1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 08 Rotel 0801 DOM 2013-04-22 Stockholm Mål nr B 7118-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 2 juli 2012 i mål nr B 3012-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren Johan G. Delin Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Uppsala Motpart (Tilltalad) Bo MAGNUS Schmidt, 731117-4119 Götgatan 93, lgh 1601 116 62 Stockholm Ombud: Fredrik Eddari SAKEN Förargelseväckande beteende HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten fastställer tingsrättens dom. Dok.Id 1059712 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 670 90 08-561 671 09 måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd8@dom.se www.svea.se
2 SVEA HOVRÄTT DOM B 7118-12 Avdelning 08 YRKANDEN I HOVRÄTTEN Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma Magnus Schmidt för förargelseväckande beteende till penningböter. Magnus Schmidt har motsatt sig att tingsrättens dom ändras. HOVRÄTTENS DOMSKÄL I hovrätten har förhör hållits med Magnus Schmidt samt med vittnena Andreas Kjellberg och Ludvig Nyberg. Parterna har i hovrätten hänfört sig till ett flygfotografi över den aktuella platsen. Av utredningen framgår att klockan var närmare elva på kvällen och det var inte obetydligt med folk i rörelse på stan. Magnus Schmidt kände inte så väl till Uppsala och han hade sökt efter en toalett men inte hittat någon. När hans behov blev trängande uppsökte han en buske bakom en kiosk invid Fyrisån för att kissa. Magnus Schmidt valde den platsen för att inte synas och en kamrat, Ludvig Nyberg, ställde sig i vägen för att skymma sikten. Platsen var inte upplyst, men det var ändå möjligt för polismannen Andreas Kjellberg att från en bro ca 30 meter därifrån iaktta händelsen. Med beaktande av vad som har framkommit om platsen för händelsen och Magnus Schmidts åtgärder för att inte synas, kommer även hovrätten till slutsatsen att Magnus Schmidt inte haft uppsåt till att hans agerande skulle vara ägnat att väcka förargelse hos allmänheten. Åtalet ska därför ogillas och tingsrättens dom fastställas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2013-05-20 I avgörandet har deltagit hovrättsråden Joakim Zetterstedt, referent, och Katja Isberg Amnäs, samt tf. hovrättsassessorn Elin Källberg. Enhälligt.
UPPSALA TINGSRÄTT Avdelning 2 Enhet 3 Bilaga A DOM Mål nr B 3012-12 2012-07-02 meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Maja Kullinger Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Uppsala Tilltalad Bo MAGNUS Schmidt, 731117-4119 Götgatan 93 Lgh 1601 116 62 Stockholm DOMSLUT Åtalet ogillas. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1113 Kungsgatan 49 018-16 72 00 018-16 72 82 måndag - fredag 751 41 Uppsala E-post: 08:00-16:00
2 UPPSALA TINGSRÄTT Avdelning 2 Enhet 3 DOM 2012-07-02 B 3012-12 YRKANDE M.M. Åklagaren har yrkat enligt bilaga 1. Magnus Schmidt har erkänt att han urinerat offentligen på angiven plats, men bestritt ansvar då handlingen inte varit ägnad att väcka förargelse. Målet har med stöd av 45 kap 10 a 1 st 3 rättegångsbalken avgjorts utan huvudförhandling. Magnus Schmidt har informerats om att målet kan komma att avgöras utan huvudförhandling och om sin rätt till en sådan förhandling samt beretts tillfälle att slutföra sin talan. Han har den 31 maj 2012 inkommit med ett yttrande och har därefter också uppgett att han inte påkallar någon förhandling. Hans yttrande har skickats till åklagaren men denne har inte haft något ytterligare att anföra. DOMSKÄL Åklagaren har åberopat bevisning i enlighet med stämningsansökan, bilaga 1. Magnus Schmidt har som skäl för sitt förnekande angett i huvudsak följande. Han vidgår att han urinerade på angiven plats men han gjorde det för att han var kissnödig och inte för att väcka förargelse hos allmänheten. Det fanns ingen offentlig toalett och han försökte vara smidig och uppsökte därför en buske bakom en kiosk/fristående byggnad. Det var dessutom sent på kvällen och mörkt så han har svårt att tro att någon blev förargad. Hade han urinerat på en fasad, i en port, på gatan eller dylikt hade han däremot inte opponerat sig mot böter men att urinera i en buske är inte samma sak.
3 UPPSALA TINGSRÄTT Avdelning 2 Enhet 3 DOM 2012-07-02 B 3012-12 Tingsrättens bedömning Magnus Schmidt har på ett trovärdigt sätt redogjort för hur det hela gick till och åklagaren har inte åberopat någon bevisning som vederlägger hans version av det inträffade. Magnus Schmidts berättelse ska därför läggas till grund för bedömningen. Brottet förargelseväckande beteende, 16 kap. 16 brottsbalken, avser dels fall i vilka en persons beteende direkt iakttas eller hörs av en allmänhet, som har anledning att känna sig förargad av beteendet, dels fall där en handling som företas på en allmän plats lämnar förargelseväckande spår efter sig, även om själva handlingen inte iakttas av en allmänhet (jfr Holmqvist m.fl., Brottsbalken, En kommentar, Kap. 13-24, s. 16:103). I brottsbalkskommentaren framhålls att en gärnings förargelseväckande karaktär till inte ringa del beror av platsen där den utförs och sålunda att en gärning som på viss plats ter sig harmlös kan om den företas på annan plats vara förargelseväckande (s. 16:101). Magnus Schmidt har redogjort hur han efter att ha inte hittat någon offentligt toalett urinerat i en buske bakom en kiosk där han trodde att ingen skulle se honom. Han har också uppgett att det var sent på kvällen och att det var mörkt ute. Tingsrätten konstaterar att urinerandet visserligen skett på en mycket central plats i Uppsala där det i normala fall är mycket folk i rörelse, men att Magnus Schmidt vidtagit åtgärder för att undvika att bli sedd genom att gå undan i ett buskage bakom en kiosk. Som framgått ovan kan brottet förargelseväckande beteende även innefatta en handling där någon lämnar förargelseväckande spår efter sig, även om själva handlingen i sig inte iakttas av en allmänhet. Att urinera i ett buskage kan enligt tingsrättens bedömning inte anses lämna sådana spår som kan uppfattas som förargelseväckande. Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Magnus Schmidt inte kan anses ha haft uppsåt till att hans beteende i något avseende skulle vara ägnat att väcka förargelse hos allmänheten. Åtalet ska därför ogillas.
4 UPPSALA TINGSRÄTT Avdelning 2 Enhet 3 DOM 2012-07-02 B 3012-12 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 400) Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ges in till tingsrätten senast den 23 juli 2012. Prövningstillstånd krävs. Anders Lilliehöök
Bilaga 1 UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 3 INKOM: 2012-05-16 MÅLNR: B 3012-12 AKTBIL: 2
DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se
Bilaga B HUR MAN ÖVERKLAGAR Bilaga Den som vill överklaga hovrättens avgörande ska göra detta genom att skriva till Högsta domstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Den ska ha kommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av det överklagade avgörandet. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap 5 a rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd endast om 1. det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen, eller 2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Överklagandet ska innehålla uppgifter om 1. klagandens namn, adress och telefonnummer, 2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer), 3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar, 4. varför klaganden anser att avgörandet ska ändras, 5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska styrkas med varje bevis. Förenklad delgivning Om Ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med Er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt komma att användas med Er också hos Högsta domstolen om någon överklagar avgörandet dit.