Hemsida:

Transkript

1 Rapport avseende Vattendragskontroll 2003

2 Denna rapport utgör en sammanställning av under 2003 framtagna undersökningsresultat vid den av Göta älvs vattenvårdsförbund bedrivna kontrollverksamheten. Den som önskar ytterligare uppgifter kan erhålla dessa från Vattenvårdsförbundets kansli genom kontakt med Lennart Lagerfors och Monica Dahlberg, telefon och fax E-post: Hemsida:

3 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Innehåll Inledning och sammanfattande kommentarer DEL A Göta älv DEL B Säveån DEL C Mölndalsån Begreppsförklaringar April

4 - 4 -

5 Innehållsförteckning 2003 Innehåll Sida Styrelse och arbetsgrupper 2 Medlemmar i Vattenvårdsförbundet Mätstationer och provtagningspunkter Inledning 7 Vattenvårdsförbundets Policy 7 Kontrollverksamheten Specialundersökningar 2003 Sammanfattningar 9 Bottenfauna i Göta älv 2003 (Sammanfattning) 9 Miljögifter i och kring Göta älv (Sammanfattning) 10 Riskinventering i Göta älv aktellt läge (Sammanfattning) 12 Ålandaström 2003 elfisken, temperatur- och ph-mätningar 13 Vattenvårdande åtgärder i Göta älvs avrinningsområde Händelser i Göta älv, Säveån och Mölndalsån Verksamhetsplan Del A Göta älv Bakgrund Göta och Nordre älvar 29 Kommentarer till 2003 års vattendragskontroll i Göta älv 31 A:1 Resultatredovisning Göta älv Vattenföring, materialtransport 35 Resultatredovisning Göta älv Trendkurvor, Tendens 38 Resultatredovisning Göta älv Tabeller 41 Resultatredovisning Göta älv Diagram 55 Secialundersökningar A:2 Resultatredovisning Lärjeån Bakgrund Lärjeån 97 Resultatredovisning Lärjeån Tillståndsklasser 98 Resultatredovisning Lärjeån Tabeller 99 Resultatredovisning Lärjeån Diagram 107 A:3 Resultatredovisning Tillflöden 2003 (Slumpån, Grönån m fl) 111 Resultatredovisning Tillflöden Tabeller 114 Resultatredovisning Tillflöden Diagram 119 Del B Säveån Säveån bakgrund 3 Kommentarer till vattendragskontrollen i Säveån Resultatredovisning Säveån Vattenföring, materialtransporter 5 Resultatredovisning Säveån Tabeller 7 Resultatredovisning Säveån Diagram 14 Resultatredovisning Säveån Sjöar 23 Del C Mölndalsån Mölndalsån bakgrund 3 Kommentarer till vattendragskontrollen i Mölndalsån Resultatredovisning Mölndalsån Vattenföring, materialtransporter 4 Resultatredovisning Mölndalsån Tabeller 6 Resultatredovisning Mölndalsån Diagram 10 1

6 Styrelse och arbetsgrupper 2003 Ordinarie styrelseledamöter Hans-Erik Carlsson, ordf SKF Sverige AB Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Gösta Lange Göteborgs stad Sven Johansson Härryda kommun Leif Johansson Kungälvs kommun Lennart Anderholm Vänersborgs kommun Carl-Erik Bergsén Alingsås kommun Lars Munter Holmen Paper AB Leif Mowitz Volvo Aero Corporation Göran Andersson Eka Chemicals AB Gunnar Johansson SCA Hygiene Paper AB Thomas Ericsson Klippan Mölndal AB Suppleanter Ann-Christine Tornebjer Trollhättans kommun Åsa Wilske Göteborgs Hamn AB Per-Gunnar Karlsson Vattenfall AB, Vattenkraft Claes Wångsell VA-verket i Göteborg Arbetsutskott Hans-Erik Carlsson, ordf SKF Sverige AB Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Thomas Ericsson Stora Mölndal AB Claes Wångsell VA-verket i Göteborg Program- och Hans-Erik Carlsson, ordf SKF Sverige AB utvärderingsgrupp Göran Andersson Eka Chemicals AB Mats Engdahl VA-verket Göteborg Hans Oscarsson Länsstyrelsen Dan Hellman Länsstyrelsen Bo Svärd Miljöförvaltningen i Göteborg Mikael Asplund Lilla Edets kommun Informationsgrupp Hans-Erik Carlsson, ordf SKF Sverige AB Erik Widén Eka Chemicals AB Kristian Pedersen Göteborgs stad Mätvärden och statistik Monica Lundberg Kommunalförbundet GR Layout Siv Dahl och Gunnel Lihmé Kommunalförbundet GR Sekreterare Lennart Lagerfors och Monica Lundberg Kommunalförbundet GR 2

7 Medlemmar i Vattenvårdsförbundet 2003 Kommuner Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg, Öckerö Företag och övriga ABB Kabeldon AB, Alingsås Antens Fiskevårdsområdesförening Antens Laxodling AB Askania AB, Göteborg AstraZeneca, Mölndal Axel Christiernsson AB, Nol Eka Chemicals AB, Bohus Eka Chemicals AB, Trollhättan Ferroprodukter AB, Göteborg Geveko Industri AB, Göteborg Gustavsberg - Vårgårda Armatur AB Göteborgs Hamn, Göteborg Göteborgs Kex AB, Kungälv Holmen Paper AB, Vargön Hushållningssällskapet Väst Jernhusen AB Region Väst, Göteborg Klippan AB, Mölndals Bruk, Mölndal Knauf Danogips GmbH, Inlands AB, Lilla Edet Ligno Tech Sweden AB, Vargön Eastman Tech AB, Mölndal Mjörns Fiskevårdsområdesförening, Alingsås Mölndals Energi AB, Mölndal Parker Hannifin AB, Trollhättan Perstorp Oxo AB, Nol RECI Industri AB, Göteborg Renova AB, Göteborg SAAB Automobil AB, Trollhättan SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk, Lilla Edet Sjöfartsverket, Trollhätte kanal SKF Sverige AB, Göteborg Skrotfrag AB, Agnesberg Sportfiskarna, Göteborg Säveån Aspen Fiskevårdsområdesförening Säveåns Övre Fiskevårdsområdesförening TEKA AB, Alingsås Trollhättan-Vänersborgs Flygplats, Trollhättan Tudor AB, Nol TurNils AB, Alingsås Univar AB, Göteborg Vargön Alloys AB, Vargön Vattenfall AB, Vattenkraft, Trollhättan Volvo Aero Corporation, Trollhättan Volvo AB, Göteborg Vårgårda Kromverk 3 AB, Vårgårda

8 Säveån 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedströms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14 Säveån inlopp i Mjörn 15 Mellbyån inlopp i Anten 15A Lobäcken inlopp i Anten 16 Mellbyån utlopp ur Anten 17 Mellbyån inlopp i Mjörn 18 Säveån utlopp ur Mjörn 20 Säveån utlopp ur Sävelången 26 Säveån inlopp i Aspen 28 Säveån utlopp ur Aspen 29 Säveån Kyrkbron i Partille 30 Säveån 32 Lemmingebron ME I Mjörn ASP I Aspen AN I Anten AS AÖ Å1 I Anten I Anten I Ålandasjön Fasta Stationer +PMK 1 Skräcklan 2 Gäddebäck 3 Älvabo 4 Garn 5 Södra Nol 6 Ormo 7 Surte 8 Lärjeholm 9 Stenpiren 10 Älvsborgsbron PMK Vargön PMK Trollhättan PMK Lärjeholm Tillflöden till Göta älv ST1 Gärdhemsån ST2 Stallbackaån, väg 1015 ST3 Kårebrobäcken SL1 Slumpån SL2 Lillån, Lunneberg SL3 Lillån, Rommele-Kalvhed SL4 SL5 GÅ1 G1 SK B Lerumsån Visslaån Gårdaån Grönån Sköldsån Brattorpsån Lärjeån 1 Västra grenen 2 Östra grenen 3 Kvarnabäcken 4 Bro i Västra Bergum 5 Bro vid Torv Hög 6 Bro väg mot Geråsen 7 Bro vid Annedal 8 Bro i Linnarhult 9 Bro G:a väg 45 Mölndalsån 1 Uppströms Hindås RV 2 Nedströms Hindås RV 4 Inlopp i Gröen 5 Utlopp ur Gröen 6 Inlopp i Rådasjön 7 Utlopp ur Stensjön 7.3 Nedströms Papyrus 8 Samflöde Balltorpsb o Kålleredsb 8.1 Bro vid Växthusgatan 10 Nya Ullevi RL Rådasjön 4

9 Mätstationer och provtagningspunkter

10 6

11 Inledning Göta älvs vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundets intresseområde, som illustreras på kartskiss sidan 5, utgörs av Göta älv nedströms Vänern med de viktigaste tillflödena Slumpån, Lärjeån, Säveån och Mölndalsån. Förbundets uppgift är att verka för god vattenvård. Arbetet sker i nära samråd med miljösamverkande organ så som länsstyrelsens miljövårdsenhet och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder liksom med företrädare för näringsliv, forskning och naturvård i vidaste bemärkelse. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra erforderlig vattendragskontroll inom området. Förbundets styrelse har i februari 1996 antagit en policy för verksamheten. Policyn redovisas nedan. Styrelsen har sedemera kompletterat policyn med kommentarer och tillämningsanvisningar. Medlemmarna i förbundet utgjordes under 2003 av 13 kommuner, 39 företag och 7 stycken övriga medlemmar. Av de senare är 4 fiskevårdsområden. Styrelsen består av 12 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Kommunerna respektive övriga medlemmar utser vardera halva antalet ledamöter i styrelsen. För administration och projektledning köper förbundet tjänster från Göteborgsregionens kommunalförbund. Medlemmarna, styrelsen och de olika arbetsgrupperna finns redovisade på sidan 2. Verksamhetsplanen för 2003 finns redovisad på sidorna i årsrapporten. Policy Verksamheten är inriktad på Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområden samt de biflöden och vattenområden som i övrigt ansluter till älven. Vi skall sträva efter att: * bidra till vattenvårdens utveckling * konstatera miljöstatus och följa förändringar och utveckling i verksamhetsområdet samt redovisa förhållanden och utveckling i vattenområdena * samarbeta och kommunicera med de myndigheter som har inflytande över verksamhetsområdet samt övriga intressenter Förbundet är en frivillig sammanslutning av intressenter med olika utgångspunkter för sitt medlemskap men med gemensam nytta av verksamheten. * påtala missförhållanden * påvisa förbättringsbehov och förbättringsmöjligheter * upprätta kort- och långsik tiga mål och planer för verksamheten * ständigt utveckla och förbättra verksamheten informera intressenter och allmänhet om verksamheten * bredda och utöka medlemskretsen 7

12 Kontrollverksamheten 2003 Det löpande kontrollprogrammet gäller för treårsperioden Kontrollprogrammet har nu liksom under föregående treårsperiod fått en tydlig inriktning mot en utökad kontroll av miljögifter bl a genom att undersökningar av metaller i vattenmossa och bottenfauna numera ingår. Metaller undersöks vid 13 punkter i Göta älv samt i Säveån och Mölndalsån. Vartannat år genomförs bottenfaunaundersökning på sju punkter i Göta älv samt i Säveån och Mölndalsån. Bottenfaunaundersökningar ger en bra bild över hur tillståndet i våra vattendrag och hur förhållandena förändras över tiden. Under 2003 har det kontinuerligt tagits vattenprover vid sju fasta datoriserade mätstationer utmed Göta älv Kopplat till dessa mätstationer har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar så att vattenintagen om det är Under 2003 har flera specialundersökningar genomförts bl a har en riskinventering av Göta älv genomförts. Miljögifter i och kring Göta älv har undersökts dessutom har en mikrobiologisk undersökning av älven och dess biflöden genomförts. Förbundet har även under 2003 bidragit till en fiskeribiologisk och vattenkemisk undersökning av Ålanda Ström. nödvändigt snabbt kan stängas. Under året har arbete med en uppgradering av programvaran för älvövervakningssystemet pågått. Detta arbete kommer att slutförs under Utöver de fasta mätstationerna i Göta älv finns ett 60- tal provtagningspunkter i älvens biflöden och de större sjöarna inom området. 8

13 Specialundersökningar 2003 sammanfattningar Bottenfauna i Göta älv 2003 Sammanfattning Medins Sjö- och Åbiologi AB har på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund utfört bottenfaunaundersökningar enligt en standardiserad sparkmetod (SS-EN ). Undersökningen omfattade sju lokaler i Göta älvs huvudfåra samt en lokal i Nordre älv och en lokal i Mölndalsån. Provtagningen genomfördes under våren Syftet med undersökningen var främst att bedöma eventuell påverkan på bottenfaunan samt att värdera bottenfaunans naturvärden och skapa ett referensmaterial för framtida undersökningar. Resultatet av undersökningen visade att det finns en påverkan på bottenfaunan i Göta älvs huvudfåra, med undantag för den översta lokalen vid Vargön. Bottenfaunan bedömdes främst vara påverkad av vågsvall och erosion från fartygstrafiken men på ett par lokaler bedöms den som påverkad av näringsämnen/organiskt material (tabell I). Samtliga lokaler bedömdes som opåverkade av försurning. Det påträffades vidare en rödlistad snäckart i Nordre älv. Bottenfaunan där, liksom i Mölndalsån vid Ullevi, bedömdes ha höga naturvärden. Vid övriga provpunkter bedömdes bottenfaunan ha naturvärden i övrigt. Rapporten i sin helhet finns att tillgå på vattenvårdsförbundets kansli. Tabell I: Bedömning av påverkan av näringsämnen/organiskt material, försurning och annan påverkan. A = ingen eller obetydlig påverkan, B = betydlig påverkan och C = stark eller mycket stark påverkan. Lokal Näringsämnen Försurning Annan påverkan Göta älv, 1 PMK (Vargön) A A A Göta älv, Älvabo A A B Göta älv, Garn A A C Göta älv, Södra Nol B A C Nordre älv, Ormo A A A Göta älv, Surte A A C Göta älv, Lärjeholm B A A Mölndalsån, Nya Ullevi A A A 9

14 Miljögifter i och kring Göta älv en sammanställning av undersökningar av vatten, sediment, biota och utsläpp Sammanfattning Miljögifter i och kring Göta älv är en faktaspäckad rapport som försöker bringa lite ordning i alla de mätningar och den kunskap som finns om miljögifter, såväl metaller som organiska miljögifter, i Göta älv och dess estuarium. Rapporten har beställts av Göta älvs vattenvårdsförbund tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län (efterbehandling av förorenade områden) och Göteborgs Hamn AB, och ingår i Länsstyrelsens rapportserie (nr 2003:57). Avsikten har inte varit att göra någon djupare analys av tillståndet det får komma i nästa skede utan endast att sammanställa delar av den stora mängd nyare data som finns inom området miljögifter. I förra numret av Vattenmagazinet gavs ett smakprov på resultaten, men nu är hela rapporten färdig. I rapporten finns samlat mycket fakta om tillståndet i vatten, sediment och djur och växter men också fakta om utsläpp från olika verksamheter och läckage från omgivande mark och förorenade områden. Mest data finns det om olika metaller, men det finns också en hel del nyare mätningar av så kallade organiska miljögifter som till exempel PAH, TBT och PCB. Analyser visar att metallhalterna i vattnet är låga jämfört med de bedömningsgrunder som finns vilket ju är skönt att veta för alla som har älvvatten i sina kranar. Bedömningsgrunderna utgår från ett slags naturligt tillstånd som varierar med framför allt olika bergrund och jordarter. Vanliga vattenmätningar ger bara en ögonblicksbild och för att få ett värde som speglar en längre tidsperiod sätter man ut vattenmossa och mäter sedan hur mycket metaller denna tagit upp i sina vävnader. Även med denna metod så är metallföroreningarna låga, möjligen med undantag för krom där halten bedöms som måttligt hög. Metalläget verkar alltså vara under kontroll. För flertalet metaller ökar halterna under älvens väg från Vänerns utlopp till Lärjeholm. I flera fall rör det sig om en fördubbling, t ex för krom, vanadin och kobolt, medan kvicksilverhalten ökar tre gånger från Vargön till Lärjeholm. De metallutsläpp man känner till från större anläggningar längs älven kan bara till en del förklara den ökningen vi ser utefter älven. Även om värdena inte ger anledning till oro bör man så långt som möjligt försöka spåra och förhindra det läckage till älven som uppenbarligen finns mellan Vargön och Lärjeholm. Metallhalterna i älvens vatten är som sagt förhållandevis låga, men de stora vattenmängderna som flyter genom älvfåran gör att transporterna av metaller till mynningen och havet ändå blir relativt stora under ett år; kg bly, 200 kg kadmium och 80 kg kvicksilver bara för att ta några exempel. De organiska miljögifterna har inte undersökts lika systematiskt som metallerna - dels finns det många fler ämnen, dels är de dyra att mäta. Dessutom kommer det hela tiden nya ämnen. De mätningar som förbundet gjort i älvens vatten visar dock på att halterna generellt är låga i vattnet. Tillsammans med Göteborgs universitet deltar förbundet i ett försök där man ska sätta ut fisk i kassar i älven och sedan spåra effekter på fisken hälsa utav olika föroreningar. På så sätt kan man bättre fånga upp ämnen som vi i dag inte har någon kontroll på. 10

15 I rapporten finns också sammanställningar av analyser av metaller och organiska miljögifter i sediment från älven (Ale) och från mynningsområdet (Älvsborgsbron och utanför Eriksberg). På de senare stationerna är värdena tyvärr inte lika uppmuntrande som de är i vattnet. Sedimenten från stationen i Ale har god kvalitet, men de två andra stationerna har höga halter av bl a kvicksilver, PCB, PAH och TBT. Det troligaste är att vi har att göra med gamla synder det som gömts i snö Rapporten i sin helhet finns på Vattenvårdsförbundets kansli samt på Länsstyrelsens hemsida. 11

16 Riskinventering Göta älv aktuellt läge Översiktlig inventering av riskobjekt och riskanalyser. Sammanfattning En inventering av riskobjekt och riskanalyser för Göta älv har genomförts under hösten Utredningen skall tryckas våren 2004 efter faktagranskning av de intressenter som bidragit med material. Arbetet har finansierats av Göta älvs vattenvårdsförbund, Göteborgs va-verk, CTH, Vattenfall, Sjöfartsverket, Banverket och Vägverket. Göta älv och dess många olika värden exponeras dagligen för risker orsakade av verksamheter och förhållanden längs älven men en samlad värdering av risker för Göta älv saknas. Utredningen syftar till att identifiera alla riskobjekt och skyddsvärden längs Göta älv för att få en övergripande riskbild. En sammanställning av befintliga riskanalyser ingår i arbetet för att om möjligt kunna jämföra olika risker med varandra och därmed avgöra vilka risker som är störst och var förebyggande åtgärder skulle göra mest nytta. Utifrån detta kan även områden och verksamheter där riskanalyser saknas identifieras. En samlad riskvärdering skulle även ligga i linje med intentioner i ramdirektivet för vatten. Som riskobjekt definieras verksamheter och förhållanden som med viss sannolikhet kan utgöra ett hot eller förorsaka en oönskad konsekvens. Risker kan hanteras på olika sätt beroende på vilka lagar och regler som finns, vem som ansvarar för riskhanteringen, vem eller vad som utsätts för risken och om risken upplevs som stor eller liten. Riskanalyser finns för många riskobjekt längs älven, men saknas för andra. Sammanställningen ger därmed ingen fullständig bild av risksituationen längs Göta älv. Dessutom kan riskanalyser ha olika syfte, ambitionsnivå och värderingsgrund och det finns många olika utförandemetoder, varför det inte alltid går att jämföra resultaten från olika riskanalyser med varandra. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas riskanalyser för många riskobjekt längs Göta älv. För vissa verksamheter beror detta förmodligen på att riskerna hanteras med hjälp av andra metoder, som t ex de regelverk som reglerar sjöfarten eller hantering och transport av farligt gods. För andra, som t ex jordbruket, verkar rutiner för riskhantering saknas helt. Det är få av de riskanalyser som finns för de identifierade riskobjekten som är utförda med fokus på älven. Detta är en bidragande orsak till att analyserna är svåra att jämföra. Det är heller ingen av de inventerade riskanalyserna som tar hänsyn till den totala risknivån älven är utsatt för vilket rimligen borde påverka riskvärderingen. För att få en övergripande bild av risksituationen för Göta älv vore det önskvärt med en åtgärdslista där risker kan rangordnas och även eventuella förebyggande åtgärder kan värderas efter hur stor effekt de skulle få på den totala risknivån för älven. För att uppnå detta krävs en samlad bedömning av alla riskobjekt vilket kräver att alla risker bedöms enligt samma kriterier och värderas i ekonomiska termer. För vissa riskobjekt är delar av detta arbete redan gjort men för andra krävs mycket arbete. Det denna undersökning visar är vad som är kvar att göra för att nå detta mål. Rapporten i sin helhet finns att tillgå på vattenvårdsförbundets kansli. 12

17 Ålandaström 2003 elfisken, temperatur- och phmätningar Sammanfattning Pga tekniska missöden kunde inte ph och temperaturmätningen i Ålandaström fullföljas enligt programmet. Kontinuerliga mätningar av ph och temperatur skedde under tre perioder. Dessa perioder var juni, 23 juli-13 augusti och 17 september-10 oktober. Under dessa perioder kunde inga anmärkningsvärt höga ph-värden eller snabba ph-svängningar uppmätas. Det högst uppmätta ph-värdet var 7,47 (31 juli). Det är först vid ph-värden runt 8,5 som aluminium kan lösas ut och sedan fällas ut på fiskarnas gälar och därmed orsaka gifteffekt. Under 2002 uppmättes i motsvarande undersökning ett högsta ph-värde på 8,34. Eftersom det finns luckor i årets mätserie kan man dock inte utesluta att högre ph-värden existerat under sommaren. Det kan vara så att höga ph-värden under korta perioder och kanske då i kombination med höga temperaturer orsakar stor stress på öringarna och skulle kunna orsaka dödlighet även om vi inte fått det bekräftat i denna undersökning. Vad gäller temperaturmätningarna kan vi konstatera att temperaturen var mycket hög under första delen av augusti. Den 10 augusti på kvällen uppmättes 24,9 C. Öringen trivs bäst när vattnet är kallare. Den har sitt optimum vid ca 16 C. Öringen utsätts för stress vid temperaturer över 23 C och vid 25 C kan dödlighet börja uppträda. Det är därför inte osannolikt att de höga temperaturerna har en negativ inverkan på öringbeståndet i Ålandaström. Det överlevnadsförsök som utfördes på öringungar sköttes tyvärr inte på ett sådant sätt att det går att dra några slutsatser om dödligheten kopplat till ph- och temperaturvärden. Elfisket visar åter på en mycket svag reproduktion i Ålandaström. Vi kan inte med säkerhet säga om det beror på ett svagt lekutfall med få lekfiskar under hösten 2002 eller om det är orsakat av stressfaktorer som höga temperaturer i kombination med låg vattenföring och ev i kombination med höga ph-värden. Vi kan konstatera att på elfiskelokalen högst upp återfanns inga årsungar av öring alls, medan ett litet antal öringungar återfanns på lokalen längst nedströms. Detta kan vara resultatet av flera faktorer. Temperaturen är sannolikt högst på lokalen längst uppströms (närmast den grunda och varna Kvarnsjön) och så är även ph-värdena. Om det endast är ett fåtal öringar som lekt under hösten 2002 kan det därför också vara möjligt att denna lek skett längre ner och att de fåtaliga lekfiskarna inte gett sig längre upp i strömmen. Så kan ofta vara fallet om det är låga vattenflöden under höstarna. Sammanfattningsvis tvingas vi konstatera att årets undersökning inte kunnat ge svar på om phoch temperaturvärdena är en orsak till den svaga förekomsten av öringungar i Ålandaström. Det måste ändå bedömas som sannolikt att de temperaturer som uppmätts (24,9 C) innebär en allvarlig stressfaktor på fisken och att detta skulle kunna innebära ökad dödlighet hos öringarna. Förra året uppmättes ph-värden på 8,34, vilket visar att vi ibland är mycket nära den gräns (ph 8,5) då aluminium kommer i lösning och sedan fälls ut på fiskarnas gälar och orsakar gifteffekt. 13

18 Andra faktorer som sannolikt är avgörande för lekutfallet är lekpopulationens storlek. Sannolikt är det mycket få fiskar som gått upp och lekt i Ålandaström under 2002 (uppgifter från Alingsås sportfiskare bekräftar detta). År med låg vattenföring under hösten kan sannolikt leda till att lek endast sker i mindre omfattning i Ålandaström och då företrädesvis på de nedre delarna. Vi måste ha med oss att öringbeståndet i Mjörn är mycket svagt och därmed mycket sårbart. En liten population är känslig. Flera år i rad kan leken bli dålig pga att få fiskar vandrar upp pga låg vattenföring på hösten. Ibland kan också vintertemperaturerna vara en negativ faktor med is på bottnarna och underkylt vatten. Får man då också besvärliga sommarförhållanden med stressfaktorer som höga ph- och temperaturvärden kan beståndet snart kan lättare klara ett eller några svaga år. Läget för Mjörnöringen är bekymmersamt och det är viktigt att beståndet stärks om Mjörnöringen skall överleva på sikt. Undersökningarna har utförts av Hushållningssällskapet Väst och har bekostats av Mjörns FVO, Länsstyrelsen, Göta älvs vattenvårdsförbund och Anten-Mjörn kommittén.. Rapporten i sin helhet finns på Vattenvårdsförbundets kansli. 14

19 Vattenvårdande åtgärder Av medlemmarna utförda vattenvårdande åtgärder inom Göta älvs avrinningsområde år 2003 Göteborgs Va-verk Revidering av skyddsföreskrifter för Göta älv (Uppdaterat) Under 2003 har arbetet med revidering av de skyddsföreskrifter för Göta älv, området närmast uppströms Lärjeholm, fortsatt genom att Länsstyrelsen har skickat ut förslagen till reviderade skyddsföreskrifter på remiss. Va-verket har kommenterat de synpunkter som kom in från sakägarna. Ingen av det tjugotal sakägare som yttrade sig motsatte sig att skyddet för Göta älv skall förstärkas. Ett beslut från Länsstyrelsen om reviderade skyddsföreskrifter för Göta älv väntas under Förbättrad övervakning av mikrobiologisk kvalitet (Nytt! Rätt?) Va-verket har under 2003 tagit i drift ett instrument för automatiserad, regelbunden mätning av E.coli i Göta älv. Instrumentet som är installerat i Lärjeholm mäter halterna av E.coli i Göta älv var tolfte timma. Genom de automatiserade analyserna har övervakningen av mikrobiologiskt kvalitet förbättrats väsentligt. Installationen är den första i sitt slag i Sverige och troligen i världen. Va-verket har deltagit i utvecklingen av instrumentet. Riskanalys strandbete Den analys av risken för dricksvattenkonsumenter att drabbas av vattenburen smitta på grund av strandbete vid råvattentäkter som genomfördes under 2002 har under 2003 publicerats i VA- FORSK:s rapportserie, RAPPORT nr Påverkan på säkerheten i vattenförsörjningen från strandbetande nötkreatur fallstudie Göta älv, Friberg J och Rosén L. Ökad avledningssäkerhet för spillvattenpumpstationer Under 2003 har ombyggnader genomförts av tre avloppspumpstationer för ökad avledningssäkerhet. En ny spillvattenpumpstation har tillkommit. Under 2003 klarade vaverket nödavledningen målet att begränsa nödavledningen av spillvatten från pumpstationer för tredje året i rad. Utveckling av larmsystemet för spillvattenpumpstationer Samtliga 220 spillvattenpumpstationer i Göteborg är sedan flera år utrusade med larm för nödavledning. I nya och ombyggda stationer finns förutom larmfunktioner även möjligheter mäta flöden och volymer som pumpas till Ryaverket. Efterhand som dessa funktioner byggs ut, i december 2003 fanns ca 54 "utbyggda" pumpstationer, kommer möjligheterna att kontinuerligt övervaka pumpstationernas funktion att öka. Därmed minskar risken för utsläpp av obehandlat avloppsvatten. 15

20 SCA Hygiene Paper AB, Edet Bruk Pappersbruket ligger mellan Göta älv och riksväg 45 strax söder om Lilla Edets samhälle. Produktionen startade 1881 men då på en plats lite längre norr ut vid slussarna i Lilla Edet. När staten senare ville bygga vattenkraftverk på platsen flyttades verksamheten söder ut. Edet bruk tillverkar olika typer av toalett-, hushålls-, och avtorkningspapper, till största delen baserat på returfiber som råvara. Den årliga tillverkningskapaciteten i pappersbruket är ton. Produkterna säljs under varumärket Edet för konsumentmarknaden och som Tork på storförbrukarmarknaden. Exportandelen är ca 30 %. Antal anställda på platsen är 445. Bruket har en egen reningsanläggning för processvatten, uppdelad i tre steg, sedimentering, biologisk rening och mikroflotation. I sedimenteringbassängen avskiljs slam och fiberrester, det biologiska steget består av en fluidiserad bioreaktor med suspenderat bärarmaterial där mikroorganismer bryter ned det organiska materialet (COD) som finns i vattnet. Reaktorn består av en stor bassäng fylld med drygt 10 miljoner plastcylindrar vid vilka mikroorganismerna kan fästa och bilda en biofilm. Det är här nedbrytningen av COD sker. Cylindrarna hålls i ständig rörelse med hjälp av luft som blåses in genom dysor i bassängens botten samtidigt som mikroorganismerna tillförs syre. Närsalter i form av ammoniak och fosforsyra tillsätts i vattnet för att underlätta nedbrytningen. I det sista reningssteget, mikroflotationen, flockas det bioslam som bildats i bioreaktorn och avskiljs genom flotation. Det renade vattnet avleds därefter till älven. Det avskiljda slammet från slutvattenreningen avvattnas tillsammans med det returfiberslam som uppkommer i samband med rening av returpapper i våra avsvärtningslinjer. Slammet används därefter som bränsle till den nybyggda fastbränslepannan som försörjer pappersbruket med ånga för torkning och uppvärmning. Till bränsle används även returfiberslam som tidigare deponerats och nu hämtas tillbaka från tippen. Genom att använda detta avfall blir bruket till stor del självförsörjande på bränsle för sina processer. Anläggningen levererar dessutom hetvatten till kommunens fjärrvärmenät. 16

21 Händelser i Göta älv 2003 VATTENKVALITETEN I GÖTA ÄLV Bakteriesituationen i Göta älv Va-verket i Göteborg analyserar koliforma bakterier och E.coli tre gånger per vecka vid Lärjeholm och Garn. Även Vänersborg (Skräcklan), Trollhättan, Lilla Edet och Kungälvs kommuner (Södra Nol) genomför regelbundet bakterieanalyser. Den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv är nederbördsberoende och förhöjda bakteriehalter förkommer framförallt i samband med omfattande nederbörd, snösmältning mm. Bidragande orsaker är bräddningar i kommunala avloppsanläggningar, påverkan från jordbruksmark och markavrinning. År 2003 var ett nederbördsfattigt år med 672 mm vid Barlastplatsen i Göteborg vilket är mindre än medelvärdet för de senaste 30 åren som är ca 830 mm. Även medelflödet i Göta älv vid Lilla Edet, 366 m3/s, var klart lägre än normalvattenföringen, 550 m3/s. Medianvärdet för koliforma bakterier vid Lärjeholm var 350/100 ml vilket är en minskning jämfört med 2002 (420/100 ml), medan medianvärdet för E.coli som främst indikerar fekal förorening låg på ungefär samma nivå 2003 (86/100 ml) som under 2002 (90/100 ml). Ett flertal kommuner använder Göta älv som råvattentäkt och i dricksvattenkungörelsen finns riktvärden för råvattenkvalitet. Riktvärdet för koliforma bakterier 5 000/100 ml överskeds i ca 1 % av proverna vid Lärjeholm och riktvärdet för E.coli överskreds i ca 3 % av proverna. En jämförelse kan även göras med kraven på badvatten. Riktvärdena för koliforma bakterier (500/100 ml) och E.coli (100/100 ml) i badvatten överskreds i 33 % respektive 43 % av proverna vid Lärjeholm under Under 2003 var Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm stängt under totalt timmar fördelat på 73 tillfällen. Av den sammanlagda stängningstiden utgjorde stängning på grund av misstänkt eller konstaterad mikrobiologisk påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv drygt 40 %. Kommentarer Mitten av januari. Period med regn och snösmältning med omfattande markavrinning. Förhöjda bakteriehalter längs hela Göta älv. Mer än 500 E.coli/100 ml i Garn, Södra Nol och Lärjeholm. Mitten av mars. Åter period med nederbörd och snösmältning. Runt 500 E.coli/100 ml i Garn och Södra Nol, lägre halter vid Lärjeholm. Månadsskiftet april/maj. Omfattande nederbörd till och från under flera dagar efter längre tids torrväder. Förhöjda bakteriehalter i Garn, Södra Nol och Lärjeholm. Som mest koliforma bakterier/100 ml och 680 E.coli/100 ml vid Lärjeholm Början av juli. Enstaka höga bakteriehalter i samband med åskregn koliforma bakterier/100 ml och E.coli/100 ml i Garn Sommaren och hösten var i övrigt extremt nederbördsfattig med genomgående mycket låga bakteriehalter i Göta älv. Slutet på december. Omfattande nederbörd och kraftig fekal påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv. Som mest E.coli/100 ml i Garn och E.coli/100 ml vid Lärjeholm. 17

22 HÄNDELSER I GÖTA ÄLV Utsläpp av cirka 6 m3 50 %-ig natronlut via kemfällningen vid Wargöns bruk under ca en timma. Svag förhöjning av ph-värdet i mätstation Gäddebäck, från ph cirkla 7,05 till 7,2. Ingen märkbar ph-förändring i Älvabo eller längre nedströms. Utsläppet föranledde ingen stängning av intaget Lärjeholm Utsläpp av 15 ton massafibrer från Inlands kartongbruk under ca tre timmar. Utsläppet orsakades av att en kedja i ytslamskrapverket i flotationen hade brustit. Till följd av händelsen stoppades produktionen under drygt ett dygn /26. Begränsad aluminiumsulfatdosering vid Wargöns bruk under ca ett dygn orsakad av "kladd" i doseringsutrustningen. Ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv till följd av störningarna. Intaget vid Lärjeholm stängt under ca 3,5 dygn Läckage av natriumkromat från företaget Univar, Marieholmsgatan ca 3 km söder om råvattenintaget vid Lärjeholm. Läckaget kom från en returcontainer som borde ha varit tom och som förvarades utomhus på en hårdgjord yta. Oklart hur stor volym som runnit ut, men sannolikt mindre volym eftersom det var en returcontainer. Provisorisk dämning i det dike som leder till Göta älv genomfördes men att viss avrinning till Göta älv förekommit via smältvatten kan inte uteslutas. Natriumkromat är fullständigt lösligt i vatten, mycket giftig för vattenorganismer och bioackumuleras i vattenmiljö. Ingen sannolik påverkan på vattnet i Göta älv vid intaget Lärjeholm och intaget hölls öppet Bräddning av mindre volym processavloppsvatten från Wargöns bruk i samband med reparation av pump i pumpstation som pumpar till sedimenteringen. Bräddat vatten fällt med aluminiumsulfat. Ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv. Intaget Lärjeholm stängt under ca 1,5 dygn Mindre oljeutsläpp sannolikt mellan Trollhättan och Åkersström. Räddningstjänsten bedömde att utsläppet var för litet för sanering med länsor. Intaget vid Lärjeholm stängt under 11 timmar Läckage från klorkylare vid Eka Chemicals i Bohus, vilket fick till följd att löst klorgas i kylvattnet rann till Göta älv via avlopp 16. Tydlig ökning av redoxpotentialen i mätstation Surte, något mindre i Lärjeholm. ph-sänkning på någon tiondel i Surte och Lärjeholm. Samtliga förändringar för små för att ge larm. Intaget Lärjeholm ej stängt på grund av sen rapportering från Eka Bräddning av ca 600 m 3 processavloppsvatten från Wargöns bruk till Göta älv under ca 2 timmar på grund av driftstörning pump 2 i avloppspumpstationen som pumpar till reningsverket. Intaget vid Lärjeholm stängt under ca 2 dygn. Ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv Kraftig oljepåverkan i Göta älv i mätstation Surte med halt lättflyktiga organiska kolväten gånger högre än normalt. Spår av olja vid GC-analys även vid Lärjeholm, dock avsevärt lägre halter. Två kända oljeutsläpp inträffade i Göta älv i juni, dels upptäcktes olja vid Oskarsbron i Trollhättan , dels konstaterades läckage från ett oljetråg i Surte Hamn Båda händelserna skulle med hänsyn till rinntider kunnat vara förklaringen till de förhöjda halterna. Det som talar mot påverkan från oljan i Trollhättan är de genomgående mycket högre 18

23 halterna i proverna från Surte jämfört med Lärjeholm, vilket tyder på lokal påverkan relativt nära Surte Hamn. Å andra sidan är det märkligt att ett begränsat läckage från en kranmotor skulle ge så stor påverkan under flera dagar. Ett tredje utsläpp skulle mycket väl kunna vara orsaken. Något ytterligare oljeutsläpp är dock inte känt. Intaget vid Lärjeholm stängt under 11 dygn Bräddning av ca 250 m 3 processavloppsvatten från Wargöns bruk till Göta älv under ca 4 timmar på grund av driftstörning pump 2 i avloppspumpstationen som pumpar till reningsverket. Intaget vid Lärjeholm stängt sedan tidigare på grund av oljeutsläpp i Göta älv. Något förhöjda bakterietal vid Lärjeholm och kraftig bakgrundsväxt på prov uttaget i Garn, dock oklart om samband finns med störningen vid Wargön Bräddning av returvatten för bland annat upplösning av pappersmassa under ca 30 timmar på Wargön i samband med planerat produktionsstopp. Planerat elbortfall i produktionen drabbade även avloppspumpstationen vilket inte var avsikten. Orsak mänskliga faktorn. Intaget Lärjeholm stängt under ca 3,5 dygn. Relativt låga halter av koliforma och termotoleranta bakterier i Göta älv, dock kraftig bakgrundsväxt. Wargöns analyser på bräddat vatten visar på bakteriehalter 350 till 550 gånger högre än medianvärdena i Göta älv Utsläpp från Eka av kvicksilverhaltig kaliumhydroxid till det interna kylvattenvattensystemet och vidare till Göta älv under ca två och en halv timma. Kvicksilverhalt i kylvattnet ca 0,7 mikrogram/l mot normalhalt som är under detektionsgränsen 0,5 mikrogram/l. Uppföljning av ordinarie kvicksilveranalyser i Göta älv, Lärjeholm visade normala kvicksilverhalter under analysgränsen 0,01 mikrogram/l. Intaget stängt under ca ett dygn. 19

24 Händelser/avvikelser i Säveåns avrinningsområde Bensinläckage från Preem automattankstation i Floda till följd av åverkan på slang. Avrinning via dagvattennätet till Säveån. Totalt rann ca 800 liter ut varav det mesta stannade i oljeavskiljaren och nådde aldrig dagvattennätet haveri på ett tåg vid Stenkullens station strax ovanför Säveån orsakade utsläpp av runt 1000 liter transformatorolja på spåret. Sanering genomfördes genom att m3 massor grävdes bort utsläpp av borrkax och grumligt vatten till Säveån från en borrning för bergvärme. Mycket stora grundvattenmängder gjorde att avslamningen i container inte fungerade som den skulle upplag av gödsel i en hage nära Säveån. Krav ställdes på att det skulle tas bort. En olämplig placering för en stuka. Borttogs någon månad senare oljeutsläpp i Säveån från Hedefors kraftstation. Händelsen åtalsanmäldes men åtalet lades ner. Miljö- och hälsoskyddskontoret i Lerum har under 2003 gjort en kostnadsbedömning för undersökning av sedimentkvalitén i Säveån och lämnat till länsstyrelsen som underlag för bedömning av statliga bidrag. För närvarande finns inte möjlighet att få bidrag eftersom Naturvårdsverket vill avvakta utvärderingar av liknande pågående projekt först. Kan bli aktuellt om något eller några år. Miljö- och hälsoskyddskontoret i Lerum har under 2003 också arbetat med att göra en kostnadsbedömning och ansökan om bidrag för undersökningar för ett område vid Säveån i Lerums tätort som kan vara förorenat till följd av en nedlagd och riven färgfabrik. Troligen beviljas bidrag för detta projekt. 20

25 Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde Anm. Bräddningar har förekommit vid fler tillfällen än nedanstående för vilka avvikelserapporter har skrivits Stopp i en spillvattenledning uppströms Massetjärn i Mölnlycke vilket orsakade bräddning av spillvatten till Mölndalsån. Oklart hur länge bräddning förekommit. Spillvatten från ca 140 personer avleds till den aktuella ledningen. Ledningen har lagts på spolschema Bräddning av spillvatten under ca ett dygn från pumpstation "Pixbo Päls" till Rådasjön. Tillrinningen till pumpstationen motsvarar ca 200 PE. Bräddningen upptäcktes först efter ett dygn beroende på att larmöverföringen varit ur funktion. Genomförda åtgärder är översyn larmöverföring och pumpbyte Bräddning av spillvatten under ca ett dygn från pumpstation "Pixbo Päls" till Rådasjön. Tillrinningen till pumpstationen motsvarar ca 200 PE. Orsaken till störningen var kortslutning i elanläggningen. Pumpstationen ombyggd med bland annat nya driftsäkrare pumpar och elanläggning. Reservpumpningen från Rådasjön som var i drift avbröts i samband med att va-verket fick information om bräddningen Bräddning av avloppsvatten under ca ett dygn till Mölndalsån inne i Mölnlycke från 400-ledning. Orsak trasigt betonglock som fallit ned och satt igen ledningen. Bedömd bräddad volym enligt Härryda kommun m 3. Pumpning från Rådasjön som var igång avbröts. 21

26 Verksamhetsplan Verksamhetsplan för Undersökningsverksamhet.1 enligt fastställda kontrollprogram, vilka finns redovisade i bilagda programsammanställningar för Göta älv med tillflödena Slumpån, Gårdaån, Grön ån och Lärjeån. För Säveån med tillflödet Mellbyån samt sjöarna Anten, Ålandasjön, Mjörn och Aspen för Mölndalsån samt Rådasjön..2 Specialundersökningar Provtagning för kartläggning av förekomst av flodpärlmussla i Sollumsån..2.2 Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo..2.3 Undersökning av miljögifter i och kring igöta älv.2.4 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv och dess biflöden.2.5 Riskinventering Göta älv aktuellt läge.2.6 Fiskeribiologisk och vattenkemisk undersökning av Ålanda ström 2. Övrig verksamhet.1 Drift och underhåll av mätstationerna i Göta älv.1.1 Den tidigare succesiva upprustningen och utbyte av äldre utrustning i mätstationerna har fortsatt även under Program och utvärderingsgruppen genomför under året löpande uppföljning av verksamheten med uppföljning och utvärdering av undersökningsresultaten. 4. Arbetsgruppen för information kallas in vid behov. Arbetet med revidering av boken Fakta om Göta älv har påbörjats under året. 22

27 Program för vattendragskontroll Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv Programmet är uppdelat i följande 2 huvuddelar: 1. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv 2. D:o i tillflöden (för Mölndalsån och Säveån gäller separata kontrollprogram) Specialundersökningar förutsättes insättas allt efter uppkommande behov..1 Månatlig stickprovtagning (den 15:e varje månad).1.1 Enligt ordinarie PMK-program vid Trollhättan och Lärjeholm. Fr o m 1996 ansvarar förbundet tillsammans med Vänerns Vattenvårdsförbund för provtagningen vid Vargön..1.2 Vid Garn och Stenpiren med undersökning enbart med avseende på totalkväve och totalfosfor..1.3 Vid Lärjeholm (ingår i VA-verkets driftsrutin)..1.4 Vid Älvsborgsbron (ingår i kustvattenprogrammet.1.5 Undersökning av metaller i vattenmossa vid 10 punkter i Göta älv och dess biflöden..1.6 Kontinuerlig mätning i 7 fasta kontrollstationer längs älven.2 Specialundersökningar under år Provtagning för kartläggning av flodpärlmussla i Sollumsån..2.2 Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo..2.3 Undersökning av miljögifter i och kring Göta älv..2.4 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv och dess biflöden.2.5 Riskinventering Göta älv aktuellt läge 2. Programlagd kontroll i Göta älvs tillflöden.1 Varannan månad med början i januari tas prov i mynningspunkterna i Stallbackaån (ST 2), Slumpån (SL 1), Gårdaån (GÅ 1), Grönån (G 1) och Sköldsån (SK). Dessa prov analyseras m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor..2 Varannan månad med början i februari tas prov i ovan nämnda fem punkter samt även i följande tre punkter inom Slumpåns vattenområde: SL 4 (Lerumsån vid Björnvadet), SL 5, (Visslaån, bro väg 1018) samt SL 2 (Lillån). Dessa prov bestämmes med avseende på färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. Provtagningen inom Slumpåns vattenområde (SL 2, SL 4 och SL 5) ingår i 23 Trollhättans kommuns kontrollprogram och bekostas av kommunen..3 Kontrollen av Lärjeån förutsättes liksom tidigare genomföras och bekostas av Göteborgs kommun, vilket innebär: Stickprovtagning i 4 punkter varannan månad. Proverna analyseras m a p temperatur, färgtal, turbiditet, konduktivitet, ph, COD (Mn), totalhårdhet, kalcium, magnesium, järn, mangan, natrium, kalium, kisel, alkalinitet, klorid, fosfatfosfor, totalfosfor, totalkväve, heterotrofa bakterier, tot ant koliforma bakt, ant termostabila koliforma bakt. Dessutom tas prover en gång i veckan i punkt 9 för bestämning av totalfosfor och totalkväve.

28 Säveån Program för vattendragskontroll Programlagd kontroll i rinnande vatten.1 Provtagningspunkter 2, 6, 8, 10, 14, 15, 15A, 16, 17, 18, 20, 26, 28, 29, 30 och 32 enligt bifogad förteckning.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll.2.1 Stickprov tas i samtliga punkter varannan månad med början i februari och undersökes m a p färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor..2.2 Prov tas dessutom i punkterna 2, 24, 25, 17, 18, 26 och 32 varannan månad med början i januari och undersökes m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor 2.3 P å uppdrag av Mjörnkommittén genomförs mätning varje månad av tot-n och tot P vid två punkter i Säveån uppströms Mjörn..3 Specialundersökningar under Fiskeribiologisk och vattenkemisk undersökning av Ålanda ström 2. I sjöar.1 Provtagningspunkter Sjön Anten: AN, AS och AÖ. Sjön Mjörn: ME Sjön Aspen: Pkt 3 Ålandasjön: Å1.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll.2.1 Undersökning av djupprofil i ovan angivna punkter göres under stagnationsperiod, dvs under augusti/september varje år med registrering av siktdjup, temperatur och syre (med sond). Prov tas på tre nivåer, 0,5 m (ytprov), omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proverna analyseras m a p totalkväve och totalfosfor. I ytprovet bestämmes även klorofyll..2.2 I samband med isvinter göres ytterligare en kontroll av djupprofil i under.2.1 angivna punkter med undantag för Ålandasjön. Med uteslutande av klorofyllbestämning göres samma bestämningar som där angivits..2.3 I de fem angivna kontrollpunkterna i Anten, Mjörn och Aspen tas ytprov (0,5 m) varannan månad med början i februari. Förutom siktdjup bestämmes totalkväve, totalfosfor och COD (Mn). Vid sommarhalvårets tre provtagningar bestämmes även klorofyll. (De ordinarie profilkontrollerna kan inräknas i denna serie, vilket betyder minst fyra och eventuellt fem tilläggskontroller/år). 24

29 Mölndalsån Program för vattendragskontroll Programlagd kontroll i rinnande vatten.1 Provtagningspunkter 1, 2, 4, 5, 6, 7, 7.3, 8, 8.1 och 10 enligt bilagd förteckning.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll.2.1 Stickprov tas i samtliga punkter varannan månad med början i februari och undersökes m a p färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor..2.2 Prov tas dessutom i punkterna 1, 4, 6, 8 och 10 varannan månad med början i januari och undersökes m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor 2. I sjöar.1 Rådasjön.1.1 Undersökning av djupprofil i Rådasjön, pkt RL, göres under stagnationsperiod, dvs under augusti/september. Dels registreras siktdjup, temperatur och syre (med sond) och dels tas prov på tre nivåer för bestämning av totalkväve och totalfosfor. De aktuella nivåerna är 0,5 m (ytprov), omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proverna analyseras m a p totalkväve och totalfosfor. Ytprovet skall dessutom bestämmas m a p klorofyll..1.2 I samband med isvinter göres ytterligare en kontroll av djupprofil i Rådasjön med bestämning av samma parametra, dock med uteslutande av klorofyllbestämningen 25

30 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL A GÖTA ÄLV ingående i rapport avseende 2003 års vattendragskontroll April

31 Mätstationer och provtagningspunkter

32 Göta och Nordre älvar Bakgrund Göta älv är Sveriges vattenrikaste vattendrag med en medelvattenföring på 550 m3/sek. Vänern och en stor del av västra Mellansverige hör till dess nederbördsområde, som omfattar ca km2. Älvens längd mellan Vänern och havet är 93 km. Vattenkvaliteten är stabil i älven vid Vänerns utlopp medan den nedströms undergår förändringar som kan vara snabba och kraftiga. Vid Kungälv delar den sig i två grenar, Nordre älv och Göta älv, vilka omsluter Hisingen. Göta älv har 25% av den totala vattenföringen och rinner till Göteborg medan Nordre älv för ut 75% av vattnet i mynningsområdet norr om Björlanda. Göta älv är som råvattentillgång, transportled och kraftkälla utomordentligt värdefull för Västsverige en resurs för hela landet. Göta älv fungerar som vattentäkt för inemot människor och har stor betydelse för industrin som energikälla, transportled och vattentäkt. Älven är en viktig vandringsled för lax, havsöring och ål till reproduktionsområden i dess biflöden, däribland Säveån och Grönån. Grönån avvattnar genom sina biflöden, Forsån och Sörån, större delen av Risvedenområdets många sjöar. Övriga större bivattendrag till Göta älv är Mölndalsån och Lärjeån. Från utloppet ur Vänern följer dalen i stort sett berggrundens allmänna nordost-sydvästliga strykningsriktning. Bergsgrunden är ofta uppspjälkad i större och mindre enheter, vilka här och var sticker upp som isolerade hällpartier i dalbottnens sediment. Höjdskillnaden mellan dalbottnen och de omgivande höjdområdena är genomgående omkring 100 meter. Då de lösa avlagringarnas mäktighet i dalgångens södra delar uppmätts till mer än 100 meter uppgår nivåskillnaderna i berggrunden ofta till mer än 200 meter. Jordbruksmarken finns på de finkorniga jordarna i älvdalens botten. Norr om Lilla Edet har älven skurit ut höga brinkar i sedimenten medan vattenytan längre söderut ligger nästan i nivå med omgivande dalbotten. Det låga partiet mellan Lödöse och Älvängen har en relativt orörd natur och karaktäriseras av den plana dalbotten, sankängar och vassar. Hajs sjö och uppstickande bergknallar. Våtmarkerna har en intressant flora och ett rikt fågelliv med flera häckande arter. Älvdalen är även en viktig sträckled under fåglarnas flyttning vår och höst. Lermäktigheten, lagerföljden, landhöjningen och processer som utpreparerat ravinerna och den nutida älvfåran bidrar till landskapets utseende i Götaälvdalen idag. Götaälvdalen är en utpräglad sprickdal med både välutbildade och oregelbundna dalsidor. Såväl mellan Trollhättan och Hjärtum som mellan Älvängen och havet är dalsidorna välutvecklade. Kännetecknande är dalgångens beroende av berggrundens spricksystem. 29

33 30

34 Nederbörd Nytt för i år är att vi redovisar några uppgifter om nederbörden inom Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern. Nederbördens omfattning påverkar ju i viss mån vattenföringen i älven även om flödet främst beror på hur kraftindustrin reglerar älven för sin elkraftsproduktion. Dock har kraftiga och långvariga regn betydelse för t ex bräddningar från reningsverk och markavrinning med olika föroreningar söm följd som kan påverka dricksvattenproduktionen från älvens vattenverk. Nederbörden i Göteborg under 2003 har varit jämförelsevis måttlig. Vid referensstationen vid Barlastplatsen uppgick årsnederbörden till 762 mm vilket var något över medelvärdet sedan 1917 men klart under medelvärdet för de senaste 30 åren. Årsmedelvärdet sedan 1917 ligger på 720 mm. För de senaste 30 åren är årsmedelvärdet 830 mm. Detta kan jämföras med extremt regnrika åren 1998,1999 och 2000 med årsnederbörd runt 1100 mm i Göteborg. I Ale vid Alvhem föll det 847 mm under 2003 och i Vänersborg 687 mm. Jämför man några år tillbaka så förefaller det som nederbörden i Alvhem på årsbasis ligger 100 till 200 mm högre än i Göteborg och Vänersborg. I diagrammen på följande sidor redovisas nederbörden i mm/mån och ackumulerat för året i de tre mätstationerna, Nederbörd Vänersborg 2003 Nederbörd (mm/månad) Januari februari Mars April Maj Juni Juli augusti September Oktober November December Ackumulerad nederbörd (mm/år) Nederbörd Ackumulerad nederbörd 31

35 Vattenföring Flödet i Göta älv har varit lågt under Medelvattenföringen vid Lilla Edet var 366 m3/s under Att jämföra med 513 m3/s under 2002 och 906 m3/s under år Vid Lilla Edet varierade vattenföringen mellan 160 och 787 m3/s som dygnsmedelvärden. I Göteborgsgrenen låg vattenföringen under 2003 mellan 129 och 164 m3/s. Medelvattenföringen i Göteborgsgrenen var 145 m3/s. Nederbörd Alvhem 2003 Nederbörd (mm/månad) Ackumulerad nederbörd (mm/år) Nederbörd Ackumulerad nederbörd Nederbörd Barlastplatsen Göteborg Januari februari Mars April Maj Juni Juli augusti September Oktober November December Januari februari Mars April Nederbörd (mm/månad) Maj Juni Juli augusti September Oktober November December Ackumulerad nederbörd (mm/år) Nederbörd Ackumulerad nederbörd Mätstationer i Göta älv I denna rapport redovisas mätresultaten för de kontinuerliga mätningarna på samma sätt som i årsrapporterna för 2000 och 2001, dygnsmedian av minutmedelvärden samt max och i en del fall minvärden för varje dygn under 32 året. Detta sätt att presentera resultaten har bedömts vara mera överskådligt och lättolkat än diagrammen i tidigare årsrapporter. Ingen väsentlig information bedöms gå förlorad genom den förenklade redovisningen. När

36 Närsalter i Göta älv det nya programmet för älvövervakningen är färdigt och de nya datorerna är installerade kan det finnas anledning ett se över hur Vattenvårdsförbundet har genomfört regelbundna provtagningar för närsaltsanalyser i Göta älv sedan 1970-talet vilket ger möjlighet att per månad i tre PMK-stationer, Vargön, Trollhättan, Ormo och Lärjeholm genom Naturvårdsverkets försorg. Åren 2002 och 2003 har dock provtagningarna vid Ormo utgått. Från och med 1996 sker provtagningen i Vargön genom Göta älvs vattenvårdsförbunds försorg i samverkan med Vänerns vattenvårdsförbund. Dessutom tar resultaten skall redovisas. Arbetet med installationen av de nya älvdatorerna kommer att slutföras under Göta älvs vattenvårdsförbund prover vid Garn och Stenpiren. Slutligen tar Bohuskustens vattenvårdsförbund prov vid Älvsborgsbron. Även resultaten från denna punkt redovisas i årsrapporten. Provtagningarna har utförts på olika sätt genom åren vilket till en del kan försvåra jämförelser. Det är främst provtyp i form av stickprov eller blandprov som varierat. I fortsättningen kommer provtagningarna att grundas på de kontrollprogram som gällt sedan 1992, vilket underlättar jämförelser. Göta älv TOTALKVÄVE 2003 µgn/l Medelvärde 2003 Högsta värde 2003 Lägsta värde Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Stationerna vid Vargön och Trollhättan har ett klart högre årsmedelvärde 2003 jämfört med Övriga stationer utom Stenpiren ligger något högre än föregående år. Samtiliga stationer har halter som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 90:4 ligger på en hög kvävehaltsnivå. Göta älv TOTALFOSFOR 2003 µgp/l Medelvärde 2003 Högsta värde 2003 Lägsta värde Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Halterna i Vargön, Trollhättan och Garn är lägre 2003 än 2002 meden de vid Lärjeholm, Stenpiren och Älvsborgsbron ligger på samma nivå. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 90:4 övergår Göta älv från att vid Vargön vara näringsfattigt till att vid 33Stenpiren bli måttligt näringsrikt.

37 COD(Mn) vid Lärjeholm mg O2/l Median Max Min 34

38 DEL A GÖTA ÄLV ingående i rapport avseende 2003 års vattendragskontroll Del A:! GÖTA ÄLV Resultatredovisning April

39 Vattenföring i Göta älv 2003 Vattenföring i Göta älv 2003 Veckomedelvärde (m 3 /s) Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Vecka Lärjeh L Edet Månadsmedelvärde (m 3 / s ) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År mv Lilla Edet Lärjeholm Vattenföring i Tillflöden 2003 (PULS-modell) Månadsmedelvärde (m 3 /s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År mv Slumpån 6,1 3,0 4,0 3,4 7,3 1,9 3,6 1,1 0,5 0,5 1,7 7,6 3,4 Gårdaån 0,9 0,4 0,7 0,6 1,2 0,4 0,7 0,2 0,1 0,1 0,3 1,4 0,6 Grönån 2,5 2,0 2,2 1,5 4,0 1,4 2,5 0,8 0,5 0,5 0,9 3,5 1,9 Lärjeån 2,9 0,8 2,0 2,2 2,9 1,4 1,8 0,4 0,2 0,5 2,5 5,8 1,9 36

40 Materialtransporter 2003 Beräknad materialtransport i Göta älv 2003 GÖTA ÄLV Totalkväve Totalfosfor Q med (ton/år) (kg/dygn) (ton/år) (kg/dygn) (m 3 /s) Vargön* Trollhättan* Garn* Ormo*,** Lärjeholm TILLFLÖDEN Slumpån SL ,8 19,4 3,4 Gårdaån GÅ ,4 3,8 0,6 Grönån G ,1 8,5 1,9 Säveån S ,5 23,3 14,6 Lärjeån L ,1 8,5 1,9 Mölndalsån MP ,8 7,7 2,5 Torrsubstans Glödgningsrest Q med (ton/år) (kg/dygn) (ton/år) (kg/dygn) (m 3 /s) GÖTA ÄLV Ormo* Lärjeholm *) Q med vid Vargön, Trollhättan och Garn har uppskattats som lika med Q med vid Lilla Edet. Q med vid Ormo har uppskattats som differensen mellan Q med Lilla Edet och Q med Lärjeholm. **) Transporten vid Ormo har beräknats som skillnaden mellan Garn och Lärjeholm då inga provtagningar för totalfosfor och totalkväve gjorts vid Ormo under året. Utveckling under perioden Totalkväve (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Vargön Ormo Lärjeholm Tillflöden** **) Tillflöden innefattar Slumpån, Gårdaån, Grönån, Säveån, Lärjeån och Mölndalsån. 37

41 Trendkurvor över flödet i Göta älv (Lilla Edet) Dygnsmedelvärde m 3 /s Dyg Lilla Stan avvi Lilla 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Trendkurvor över flödet i Göta älv (Lärjeholm) Dygnsmedelvärde m 3 /s Dyg Lärje Stan avvi Lärje 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 38

42 1000 Trendkurvor över flödet i Göta älv Dygnsmedelvärde m 3 /s Januari Februari Mars Dygnsmedel Li Edet Dygnsmedel Lärjeholm Trendkurvor över flödet i Göta älv Dygnsmedelvärde m 3 /s April Maj Juni Dygnsmedel L Edet Dygnsmedel Lärjehol 39

43 Trendkurvor över flödet i Göta älv Dygnsmedelvärde m 3 /s Juli Augusti September Dygnsmedel L Edet Dygnsmedel Lärjeho Trendkurvor över flödet i Göta älv Dygnsmedelvärde m 3 /s Oktober November December Dygnsmedel L Edet Dygnsmedel Lärjehol 40

44 Metallundersökningar ingående i Göteborgs Va-verks råvattenkontroll 2003 Ca K Fe Mn Al As Pb Cd Co Cu Cr Hg Mo Ni V Zn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Skräcklan ,5 1,2 0,09 0,005 0,110 0,240 0,19 <0,01 0,05 6,3 0,4 <0,01 0,29 1,1 0, ,9 1,2 0,07 0,003 0,088 0,230 0,02 <0,01 0,04 3,0 0,3 0,01 0,27 0,6 0,2 < ,6 1,3 0,07 0,003 0,080 0,250 0,10 <0,01 0,04 2,1 0,3 <0,01 0,30 0,8 0, ,7 1,3 0,14 0,007 0,650 0,300 0,55 0,01 0,07 3,3 0,9 <0,01 0,29 0,8 0, ,0 1,3 0,10 0,005 0,094 0,260 0,14 0,01 0,05 1,1 0,7 <0,01 0,29 0,7 0, ,8 1,3 0,15 0,014 0,130 0,280 0,18 0,01 0,08 1,1 0,6 <0,01 0,31 0,8 0, ,4 1,3 0,14 0,009 0,140 0,260 0,39 <0,01 0,06 1,1 0,3 <0,01 0,26 <0,1 0,3 < ,6 1,3 0,07 0,004 0,071 0,260 <0,01 0,01 0,04 1,0 0,4 <0,01 0,29 0,6 0,2 < ,4 1,2 0,08 0,005 0,091 0,300 0,12 <0,01 0,04 1,2 0,6 <0,01 0,29 0,6 0, ,3 1,4 0,17 0,010 0,130 0,280 1,30 0,01 0,07 85,0 0,8 <0,01 0,30 2,2 0, ,4 1,2 0,07 0,003 0,084 0,260 0,08 <0,01 0,04 1,1 0,7 <0,01 0,29 0,7 0, ,5 1,3 0,09 0,004 0,100 0,250 0,09 <0,01 0,05 1,1 0,8 <0,01 0,29 0,8 0,3 3 Gäddebäck ,7 1,3 0,06 0,003 0,090 0,240 <0,01 <0,01 0,04 1,0 0,4 <0,01 0,29 0,7 0,2 < ,5 1,2 0,07 0,005 0,094 0,220 <0,01 <0,01 0,04 1,0 0,5 <0,01 0,29 0,6 0,2 < ,7 1,3 0,05 0,003 0,080 0,240 0,14 <0,01 0,03 1,1 0,6 <0,01 0,29 0,7 0, ,9 1,4 0,09 0,005 0,110 0,250 0,46 <0,01 0,05 1,0 0,8 <0,01 0,29 0,7 0, ,8 1,3 0,09 0,005 0,100 0,300 0,08 <0,01 0,05 1,2 0,9 <0,01 0,28 0,7 0,2 < ,7 1,3 0,09 0,011 0,080 0,240 0,06 0,01 0,05 0,8 0,4 <0,01 0,30 0,7 0, ,6 1,3 0,12 0,008 0,110 0,250 0,67 <0,01 0,07 1,1 0,3 <0,01 0,26 <0,1 0,3 < ,8 1,3 0,07 0,005 0,075 0,260 <0,01 <0,01 0,04 1,0 0,5 <0,01 0,27 0,6 0,2 < ,6 1,3 0,12 0,020 0,110 0,290 0,14 <0,01 0,08 1,0 0,7 <0,01 0,29 0,7 0, ,8 1,3 0,05 0,004 0,063 0,250 0,09 <0,01 0,03 1,0 0,7 <0,01 0,30 0,7 0, ,4 1,2 0,05 0,003 0,058 0,250 0,05 <0,01 0,03 1,0 0,6 <0,01 0,29 0,6 0, ,5 1,3 0,09 0,005 0,110 0,260 0,10 <0,01 0,05 1,1 0,8 <0,01 0,30 0,8 0, Älvabo ,7 1,4 0,08 0,010 0,110 0,230 0,20 <0,01 0,05 3,2 0,5 <0,01 0,28 1,1 0, ,2 1,2 0,08 0,003 0,110 0,250 <0,01 <0,01 0,05 1,0 0,4 <0,01 0,29 0,6 0,2 < ,8 1,3 0,05 0,003 0,080 0,240 0,12 <0,01 0,04 1,0 0,5 <0,01 0,31 0,7 0, ,0 1,4 0,10 0,005 0,120 0,260 0,82 0,01 0,06 1,1 1,2 <0,01 0,39 0,8 0, ,9 1,6 0,41 0,060 0,260 0,320 0,53 0,01 0,22 1,4 1,6 <0,01 0,32 1,1 0,8 1, ,7 1,3 0,15 0,020 0,130 0,240 0,21 0,01 0,09 0,9 0,6 <0,01 0,33 0,7 0, ,8 1,4 0,19 0,013 0,180 0,290 0,30 <0,01 0,11 1,2 0,6 <0,01 0,30 <0,1 0,4 < ,8 1,3 0,07 0,005 0,074 0,260 <0,01 <0,01 0,04 1,1 0,4 <0,01 0,32 0,6 0,2 < ,0 1,3 0,07 0,004 0,078 0,290 0,10 0,01 0,04 0,9 0,7 <0,01 0,31 0,6 0, ,8 1,3 0,04 0,004 0,070 0,220 0,03 <0,01 0,03 1,0 0,7 <0,01 0,30 0,6 0, ,3 1,2 0,06 0,003 0,074 0,250 0,08 <0,01 0,04 1,1 0,7 <0,01 0,30 0,7 0, ,5 1,3 0,09 0,005 0,100 0,260 0,09 <0,01 0,04 1,1 0,9 <0,01 0,31 0,8 0,3 2 Ca K Fe Mn Al As Pb Cd Co Cu Cr Hg Mo Ni V Zn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

45 Garn Ca K Fe Mn Al As Pb Cd Co Cu Cr Hg Mo Ni V Zn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,4 1,2 0,07 0,003 0,096 0,240 <0,01 <0,01 0,04 1,1 0,4 <0,01 0,29 0,7 0,2 < ,4 1,2 0,08 0,004 0,098 0,240 <0,01 <0,01 0,05 1,0 0,4 <0,01 0,30 0,7 0,2 < ,9 1,4 0,07 0,004 0,080 0,250 0,14 <0,01 0,04 1,1 0,5 <0,01 0,31 0,7 0, ,2 1,4 0,12 0,007 0,130 0,260 0,56 0,01 0,07 1,1 0,8 <0,01 0,34 0,8 0, ,0 1,4 0,11 0,006 0,099 0,250 0,11 <0,01 0,07 1,2 0,9 <0,01 0,30 0,7 0,2 1, ,8 1,4 0,15 0,011 0,130 0,270 0,29 0,01 0,09 1,0 0,5 <0,01 0,34 0,7 0, ,7 1,3 0,20 0,010 0,160 0,280 0,18 <0,01 0,1 1,2 0,4 <0,01 0,31 <0,1 0,4 < ,8 1,3 0,11 0,006 0,091 0,290 <0,01 <0,01 0,06 1,2 0,4 <0,01 0,29 0,7 0,3 < ,6 1,3 0,07 0,004 0,076 0,290 0,11 <0,01 0,05 0,9 0,7 <0,01 0,30 0,6 0, ,9 1,3 0,07 0,005 0,081 0,240 0,05 <0,01 0,04 1,1 0,7 <0,01 0,32 0,7 0, ,6 1,3 0,10 0,004 0,098 0,260 0,10 <0,01 0,05 1,1 0,7 <0,01 0,30 0,7 0, ,5 1,3 0,13 0,006 0,120 0,270 0,12 <0,01 0,06 1,1 0,7 <0,01 0,33 0,8 0,3 3 Södra Nol ,5 1,3 0,08 0,004 0,110 0,260 0,19 <0,01 0,05 1,2 0,4 <0,01 0,30 0,8 0,2 <0, ,2 1,2 0,09 0,005 0,110 0,240 0,08 <0,01 0,06 1,1 0,3 <0,01 0,29 0,6 0,2 <0, ,9 1,4 0,07 0,004 0,080 0,250 0,22 <0,01 0,04 1,1 0,5 <0,01 0,31 0,7 0,2 <0, ,6 1,5 0,21 0,011 0,200 0,310 1,30 0,02 0,11 1,3 1 <0,01 0,31 0,9 0,5 <0, ,3 1,4 0,17 0,009 0,140 0,270 0,24 <0,01 0,09 1,3 0,8 <0,01 0,32 0,7 0,3 <0, ,6 1,3 0,15 0,009 0,130 0,290 0,23 <0,01 0,08 1,0 0,3 <0,01 0,39 0,8 0,4 <0, ,8 1,4 0,28 0,014 0,200 0,320 0,19 <0,01 0,14 1,3 0,5 <0,01 0,29 0,1 0,6 <0, ,8 1,3 0,15 0,007 0,110 0,300 0,15 <0,01 0,07 1,2 0,5 <0,01 0,28 0,5 0,4 <0, ,9 1,3 0,10 0,005 0,091 0,300 0,23 <0,01 0,06 1,1 0,7 <0,01 0,32 0,6 0,3 <0, ,1 1,3 0,09 0,006 0,083 0,240 0,19 <0,01 0,05 1,1 0,7 <0,01 0,32 0,7 0,3 <0, ,6 1,3 0,13 0,006 0,130 0,270 0,16 <0,01 0,07 1,2 0,8 <0,01 0,31 0,8 0,4 <0, ,8 1,3 0,14 0,007 0,150 0,290 0,27 <0,01 0,07 1,2 0,8 <0,01 0,33 0,8 0,4 <0,01 42

46 Ca K Fe Mn Al As Pb Cd Co Cu Cr Hg Mo Ni V Zn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Lärjeholm ,1 1,4 0,11 0,004 0,120 0,240 0,16 <0,01 0,06 1,3 0,6 <0,01 0,31 0,7 0, ,0 1,4 0,18 0,007 0,180 0,290 0,34 <0,01 0,08 1,4 0,6 <0,01 0,31 0,9 0, ,6 1,4 0,13 0,007 0,160 0,290 0,20 0,01 0,08 1,5 0,5 <0,01 0,31 0,8 0, ,9 1,5 0,26 0,020 0,270 0,310 0,32 0,01 0,16 1,5 0,6 <0,01 0,30 0,7 0, ,9 1,4 0,20 0,010 0,150 0,270 0,22 0,01 0,12 1,5 <0,2 0,01 0,32 0,7 0, ,9 1,5 0,16 0,007 0,170 0,280 0,08 <0,01 0,08 1,2 0,5 <0,01 0,30 0,8 0, ,2 1,6 0,34 0,010 0,260 0,320 0,59 0,02 0,16 1,5 0,58 0,01 0,32 0,7 0, ,6 1,4 0,20 0,008 0,140 0,260 0,51 0,01 0, <0,01 0,30 0,7 0, ,4 1,3 0,09 0,004 0,098 0,240 0,09 <0,01 0,05 1,1 0,5 <0,01 0,32 0,6 0, ,9 1,4 0,11 0,005 0,120 0,230 0,21 <0,01 0,06 1,2 0,47 <0,01 0,30 0,6 0,3 2, ,2 1,7 0,34 0,018 0,350 0,380 0,46 0,02 0,18 1,7 1 <0,01 0,34 1,1 0, ,7 1,4 0,16 0,007 0,170 0,280 0,26 <0,01 0,08 1,3 0,5 <0,01 0,28 0,8 0, ,4 2,1 0,12 0,006 0,120 0,430 0,28 <0,01 0,07 1,4 0,6 <0,01 0,25 0,9 0, ,1 1,4 0,15 0,007 0,130 0,270 0,25 <0,01 0,08 1,3 0,5 <0,01 0,30 0,8 0, ,5 1,5 0,19 0,008 0,160 0,280 0,28 <0,01 0,1 1,3 0,5 <0,01 0,30 0,8 0, ,5 1,4 0,12 0,006 0,100 0,280 0,20 <0,01 0,07 1,3 0,6 <0,01 0,32 0,7 0, ,4 2,0 0,77 0,022 0,720 0,400 0,71 0,02 0,33 2,2 1,4 <0,01 0,48 1,7 1, ,2 1,4 0,18 0,007 0,180 0,310 0,33 <0,01 0,09 1,4 0,8 <0,01 0,34 0,9 0, ,6 1,5 0,15 0,008 0,120 0,280 0,09 <0,01 0,08 1,5 1 <0,01 0,32 0,7 0, ,7 1,4 0,14 0,008 0,150 0,280 0,05 <0,01 0,07 1,4 0,42 <0,01 0,31 0,7 0, ,9 1,4 0,18 0,008 0,170 0,300 0,31 0,01 0,09 1,1 0,8 <0,01 0,33 0,9 0, ,3 1,3 0,12 0,006 0,100 0,240 0,22 0,02 0,07 0,9 0,3 0,01 0,29 0,7 0,4 < ,5 1,4 0,17 0,010 0,180 0,280 <0,01 <0,01 0,09 1,1 <0,2 <0,01 0,32 0,8 0,5 < ,4 1,3 0,17 0,008 0,130 0,310 0,18 <0,01 0,09 1,4 0,6 0,02 0,32 1,0 0, ,7 1,4 0,26 0,010 0,190 0,340 0,33 0,02 0,13 1,6 0,7 0,02 0,34 1,3 0,7 < ,9 1,4 0,25 0,009 0,180 0,300 0,13 0,01 0,13 1,4 0,6 0,01 0,31 0,6 0, ,5 1,4 0,25 0,012 0,250 0,330 0,06 <0,01 0,12 1,5 0,7 <0,01 0,30 0,5 0,6 < ,8 1,4 0,19 0,010 0,160 0,300 0,54 <0,01 0,09 1,5 0,5 <0,01 0,29 <0,1 0,4 < ,6 1,4 0,23 0,012 0,200 0,280 0,63 <0,01 0,11 1,5 0,6 <0,01 0,32 0,8 0, ,9 1,5 0,24 0,010 0,240 0,370 0,48 <0,01 0,1 1,6 0,8 <0,01 0,35 0,9 0,6 < ,5 1,3 0,17 0,008 0,170 0,300 0,35 <0,01 0,08 1,4 0,4 <0,01 0,30 0,7 0, ,6 1,4 0,14 0,007 0,130 0,320 0,28 <0,01 0,07 1,4 0,5 <0,01 0,28 0,7 0, ,0 4,8 0,16 0,009 0,150 0,890 0,55 <0,01 0,09 1,3 0,8 <0,01 0,45 0,6 1, ,0 6,6 0,24 0,010 0,180 1,300 0,28 0,01 0,14 1,5 0,4 0,01 0,52 0,7 0, ,9 1,3 0,12 0,005 0,150 0,280 0,17 <0,01 0,06 1,3 0,6 <0,01 0,33 0,6 0, ,7 3,1 0,08 0,005 0,088 0,610 0,18 <0,01 0,05 1,7 0,7 <0,01 0,39 0,9 0, ,1 1,4 0,15 0,007 0,170 0,320 0,25 <0,01 0,08 1,3 0,9 <0,01 0,32 0,8 0, ,8 1,4 0,19 0,007 0,170 0,280 0,27 <0,01 0,09 1,2 0,9 <0,01 0,30 0,7 0, ,0 4,1 0,09 0,007 0,091 0,790 0,11 <0,01 0,06 1,9 0,7 <0,01 0,41 1,5 0, ,0 1,6 0,10 0,005 0,110 0,310 0,15 <0,01 0,05 1,2 1 <0,01 0,34 0,7 0, ,9 3,5 0,10 0,005 0,110 0,610 0,10 <0,01 0,06 1,6 1,4 <0,01 0,41 1,1 0, ,6 1,3 0,11 0,005 0,120 0,280 0,13 <0,01 0,05 1,0 0,9 <0,01 0,31 0,7 0, ,7 1,4 0,16 0,006 0,170 0,320 0,22 <0,01 0,08 1,2 0,9 <0,01 0,31 0,8 0, ,0 1,5 0,16 0,007 0,190 0,290 0,17 <0,01 0,08 1,1 0,6 <0,01 0,32 0,8 0, ,0 7,1 0,19 0,008 0,140 1,500 0,23 0,01 0,11 1,4 0,8 <0,01 0,50 3,9 1, ,9 1,6 0,46 0,013 0,470 0,350 0,40 0,01 0,18 1,6 1,2 <0,01 0,35 0,9 1, ,6 1,4 0,13 0,006 0,170 0,270 0,16 <0,01 0,06 1,2 0,7 <0,01 0,32 0,8 0, ,8 1,6 0,09 0,005 0,110 0,330 0,14 <0,01 0,05 1,2 0,7 <0,01 0,34 0,8 0, ,8 1,5 0,23 0,008 0,250 0,320 0,32 <0,01 0,1 1,3 0,8 <0,01 0,34 0,9 0, ,0 6,8 0,58 0,018 0,490 1,400 0,58 0,01 0,25 1,8 1,2 <0,01 0,50 1,0 1, ,4 2,4 1,80 0,042 2,000 0,670 1,40 0,03 0,69 2,8 2,5 <0,01 0,51 3,3 3,

47 Vattendragskontroll 2003 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron ph-värde ,2 7,2 7, ,3 7,2 7, ,4 7,3 7, ,3 7,4 7, ,5 7,4 7, ,4 7,4 7, ,4 7,3 7, ,4 7,4 7, ,1 7,4 7, ,3 7,3 7, ,2 7,3 7, ,4 7,5 7,3 Medianvärde ,3 7,3 7,2 7, ,3 7,3 7, ,4 7,4 7,3 Högsta värde ,5 7,5 7,4 Lägsta värde ,1 7,2 7,1 Konduktivitet (25 C) (ms/m) ,3 8,6 9, ,2 8,4 8, ,4 8,8 9, ,4 8,5 9, ,3 8,5 9, ,2 8,3 8, ,3 8,4 8, ,4 8,9 9, ,4 8,7 9, ,3 8,7 53, ,4 8,5 11, ,5 8,7 45,7 Medelvärde ,5 8,6 9,7 10, ,2 8,5 9, ,3 8,6 16, ,4 8,5 11,8 Högsta värde ,5 8,9 53,2 Lägsta värde ,2 8,3 8,6 - Alkalinitet (mmol HCO 3 /l) ,28 0,28 0, ,27 0,27 0, ,28 0,28 0, ,31 0,29 0, ,28 0,28 0, ,27 0,29 0, ,28 0,28 0, ,29 0,29 0, ,28 0,29 0, ,32 0,29 0, ,28 0,29 0, ,28 0,29 0,32 Medelvärde ,26 0,26 0,27 0, ,27 0,27 0, ,29 0,29 0, ,27 0,27 0,28 Högsta värde ,32 0,29 0,32 Lägsta värde ,27 0,27 0,27 44

48 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Klorid (mg Cl - /l) ,28 6,99 9, ,57 6,85 8, ,75 7,92 10, ,78 6,96 8, ,53 6,92 8, ,92 6,99 7, ,96 6,96 7, ,04 7,99 8, ,75 7,14 7, ,50 7,06 132, ,07 6,46 13, ,75 7,53 116,97 Medelvärde ,52 6,69 9,48 11, ,53 6,73 8, ,58 7,15 28, ,54 6,85 15,86 Högsta värde ,96 7,99 132,17 Lägsta värde ,04 6,46 7,31 Sulfat (mg SO 4 2- /l) ,09 11,47 11, ,09 11,42 11, ,18 11,47 11, ,90 11,62 11, ,04 11,14 11, ,75 11,04 10, ,70 11,18 11, ,46 11,62 11, ,85 12,05 12, ,85 11,33 27, ,85 11,23 11, ,99 11,33 24,38 Medelvärde ,05 11,54 12,26 11, ,96 11,48 11, ,90 11,41 13, ,97 11,48 12,46 Högsta värde ,18 12,05 27,46 Lägsta värde ,46 11,04 10,99 Totalkväve (µg N/l) * Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

49 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Ammoniumkväve (µg NH 4 -N/l) * Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Nitrit Nitrat (µg NO 2 +NO 3 -N/l) * Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Organiskt kväve (µg N/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

50 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Totalfosfor (µg P/l) * Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Fosfatfosfor (µg PO 4 -P/l) * Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Övrig fosfor (µg P/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

51 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron COD (Mn) (mg O 2 /l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde TOC (mg C/l) ,7 4,7 4, ,1 4,3 4, ,5 4,6 5, ,6 4,8 4, ,4 4,7 4, ,4 3,8 3, ,9 4,0 4, ,0 4,1 4, ,0 3,9 4, ,7 4,5 4, ,4 4,3 4, ,2 4,5 4,2 Medelvärde ,7 4,8 4,9 4, ,2 4,9 4, ,3 4,4 4, ,7 4,7 4,7 Högsta värde ,7 4,8 5,2 Lägsta värde ,9 3,8 3,8 Torrsubstans (mg/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

52 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Glödgningsrest (mg/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Kalcium (mg Ca 2+ /l) ,340 7,400 7, ,060 7,300 7, ,460 7,620 7, ,260 7,500 7, ,260 7,520 7, ,020 7,200 7, ,000 7,080 7, ,960 7,260 7, ,100 7,480 7, ,180 7,140 9, ,160 7,260 7, ,960 7,160 9,340 Medelvärde ,05 7,15 7,38 7, ,12 7,25 7, ,15 7,33 7, ,11 7,24 7,50 Högsta värde ,46 7,62 9,58 Lägsta värde ,96 7,08 7,26 Magnesium (mg Mg 2+ /l) ,56 1,55 1, ,55 1,49 1, ,50 1,60 1, ,60 1,56 1, ,54 1,60 1, ,48 1,48 1, ,46 1,50 1, ,45 1,46 1, ,48 1,49 1, ,49 1,48 9, ,48 1,50 1, ,46 1,46 8,11 Medelvärde ,61 1,61 1,84 1, ,57 1,58 1, ,50 1,51 2, ,56 1,57 2,16 Högsta värde ,60 1,60 9,35 Lägsta värde ,45 1,46 1,53 49

53 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Kalium (mg K + /l) ,25 1,25 1, ,17 1,17 1, ,17 1,29 1, ,25 1,17 1, ,17 1,25 1, ,17 1,17 1, ,17 1,21 1, ,17 1,17 1, ,17 1,21 1, ,17 1,17 3, ,17 1,21 1, ,17 1,21 3,40 Medelvärde ,16 1,16 1,28 1, ,16 1,18 1, ,18 1,21 1, ,17 1,18 1,43 Högsta värde ,25 1,29 3,83 Lägsta värde ,17 1,17 1,21 Natrium (mg Na + /l) ,69 7,02 8, ,51 6,76 7, ,53 7,27 8, ,74 6,81 7, ,37 6,76 7, ,37 6,51 7, ,26 6,65 6, ,35 6,79 7, ,35 6,79 7, ,39 6,69 64, ,44 6,67 10, ,49 6,69 55,27 Medelvärde ,44 6,57 8,12 8, ,44 6,65 7, ,46 6,78 16, ,44 6,67 11,09 Högsta värde ,74 7,27 64,54 Lägsta värde ,26 6,51 6,97 Järn (mg Fe/l) ,135 0, ,067 0, ,051 0, ,170 0, ,085 0, ,054 0, ,095 0, ,087 0, ,048 0, ,070 0, ,042 0, ,095 0,125 Medelvärde ,17 0, ,15 0, ,08 0, ,13 0,23 Högsta värde ,17 0,35 Lägsta värde ,04 0,10 50

54 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Kisel (mg Si/l) ,44 0,10 0, ,37 0,42 0, ,55 0,35 0, ,50 0,58 0, ,22 0,56 0, ,67 0,67 0, ,35 0,13 0, ,11 0,32 0, ,31 0,13 0, ,21 0,29 0, ,22 0,25 0, ,38 0,56 0,60 Medelvärde ,29 0,30 0,51 0, ,29 0,43 0, ,36 0,36 0, ,31 0,36 0,53 Högsta värde ,67 0,67 0,74 Lägsta värde ,11 0,10 0,12 Mangan (µg Mn/l) ,9 8, ,1 8, ,8 9, ,0 8, ,3 8, ,1 8, ,3 13, ,9 7, ,2 5, ,1 6, ,9 4, ,1 6,0 Medelvärde ,4 8, ,0 8, ,6 7, ,0 8,2 Högsta värde ,0 13,0 Lägsta värde ,8 4,6 Koppar (µg Cu/l) ,00 1, ,91 1, ,97 1, ,80 1, ,00 1, ,00 1, ,97 4,50 1, ,80 1,30 1, ,00 0,93 1, ,94 1,60 1, ,10 1,30 1, ,87 0,94 1,30 Medelvärde ,21 1, ,28 1, ,20 1,76 1, ,23 1,27 Högsta värde ,00 4,50 1,60 Lägsta värde ,87 0,93 1,00 51

55 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Zink (µg Zn/l) ,7 * 3, ,0 * 3, ,3 * 3, ,5 * 2, ,2 * 2, ,2 * 2, ,2 5,2 3, ,8 2,5 3, ,0 1,9 2, ,9 2,8 2, ,1 2,8 2, ,2 2,6 2,6 Medelvärde ,6 3, ,7 3, ,6 3,0 3, ,0 3,2 Högsta värde ,5 5,2 3,8 Lägsta värde ,9 1,9 2,2 Bly (µg Pb/l) ,15 0, ,08 0, ,08 0, ,24 0, ,11 0, ,20 0, ,12 0, ,14 0, ,08 0, ,08 0, ,07 0, ,10 0,14 Medelvärde ,13 0, ,21 0, ,12 0, ,16 0,27 Högsta värde ,24 0,46 Lägsta värde ,07 0,10 Kadmium (µg Cd/l) ,006 0, ,005 0, ,006 0, ,005 0, ,007 0, ,007 0, ,005 0, ,005 0, ,005 0, ,006 0, ,006 0, ,005 0,010 Medelvärde ,007 0, ,009 0, ,006 0, ,007 0,010 Högsta värde ,007 0,010 Lägsta värde ,005 0,005 52

56 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Kvicksilver (ng Hg/l) ,84 1, ,55 1, ,64 1, ,80 1, ,63 1, ,10 1, ,47 1, ,52 0, ,41 1, ,48 0, ,28 0, ,43 0,54 Medelvärde ,90 3, ,68 1, ,60 1, ,72 2,05 Högsta värde ,10 1,80 Lägsta värde ,47 0,97 Krom (µg Cr/l) ,49 0, ,44 0, ,31 0, ,44 0, ,30 0, ,40 0, ,29 0, ,30 0, ,48 0, ,30 1, ,44 0, ,30 2,40 Medelvärde ,35 0, ,39 0, ,37 0, ,37 0,68 Högsta värde ,49 2,40 Lägsta värde ,29 0,36 Nickel (µg Ni/l) ,64 0, ,62 0, ,55 0, ,79 0, ,57 0, ,72 0, ,64 0, ,61 0, ,59 0, ,55 0, ,65 0, ,58 0,63 Medelvärde ,81 0, ,72 0, ,63 0, ,72 0,81 Högsta värde ,79 0,80 Lägsta värde ,55 0,57 53

57 Göta älv Provpunkt Vargön Trollhättan Garn Ormo Lärjeholm Stenpiren Älvsb. bron Vanadin (µg V/l) ,35 0, ,27 0, ,20 0, ,40 0, ,25 0, ,22 0, ,27 0, ,28 0, ,23 0, ,22 0, ,21 1, ,24 0,69 Medelvärde ,22 0, ,34 0, ,26 0, ,27 0,46 Högsta värde ,40 1,05 Lägsta värde ,20 0,35 *) Provtagning/analys har ej skett Provtagning och analys är utförd av Göteborgs Va-verk för Garn, Stenpiren och Ormo, av Bohuskustens vattenvårdsförbund (SMHI) för Älvsborgsbron och av SLU för Vargön, Trollhättan och Lärjeholm. 54

58 Arit medel Geo medel Max Median CFU/100 ml Koliforma bakterier 35 C vid Lärjeholm

59 56

60 sid 58 58

61 59

62 60

63 61

64 62

65 63

66 64

67 65

68 66

69 67

70 68

71 69

72 70

73 71

74 72

75 73

76 74

77 75

78 76

79 77

80 78

81 79

82 80

83 81

84 82

85 83

86 84

87 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL A GÖTA ÄLV ingående i rapport avseende 2003 års vattendragskontroll Del A:1 GÖTA ÄLV Specialundersökningar April

88 86

89 Specialundersökningar 2003 Bottenfauna i Göta älv 2003 Inledning Göta älv är Sveriges vattenrikaste vattendrag. Huvuddelen av älvens vatten kommer från Vänern. Detta innebär att vattenkvaliteten är stabil i älvens övre del. Längre ner ändras vattenkvaliteten, delvis beroende på tillförsel av vatten från omgivande mark och från biflöden och dels genom påverkan från tätorter och industrier. Älvens vatten fungerar som vattentäkt för ca människor och älven har stor betydelse för industrin som energikälla, transportled och vattentäkt. Göta älvs Vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundets uppgift är att verka för en god vattenvård i älven och dess biflöden. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra kemiska och biologiska undersökningar i avrinningsområdet. I föreliggande rapport redovisas resultaten av de bottenfaunaundersökningar som genomfördes i vattensystemet under våren Undersökningarna har utförts av Medins Sjö- och Åbiologi AB på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund. Målsättningen med undersökningarna är bland annat att utifrån bottenfaunan bedöma föroreningssituationen och i vilken grad bottenfaunan är negativt påverkad vid ett antal provplatser. Resultaten ger också värdefull information om naturvärdena i vattendraget. Genom att en standardiserad undersökningsmetod använts är de data som insamlats också värdefulla referenser inför framtida undersökningar. Metodik Uppdrag och syfte Medins Sjö- och Åbiologi har på uppdrag av Göta älvs Vattenvårdsförbund utfört en undersökning av bottenfauna i Göta älvs huvudfåra samt i några biflöden. Syftet med undersökningen är att bedöma om bottenfaunan är påverkad av olika typer av föroreningar eller andra eventuella störningar. Undersökningen är också viktig som referens för att kunna bedöma effekter av eventuella framtida utsläpp eller miljöproblem. Provtagningslokaler Undersökningen av bottenfaunan genomfördes på 8 lokaler i vattensystemet (tabell 1 och bilaga 1). Utförande Provtagningen genomfördes den 24 och 25 maj På lokalerna utvaldes provtagningssträckan, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande forsande karaktär. På varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden, SS-EN Vid utförandet följdes även anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Sparkmetoden innebär i korthet att proverna tas med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som förs utmed botten under det att ett område på 1 x 0,25 m 87

90 framför håven rörs upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut under stark belysning och förstoring varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån på artbestämningarna följer den som Naturvårdsverket rekommenderar (Wiederholm 1999a och 1999b). Förutom de kvantitativa proven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa provet togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Vid analysen av det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven. Utvärdering I nästa kapitel redovisas resultaten kortfattat för alla provlokalerna tillsammans. På de lokaler där tidigare undersökningar har gjorts görs en jämförelse av resultaten. I bilaga 1 redovisas resultaten för varje provlokal var för sig. En lokalbeskrivning som upprättades vid provtillfället redovisas i bilaga 2. I bilaga 3 finns fullständiga artlistor. I bilaga 4 kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för den biologiska bedömningen av föroreningspåverkan och naturvärden. Bedömningarna nedan följer i huvudsak Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999a och 1999b). Vi har dock även använt oss av fl era andra index som vi tycker är viktiga för bedömningarna. Dessa presenteras tillsammans med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och vissa modifieringar i bilaga 4. Resultat Antal taxa Antalet taxa, dvs arter, släkten eller andra grupperingar, skiljer sig mellan de olika provlokalerna (tabell 2). Orsakerna till skillnader i artantal kan vara många. En orsak kan vara påverkan av t ex näringsämnen/organiskt material, en annan att ett mer varierat substrat ofta hyser fl er arter än ett enhetligt. Vidare hyser ett mindre vattendrag normalt färre arter än ett större. Substratets mångsidighet är alltså en viktig faktor. Mindre skillnader i artantal mellan åren på samma lokal är ofta naturliga variationer men om förändringarna är stora kan de bero på någon förändrad miljöfaktor. 88

91 Artrikedomen på de olika lokalerna varierar mellan mycket låga till måttligt höga artantal (tabell 2). Detsamma gäller EPT-index (summan av antalet arter bland dag-, bäck- och nattsländor) (tabell 2). Låga indexvärden kan vara en indikation på någon form av störning. Flera av lokalerna har undersökts tidigare (Medin & Sundberg 1997 och Nilsson m fl 2001) användes dock en delvis annan metodik, endast tre prov togs per lokal. Skillnaden i antalet prov gör det inte meningsfullt att jämföra det totala artantalet eller EPT-index. Medelantalet taxa per prov kan dock jämföras (tabell 3). Generellt tycks artantalet i Göta älv vara lägre år 2003 jämfört med I Mölndalsån ligger dock artantalet på ungefär samma nivå. Individtäthet Individtätheten kan normalt variera kraftigt, såväl inom som mellan olika provlokaler och vid olika tid punkter under året. Oligotrofa vatten har normalt låga tätheter medan eutrofa vatten ofta har höga. Andra orsaker till täthetsskillnader är olika typer av föroreningar. Ofta noteras t ex låga tätheter i försurade vatten medan det är vanligt med höga tätheter i vattendrag som är belastade av näringsämnen. Även omedelbart nedströms större sjöar är det vanligt med höga individtätheter. 89

92 Individtätheten varierar relativt mycket mellan provtagningslokalerna, (tabell 4). Flera av lokalerna i Göta älv (vid Garn, Surte och Lärjeholm) hade en mycket låg individtäthet. Den mycket låga tätheten kan i dessa fall sägas indikera någon form av störning. Påverkan av näringsämnen/organiskt material Kriterier för bedömningarna följer i huvudsak Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm 1999a och b). Dessa redovisas tillsammans med allmän information om bottenfauna i bilaga 4. Bottenfaunans artsammansättning visar på måttligt näringsrika förhållanden i den övre delen av älven. Längre ner i älven indikeras på gränsen till näringsrika förhållanden. I Nordre älv och i Mölndalsån indikerar artsammansättningen snarast näringsrika förhållanden. Vid flertalet av lokalerna verkar inte den förhöjda näringsrikedomen ha medfört några tydliga negativa effekter. En av orsakerna till detta är med stor säkerhet en god syretillgång och en god syresättning av vattnet längs dessa åsträckor. Vid två av de undersökta lokalerna bedöms dock faunan vara negativt påverkad av näringsämnesbelastning (tabell 6). Påverkansbedömningen grundar sig förutom på artsammansättning och förekomst av indikatorarter också på två olika föroreningsindex, ASPT-index och Danskt faunaindex (tabell 5). Även diversitetsindex (Shannon index) (tabell 5) kan vara till viss hjälp men ger en mer allmän bild av påverkan. Högst indexvärden noterades längst upp i Göta älv, följt av Nordre älv och Mölndalsån. Låga eller mycket låga värden noterades på de övriga lokalerna i Göta älv. När det gäller lokalerna vid Södra Nol och Lärjeholm tyder även artsammansättningen med en stor dominans av föroreningståliga arter på att en föroreningssituation föreligger. Vi bedömer därför faunan som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material på dessa lokaler (tabell 7). Vid lokalerna Älvabo, Garn och Surte är artsammansättningen annorlunda och individtätheten mycket låg. Vår bedömning är därför att den påverkan som föreligger vid dessa lokaler inte är orsakad av en hög näringsämnesbelastning. Flera av lokalerna har undersökts tidigare (Medin & Sundberg 1997 och Nilsson m fl 2001). Bedömningen av påverkan är oförändrad på de flesta lokalerna men vid Lärjeholm har bedömningen ändrats från ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material till betydlig påverkan. 90

93 Påverkan av försurning Kriterier för försurningsbedömningarna följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm m fl 1999) och redovisas i bilaga 4. Bedömningen av de enskilda lokalerna framgår av bilaga 1. 91

94 Vid samtliga undersökta lokaler utom vid Garn förekom försurningskänsliga arter. Detta tillsammans med att de flesta lokalerna har höga eller mycket höga värden på surhetsindex visar att försurningsproblem inte förekommer i de undersökta delarna av avrinningsområdet. På lokalerna 3 Garn och 4 Södra Nol är dock surhetsindex lågt eller mycket lågt. Dessa lokaler bedöms dock vara påverkade av något annat än försurning. Även vid de tidigare undersökningstillfällena 1997 och 2000 bedömdes samtliga lokaler vara ej eller obetydligt påverkade av försurning (Medin & Sundberg 1997 och Nilsson m fl 2001) (tabell 7). Annan påverkan Annan påverkan är ett samlingsbegrepp på en mängd olika typer av störningar som kan påverka bottenfaunasamhällena negativt, t ex utsläpp av tungmetaller eller organiska miljögifter, vattenreglering, bevattningsuttag, grävningar eller dikning. En lokal bedöms som betydligt påverkad och tre lokaler bedöms som starkt eller mycket starkt påverkade av annan påverkan (tabell 8). Det som bedöms som onormalt på dessa lokaler är de låga artantalen och tätheterna av framförallt dag- bäck- och nattsländor (tabell 2 och 3). En möjlig orsak till störningen är påverkan från de kraftiga svallvågor som båttrafiken på älven ger upphov till. Denna förklaring stöds av att bottenfaunan på de påverkade lokalerna domineras av grävande arter medan arter som kryper och håller sig fast på botten i stort sett saknas. Det finns även ett samband mellan de lokaler som bedöms som påverkade och de lokaler där det förekommer båttrafik. På alla lokaler utom en (7, Göta älv vid Lärjeholm där det förekommer båttrafik bedöms bottenfaunan som påverkad. På de tre lokaler där det inte förekommer tung lasttrafik (1, Göta älv vid Vargön och 5, Nordre älv vid Ormo samt 8, Mölndalsån vid Ullevi) bedöms bottenfaunan som ej eller obetydligt påverkad. Det går dock inte att helt utesluta att bottenfaunan även är negativt påverkad av vattenföroreningar. Höga halter av tungmetaller kan t ex ge effekter på bottenfaunan som påminner om de som noterats i älven. Jämfört med de tidigare undersökningarna 1997 och 2000 har bedömningen ändrats på några lokaler (tabell 8). De tre lokaler som bedöms som är opåverkade av båttrafik har dock bedömts som ej eller obetydligt påverkade hela tiden. Bedömning av naturvärde Ett begrepp som blivit aktuellt under senare år är biologisk mångfald. Begreppet innefattar tre nivåer, mångfald på ekosystemnivå, mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. Ett 92

95 alla nivåer. Detta innebär i princip att alla typer av ekosystem måste bevaras i tillräcklig mängd och med en sådan storlek och spridning att alla arter och genotyper kan leva kvar och utvecklas. I naturvårdsarbetet innebär ett bevarande av den biologiska mångfalden att man genom olika åtgärder försöker säkerställa skydd av olika miljöer och arter för att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Olika exempel på åtgärder kan vara kalkningsverksamhet, utsläppsbegränsningar, reservatsbildning och fridlysning. Det är vanligt att i detta sammanhang prioritera artrika miljöer men det är viktigt att också säkerställa skydd för miljöer som är mindre artrika. Ett exempel på detta kan vara oligotrofa vattendrag, som ofta hyser färre arter än måttligt eutrofa, men också sådana arter som är anpassade till och kräver en näringsfattig miljö. Speciellt värdefulla i detta avseende kan t ex oförsurade och näringsfattiga vattendrag vara om de ligger i försurade regioner. Vid bedömningen av naturvärden användes ett poängsystem som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller hotade arter. Naturvärdesbedömningen enligt poängsystemet redovisas i bilaga 4. På tre av de undersökta lokalerna påträffades ovanliga arter (tabell 9). På lokalen i Nordre älv påträffades även en rödlistad snäckart Myxas glutinosa. Lokalerna i Nordre älv och Mölndalsån bedöms ha höga naturvärden (tabell 10). Tidigare år har det påträffats ovanliga arter även i den övre delen av Göta älv och då bedömdes även dessa ha höga naturvärden. 93

96 Bilaga 1 94

97 Forskningsverksamhet Tidig varning i konstgjord grundvattenbildning I driften av vattenverk ställs det höga krav på att det färdigbehandlade vattnet håller den kvalitet som konsumenten kräver. En faktor som avgör hur en anläggning drivs är kvalitén på det vatten som ska behandlas. Det är också viktigt att veta att alla enheter i ett vattenverk fungerar optimalt. Därför är det viktigt att driften har kontroll på vattenkvaliteten innan, under och efter behandlingen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) deltar i ett EU-projekt som heter ARTDEMO, vilket står för Artificial Recharge Demonstration projekt. Artificial Recharge syftar på konstgjord grundvattenbildning genom infiltration av ytvatten. Tekniken bygger på att vatten pumpas upp i dammar som ligger ovanpå en formation av sand och grus. Vattnet infiltrerar ner genom grus- och sandbädden till grundvattnet som sedan pumpas upp i brunnar. GR deltar i ARTDEMO som slutanvändare med Dösebacka Infiltrationsverk som drivs av Kungälv Kommun. Dösebacka ligger på en geologisk formation som troligen bildats under senaste istiden och anläggningen består av 9 bassänger och 13 brunnar. Råvatten tas från Göta Älv och verket levererar ca 2,2 miljoner kubikmeter dricksvatten per år till Kungälv och Ale. Syftet med projektet är att testa och utvärdera teknik för on-line mätning i ett system för tidig varning av onormala förhållanden, t ex om det uppstår en förhöjning av färg. Förutom traditionella parametrar som temperatur, turbiditet och ph, mäts också färg, organiskt innehåll och fekal påverkan med ny och mer avancerad teknik. Instrument installeras i en mätstation på Dösebacka som mäter på råvattnet från älven, grundvattnet och det färdigbehandlade vattnet. Data lagras i ett system som behandlar den på olika sätt. Informationen presenteras på lämpligt sätt och varning utfärdas efter givna krav. Projektet pågår under tre år med avslut i december Måns Lundh Göteborgsregionens kommunalförbund Box Göteborg mans.lundh@gr.to 95

98 96

99 Lärjeån Bakgrund Lärjeån har ett ca 112 km 2 stort avrinningsområde beläget inom den västra delen av Lerums kommun och nordöstra delen av Göteborgs kommun mellan två höjdområden. Dalgången där Lärjeån rinner fram sträcker sig mellan Mjörn och Lärjeholm vid Göta älv. Medelvattenföringen vid Lärjeholm är 1,7 m 3 /s. Den normala högvattenföringen är 9 m 3 /s och lågvattenföringen är 0,05 m 3 /s enligt beräkningar av länsstyrelsen. Lärjeån är reservvattentäkt för Göteborg. Lärjeåns huvudsakliga källområde utgörs av Vättlefjäll med ett stort antal sjöar norr om dalgången. Dessa avvattnas främst via fem större och ett antal mindre bäckar ned till huvudfåran. Nederbördsområdet söder om ån ligger lägre med färre och mindre bäckar. Mellan Gråbo och Angered rinner ån genom ett utpräglat jordbrukslandskap med till största delen högvärdig jordbruksmark. Från Angered och västerut har dalgången i stor utsträckning tagits i anspråk för bostäder och verksamhetsområden. Vid Lärjeåns dalgång nedströms Ytterstad finns ett område av stort geovetenskapligt intresse, där finns ett välutbildat och vackert ravinlandskap med meandrande vattendrag. Brinkarna är på vissa ställen mer än 20 meter höga. Längs ån och vid vissa tillflöden finns naturmiljöer av botaniskt och zoologiskt intresse. Kommentarer till 2003 års vattendragskontroll Tillståndet i Lärjeån betecknas med avseende på totalfosfor och totalkväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (AR 90:4) som mycket näringsrikt beträffande totalfosforhalten samt som ett vatten med mycket höga kvävehalter i samtliga punkter utom L8 och L9 som har höga kvävehalter. I samtliga punkter har årsmedelvärdet för totalkväve ökat under 2003 jämfört med Halterna för totalfosfor har ökat i samtliga punkter utom vid utloppet (L9). De höga årsmedelvärdena för totalkväve och totalfosfor beror dock till stor del på extremt hög halt vid provtagningen i april. Beträffande årsmedelvärdet för COD Mn och turbiditet så har årsmedelvärdet stigit jämfört med 2002 och för färgtal ligger det på ungefär samma nivå. Även här sticker provtagningen i april ut med höga värden. För färgtalet saknas dock data för april. Grumligheten är främst beroende på erosion i området. Årsmedelvärdet för ph ligger på ungefär samma nivå som tidigare år och ligger i alla mätpunkter strax över 7,0. Alkaliniteten visar att buffertkapaciteten längs hela ån är mycket god. 97

100 Lärjeån Tillståndsklasser Stationer Tot P Tot N COD Färgtal Turbiditet ph L L L L L Bedömningsgrunder för Fosfor och Kväve enligt Naturvårdsverket, Allmänna råd 90:4. Bedömningsgrunder för COD, Färgtal, Turbiditet och ph enligt Naturvårdsverket, Rapport Betydelsen av tillståndsklassningar: Fosfor Kväve COD 1: Mycket näringsfattigt 1. Mycket låga halter 1: Mycket låg halt 2: Näringsfattigt 2: Låga halter 2: Låg halt 3: Måttligt näringsrikt 3: Måttligt höga halter 3: Måttligt hög halt 4: Näringsrikt 4: Höga halter 4: Hög halt 5: Mycket näringsrikt 5: Mycket höga halter 5: Mycket hög halt Färgtal Turbiditet ph 1: Ej eller obetydligt färgat vatten 1: Ej eller obetydligt grumligt vatten 1: Nära neutralt 2: Svagt färgat vatten 2: Svagt grumligt vatten 2: Svagt surt 3: Måttligt färgat vatten 3: Måttligt grumligt vatten 3: Måttligt surt 4: Betydligt färgat vatten 4: Betydligt grumligt vatten 4: Surt 5: Starkt färgat vatten 5: Starkt grumligt vatten 5: Mycket surt Bedömningsgrunder för Fosfor och Kväve enligt Naturvårdsverket, Allmänna råd 90:4. Bedömningsgrunder för COD, Färgtal, Turbiditet och ph enligt Naturvårdsverket, Rapport

101 Vattendragskontroll 2003 Lärjeån Provpunkt L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 ph-värde ,1 7,1 7,2 7, ,6 6,7 6,7 7, ,0 7,1 7,1 7, ,2 7,1 7,1 7, ,1 7,3 7,3 7, ,2 7,2 7,3 7,3 Medianvärde ,1 7,1 7,1 7, ,3 7,3 7,2 7, ,1 7,1 7,2 7, ,1 7,1 7,1 7,3 Högsta värde ,2 7,3 7,3 7,3 Lägsta värde ,6 6,7 6,7 7,0 Konduktivitet (25 C) (ms/m) ,3 14,5 14,1 20, ,5 16,7 16,7 15, ,7 11,7 11,9 17, ,1 12,5 12,9 21, ,2 19,0 19,5 27, ,2 13,9 14,2 22,9 Medelvärde ,2 12,4 12,7 18, ,2 14,9 14,9 17, ,2 14,7 14,9 20, ,5 14,0 14,2 19,0 Högsta värde ,2 19,0 19,5 27,0 Lägsta värde ,7 11,7 11,9 15,5 Färgtal (mg Pt/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

102 Lärjeån Provpunkt L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Turbiditet (FNU) ,0 5,2 7,6 6, ,0 140,0 160,0 330, ,0 16,0 19,0 14, ,0 21,0 25,0 15, ,6 10,8 17,3 8, ,0 17,0 20,0 27,0 Medelvärde ,1 21,4 25,7 25, ,8 15,8 19,9 20, ,3 35,0 41,5 66, ,1 24,1 29,0 37,6 Högsta värde ,0 140,0 160,0 330,0 Lägsta värde ,0 5,2 7,6 6,6 Alkalinitet (mmol HCO 3 - /l) ,52 0,36 0,37 0, ,26 0,25 0,27 0, ,47 0,37 0,40 0, ,62 0,45 0,47 0, ,77 0,70 0,72 1, ,47 0,40 0,42 0,55 Medelvärde ,51 0,37 0,39 0, ,58 0,44 0,46 0, ,52 0,42 0,44 0, ,53 0,41 0,43 0,67 Högsta värde ,77 0,70 0,72 1,00 Lägsta värde ,26 0,25 0,27 0,33 Klorid (mg Cl - /l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

103 Lärjeån Provpunkt L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Totalkväve (µg N/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

104 Lärjeån Provpunkt L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Totalfosfor (µg P/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

105 Lärjeån Provpunkt L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Fosfatfosfor (µg PO 4 -P/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde COD (Mn) (mg O 2 /l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Totalhårdhet (mg Ca/l ) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

106 Lärjeån Provpunkt L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Kalcium (mg Ca 2+ /l) ,4 6,7 6,9 11, ,0 13,0 13,0 9, ,7 7,5 7,6 11, ,9 8,8 8,9 12, ,0 11,0 11,0 16, ,6 7,9 7,9 9,8 Medelvärde ,3 7,6 7,8 11, ,2 9,1 10,1 13, ,9 9,2 9,2 11, ,8 8,6 9,0 12,0 Högsta värde ,0 13,0 13,0 16,0 Lägsta värde ,7 6,7 6,9 9,2 Järn (mg Fe/l) ,52 0,41 0,51 0, ,40 4,00 4,10 7, ,99 0,97 1,00 0, ,50 1,10 1,40 1, ,92 0,76 1,00 0, ,00 1,10 1,30 1,90 Medelvärde ,83 1,00 1,08 1, ,93 1,01 1,30 1, ,56 1,39 1,55 2, ,11 1,13 1,31 1,58 Högsta värde ,40 4,00 4,10 7,60 Lägsta värde ,52 0,41 0,51 0,56 Kalium (mg K + /l) ,7 1,6 1,6 2, ,0 5,0 5,3 5, ,1 1,5 1,5 2, ,1 1,8 1,9 2, ,4 3,0 3,1 3, ,5 1,9 2,0 2,7 Medelvärde ,9 2,0 2,0 2, ,9 2,0 2,3 2, ,6 2,5 2,6 3, ,1 2,2 2,3 2,8 Högsta värde ,0 5,0 5,3 5,2 Lägsta värde ,1 1,5 1,5 2,0 104

107 Lärjeån Provpunkt L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Natrium (mg Na + /l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Mangan (µg Mn/l) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Tot Ant Kol Bakt ((35 C,MF) / 100ml) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde

108 Lärjeån Provpunkt L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Ant Term Kol Bakt ((44 C,MF) /100 ml) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde E Coli/LTLSB (CFU/100ml ) Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Provtagningen är utförd av Medins Sjö- och Åbiologi i Mölnlycke och analyserna utförda av ALcontrol AB i Uddevalla 106

109 Lärjeån KONDUKTIVITET 2003 ms/m 30 Medelvärde 2003 Högsta värde 2003 Lägsta värde L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Lärjeån FÄRGTAL 2003 mgpt/l Medelvärde 2003 Högsta värde 2003 Lägsta värde L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 107

110 Lärjeån ALKALINITET 2003 mmolhco3/l Medelvärde 2003 Högsta värde 2003 Lägsta värde ,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Lärjeån COD 2003 mgo 2 /l Medelvärde 2003 Högsta värde 2003 Lägsta värde L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 108

111 Lärjeån TOTALFOSFOR 2003 µgp/l Medelvärde 2003 Högsta värde 2003 Lägsta värde L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Lärjeån TOTALFOSFOR µgp/l L1 L9 L

112 Lärjeån TOTALKVÄVE 2003 µgn/l Medelvärde 2003 Högsta värde 2003 Lägsta värde L 2 L 4 L 5 L 8 L 9 Lärjeån TOTALKVÄVE µgn/l L1 L9 L

113 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL A GÖTA ÄLV ingående i rapport avseende 2003 års vattendragskontroll Del A:3 TILLFLÖDEN Resultatredovisning April

114 112