Uppföljning av handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor

Bilaga 14KS242-1 Uppföljning av handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor

Inledning 4 MINSKA ANTALET OLYCKOR OCH MINSKA KONSEKVENSERNA AV DE OLYCKOR SOM INTRÄFFAR. 5 1. Säkerhetsmål - bränder 6 1.1. Skaderapportering för en gemensam lägesbild 6 1.2. Riksinventering för att medvetandegöra riskerna 6 1.3. Särskilda boendeformer 6 1.4. Bostadsanpassning med skälig brandsäkerhet 7 1.5. Råd/information/utbildning, utbildning årskurs 7 och 1:a på gymnasiet 7 1.6. Råd/information/utbildning, utbildning i SBA 7 1.7. Råd/information/utbildning, utbildning glesbygd 7 1.8. Råd/information/utbildning, information till enskilda 7 1.9. Råd/information/utbildning, information brandvarnare 7 1.10. Råd/information/utbildning, information brandrisker 7 1.11. Brandkunskapsundervisning år 2 och år 5 8 1.12. Utbildning personal inom skolan 8 1.13. Utbildning personal inom äldreboende och hemtjänst 8 1.14. Information i kommunens samvaroverksamhet 8 1.15. Utrymningsövningar 8 1.16. Kampanjer 8 1.17. Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) 8 1.18. Tillsyn av systematiskt brandskyddsarbete 9 1.19. Bostadstillsyn 9 1.20. Tillsyn av särskilt farlig verksamhet 9 1.21. Tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor 9 1.22. Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor 9 1.23. Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 9 1.24. Brandskyddskontroller 10 1.25. Sotning själv 10 2. Säkerhetsmål - skador på äldre 11 2.1. Fixartjänst för att minska antalet fallolyckor hos äldre 11 2.2. Utbildning för att upptäcka risker 11 2.3. Information, samvaroverksamhet 12 2.4. Kampanjer för äldres säkerhet 12 2.5. Hembesök för att minska antalet fallolyckor hos äldre 12 2.6. Höftskyddsbyxa för att minska konsekvenserna vid fall 12 2.7. Ledstång 12 2.8. Trappsteg 12 2.9. Mattor och trösklar 12 2.10. Halkbekämpning för att minska risken för fall 13 2.11. Fallriskbedömning för att minska risken för fall 13 3. Säkerhetsmål - skador på barn 14 3.1. Sim- och livräddning undervisning 14 3.2. Kunna simma vid årskurs 5 14 3.3. Livräddningsutrustning 14 3.4. Kontroll av utrustning 14 3.5. Information om olycksrisker 15 2

3.6. Säker skolväg, riksinventering 15 3.7. Säker skolväg, information 15 3.8. Säkra lekplatser 15 4. Säkerhetsmål - trafikolyckor 16 4.1. Trafiksäkerhetsplan/program 16 4.2. Utbildning i trafiksäkerhet 16 4.3. Kampanjer, cykelhjälm 16 4.4. Kommunalt vägnät 17 4.5. Inventering av olycksrisker 17 5. Säkerhetsmål - Suicid 18 5.1. Anpassad nationell strategi 18 6. Sammanfattning 18 3

Inledning Lag om skydd mot olyckor (2003:778) anger att: En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen Kommunfullmäktige antog 2012-06-25 nytt handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor där det anges att en: Årsvis uppföljning av aktiviteternas genomförande samt nyckeltal sker i säkerhetsgruppens årsrapport till kommunstyrelsen. Den nämnd som ansvarar för en aktivitets genomförande ansvarar också för att årligen i december rapportera om genomförande till säkerhetsgruppen. Statistiken till denna rapport hämtas från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) databas IDA. Denna databas sammanställer sin statistik sent efterkommande år, av den anledningen finns bara statistik fram till 2012. De flesta nämnder har rapporterat de aktiviteter de ska genomföra. Viss brist på rapportering finns vilket kan bero på att informationen om handlingsprogrammet inte nått ut i dessa verksamheter. Piteå kommuns handlingsprogram tas fram av säkerhetsgruppen och säkerhetsombuden utifrån den lokala riskbilden och fastställs av kommunfullmäktige. I handlingsprogrammet uppdras till de olika nämnderna vilka aktiviteter/uppgifter som ska genomföras. Därefter är det nämndens uppgift att delegera aktiviteten/uppgiften till berörd verksamhet/avdelning samt se till att genomförda aktiviteter rapporteras tillbaka till säkerhetsgruppen och kommunstyrelsen. På grund av viss brist i rapporteringen från nämnderna blir det svårt att ge en helhetsbild. Nedan redovisas 2013 års uppdrag och aktiviteter. Under rubrikerna redovisar respektive nämnd/verksamhet de aktiviteter som genomförts. 4

Övergripande mål Minska antalet olyckor och minska konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Antal som vårdas på sjukhus är högre i Piteå än riket, det är framförallt kvinnor i Piteå som drar upp statistiken. Jämfört med länet är Piteås resultat bättre. Antalet räddningsinsatser är något ökande genom åren. Piteå har något fler insatser än riket men mindre än länet. Antal som vårdats på sjukhus minst 1 dygn till följd av olyckor per 1000 invånare och år. Antal räddningsinsatser per 1000 invånare och år. 5

1. Säkerhetsmål - bränder Minska antalet bränder och dess konsekvenser i Piteå kommun. Enligt statistiken ligger Piteå kommun högre än både riket och länet, men med en sjunkande trend. Antalet bostadsbränder per 1000 invånare och år Aktiviteter/uppgifter 1.1. Skaderapportering för en gemensam lägesbild Förvaltningar och helägda bolag ska rapportera brand och brandtillbud i kommunens skaderapporteringssystem. Samtliga nämnder utom fastighets- och servicenämnden har rapporterat. 1.2. Riksinventering för att medvetandegöra riskerna Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att i samverkan med teknik- och servicenämnden samt räddningsnämnden genomföra riksinventeringar vartannat år i den inre och yttre miljön i kommunens skolor. Riksinventeringarna ska resultera i ett åtgärdsprogram för att minska förekomst och risker för klotter, skadegörelse och anlagd brand. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår sjukfrånvaro, rehabilitering, anmälningsskyldighet, arbetsskador/tillbud, hot och/om våld, samverkan, arbetsmiljökunskap, arbetstrivsel och klimat, friskvård, arbetsbelastning, chefens arbetsmiljö, värme och ventilation, Ljudnivåer/buller, hot och våldssituationer, skolans utemiljöer. Men inte en regelrätt inventering och åtgärdsprogram riktad mot skadegörelse, klotter och anlagd brand. 1.3. Särskilda boendeformer Socialnämnden ansvarar för att särskilt beakta behovet av brandskydd vid upphandling av särskilda boendeformer. Vid upphandling görs det i samverkan med fastighets- och servicekontoret som sköter upphandlingen 6

1.4. Bostadsanpassning med skälig brandsäkerhet Socialnämnden ska i samband med ansökan om bostadsbidrag beakta behovet av brandförebyggande åtgärder och brandtekniska installationer. Socialnämnden anser att ansvaret ligger på fastighetsägaren eller entreprenören att se till att utrymningsvägar/hissar är åtkomliga. Så är nödvändigtvis inte fallet. Socialnämndens ansvar sträcker sig utöver fastighetsägaren. Missförstånd kan råda gällande ansvar i frågan. Oklar gränsdragning i det systematiska brandskyddet. 1.5. Råd/information/utbildning, utbildning årskurs 7 och 1:a på gymnasiet Räddningsnämnden erbjuder utbildning i brandkunskap och konsekvenser av anlagd brand till samtliga kommunens elever i årskurs sju samt första året på gymnasiet. Samtliga klasser i årskurs 7 och 1 i gymnasiet har besökts under 2013 1.6. Råd/information/utbildning, utbildning i SBA Räddningsnämnden erbjuder utbildning i systematiskt brandskyddsarbete (SBA) särskilt riktat till fastighetsägare och nyttjanderättshavare. Räddningsnämnden har erbjudit och genomfört utbildningar i SBA. 1.7. Råd/information/utbildning, utbildning glesbygd Räddningsnämnden ska erbjuda utbildning i brandskydd till människor som har långt till hjälpinsats (boende i glesbygd eller skärgårdsöar). Utbildningen ska marknadsföras under programperioden till dem som bedöms omfattas av behovet. Räddningsnämnden har erbjudit och genomfört utbildningar till allmänhet, föreningar mm. 1.8. Råd/information/utbildning, information till enskilda Räddningsnämnden ska erbjuda råd, information och utbildning till den enskilde. Efterfrågan från den enskilde (företag, föreningar, kommunala verksamheter m.m.) på råd/information och utbildning har under året varit mycket stor. Totalt har 119 kurser genomförts med 2 093 deltagare. Av dessa 2 093 deltagare är 1 274 kvinnor och 819 män. Skillnaden mellan kvinnor och män beror på att två stora kvinnodominerade arbetsplatser har utbildats. Målsättning på årsbasis är 1 200 deltagare. 1.9. Råd/information/utbildning, information brandvarnare Räddningsnämnden ska kontinuerligt informera fastighetsägare om skyldigheten att brandvarnare ska finnas i bostäder. Bostadstillsyn har genomförts på ett stort antal flerfamiljfastigheter samt deltagande i olika sorters kampanjer. 1.10. Råd/information/utbildning, information brandrisker Räddningsnämnden ska informera om särskilda brandrisker som uppträder under vissa tider på året. Information ska ske minst två gånger årligen. 7

Information har getts i samband med jul, nyår samt i samband med gräs- skogsbrandsäsong. 1.11. Brandkunskapsundervisning år 2 och år 5 Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva brandkunskapsundervisning för elever i årskurs 2 och 5. Samtliga klasser i varje årskurs ska årligen få undervisning. Klasslärare utbildar årskurs 2 och 5. Utbildning genomförd läsåret 2012/2013. 1.12. Utbildning personal inom skolan Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att personal inom skolan utbildas minst vart fjärde år för att undvika skador på människor och egendom till följd av brand inom skolan. Under hösten 2012 utbildades 383 personer inom förskola och skola. 1.13. Utbildning personal inom äldreboende och hemtjänst Socialnämnden ansvarar för att personal inom äldreboenden och hemtjänsten utbildas minst vart fjärde år för att undvika skador på människor och egendom till följd av brand inom omsorgen. Utbildning sker och dokumenteras vart 4 år inom äldreomsorgen och stöd och omsorg. 1.14. Information i kommunens samvaroverksamhet Socialnämnden ansvarar för att kommunens samvaroverksamhet återkommande informerar besökare om risken för bostadsbränder samt hur dessa risker kan förebyggas. Det sker regelbundet men vet ej omfattning. 1.15. Utrymningsövningar Alla nämnder ansvarar för att göra utrymningsvägar kända, genom årligt återkommande övning. De flesta nämnder har rutiner för agerande vid eventuell brand, vilka inkluderar tydliggörande av utrymningsvägar och mötesplatser. Övningar har bara genomförts i vissa verksamheter. Stor bris på Stadshuset 1.16. Kampanjer Räddningsnämnden deltar aktivt i kampanjer för brandsäkerhet som initieras av myndigheter och organisationer. Räddningsnämnden deltar i flera nationella och regionala kampanjer. 1.17. Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Alla kommunens förvaltningar och helägda bolag som äger byggnader, anläggningar eller är nyttjanderättshavare och bedriver någon form av verksamhet ska bedriva ett systematiskt och 8

kontinuerligt brandskyddsarbete för att uppfylla intentionerna i lagen om skydd mot olyckor. I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras. Många verksamheter genomför SBA arbetet men systematiken kan variera och vissa har hittat brister i och med det. En gemensam brist som de upplever är att gränsdragningen mellan verksamheten och fastighetsägaren är otydlig. Detta bör ses över. 1.18. Tillsyn av systematiskt brandskyddsarbete Räddningsnämnden ska genom tillsyn kontrollera att ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivs samt att det tekniska brandskyddet är skäligt. Räddningsnämnden ska årligen vid första sammanträdet besluta om en tillsynsinriktning utifrån föregående års rapportering. Inriktningen ska baseras på risker, faktiska händelser, av allmänheten påtalade problem och förelägganden. Räddningsnämnden antar årligen en tillsynsplan. Tillsyn genomförs men inte i den omfattning som planerats pga. tillfällig resursbrist. 1.19. Bostadstillsyn Räddningsnämnden ska genomföra minst trettio tillsynsbesök (bostadstillsyn) i flerbostadshus per år. Bostadstillsyn genomförs kontinuerligt under året. 1.20. Tillsyn av särskilt farlig verksamhet Enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kap, 4 kan företag "där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön" åläggas särskild beredskap med materiel och personal. Dessa företag ska regelbundet tillsynas av räddningstjänsten. Inga 2kap 4 tillsyner har genomförts under 2013. 1.21. Tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Tillståndsärenden för hantering av brandfarlig och explosiva varor handläggs av kommunens Räddningsnämnden. Samråd ska ske med andra organisationer som berörs av ärendet. Samråd genomförs med berörda organisationer vid behov 1.22. Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Tillsyn av hanteringen av brandfarliga och explosiva varor ska regelbundet utföras av Räddningsnämnden. Tillsyn genomförs men inte i den omfattning som planerats pga. tillfällig resursbrist 1.23. Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Räddningsnämnden ska, genom den kommunala sotningsentreprenören, genomföra rengöring i förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler i restauranger, storkök och därmed 9

jämförbara utrymmen på frister som beslutas av Räddningsnämnden, om inte medgivande av egen sotning har getts. Planerade rengöringar (sotningar) genomförda. 1.24. Brandskyddskontroller Räddningsnämnden ska, genom den kommunala sotningsentreprenören, genomföra brandskyddskontroller på de objekt och med de intervall som Statens räddningsverk meddelat i föreskrift SRVFS 2005:9. Planerade brandskyddskontroller genomförda. 1.25. Sotning själv Medgivande att själv sota egen fastighet ska ges av Räddningsnämnden till den som ansökt och intygat att den har nödvändig kunskap om sotning och brandskydd. Privatpersoner som ges möjlighet att sota själva ska vid givandet av dispensen rekommenderas att genomgå utbildning så att eldning, sotning och skötsel genomförs på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. 52 ansökningar om att sota själv har beviljats 10

2. Säkerhetsmål - skador på äldre Minska antalet fallolyckor bland äldre och dess konsekvenser i Piteå kommun. Tyvärr så saknas här stor del av statistiken då vi inte kan använda databasen IDA. Vi måste ta ut egen statistik och detta har gjort bristfälligt fram till 2013. Fallolyckorna per 1000 invånare i Piteå kommun har inte förändrats nämnvärt de sista tre åren. Mer positivt är att fall på äldreboenden har minskat. Antal som vårdats på sjukhus minst 1 dygn till följd av fallolyckor per 1000 invånare över 65 år Antal höftfrakturer och andra frakturer orsakade av fall i äldreboenden per år Aktiviteter/uppgifter 2.1. Fixartjänst för att minska antalet fallolyckor hos äldre Kommunen verkar för att en fixartjänst inrättas vilken erbjuder personer över 65 år gratis hjälp att utföra enklare tjänster i eller i närheten av hemmet i syfte att minska risken för olyckor. Kommunfullmäktige inför en fixartjänst som försöksverksamhet till 2015 med efterföljande utvärdering. 2.2. Utbildning för att upptäcka risker Socialnämnden ansvarar för att personal inom äldreboenden och hemtjänsten regelbundet utbildas för att upptäcka risker och ge förslag till åtgärder för att undvika skador till följd av fall- och andra olyckor bland äldre inom omsorgen. 11

Utbildning sker och dokumenteras. 2.3. Information, samvaroverksamhet Socialnämnden ansvarar för att kommunens samvaroverksamhet återkommande informerar besökare om risken för fall- och andra olyckor samt hur dessa olyckor kan förebyggas. Sker regelbundet. 2.4. Kampanjer för äldres säkerhet Folkhälsorådet ansvarar för att i samverkan med berörda kommunala nämnder delta aktivt i kampanjer för äldres säkerhet t.ex. risker med fallolyckor, bränder samt hälsofrämjande åtgärder som initieras av myndigheter och organisationer 2013 genomfördes en äldre mässa i syfte att förbättra de äldres vardag. Andra år sker det regelbundet genom kampanjen "peppar peppar". 2.5. Hembesök för att minska antalet fallolyckor hos äldre Socialnämnden ansvarar för att i hembesöksprojektet informera om fallförebyggande åtgärder och brandförebyggande åtgärder. I projektet som slutfördes 2011 har äldreomsorgen erbjudit hembesök till alla 80 år och äldre som inte har någon hjälp, alla som har hjälp ingår det i ordinarie arbete. Från 2012 erbjuds alla 90 år och äldre hembesök. 2.6. Höftskyddsbyxa för att minska konsekvenserna vid fall Socialnämnden ansvarar för att utarbeta riktlinjer för behovsbedömning av höftskyddsbyxa. Rutiner vid förskrivning av höftskyddsbyxor inom Stöd och omsorg: Sjukgymnasten gör bedömningen höftskyddsbyxa: I samband med att fallriskbedömningar görs ska även åtgärder bedömas och sättas in. Höftskyddsbyxa kan vara EN sådan åtgärd. 2.7. Ledstång Teknik- och servicenämnden ansvarar för att trappor i kommunens fastighetsbestånd ska utrustas med ändamålsenlig ledstång. Ej rapporterat 2.8. Trappsteg Teknik- och servicenämnden ansvarar för att första och sista trappsteget inomhus i kommunens fastighetsbestånd ska vara tydligt märkta. Ej rapporterat 2.9. Mattor och trösklar Teknik- och servicenämnden ansvarar för att vid om-, ny- och tillbyggnad i kommunens fastighetsbestånd ska fallrisker beaktas vid val av mattor och trösklar. 12

Ej rapporterat 2.10. Halkbekämpning för att minska risken för fall Teknik- och servicenämnden, Kultur Fritid samt Pitebo AB ska vid behov halkbekämpa gator, trottoarer och torg. Genomförs årligen. 2.11. Fallriskbedömning för att minska risken för fall Socialnämnden ska genomföra fallriskbedömning vid inflyttning på särskilt boende eller vid förändrat hälsotillstånd samt vid behov vidta förebyggande åtgärder. Det finns en rutin framtaget för att detta ska ske. En journalgranskning 2013-11 visar att detta är genomfört och journalfört i 2/3 av fallen. 13

3. Säkerhetsmål - skador på barn Minska antalet tillbud, skador och dödsfall hos barn och ungdomar. Denna statistik går upp och ner de senaste åren så det är svårt att se någon trend utifrån tillgänglig information. Det vi kan se är att pojkar är en mer utsatt grupp än flickor, vilket generellt kan ses när vi jämför det med riket och landet. Antal barn (0-17 år) per 1000 invånare som vårdats på sjukhus minst 1 dygn till följd av fall, vägtrafik och övriga olyckor. Aktiviteter/uppgifter 3.1. Sim- och livräddning undervisning Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva sim- och livräddningsundervisning. Simundervisning genomförs i årskurs 1 till och med 5. I årskurs 5 genomförs simprov. Årskurs 6-9 ges tid till de elever som inte nått målen i årskurs 5. Sim- och livräddningsundervisning ingår i kursplanen för idrott. Betyg ges från årskurs 6. Kunskapskrav för betyg A-E i årskurs 6 är att eleven ska kunna simma 200 meter, varav 50 meter i ryggläge samt hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. 3.2. Kunna simma vid årskurs 5 Barn- och utbildningsnämnden ansvarar i samverkan med Kultur- och fritidsnämnden för att alla skolelever i Piteå kan i slutet av årskurs 5 simma och hantera nödsituationer vid vatten. Simprov genomförs i årskurs 5. Elever som inte klarat provet har möjlighet till fortsatt simundervisning i årskurs 7-9. 3.3. Livräddningsutrustning Kultur- och fritidsnämnden verkar för att badplatser, småbåtshamnar, kajer och liknande vattenära anläggningar i kommunen förses med livräddningsutrustning, stegar och i vissa fall skyltning. Ansvar för egna anläggningar (en småbåtshamn, en badplats). 3.4. Kontroll av utrustning Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att i samverkan med Räddningsnämnden utföra kontroll av utrustningens skick vid ovanstående anläggningar regelbundet, minst varannan vår och i övrigt enligt Svenska livräddningssällskapets rekommendationer. 14

Genomförs årligen enligt rutin. Inga kontroller har genomförts av räddningsnämnden 3.5. Information om olycksrisker Barn- och utbildningsnämnden ska uppmärksamma föräldrar, barn och pedagogisk personal på olycksrisker för barn. Dialog angående olycksrisker förs vid föräldramöten, arbetsplatsträffar och inom undervisningen. 3.6. Säker skolväg, riksinventering Teknik- och servicenämnden ska riskinventera och vid behov åtgärda skolvägar och skolskjutshållplatser för att minska olycksriskerna. Inom Samhällsbyggnad bedrivs ett fortlöpande arbete inom ramen för ordinarie trafikplanering i syfte att skapa säkra skolvägar. 3.7. Säker skolväg, information Barn- och utbildningsnämnden ska uppmärksamma barnen på riskerna i samband med skolskjutsåkning. Webbutbildning om skolskjutssäkerhet är öppen för alla elever, lärare och föräldrar. Drygt 300 elever deltog. 3.8. Säkra lekplatser Teknik- och servicenämnden ansvarar för att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden genomföra årlig säkerhetsinspektion av lekutrustning i offentlig miljö samt vid skolor och förskolor och vid behov åtgärda brister. Det genomförs årligen. 15

4. Säkerhetsmål - trafikolyckor Minska antalet vägtrafikolyckor och dess konsekvenser i Piteå kommun samt verka för ökad säkerhet på trafikverkets vägnät inom Piteå kommun. Här ser vi en minskande trend på antalet skadade i trafiken sedan 2009. Men Piteå kommun ligger högre än både riket och länet och pojkar är högre representerade. Antal skadade som vårdats på sjukhus minst 1 dygn till följd av vägtrafikolyckor per 1000 invånare och år. Aktiviteter/uppgifter 4.1. Trafiksäkerhetsplan/program Teknik- och servicenämnden ska upprätta en trafiksäkerhetsplan/program under programperioden. Någon särskild plan eller särskilt program för trafiksäkerhet har inte upprättats. Trafiksäkerhetsarbetet ingår inom Samhällsbyggnad som led i ordinarie verksamhet, i samband med såväl produktion, som underhåll. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt i de trafiksäkerhetsmål som återfinns i ordinarie VEP för kommunen. 4.2. Utbildning i trafiksäkerhet Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att i samverkan med teknik- och servicenämnden årligen informera/utbilda samtliga elever i årskurs 7 i trafiksäkerhet. Barn och utbildningsnämnden ska verka för att polismyndigheten Norrbotten deltar i utbildningen. Ej rapporterat 4.3. Kampanjer, cykelhjälm Teknik- och servicenämnden ansvarar för att i samverkan med folkhälsorådet och andra berörda kommunala nämnder delta aktivt i cykelfrämjande kampanjer för att informera om trafiksäkerhet och verka för ökad cykelhjälmsanvändning. Samhällsbyggnad ska medverka i sådana aktiviteter. Deras omfattning är dock inte systematiskt dokumenterad. 16

4.4. Kommunalt vägnät Teknik- och servicenämnden ska arbeta kontinuerligt med att öka trafiksäkerheten genom hastighetsdämpande åtgärder, väghållning under vintern samt åtgärder mot spårbildning med mera. Samhällsbyggnad bedrivet ett fortlöpande trafiksäkerhetsarbete som del av ordinarie verksamhet, i form av trafikplanering, vinterväghållning (snöröjning, halkbekämpning, etc.) och barmarksunderhåll av det kommunala vägnätet. Förutsättningarna att bedriva ett effektivt barmarksunderhåll, som tidigare varit eftersatt, förbättrades under 2013 genom tilldelning av extra medel. Genom nya belysta gång- och cykelvägar har säkrare skolvägar och en tryggare trafikmiljö kunnat skapas. En översyn av hastighetsgränser har genomförts. Planeringen av reinvesteringar och underhåll (prioritering av investeringar) sker med utgångspunkt i bland annat behovet av förbättrad trafiksäkerhet. 4.5. Inventering av olycksrisker Teknik- och servicenämnden ansvarar för att kontinuerligt inventera och förebygga olycksrisker i trafikmiljön samt åtgärda upptäckta risker. Samhällsbyggnad följer fortlöpande förekomster av olyckor i trafikmiljön och inventerar vägstandarden i syfte att få underlag för riskbedömningar och förebyggande åtgärder. Vid planering och prioritering av investeringar och underhåll prioriteras åtgärder som syftar till bättre trafiksäkerhet och förebyggande av olyckor. 17

5. Säkerhetsmål - Suicid Minska antalet suicid och suicidförsök. Aktiviteter/uppgifter 5.1. Anpassad nationell strategi Socialnämnden ansvarar för att i samverkan med andra berörda aktörer att den nationella strategin för suicidprevention anpassas till lokala förhållanden under programperioden. Inget har ännu gjorts särskilt inriktat mot självmord förutom de ordinarie verksamheter som kan ha en förebyggande verkan som följd av annan insats, t.ex. minskat beroende av alkohol och droger. Handlingsplan för psykiatrisk ohälsa finns på samtliga boende för ensamkommande barn. 6. Sammanfattning Det är svårt att göra en generell sammanställning då aktiviteterna skiljer sig så vida åt. De flesta aktiviteterna är i hög grad uppfyllda och många är helt uppfyllda men det finns undantag. I de fallen handlar det ofta om samverkansproblematik, inte att de har svårt att samverka, det har bara aldrig skett. Aktiviteter som ska planeras och genomföras med andra verksamheter har i stor utsträckning aldrig ens påbörjats. Exempel på dessa är bostadsanpassning och övning i utrymning på Stadshuset. Ett annat problem som påverkar dessa två är en oklar gränsdragning i vem som bär ansvaret för det systematiska brandskyddet. Det finns stor okunskap om Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ute i verksamheterna. Detta är någonting som vi får ta till oss och arbeta vidare med i nästa handlingsprogram för skydd mot olyckor. Kommunen har även för denna mandatperiod tagit fram ett nytt säkerhetsmål suicid; och eftersom handlingsprogrammet inte har nått verksamheterna på ett tillfredställande sätt så är denna aktivitet inte genomförd som tanken var med den. Detta är också någonting vi måste ta till oss; att kommunicera ut handlingsprogrammen i nämnderna och verksamheter/avdelningar. 18