glabra (VU sårbar). Tabell 1. Bedömning av påverkan på bottenfauna vid de undersökta lokalerna i Göteborgs kommun 25. Bedömning av påverkan: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig och C = stark eller mycket stark. Nr Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan Näring/organiskt material annat 1 Kvibergsbäcken Kviberg B A 3 Kvillebäcken Hökälladammen B A 4 Kvillebäcken Backaplan B C 5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan A A Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på vattenvårdsförbundets kansli (www.gotaalvvvf.org) samt på Miljöförvaltningen i Göteborg (www.miljo.goteborg.se). 12
Vattenvårdande åtgärder GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Av medlemmarna utförda vattenvårdande åtgärder inom Göta älvs avrinningsområde år 25 Göteborgs Stad Svankälla Våtmarkspark - Biologisk mångfald inom stadens gränser Begreppet våtmarkspark innebär en kvartett av målsättningar för områdets karaktär, skötsel och tillgänglighet. 1. långsiktigt skydd för den biologiska mångfalden i våtmarksmiljö 2. återskapa den öppenhet som det gamla kulturlandskapet erbjöd 3. tillgänglighet för allmänheten ett rekreationsområde lätt att nå och där närboende och besökare från staden kan hämta kraft och inspiration 4. användning av våtmarken som vattenreningsanläggning med biologiska metoder Gammalt kulturlandskap Som alla marker i denna del av Sverige har Svankälla en brukningshistoria. De magra markerna utnyttjades tidigare för vedtäkt och extensivt bete. På 17-ta et dikades våtmarken ut och odlades upp. Här startade John Al bert Ahlbäck fiskodling år 1917. Under 194- till 196-talet blomstrade denna och här odlades bland annat karp, ruda och regnbågslax för försäljning. Karpyngel importerades från Tysk land och därifrån kom också blodiglar som då användes inom sjuk vården. Under en period såldes blodiglar till apotek. 1974 lades fiskodlingen ned och området lämnades till igenväxning och blev mer och mer otillgängligt. Det finns fortfarande många synbara lämningar från fiskodlingstiden. Det är dammar och vallarna runt dessa, vallar som på flera stäl len fungerar som underlag för stigarna i området. Det finns även rester av ett par gamla mun kar som reg le ra de vat ten ni vån i dam mar na. En finns vid utloppet och en där vattnet från groddammen rinner under gångstigen. Värdefull fågelmark Dammarna med omgivande löv- och barrskogar har lockat många fågelarter, och området är en av Göteborgs många intressanta fågellokaler. Förutsättningarna för fågellivet ändrades i takt med igenväxningen. För att gynna fåglar som smådopping anlades en ny damm 1988. Ett fågeltorn byggdes också i områdets västra del.för att stärka området som fågellokal har nu huvuddammens stränder flackats ut för att gynna vadare som kan nyttja lokalen som rastlokal under sina flyttningar. En del av den igenväxta dammen i väster har grävts ut och fått en vattenspegel. Denna har anlagts så den missgynnar fisk för att kunna bli en bättre lokal för t ex smådoppingen. När promenadstigens dragning bestämdes lades den så att den bruna kärrhöken inte skulle bli störd på sin häckningslokal. 13
Beskåda fåglarna För att kunna studera fågellivet har det byggts ett fågeltorn med handikappsanpassad nedervåning i områdets östra del och ett gömsle väster om huvuddammen. Här kan bl.a. mindre hackspett, häger och vattenrall beskådas. Övriga biologiska värden Söder om våtmarken finns ett bestånd av orkidén grönvit nattviol. I skymningen kan man även se den nordiska fladdermusen. På våren kan man höra grodorna spela i en vacker kör, framförallt vanlig groda och åkergroda finns i stora mängder i småvattnen runt Svankälla. Svankälla området har sällsynt goda förutsättningar för groddjuren. Den södra dammens vattennivå har säkerställts samtidigt som en del av vegetationen har röjts bort för att stärka dammens goda grodmiljö. Bland de ryggradslösa djuren kan den nyfikne hitta rödlistade arter av både sötvattenssnäckor och landlevande insekter. På några trädstammar kan man finna de intressanta svamparna trollhand och tegelticka. Dessa finns i områdets vä tra del där mycket av busk- och trädskiktet har sparats. Områdets skötsel Efter som en stor del av om rådet har en historia som odlingslandskap är skötseln viktig. Många arter som ger området biologiska värden är gynnade av brukande och skulle försvinna om igenväxning en får gå för långt. Även områdets värde för friluftslivet förstärks av en skötsel som håller utblickar fria. Det är främst om rådets östra del som har en odlingshistoria medan den västra delen har en mer näringsfattig skoglig karaktär som kan behållas med punktinsatser. Plats för återskapande av den mänskliga kraften Genom utbyggnaden av våtmarksparken Svankälla har nya möjligheter till rekreation och återhämtning skapats. Målet om ökad tillgänglighet har nåtts genom nya stigdragningar, informationstavlor och parkeringsplatser. Målet om nya kvaliteter i rekreationen har uppnåtts genom en ny metarbrygga och bättre tillgänglighet till utsiktspunkter. Genom åtgärder för att garantera den biologiska mångfalden har också en långsiktig kvalitet i denna speciella miljö våtmarksparken uppnåtts. Utsikt för vyer och kontemplation Bilden nedan visar utsikten från berget i norra delen av området. Här finns en utsiktsplats med en enkel bänk, som man når med en naturstig. Berget ger en god överblick över våtmarksparken med sina vattenspeglar och skiftande naturtyper. Fågelläten och ljud från vinden döljer här stadens brus. Platsen lämpar sig för såväl kontemplation som överblick, som egen tillflykt och gemensamt mål för en söndagsutflykt. med barnvagn eller joggingskor. Bilden till höger visar den nyanlagda stigen genom björkskogen intill våtmarkens öppna yta. Stigen är grusbelagd för att kännas mer naturmarksanpassad. Den lämpar sig därför för en daglig motionsrunda, jogging, stavgång eller vanlig promenad. Samtidigt är den så bred och med så rimliga lutningar att det går att dra en barnvagn hela vägen. Detta är viktigt för att familjer med barn skall kunna utnyttja och njuta av parken. Det nya fågeltornet i norra området är mest inriktat på att kunna följa fågellivet. Men också här kan man dra sig tillbaka till en naturmeditation. 14
Brygga för mete och mat Den infällda bilden visar den nyanlagda bryggan vid våtmarkens södra sida, där en vy öppnar sig mot vattnet. Platsen har ett bra läge för att stanna till längs promenaden runt våtmarksområdet. En brygga har kvaliteter för en annan typ av upplevelser än bergets topp. Man kan meta och därmed vara närvaran de i naturen. Man kan också ta en paus i skogsvandringen och slå sig ned med strandkänsla. Nära bostadsområdet Gerrebacka Ett viktigt mål har varit att knyta samman Svankälla med bostadsområdet Gerrebacka. Svankälla är ett nytt närströvområde för Gerrebackaområdet. En gångväg har anlagts mellan Gerrebacka och Svankälla, med informationsskylt vid entrén till Svankälleområdet. Från denna entré är det 75 meter till närmaste busshållplats, Ridhästvägen. Denna hållplats har direktförbindelse med Kärra, Backa och Göteborgs centrum Välkommen från stan! Bilden nedan visar entrén från Svankälle vägen, där det finns informationstavla och parkeringsplats. Detta är den naturliga entrén för besökare som kommer med bil från andra delar av staden. Även cyklister som följer gamla Kungälvsvägen kommer lämpligen till Svankällan via denna entré. Konstruerad för rening av dagvatten Nybyggnad i området ger belastning av föroreningar Gerrebackaområdet på Hisingen är ett av Göteborgs mer expansiva områden. Detta har lett till att många hus och vägar anlagts inom Svankällas avrinningsområde. Villaområdet upptar nu ungefär hälften av avrinningsområdets yta. Här finns nu drygt 1 m_ hårdgjord yta. Jämfört med innerstaden är andelen hårdgjord yta liten och utslaget på hela avrinningsområdet för Svankälla blir andelen bara 2 3 procent. Med avrinningen från vägar kommer asfalts- och däcksrester blandat med föroreningar från drivmedel och bromsband m.m. Från byggnader kommer urlakade metaller m.m. När ytor hårdgörs och regnet inte passerar mark och vegetation hålls inte heller nederbördens kväve kvar utan flyter direkt ut i vattendragen. Platsen hade goda förutsättningar och dessa har nyttjats på ett sätt som har gett ett system som mycket väl tar hand om föroreningarna från den mänskliga verksamheten. Redan i bostadsområdet Gerrebacka finns en dagvattenhantering som ger första rening genom att dag vattnet leds ut i ett system med öppna diken och små dammar. Därefter går vattnet till "groddammen" där det ytterligare renas från partiklar och även en viss kväverening sker. Groddammens viktigaste funktion är att vara en plats där grodor och andra amfibier kan leva och föröka sig. Genom huvuddammens relativt långa omsättningstid, ca 1 månad är förutsättningarna för rening goda. Man räknar med att våtmarker kan rena bort,5 ton kväve per ha och Svankälla har drygt en ha aktiv yta. Belastningen av kväve är inte så stor, bara ca 25 3 kg per år. Det kommer ändå att finnas en del kväve i utgående vatten men reningen kan inte göras bättre. 15
Förändrad hydrologi Områdets vattenbalans har ändrats vid ett flertal tillfällen genom tiderna. Störst och mest variationsrikt var flödet när markerna var kalbetade några hundra år bakåt i tiden. När våtmarken dikades ut ökade magasineringsförmågan något och avrinningen jämnades ut. När skogen åter bredde ut sig ökade avdunstningen och flödet ut minskade i samma grad. Under perioden med fiskodling i dammar var troligen variationen i flödet stor med många tillfällen med nollflöde. När Gerrebackaområdet byggdes ökade återigen avrinningen och vattnet från de dränerade ytorna ökar flödestopparna. Ombyggt utlopp Dam men har fått ett nytt ut lopp som ska kunna hantera de såväl låga som höga flöden som nederbördens oberäknelighet ger. I medeltal rinner det över betongkanten strax under 1 liter per sekund, ett måttligt flöde. Ett så här litet av rinningsområde drabbas i stort sett årligen av noll flöde, dvs inget vatten rinner ut. Då bäckbottnen nedströms kryllar av grävande insekter och andra djur är en uttorkning menlig för den biologiska mångfalden. I utloppets centrum finns en V-formad fördjupning som, när vattennivån sjunkit till den nedre tröskeln, släpper ut en mindre mängd vatten, till att börja med ca 4 liter per sekund. Sedan minskas flödet snabbare än avsänkningen i höjd genom att bredden på öppningen minskar med djupet. I samverkan med att våtmarkens torvområden långsamt släpper vatten, ska detta så långt det är görligt försäkra ett grundflöde för att väta bäckbottnen nedströms. Utloppet ska också vara konstruerat för att klara de höga flöden som ibland ska passera ut. I medeltal är högsta flödet varje år 8 liter per sekund, men en gång per 5 år nås ett flöde på ca 25 liter per sekund. Utloppets mittendel klarar att släppa ut ca 6 liter per sekund. Vid större flöden tas hela bredden på 2,2 m i anspråk och vid ett femtioårsflöde (ett flöde som statistiskt sett inträffar en gång per femtio år) går vattnet upp mot kanternarnas topp. Strömsträckan nedanför utloppet blir hårt ansatt vid stora flöden. För att hålla kvar bottnen så har stora block lagts ut. Dessa är lagda så att de även modellerar bäckfåran på ett sätt som ser naturligt ut. Västra dammen Den västra dammen ingår inte i Svankällas dagvattenrening. Denna damm har ett litet avrinningsområde med mycket kalt berg och miljön här blir sur och näringsfattig. För att behålla denna miljö, lite som kontrast till resten av området, har vattenståndet här lagts en decimeter över huvuddammen. Utloppets konstruktion med plaströr gör det svårt för de dammrudor som finns i stora dammen att ta sig upp hit. Att dammen är tom på fisk gynnar också vissa insektätande fågelarter. 16
Hydrologiska data Avrinningsområdets storlek 53 m_ Öppen vattenspegel 16 m_ Hårdgjord yta 1 m_ Nederbörd 88 mm/år Avdunstning från landyta 32 mm/år Avdunstning från vattenyta 61 mm/år Medelflöde ut från dammen 9,3 l/s Medelhögflöde ut från dammen 8 l/s Högsta högvattenflöde på 5 år 24 l/s Medellågvattenföring (och läg sta) l/s Dammarnas volym 32 m_ Huvuddammens omsättningstid 1 månad Kontaktpersoner: Kent Olsson, Göteborgs Fastighetskontor Tel. 31-61 15 12 Stefan Bydén, Melica Tel. 31-14 22 7 17
Trollhättans Stad Förbättring av enskilda avlopp runt Hullsjön Hullsjön är belägen i Trollhättans och Vänersborgs kommuner och rinner via Stallbackaån ut i Göta älv. Hullsjön är mycket övergödd och insatser har gjorts med anläggande av dammar och våtmarker för att minska jordbrukets påverkan på sjön. Dessutom har insatser för att minska näringspåverkan från de enskilda avloppen runt sjön gjorts. Trollhättans och Vänersborgs Miljöförvaltningar har samarbetat för att inventera och ställa krav på avloppsanläggningarna inom Hullsjöns avrinningsområde. I projektet har fastighetsägarna kunna få bidrag för att kretsloppsanpassa avloppen. Projektet startade 22 och avslutades 24. Runt Hullsjön har ca 4 avlopp inventerats. Omkring 6 % av fastigheterna runt Hullsjön hade före projektet ingen rening av sitt avloppsvatten. I bästa fall fanns någon form av slamavskiljare. De flesta utsläppen av enskilt avloppsvatten är nu åtgärdade genom anläggande av framförallt markbäddar. De avlopp som kvarstår att åtgärdas bedöms bli klara år 27. Eka Chemicals AB Fredag 3 september 25 stängdes klorfabriken hos Eka Chemicals AB i Bohus av marknadsskäl. Den första klorfabriken byggdes 1924 och tillverkningsprocessen har alltid varit baserat på kvicksilvermetoden. Detta innebär att ena elektroden bestod av Kvicksilver (Hg). Fram till 6 talet var Hg inte något känt miljöproblem. På 6-talet började en debatt om Hg och dess miljöpåverkan bl a om betat utsäde och Eka började åtgärda utsläppen. Vid denna tiden var utsläppen storleksordningen något ton per år till både luft och vatten (Göta älv). I slutet av 6 talet och början 7 talet gjordes de stora åtgärderna i form av reningsverk, processändringar och att processavloppsvattnet kopplades från älven till Ryaverket. Detta medförde stora minskningar av utsläppen både till luft o vatten. Därefter har många miljöåtgärder vidtagits kontinuerligt vilket resulterat i att utsläppen sista åren varit ca 2 kg/år till luft och ca 1 kg/år till Göta älv. Ur miljösynpunkt var fabriken i Bohus ett av de bästa i världen. Fabriken skall rivas de närmaste åren och Hg-förorenad utrustning skall tas om hand på ett miljöriktigt sätt. En fråga som kvarstår att svara på är hur markföroreningarna som består av framförallt Hg och dioxin (vilket också härstammar från gammal klortillverkning) skall hanteras. En del är dock klar och det är att Eka skall bygga en barriär mot Göta älv för att hindra läckage av förorenat grundvatten och att det skall byggas ett uppsamlingssystem för dagvatten som skall renas innan det släpps ut i älven. Ärendena behandlas av miljödomstolen. Det är fyra fabriker kvar i Bohus och dessutom finns stor utvecklingsverksamhet. 18
Händelser i Göta älv 25 VATTENKVALITETEN I GÖTA ÄLV GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakteriesituationen i Göta älv 25 År 25 var medelnederbörden 747 mm vid Barlastplatsen i Göteborg vilket är lägre än medelnederbörden under de senaste 3 åren, cirka 83 mm. Medelflödet i Göta älv vid Lilla Edet var 448 m 3 /s vilket är lägre än normalvattenföringen 55 m 3 /s. Under 25 var Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm stängt under totalt 2 123 timmar fördelat på 49 tillfällen. Av den sammanlagda stängningstiden utgjorde stängning på grund av misstänkt eller konstaterad mikrobiologisk påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv drygt 7 %. Den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv är nederbördsberoende och förhöjda bakteriehalter förkommer framförallt i samband med omfattande nederbörd, snösmältning mm. Bidragande orsaker är bräddningar i kommunala avloppsanläggningar, påverkan från jordbruksmark och markavrinning. Va-verket i Göteborg analyserar koliforma bakterier och E.coli tre gånger per vecka vid Lärjeholm och Garn. Även Vänersborg (Skräcklan), Trollhättan, Lilla Edet och Kungälvs kommuner (Södra Nol) genomför regelbundet bakterieanalyser. Sedan årsskiftet 23/ 24 finns dessutom ett automatiskt mätinstrument för analys av E.coli vid Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm. Instrumentet har en svarstid på cirka tolv timmar och med två prover per dygn har övervakningen av den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv förbättrats avsevärt. Under 25 har ytterligare ett instrument installerats i Surte mätstation. Från och med 24 tillämpar Göteborgs va-verk en ny analysmetod Colilert för analys av koliforma bakterier och E.coli. Analysmetoden ger högre utbyte och påvisar bättre hämmade koliforma bakterier än den tidigare använda analysmetoden Lesendo. För E.coli är skillnaden mellan analysmetoderna avsevärt mindre. Under 25 var medianvärdet för koliforma bakterier vid Lärjeholm 8/1 ml och medianvärdet för E.coli 74/1 ml. Trots att bakteriehalterna i Göta älv har legat på en något lägre nivå 25 jämfört med 24 överskrids de av miljönämnden i Göteborg fastställda riktvärdena för såväl koliforma bakterier 5 /1 ml som E.coli 5/1 ml frekvent i Göta älv. Riktvärdet för E.coli, som främst indikerar fekal förorening, har överskridits i Garn vid 14 tillfällen (maxhalt 1 3/1 ml) och vid Lärjeholm vid sju tillfällen (maxhalt 1 3/1 ml) under året. I ett prov vid Lärjeholm har dessutom salmonella påvisats. Flera perioder med omfattande påverkan av den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv som har lett till långvariga stängningar av råvattenintaget vid Lärjeholm har förekommit under året. Kraftfulla åtgärder krävs för att förbättra den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv till en långsiktigt stabil och låg nivå. 19
HÄNDELSER I GÖTA ÄLV Händelser/avvikelser i Göta älv och Delsjöarna 25 25-2-5. Död fisk upptäcks i Fågeldammarna i Surte. Endast småmört som dött och endast i en av dammhalvorna. I dammarna förekommer även såväl abborre som gädda. Vattenanalyser visade på lågt ph-värde 5,2, i övrigt normala analysresultat. Mört är speciellt känslig för låga ph-värden och Miljöförvaltningens bedömning är att stormen tidigare under året kan ha inneburit vätejonsläckage, vilket skulle kunna ha orsakat det låga ph-värdet och fiskdöden. Dammen har tagits med i kommunens kalkningsprogram. Intaget Lärjeholm stängt under knappt ett dygn. 25-3-19. Bilbrand på riksväg 4 strax norr om Delsjömotet riktning mot Borås precis inom skyddsområdet för Delsjöarna. Bilen var fulltankad med cirka 7 liter bensin och bensin, släckvatten och släckskum leddes till katastrofdamm 1 vid Stora Delsjön. Omfattande saneringsarbete och ca 2 m 3 bensin och skumpåverkat vatten tömdes från dammen under två dagar. Ingen påverkan på vattenkvaliteten i Delsjöarna. 25-3-21. Utsläpp av 1-15 liter spillolja på en industrifastighet på Trankärrsgatan på Hisingen Fastigheten är belägen ca 2 km uppströms råvattenintaget vid Lärjeholm. Spilloljan spred sig över gårdsplanen och rann delvis ner i en dagvattenbrunn (rännstensbrunn) med anslutning till en dagvattenledning som mynnar i Göta älv. På grund av missförstånd sanerades först enbart marken och dagvattenbrunnen först dagen därpå. Ingen spillolja gick dock vidare ut i Göta älv. Intaget Lärjeholm stängt under drygt ett dygn. 25-4-26. Mycket höga halter av koliforma bakterier i Garn och Lärjeholm till följd av fullskaleförsök med ny fällningskemikalie vid reningsanläggningen vid Wargöns bruk. Som maxhalt uppmättes 21 koliforma bakterier per 1 ml i Garn. Klart förhöjda halter av såväl E.coli som koliforma bakterier i utgående vatten från reningsanläggningen i samband med försöken. Råvattenintaget Lärjeholm stängt under en vecka. Motsvarande försök med samma fällningskemikalie genomfördes även i full skala under november 24 utan att några effekter på vattenkvaliteten i Göta älv kunde påvisas. Försöken med aktuell fällningskemikalie avbrutna och kommer inte att återupptas. 25-5-11. Brand på företaget Provexa som ligger utmed Gamlestadsvägen ca 1,5 km söder om Alelyckans vattenverk. Provexa är ett ytbehandlingsföretag och lagrar bland annat stora kvantiteter kemikalier. Rökutvecklingen var mycket kraftig och via radion meddelades att röken kunde vara giftig och kringboende uppmanades att stänga dörrar och fönster och hålla sig inomhus. Gamlestadsvägen stängdes av för trafik och personalen på mätarverkstaden evakuerades men kunde återgå till arbetet nästa dag. För att undvika blandning av kemikalier, överfyllnad av invallningar och avledning av släckvatten till Göta älv koncentrerade Räddningstjänsten sitt arbete på att förhindra spridning av branden och undvek släckningsinsatser direkt på själva brandhärden. Dagvattensystemet mynnar nedströms råvattenintaget vid Lärjeholm och det var därför aldrig någon fara för påverkan på råvattenkvaliteten. Intaget stängdes dock redan på morgonen som en ren säkerhetsåtgärd. 25-6-22. Slamflykt vid flotationsanläggningen vid Edet AB och förhöjda susp- och COD-halter i utgående processavloppsvatten som leds till Göta älv. Störningen orsakad av dels överrinning i en slamtank som innebar att slam gick i retur till flotationsanläggningen, dels för kraftig lutdosering i processen vilket orsakade urlakning av organiskt material ur fibrerna. Bakteriehalter i utgående vatten från Edet AB 1,5 dygn efter det att störningen upptäcktes; koliforma bakterier 17 /1 ml, E.coli 1 4/ 2
1 ml. Ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv till följd av störningen. Råvattenintaget vid Lärjeholm stängt under drygt ett dygn. 25-8-1. Befarat utsläpp av hydraulolja vid Tagenevägen på Hisingen. En grävmaskin, innehållande cirka 1 liter hydraulolja, fattat eld. Det mesta av oljan brann sannolikt upp men då en dagvattenbrunn fanns i närheten tillkallades slamsugare från RECI som länsade brunnen. Då det förelåg risk för oljerester i dagvattenledningen ner mot Göta älv stängdes råvattenintaget vid Lärjeholm under cirka ett dygn. 25-8-14. Bräddning av ca 15 m 3 obehandlat processavloppsvatten från Inland till Göta älv. Bräddningen orsakad av fel på den pump som pumpar processavloppsvattnet till reningsanläggningen. Ingen påvisad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv till följd av störningen. Råvattenintaget Lärjeholm stängt under 1,5 dygn. 25-9-13. Strömavbrott i Ale kommun orsakat av fel på Vattenfalls anläggning och misstänkt sabotage. Bräddning i Nödinge och i två mindre pumpstationer i Surte, Murko och Killers väg. Enligt Ale kommun inga större bräddvolymer och måttligt förhöjda bakteriehalter i Göta älv. Intaget vid Lärjeholm stängt under ca tre dygn. 25-9-21. Läckage från ett av Vägverkets fordon orsakade ett utsläpp av hydraulolja längs Gåskullevägen i Surte. Utsläppet som uppskattades till 4-5 liter sanerades med adsorptionsmedel som sedan togs upp med sopmaskin. Utsläppet medförde inte någon märkbar påverkan på Göta älv. 25-1-25. Läckage av cirka 15 liter saltsyra från Eka Chemicals anläggning i Bohus till dagvattennätet och vidare ut till Göta älv. Läckaget orsakat av frätskador och hål i en cistern. 25-1-25. Höga bakteriehalter i Göta älv till följd av omfattande nederbörd. Maxhalter E.coli i Garn 1 3/1 ml, men betydligt lägre E.coli-halter i Lärjeholm max 59/1 ml, vilket pekar på påverkan främst längre uppströms i Göta älv. De höga bakteriehalterna stod inte riktigt i proportion till nederbörden. Colifastinstrumentet i Surte larmade inte på grund av programfel. Intaget Lärjeholm stängt under 6 dygn. 25-11-2. Driftstörning Wargöns bruk. Fel på en kilrem till doseringsskruven för AVR vilket innebar stopp i AVR-doseringen under ca 1 timmar. Dosering med järnsulfat som ligger parallellt med AVR-doseringen dock i drift. Utökad baktprovtagning Göta älv, men ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten. Intaget Lärjeholm stängt under drygt två dygn. 25-12-5. I samband med arbeten vid Brudaremossen avleddes grumligt ytvatten till diken med avrinning mot Delsjöarna. Grumlingen berodde på att lerpartiklar från det tätskikt som lagts ut i dikena längre uppströms följde med vattnet vid kraftig nederbörd. För att förhindra upprepning har tätskikten täckts med geotextil och ett makadamlager. 21
25-12-7. Läckage på tryckavloppsledning från Agnesbergsvägens spillvattenpumpstation som är belägen uppströms råvattenintaget vid Lärjeholm. Spillvattnet rann ner i en dagvattenledning som mynnar i Göta älv i höjd med Bäcksins väg cirka 2,5 km uppströms råvattenintaget. Intaget Lärjeholm stängt under 2,5 dygn. Göteborgs va-verk har initierat utredningsuppdrag avseende ledningsstatus och eventuell omläggning. 25-12-27. Onormalt lång period med saltvattenuppträngning i Göta älv, vilket fick till följd att råvattenintaget vid Lärjeholm var stängt i drygt fem dygn. Saltuppträngningar är mycket vanliga men genom ökad tappning i Göta älv lyckas man oftast tränga ut saltvattnet igen. Det onormala i denna saltvattenuppträngning var att Vattenfall hade maxflöde (15 m 3 /s) i Göteborgsgrenen under hela avstängningsperioden. Delsjöns nivå hamnade aldrig under +77,3. Två pumpar var i stort sett i drift från Rådasjön under hela perioden. 22
Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde 25 25-1-17. Tankbil körde av vägen vid Kabelvägen inom Solstens industriområde i Mölnlycke. Räddningstjänsten var snabbt på plats och ingen diesel läckte ut från tanken. Reservpumpningen från Rådasjön i drift då olyckan inträffade. 23
Verksamhetsplan 22-25 Verksamhetsplan för 25 1. Undersökningsverksamhet 1.1 enligt fastställda kontrollprogram, vilka finns redovisade i bilagda programsammanställningar för Göta älv med tillflödena Slumpån, Gårdaån, Grönån och Lärjeån för Säveån med tillflödet Mellbyån samt sjöarna Anten, Ålandasjön, Mjörn och Aspen för Mölndalsån samt Rådasjön 1.2 Specialundersökningar 25 1.2.1 Provtagning för kartläggning av förekomst av flodpärlmussla i Sollumsån. 1.2.2 Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. 1.2.3 Miljöövervakning av vattenkvaliteten i Göta älv med hjälp av fisk. 2. Övrig verksamhet 2.1 Drift och underhåll av de datoriserade mätstationerna i Göta älv. 2.1.1 Den successiva upprustningen och utbyte av äldre utrustning i mätstationerna har fortsatt även under 25. 3. Program- och utvärderingsgruppen genomför under året löpande uppföljning av verksamheten med uppföljning och utvärdering av undersökningsresultaten. 4. Arbetsgruppen för information kallas in vid behov. Arbetet med revideringen av boken Fakta om Göta älv har fortsatt under året. 24
Program för vattendragskontroll 25 Programmet är uppdelat i följande 2 huvuddelar: 1. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv. 2. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älvs tillflöden (för Mölndalsån och Säveån gäller separata kontrollprogram). Specialundersökningar insätts vid uppkommande behov. 1. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv 25 1.1 Månatlig stickprovtagning (den 15:e varje månad) 1.1.1 Enligt ordinarie PMK-program vid Trollhättan och Lärjeholm. Från och med 1996 ansvarar förbundet tillsammans med Vänerns Vattenvårdsförbund för provtagningen vid Vargön. 1.1.2 Vid Garn och Stenpiren med undersökning enbart med avseende på totalkväve och totalfosfor. 1.1.3 Vid Lärjeholm (ingår i va-verkets driftsrutin). 1.1.4 Vid Älvsborgsbron (ingår i kustvattenprogrammet). 1.1.5 Kontinuerlig mätning i 7 fasta kontrollstationer längs älven. 1.2 Specialundersökningar under år 25 1.2.1 Provtagning för kartläggning av flodpärlmussla i Sollumsån. 1.2.2 Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. 1.2.3 Miljöövervakning av vattenkvaliteten i Göta älv med hjälp av fisk. 2. Programlagd kontroll i Göta älvs tillflöden 25 2.1 Varannan månad med början i januari tas prov i mynningspunkterna i Stallbackaån (ST 2), Slumpån (SL 1), Gårdaån (GÅ 1), Grönån (G 1) och Sköldsån (SK). Dessa prov analyseras m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor. 2.2 Varannan månad med början i februari tas prov i ovan nämnda fem punkter samt även i följande tre punkter inom Slumpåns vattenområde: SL 4 (Lerumsån vid Björnvadet), SL 5, (Visslaån, bro väg 118) samt SL 2 (Lillån). Dessa prov bestäms med avseende på färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. Provtagningen inom Slumpåns vattenområde (SL 2, SL 4 och SL 5) ingår i Trollhättans kommuns kontrollprogram och bekostas av kommunen. 2.3 Kontrollen av Lärjeån förutsätts liksom tidigare att genomföras och bekostas av Göteborgs kommun, vilket innebär: Stickprovtagning i 4 punkter varannan månad. Proverna analyseras m a p temperatur, färgtal, turbiditet, konduktivitet, ph, COD (Mn), totalhårdhet, kalcium, magnesium, järn, mangan, natrium, kalium, kisel, alkalinitet, klorid, fosfatfosfor, totalfosfor, totalkväve, heterotrofa bakterier, tot ant koliforma bakt, ant termostabila koliforma bakt. Dessutom tas prover en gång i månaden i punkt 9 för bestämning av totalfosfor och totalkväve. 25
Säveån Program för vattendragskontroll 25 1. Programlagd kontroll i rinnande vatten 1.1 Provtagningspunkter 2, 6, 8, 1, 14, 15, 15A, 16, 17, 18, 2, 26, 28, 29, 3 och 32 enligt bifogad förteckning 1.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll 1.2.1 Stickprov tas i samtliga punkter varannan månad med början i februari och undersöks m a p färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. 1.2.2 Prov tas dessutom i punkterna 2, 14, 15, 17, 18, 26 och 32 varannan månad med början i januari och undersöks m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor 1.2.3 På uppdrag av Mjörnkommittén genomförs mätning varje månad av totalkväve och totalfosfor vid två punkter i Säveån uppströms Mjörn. 2. I sjöar 2.1 Provtagningspunkter - Sjön Anten: AN, AS och AÖ - Sjön Mjörn: ME - Sjön Aspen: Pkt 3 - Ålandasjön: Å1 2.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll 2.2.1 Undersökning av djupprofil i ovan angivna punkter görs under stagnationsperiod, d.v.s. under augusti/september varje år med registrering av siktdjup, temperatur och syre (med sond). Prov tas på tre nivåer;,5 m (ytprov), omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proverna analyseras m a p totalkväve och totalfosfor. I ytprovet bestäms även klorofyll. 2.2.2 I samband med isvinter görs ytterligare en kontroll av djupprofil i under 2.1 angivna punkter med undantag för Ålandasjön. Samma bestämningar görs som under stagnationsperioden (se 2.2.1) med undantag för klorofyll. 2.2.3 I de fem angivna kontrollpunkterna i Anten, Mjörn och Aspen tas ytprov (,5 m) varannan månad med början i februari. Förutom siktdjup bestäms totalkväve, totalfosfor och COD (Mn). Vid sommarhalvårets tre provtagningar bestäms även klorofyll (de ordinarie profilkontrollerna kan inräknas i denna serie, vilket betyder minst fyra och eventuellt fem tilläggskontroller/år). 26
Mölndalsån Program för vattendragskontroll 25 1. Programlagd kontroll i rinnande vatten 1.1 Provtagningspunkter 1, 4, 5, 6, 7, 7.3, 8, 8.1 och 1 enligt bilagd förteckning. 1.2 Provtagningsfrekvens och analys kontroll 1.2.2 Prov tas dessutom i punkterna 1, 4, 6, 8 och 1 varannan månad med början i januari och undersöks m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor. 1.2.1 Stickprov tas i samtliga punkter varan nan månad med början i februari och undersöks m a p färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. 2. I sjöar 2.1 Rådasjön 2.1.1 Undersökning av djupprofil i Rådasjön, pkt RL, görs under stagnationsperiod, d.v.s. under augusti/september. Dels registreras siktdjup, temperatur och syre (med sond) och dels tas prover på tre nivåer för bestämning av totalkväve och totalfosfor. De aktuella nivåerna är,5 m (ytprov), omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proverna analyseras m a p totalkväve och totalfosfor. Ytprovet ska dessutom bestämmas m a p klorofyll. 2.1.2 I samband med isvinter görs ytterligare en kontroll av djupprofil i Rådasjön med bestämning av samma parametrar, med undantag för klorofyll där ingen bestämning görs. 27
Vattenföring i Göta älv 25 Vattenföring i Göta älv 25 Veckomedelvärde (m 3 /s) Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet 1 161 646 14 181 71 27 14 326 4 137 23 2 177 685 15 174 635 28 128 186 41 139 247 3 19 761 16 15 529 29 134 23 42 138 264 4 26 822 17 149 442 3 133 23 43 135 214 5 24 816 18 145 378 31 134 26 44 134 22 6 2 799 19 149 422 32 137 246 45 135 27 7 22 89 2 149 422 33 14 249 46 148 48 8 193 771 21 144 328 34 141 257 47 145 45 9 194 776 22 142 29 35 142 331 48 144 421 1 193 77 23 146 338 36 138 223 49 145 52 11 194 775 24 141 256 37 138 228 5 149 545 12 194 775 25 138 296 38 137 216 51 15 534 13 189 755 26 144 329 39 142 256 52 15 514 Beräknad vattenföring i Göta älv 25 Månadsmedelvärde (m 3 /s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År mv Lilla Edet 727 796 774 66 377 291 249 25 242 238 33 58 449 Lärjeholm 184 199 194 166 146 142 135 138 139 137 141 148 156 Vattenföring i Tillflöden 25 (PULS-modell) Månadsmedelvärde (m 3 /s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År mv Slumpån 14,9 5,5 5,7 5,4 1,8 2,9 1,2 2,9 1,3 1,6 6, 6,1 4,6 Gårdaån 2,4,8,8,6,3,5,3,8,3,3,8,7,7 Grönån 8,6 3, 2,7 2,2,9 1,6,9 2,7 1,5,9 2,6 2,5 2,5 Lärjeån 6,3 1,8 2,4 1,4,5 1,2 1, 2,7 1, 1,4 3,8 2,1 2,1 38