Parentesen september 2016 nr 6 Pargasiternas infoblad Foto Erik Saanila 1
Keth Sainio de utsattas vän Efter 30 år i Afrika bor Keth nu i Vepo i sitt barndomshem Gammel-Västergård tillsammans med storpudeln Calle. malaria, ögoninfektioner och diarré. Emellanåt fick hon förlösa kvinnor som kom till henne med ont i magen. Då lade hon inledningsvis tidningar under dem genom att trycksvärtan är bakteriedödande. Keth talar 10 språk, varav arabiska är det nyaste. I Namibia och Angola talade hon engelska och afrikaans. Av de infödda lärde hon sig ndonga (talas av över ½ milj.) och kwanyama. Hon har fortfarande kontakt med Namibia och Angola. Keth kunde lite franska, som är första främmande språk i Senegal. Men med folket i byarna talade hon wolof och pulaar med de nomadiserande fulanerna. Hon flyttade in där 1999 efter pensioneringen och återkomsten till Finland. Innan dess hade hon verkat som missionär i Afrika nästan en halv livstid: i Namibia 15 år, i Senegal 10 år och i Angola 5 år. Innan hon som 28-åring reste till Namibia, utsänd av Finska Missionssällskapet, hade hon genomgått sjuksköterskeutbildning och senare en barnmorskekurs i Skottland. I Namibia arbetade hon mest som sjuksköterska, men också som barnmorska. Senare var hon språklärare för finska arbetskamrater i Angola. Då hon kom till Namibia var det krig. På 1970-talet kom dit många missionärsfamiljer som gjorde allt möjligt inom sjukvård och skolväsende, de grundade bl.a. Namibias första gymnasium. Läkarna var ofta finländska kvinnor. Finska staten började senare understödja verksamheten via Missionssällskapet och gör det fortsättningsvis. Efter Namibia var Keth i Senegal hela 1980-talet. Hon verkade bl.a. hos fulanerna, som bodde i ökenlandskapet inåt landet i norr. De var ett nomadfolk som rörde på sig enligt tillgången på mat och vatten. I sjuksköterskearbetet ingick att folket skulle vaccineras tre gånger. Det hände att man fick börja söka efter fulanerna om vaccineringen var på hälft och de hade begett sig vidare. Keth sysslade mest med vaccinering och sjukvård, gav lektioner i hygien, lärde kvinnorna bl.a. att koka vattnet, utbildade byavårdare och byabarnmorskor. Hon var med om att grunda byakliniker, lät dem bygga lerhyddor där de skulle ha mottagning. Det luktade först starkt av kodynga, som användes som bindemedel i leran. De vanligaste sjukdomarna var I dag lever missionärsrollen smått kvar på så sätt att Keth umgås med syriska kvotflyktingar i Vepo, en familj med fyra barn som har varit här sedan 2014. Kontakten inleddes med att Keth helt enkelt knackade på och sa goddag. De bjöd på te och man kommunicerade mest med händerna. Mamman talar knappt alls finska, pappan lite bättre. Däremot talar deras två flickor, 12 14 år, lite finska som de lärt sig i skolan. Keth träffar familjen en gång i veckan, hemma hos dem eller på Gammel-Västergård. Efter den inledande koppen te har det blivit många måltider och fester hos både henne och dem. Hon har också bjudits med till en marockansk familj som bor i prästgården i Muddais och till en syrisk familj i Skräbböle. Syrierna lever bakom fördragna gardiner för att man inte ska se in. Inomhus går kvinnorna klädda i jeans och med håret fritt utslaget, så länge bara de egna männen är närvarande. Om en främmande man kommer på besök, måste de täcka in håret och kroppen. De är alla rädda för hundar och katter, eftersom de blivit lärda att de är smutsiga. Keths pudel Calle får alltså inte komma in. De rör sig inte mycket ute men metar gärna i Bläsnäs, drar upp abborre och mört som de steker i smör. För att bättre kunna umgås med sina nya vänner vill Keth lära sig arabiska och studerar språket på internet. Hon tycker inte att man som pensionär är för gammal för att lära sig ett nytt språk eller en alldeles ny och främmande kultur. Maria Simberg-Sörensen 2
Det leende Bohuslän Det var en grupp förväntansfulla pensionärer från kustlinjen Lovisa och Borgå i öst till Korsholm och Purmo i väst som söndagen den 21 augusti möttes på Olympiakajen i Helsingfors för vidare befordran med Silja Serenade till Stockholm och därifrån till resmålet Bohuslän. Vi möttes av en lång, mycket vänlig och hjälpsam man, Greger Lindell, som visade sig vara inte bara vår oerhört skickliga chaufför utan också en kulturbevandrad guide, berättare av roliga historier och dragspelsvirtuos. och professionell, middagarna som serverades i olika matsalar med härlig utsikt över vattnet bestod av olika slags fisk anrättad på de mest smakliga och konstfärdiga sätt. Första dagen bekantade vi oss med det forna anspråkslösa fiskeläget som idag bestod av ett pittoreskt myller av gamla renoverade hus och nya i återhållsam färgskala. Vårt första längre stopp på väg mot dagarna i Fiskebäckskil var Gyllene Uttern i Gränna där ruinen Brahehus påminner om fornstora dagar. Utsikten från Verandan över Vätterns solglitter utanför den mörka Riddarsalen var imponerande och lunchen smakade furstligt. Efter ytterligare ett stopp för en kaffepaus var vi framme vid fyrstjärniga Hotell Gullmarstrand 0 meter från havet, dvs. Gullmarsfjorden. Det första som mötte oss var ett par i badrock som kom från utomhuspoolen som ligger förankrad i fjorden. Det visade sig var ett klokt val, den som tog sig ett dopp i havet fick känna på de otrevliga röda brännmaneterna som ledde till ordentlig sveda, men de blå sägs vara betydligt värre. Eftersom vi bodde på ett designhotell i minimalistisk stil klämde vi in oss i våra rum där hyllor, garderober och klädgalgar knappast var tänkta för vuxna med mer än tre klädesplagg sammantaget. Men materialen och färgskalan var exklusiva och de sköna sängarna normaldimensionerade. Personalen var oerhört vänlig Vår guide som var född i Fiskebäckskil gjorde samhällets historia till en sann njutning trots vandring backe upp och backe ner. Vi lärde oss att det som såg ut som en vägkorsning i själva verket var Lilla torget där bostadshusen förr hade inhyst post och telegraf eller ett bageri, en garn- och knapphandel eller ett apotek. Samhället har i dag ca 90 åretruntboende, medan de närmare 3 000 övriga bor där tillfälligt. Gullmarsfjorden är Sveriges enda äkta fjord enligt kravet på en tröskel. Det betyder att djupet i mynningen är bara 40 m för att sedan längre in i fjorden bli ända upp till120 m. Det här gör att djurlivet under vattnet blir ovanligt spännande, vilket har lockat ett flertal stora marina forskningsinstitutioner att etablera sig i närheten. Ursprungligen var det den rika tillgången på havets skimrande silver, sillen, som lockade folk att slå sig ner i dessa karga trakter. Man hade med sig ett antal längre störar som man lade i en fyrkant, och om ingen hade rubbat dem på en vecka, hade man inmutat marken och kunde slå ner sina bopålar 3
där. Mellan de gråa granitbumlingarna fanns det alltid någon skyddad sänka som tillät lite odling för husbehov. Sedan länge är det slut med sillen, men havskräftor, räkor och i synnerhet hummer, havets svarta guld, är vad den bofasta befolkningen drar upp. Den första måndagen efter den 20 september är det hummerpremiär och redan i gryningen beger sig båtarna staplade med hummertinor till sina favoritfångstplatser. Om man som vi med vår buss tar färjan över Gullmarsfjorden ingenting speciellt för en Pargasbo som rör sig i skärgården och styr norrut mot Härnäset kommer man till Röe lantgård som ligger inbäddad mellan jättelika grå granitbumlingar översållade med blommande ljung. Efter att ha ätit en delikat fisksoppa med hembakt bröd, som även kronprinsessan Victoria lär ha låtit sig väl smaka, fortsatte vi färden till Lysekil. En av stadens största sevärdheter är den unika kyrkan i nygotisk stil som ligger centralt högt ovanför staden. Vi lät oss vederbörligen imponeras och släpptes sedan fria att på egen hand utforska staden. De flesta strosade omkring ett tag för att sedan slå sig ner i stans berömda glasskafé och inmundiga ett rejält lass glass. Vår tredje dag innehöll en heldagsutfärd över Sveriges tredje största ö Orust till Tjörn och Nordiska akvarellmuseet och den aktuella utställningen The Art of Storytelling. Den handlar om Walt Disneys originalteckningar i akvarell till filmer som de flesta i gruppen hade sett i sin barndom. Det var fascinerande att i ett otal skisser se hur en animation växer fram och samtidigt märka hur den ursprungliga lekfullheten ändrade karaktär och blev mer kommersiell med åren. På eftermiddagen steg vi ombord på skärgårdsbåten m/s Windros där vi mätta på konst men annars hungriga bänkade oss kring sexpersoners bord för en lunchtallrik som trollades fram ur ett minimalt pentry. Vädret och Skagerrak visade sig från sin bästa sida när vi stävade mot Gullholmen som ännu på sent 1800-tal tack vare sitt salteri, trankokeri och sin konservfabrik exporterade rökt makrill till USA. Mest fascinerade besöket i Skepparhuset från 1893. Såväl sjöbod som segelmakeri stod i ursprungligt skick, men de hamnade ändå i skuggan av bostadshuset i tre våningar. Det innehöll allt mellan himmel och jord som en välbärgad fyra personers familj behövde eller uppskattade i sitt dagliga liv. Nostalgiker kan gå in på bildspelet på webben. För att tillfredsställa alla som följt tv-serien Saltön baserad på Viveca Lärns romaner gjorde skepparen en gir in i Grundsund där serien spelades in. Hummertinorna stod redan nu prydligt radade på kajerna för bästa plats när startskottet skulle gå. Farleden norrut kantades av släta röda granithällar som stod fint mot det knallblå havet och alla vita segel som försökte fånga de lätta brisarna. På vägen tillbaka mot hotellets egen brygga passerade vi Konstnären Carl Wilhelmssons egenhändigt ritade hem, ett slags Hvitträsk i skärgården. Islandsbergs fyr där Evert Taube som barn tillbringade flera somrar hos sin morbror som var fyrmästare. Platsen var så otillgänglig att allt som skulle dit måste vinschas upp från ett fartyg. Och inte långt därifrån saktade kaptenen farten så att vi bättre skulle se ett femtiotal solande sälar som makligt vände på sig när man kom för nära. Ett koncept för Pargas turistråd att ta efter? Sista dagen gick hemfärden via Varnhem där vi stannade för att begrunda ortens stolta historia. Redan i mitten av 1100-talet bildades här ett cistercienskloster, och man kan fortfarande utomhus tydligt se klostrets olika delar. Kyrkan som invigdes 1260 under Birger jarls tid var Sveriges största. Man brukar säga att Birger jarl var den som byggde det svenska riket, och här återfinns också hans grav. Även andra bemärkta personer är begravda här, t.ex. hans son hertig Erik och Magnus Gabriel de la Gardie. 4
Efter hemfärd via Åbo skildes ett gäng glada pensionärer som kunde konstatera att man under de fem dagarna hade hittat inte bara bekantas bekanta och f.d. grannar utan också släktingar bland medresenärerna. Se det var en lyckad resa! Marianne Saanila 5
Ombudsmannen kom till Pargas Mona Lehtonen vem är du? Jag är född och uppvuxen i Pargas. Malms skola, Sarlinska skolan och Gymnasiet var mina skolor. År 1981 byttes Pargas mot studieorten Åbo. Statskunskap och sociologi blev de ämnen min pol. mag. baserade sig på. Det var ett val som föll sig naturligt för mig som alltid har varit intresserad av förenings- och organsiationsverksamhet. På 1990-talet jobbade jag på Åbolands Ungdomsförbund och varvade projekt för att rusta upp gamla ungdomslokaler med mitt eget familjeprojekt: två söner som föddes 1992 respektive 1995. Sedan följde en anställning vid Åbo Akademi och därefter blev det Kårkullas tur. Verksamheten i Åboland fungerar bra. Man måste komma ihåg att verksamheten inom ett nationellt förbund skall ge plats för olika former i de olika Helsingfors är inte alltid bäst för Pargas. En utmaning med tanke på framtiden är naturligtvis att nå ut till dem som av någon orsak inte kommer till våra möten. De som har valt att stanna inom hemmets fyra väggar har svårare att komma med ju tagit fram en del verksamhetsmodeller men på den svenska sidan har vi det arbetet framför oss! Välkomna in till mig på Strandvägen 30, 2 våningen. Det är alltid bäst att ringa före, jag sköter ju också År 2007 förnyade Svenska pensionärsförbundet sin organisation. Efter att ha haft endast två ombudsmän, den ena för Österbotten och den andra för Södra Finland delades fältarbetet upp mellan tre ombudsmän: Österbotten behöll sin liksom Nyland För min del var tjänsteorten Åbo, Auragatan 1 C. Jag har varit glad över att också kunna inlemma projekt i mitt arbete. Det första större projektet var ett EU-projekt med syfte att göra politiker och beslutsfattare i Finland medvetna om vilken reell resurs seniorerna utgör i dagens samhälle. Projektet utmynnade 2010 i Guide för medborgardialog som främjar äldres sociala integration. Guiden kan fortfarande användas som ett underlag för diskussioner på föreningsnivå eller mellan beslutsfattare och aktiva seniorer. har beviljat förbundet fortgående understöd. Även om det ibland kan kännas som om ansökningarna om understöd tar för mycket tid av allt annat som skall skötas är det uppmuntrande då man får positiv respons! Mona Lehtonen i Köpenhamn. Bekantar sig tydligen med omgivningen. Kristina von Weissenberg intervjuade 6
Ordförandens spalt Sommaren är kort, och även om den gångna sommaren definitivt inte har regnat bort här i Pargas får vi konstatera att vi är inne i andra hälften av september, så hösten är här och dagarna mörknar minut för minut. Men om bara tre månader står julen för dörren och det börjar bli ljusare igen! Att sommaren är slut innebär också att vi både inom vår förening och inom pensionärsförbundet har kommit igång med verksamheten. En central fråga är hur vi både lokalt och på förbundsnivå ska kunna locka med ännu fler medlemmar. Det viktigaste är förstås att ha en så omfattande och intresseväckande verksamhet att allt fler känner att de vill vara med, men det gäller också att kunna kommunicera utåt så att alla potentiella nya medlemmar vet att vi finns till och att vi har mycket att bjuda på. Många svenska pensionärsföreningar, bland annat i Österbotten, har redan via myndigheternas adressregister kunnat skicka ut brev till alla svenskspråkiga i pensionsåldern, och pensionärsföreningarna i Åboland planerar att samarbeta kring en motsvarande rekryteringskampanj. Men allra bäst fungerar troligtvis ändå mun mot mun-metoden, det vill säga att de som redan är medlemmar berättar för sina bekanta att medlemskap i en pensionärsförening medför en massa fördelar. Så sprid det glada budskapet! För att locka till oss fler medlemmar och få de nuvarande medlemmarna att känna att de har utbyte av vår verksamhet måste vi i varje fall ständigt se till att vi verkligen har något att erbjuda. Visst är våra månadsträffar trevliga och våra intressegrupper livaktiga, men vi måste hela tiden fundera på att bredda och förnya verksamheten. Det här är något som styrelsen har diskuterat mycket på sistone. Vi planerar bland annat att initiera nya smågrupper, men det viktigaste är att vi får veta vad medlemmarna önskar sig. Vi kommer därför att göra enkätundersökningar för att få in nya och fräscha synpunkter på verksamheten. Ett jippo som Svenska pensionärsförbundet i höst deltar i, tillsammans med en mängd andra finlandssvenska organisationer, är Gåkampen en kampanj som går runt och för Östersjön. Tanken är att få så många som möjligt att gå så mycket som möjligt, så att man virtuellt går runt Östersjön. Läs mer (och registrera dig) på webbplatsen www. gakampen.fi. Genom att registrera dig, samla kilometrar och anmäla de kilometrar du har gått är du med och bidrar till kampanjen. Vi planerar också att ordna gemensamma trevliga promenader i Pargasitens regi. En gåfest i kampanjens regi anordnas här i Pargas den 22 oktober kl. 11 13.30. Slutligen vill jag än en gång nämna vårt samarbete med Åbo universitets medicinska fakultet. (se rutan här under) Det går ut på att finskspråkiga medicine studerande kan komma till Pargas för att öva upp sin svenska med pargasiterna. De som tidigare har tagit emot studerande har idel positiva erfarenheter av pratstunderna, och vi hoppas att ännu fler än förr ställer upp. En ny lista går runt på septemberträffen, men det går också bra att anmäla sitt intresse till Marianne Saanila eller mig (se listan över styrelsemedlemmar här i Parentesen). Med det här önskar jag alla pargasiter en fin och händelserik fortsättning på hösten, och hoppas att vi ses på månadsträffarna.! Mikael Reuter I det här sammanhanget passar jag igen på att nämna vårt samarbete med Åbo 7
Konstgruppen Konstgruppen är det senaste tillskottet i PSP:s smågrupper. Den startade i vintras med ett par sammankomster i seniorboendet på Vapparvägen samt några galleria-besök i Åbo, allt under ledning av Marita Reuter. Gruppen avser att fortsätta med besök på gallerier, men också att tillsammans med resegruppen anordna någon resa. Helsingfors har säkert ett stort utbud Inom Svenska pensionärsförbundet finns intresse för att arrangera antikrundor. Man kommer att söka bidrag för detta och engagera antikvitetsexperter. Pargas svenska pensionärer har anmält intresse för att arrangera en antikrunda. Konstgruppen kunde vara lämplig som arrangör av en konstrunda i Pargas. Kanske bli det aktuellt att döpa om gruppen till Konst- och antikvitetsgruppen. Vi ser gärna att flera har möjlighet att delta i gruppen, och få del av Maritas gedigna kunskaper på området. Janne Bergquist Bowlinggruppen Bowlinggruppernas verksamhet i ett nötskal Här i Pargas är vi för tillfället ca 45 bowlare som spelar måndagar, tisdagar och fredagar i tre olika grupper. Ett par gånger på hösten och våren gör vi bowlingutflykter till närbelägna Reso, Salo och Åbo men också till Åland och även Tallinn. Vänskapsmatcherna mot föreningen El-Parainen på hemmaplan drar publik, och vårens resultat kan ses på PSP:s webbplats. Om du önskar mera information kontakta gärna Seppo Rajamäki, tel:0400 46 91 92. Bridgegruppen I början av augusti blev abstinensen för stor hos några av bridgegruppens deltagare, så jag fick telefonsamtal och önskemål om att bridgespelandet skulle börja. Det var bara att sparka igång med kortlekar och budlådor. Några nya deltagare fick vi också med, så när golfandet och andra sommaraktiviteter är undanstökade, hoppas vi på att bli fem bord som spelar bridge på Vapparvägen. Minns jag rätt, är det sex år sedan vi började spela och lärde oss räkna till tretton. I dag är det flera av oss som använder ganska avancerade system och många gånger hittar vi både rätt bud och spel.. Vi ser gärna att fler pensionärer kommer med i vårt bridgegäng. Fysisk motion är säkert bra för kroppen, men hjärngymnastik är inte heller illa, och det får du genom att spela bridge. Janne Bergquist Bocciagruppen Boccia-gruppen spelar varje tisdag kl 11-12 på yrkesskolans sportplan. Vi är ute så länge vädret tillåter. Jag meddelar då jag vet när vi börjar spela inne. Enligt spelhandboken är Boccia och petanque spel där man spelar med vattenfyllda klot på stranden eller gräsmattan, då livet börjar kännas tråkigt. Om någon tycker att livet är tråkigt, tar vår grupp gärna emot nya spelare i vårt glada gäng. Spelreglerna är mycket enkla för vi räknar inte poäng. Vår, sommar och höst spelar vi på yrkesskolans sportplan och om vintern i yrkesskolans gymnastiksal varje tisdag mellan kl. 11 och 12. Den som behöver lätt motion och gemytlig samvaro skall ta kontakt med Estrid Enlund 050 346 35 70 eller Pia Lindström 040 831 30 42. 8
Reseledarna har ordet RESOR HÖSTEN 2016 - HEMLIGA RESAN tisdag 4/10 med avfärd kl.9. Tillbaka är vi på eftermiddagen 17 18-tiden. Anmälan på mötet 21/9 eller per telefon senast 27/9 till Rauni Schleutker. Pris 40, lunch, kaffe med dopp och vägkost i bussen ingår. - KUNGENS TAL på ÅST torsdag 13/10 kl. 14. Bussen avgår kl. 13 från busstationen. Några biljetter finns kvar. De sista anmälningarna och betalningarna (40 euro) tas emot på septemberträffen 21/9. Pjäsen är bra. - SENIORSKEPPET från Helsingfors med Silja Serenade måndag-tisdag-onsdag 24 26/10 börjar med kaffebuffet kl. 14 15.30 måndag eftermiddag. Pris B-hytt 200, Promenade 235 och Seaside 240. Flera har redan anmält sig. Platserna är så gott som slut, men 30 platser har reserverats för våra medlemmar. Anmäl till Frimans resor 019 248 10 90 och säg att ni hör till vår förening (och ev. till Asta). Med tillräckligt många deltagare åker vi buss från Pargas. Mer om det digra programmet se God Tid sida 16. Sista anmälningsdag är vår septemberträff, efter det annulleras reserveringen av de resterande platserna. - LILLAJULSKRYSSNINGEN från Åbo med Grace måndag-tisdag 28 29/11. Färjan går kl. 20.55 på måndag kväll och är tillbaka kl. 19.50 nästa dag. I priset ingår: hytt, 1 glögg, frukost i Stockholm, julbord efter Mariehamn, kaffe och bullekupong, auditoriet reserverat 2 h för våra egna program, det är fritt fram för alla som vill uppträda, Benny. Pris A1-hytt 71. A2-hytt 57,50 ; B1-hytt 64, B2-hytt 54. Under planering: Den 8 december är Jean Sibelius födelsedag (1865 1957) och den finska musikens dag, Vi har tänkt besöka Sibeliusmuseet, Ett hem, Domkyrkan och Hus Lindman med lunch. En konstresa till Helsingfors: Kaj Bremers fotoutställning, Gallén-Kallela museet och museet Emma i Esbo, lunch. Tyskland i början av nästa år Åland i maj 2017 Läs i God Tid om förbundets och våra andra föreningars resor. Kulturresan till Irland har t.ex. få deltagare. Kom med och ha roligt hälsar resekommittén: Asta 040 575 31 20 Rauni 040 520 43 98 Aino 040 844 06 98 Gunnel 040 595 72 03 OBS! Aktuellt material till Parentesen, t.ex. ändringar i gruppsammansättning eller kontaktpersoner, måste vara redaktionen tillhanda senast en vecka före månadsträffen för att hinna med. Även annat material i form av hågkomster, bilder eller teckningar tas gärna emot av redaktionen med samma förbehåll. Exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A 9
Lyssnargruppen Encore Medlemmarna i musikgruppen Encore är musikälskare, men inte nödvändigtvis aktiva utövare av musik. Vi lyssnar på musik tillsammans och diskuterar och analyserar det vi hört. Vi koncentrerar oss på klassisk musik eller ibland s.k. lätt klassisk musik. Vi träffas i regel en gång i månaden, vanligtvis en söndag kväll, hemma hos gruppledarna i Tennby Gård. Gruppen har 15 medlemmar och är i detta nu fulltalig. Vi lyssnar på CD-skivor ur värdparets lager, och någon gång på gamla rariteter som endast finns på LP-skivor. Ofta har medlemmarna tagit med egna CD-skivor varigenom musikutbudet breddas. Några gånger har vi också haft tillfälle att lyssna på levande musik av olika artister. Vanligtvis hinner vi lyssna på 5-10 musikstycken av varierande slag. Då musiken först presenteras och sedan analyseras och diskuteras tar lyssnandet till musik ca en och en halv timme. Varje gång är musiken koncentrerad till något speciellt tema. Kompositörer fyller år, t.ex. 300 år, och det året spelas det mycket musik av födelsedagsbarnet. Vi har haft temakvällar med musik av Bach, Britten, Richard Strauss, Wagner, Verdi och Sibelius för att blott nämna några exempel. Andra gånger har vi koncentrerat oss på svensk musik, fransk musik, spansk musik, vårmusik, operetter, finsk modern musik, enskilda operor som Aida, Maskeradbalen och Carmen m.m. Efter det aktiva lyssnandet som nog kräver stark koncentration kopplar vi av med gemytlig samvaro. Vi tågar från salen till matsalen och bänkar oss runt bordet som är dukat med diverse läckerheter som medlemmarna i tur och ordning bakar eller inhandlar. Till detta dricks vin, men också alkoholfria alternativ står till buds. Nu blir samtalen mycket livligare och efter en stund diskuteras inte musik längre utan helt andra intressanta frågor. Varje säsong avslutas med en gemensam resa till något musikevenemang. Ibland kan föreningen sponsorera en del av kostnaderna, men våra gruppresor har ett överkomligt pris. Vi reser ofta till konserthuset i Åbo för att lyssna på Åbo filharmoniker med någon intressant solist. I maj gör vi ofta en längre resa till Nationaloperan och Musikhuset i Helsingfors, till musiksalen i Tammerforshuset eller musikhuset i Lahtis för att nämna de senaste. Vi har haft stora upplevelser på våra resor. Den 8 december 2015 var vi med om den finska musikens dag, Sibelius 150 års dag, som firades i Åbo Konserthus med Åbo Filharmoniker och Leif Segerstam som dirigent. I maj 2016 upplevde vi Okku Kamus avskedskonsert med Lahtis symfoniker i musikhuset i Lahtis med sin fantastiska akustik. På programmet stod Beethovens nionde symfoni med strålande solister. Besöket blev för oss alla en stor upplevelse. I framtidsplanerna finns en resa hösten 2017 till Nationloperan. Som ett led i firandet av Finlands 100 års självständighet uruppförs Pargasbördiga Sebastian Fagerlunds senaste opera Höstsonaten, baserad på Ingmar Bergmans drama med världskända Ann-Sofie von Otter i huvudrollen. Denna höst inleds verksamheten söndagen den 25 september kl. 18 i Tennby Gård. Då presenteras först den nyss avlidne kompositören Eino-Juhani Rautavaara och hans verk, och sedan ett urval spansk musik. Programmet under oktober- och novemberträffarna är öppet och planeras i samråd med deltagarna. Den 4 december planeras ett gemensamt evenemang med båda musikgrupperna i Tennby Gård. Programmet skulle denna gång bestå av levande musik, men allt är än så länge på planeringsstadiet. Olle Anckar 10
Lyssnargruppen Da Capo Start 2 oktober Det är sex år sedan pargasiternas lyssnargrupp Da Capo kom samman för första gången. Det skedde söndagen den 3 oktober 2010 och då var temat Bernstein, Goodman och Vysotskij. Nu inleds terminen nästan på sexårsdagen, söndagen den 2 oktober kl. 18 hos Långbackas i Munkvik med temat Frankrike. Både klassiskt och lätt musik ingår i programmet. På de drygt 40 gånger som gruppen har samlats under dessa år finns många intressanta rubriker: Klezmer-musik, Beat och fuga, The feeling of blues, Folkmusiken i musiken, Filmmusik, Gitarren, Unga genier, Tango och Humor i musiken för att nämna några. Terminerna har i allmänhet avslutats med en utfärd till någon konsertplats med levande musik. Åbo konserthus, Musikhuset i Helsingfors, Operan i Helsingfors, Sibeliushuset i Lahtis och Tammerforshuset hör till de platser där vi tillsammans med den andra lyssnargruppen Encore har avnjutit högklassiga framträdanden. Ett par deltagare har anmält förhinder för kommande höst varför någon ny lyssnare kan ansluta sig till gruppen. Intresserade kan ta kontakt med Kurre Långbacka 0400 87 41 57. Trädgårdsgruppen Perennerna Sommaren 2016 har varit omväxlande åtminstone vad vädret beträffar, men detsamma kan man inte säga om Perennernas verksamhet. Den har rullat på som förr om åren, vi har haft två möten på våren och en utfärd i juni till Reso och Nådendal. En del växter har också bytt ägare. Nu i höst är en resa under planering, och närmare detaljer ska vi besluta om på vårt nästa möte måndagen den 26/9 i Barakken i Skräbböle, som är vår vanliga mötesplats. Som alla vet bör perenner delas och planteras om ibland. Eftersom den nuvarande gruppen är inte rymmer så många fler, kommer därför ett förslag till nya trädgårdsintresserade om att bilda ytterligare en trädgårdsgrupp, till exempel en för klematisfantaster, pelargonodlare, för rosentanter, för nyttoväxtodlare, osv. Kom gärna till Barakken 26/9. kl. 18.00 så kan vi berätta om hur vi verkar här i Skräbböle-Pjukala- Ersby-området. Hälsningar från Perennerna som alla har jobbat i sin egen täppa under sommaren, Pirkko Lehtonen Albert Engström 11
PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2016 Styrelsen Ordförande Mikael Reuter 040 552 4978 Vice ordförande och kassör Olle Anckar 040 778 5556 Sekreterare Vivan Norring-Nyström 0500 83 7438 ia@norrskata.com Övriga ledamöter Kaj Ahlbäck Bjarne Nylund 02-458 0481 Kari Penttinen 02-458 4121 Marianne Saanila 02-458 8046 Christina Stolpe 02-458 8831 Kristina von Weissenberg 040 455 0655 Funktionärer: Medlemssekreterare Christina Stolpe (se ovan) Pressombud Bjarne Nylund (se ovan) Teknikansvarig Kari Penttinen (se ovan) Resegruppen Asta Lindholm (040 575 3120 / lindastae@gmail.com ) Rauni Schleutker Aino Mattsson (040 844 0698 / aino.mattsson42@gmail.com) Parentesens redaktion Marianne Saanila (se ovan) Maria Simberg-Sörensen 040 825 5039 Beni von Weissenberg ( Kristina von Weissenberg (se ovan) Pirkko Lehtonen (annonser) 040 5621490 Webbansvarig Carl-Ggustav Nygårdas carlgustav.nygardas@gmail.com IT-stödperson: Pentti Nyström, 050 566 7035, pena@norrskata.com Medlem av SPF:s styrelse: Jan-Erik Bergquist 044 039 2882 janerik.bergquist@gmail.com Medlem av SPF:s org.kommitté: Mikael Reuter (se ovan) Medlem av SPF:s arbetsutskott: Kristina von Weissenberg (se ovan) Medlem av SPF:s resekommitté Asta Lindholm (se ovan) Föreningens webbadress I redaktionen för detta nummer Marianne Saanila, Maria Simberg-Sörensen, Kristina von Weissenberg. Ombrytning Beni von Weissenberg 12
Smågrupper 2016 Måndagar kl. 09.00 12.00 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista Måndagar kl. 13.00 bridge i Seniorboendets klubblokal på Vapparvägen Tisdagar kl. 09.00 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista Tisdagar kl. 11.00 Boccia/Boule i yrkesskolans gymnastiksal. Nya medlemmar välkomna Fredagar kl. 09.00 12.00 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista Fredagar kl. 14.00 Vattengympa i Folkhälsans hus Data, Konst, Musik och Trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna. Kontaktpersoner 2016 Boccia/Boule Estrid Enlund 050 346 3570 Bowling Seppo Rajamäki 0400 46 9192 Bridge Jan-Erik Bergquist 044 039 2882 Da Capo Olle Anckar 040 778 5556 Encore Kurt Långbacka 0400 87 4157 Konst Jan-Erik Bergquist 044 039 2882 Trädgård Pirkko Lehtonen 040 562 1490 Vattengympa Olle Anckar 040 778 5556 Programgrupperna och gruppledarna för PSP:s månadsträffar 1. Beni von Weissenberg 040 545 1435 3. indragen 4. Birgitta Bröckl 050 561 6946 birgitta.brockl@gmail.com 5. Rainer Wahtera 0400 91 2269 rainer.wahtera@gmail.com 8. Riitta Seppä 044 373 1238 seppa.arto@gmail.com IKT-grupperna Surfsmedjan (P. Nyström) för vana användare. Höstens träffar börjar på Seniorum tisdagen den 6 september kl. 12 14. Träffarna hålls varannan tisdag. Onsdagssmedjan (C-G Nygårdas) för vana användare. Höstens träffar börjar på Seniorum onsdagen den 7 september kl. 10 12. Träffarna hålls varannan onsdag. Nybörjarsmedjan för nybörjare. Höstens träffar börjar på Seniorum onsdagen den 14 september kl. 10 12. Träffarna hålls varannan onsdag. Torsdagssmedjan (C-G Nygårdas) för vana användare. Höstens träffar börjar på Seniorum torsdagen den 8 september kl. 10 12. Träffarna hålls varannan torsdag. Hjärnsmedjan (P. Nyström) för vana användare. Höstens träffar börjar på Seniorum torsdagen den 15 september kl. 10 12. Träffarna hålls varannan torsdag. Carl-Gustav Nygårdas carlgustav.nygardas@gmail.com Pentti Nyström pena@norrskata.com 13
Vattengymnastik Då Folkhälsanhuset i Pargas stod färdigt och föreningar gavs möjlighet att hyra terapibassängen av staden ansökte Pensionärsföreningen om tider för två grupper, torsdagsgruppen och fredagsgruppen. I början var intresset stort men efter några år räckte deltagarna till endast en grupp. Detta år har den s.k. fredagsgruppen ca 20 deltagare, gruppen är fulltalig. Könsfördelningen är något ojämn, ca 1/3 är män och ca 2/3 kvinnor. Ledaren bör vara utbildad på området. Under årens lopp har vi haft många olika ledare, män och kvinnor. Nu leds vår vattengymnastik av fysioterapeut Katja Shadbolt som är såväl omtyckt som kunnig. Deltagarna samlas varje fredag kl. 14 i bassängen från början av september till julveckan och sedan från början av januari till april månads utgång. Albert Engström De flesta kommer i god tid, duschar och värmer upp sig i bastun. Själva gymnastiken består av tre delar, uppvärmning av alla muskler och leder, muskelstärkande rörelser med eller utan redskap och balans- och koordinationsövningar och som avslutning stretchning med avslappningsövningar. Alla rörelser kan göras i egen takt och vattnet gör att rörelserna känns mjuka och behagliga. Rörelserna kan göras i takt med bakgrundsmusiken som ibland är så medryckande att Katja sjunger med. Deltagarna har ibland hjärtligt roligt då man t.ex. försöker hoppa rep i vattnet med en böjlig stång av skumgummi. De flesta rörelserna är dock enkla att utföra och efter några gånger lär man sig hur man går tillväga och man kan anpassa gymnastiken efter sin egen förmåga. Gymnastiken är omväxlande, man använder olika redskap som handskar som ger motstånd, lätta plastkäppar, bollar m.m. Ingen har tråkigt och tiden går fort. Vi har också olika lekar i par och i grupp och någon gång tävlar kvinnorna mot de stackars fåtaliga männen i bollkastning. Efter simningen blir det igen dusch och bastu och social och kamratlig samvaro. I bastun förs intressanta diskussioner och vi män hör ett ivrigt snackande från dambastun bakom väggen. Efteråt känner man sig ren, uppiggad och stärkt till kropp och själ. 14 Vattengymnastik är kanske den bästa terapiform för den som på grund av olika åldersrelaterade krämpor inte kan lyfta vikter på ett gym eller löpa
Händelsekalendern motionsrundor i skog och mark. Det är ett angenämt och ofarligt sätt att hålla kropp och själ i trim. För egen del kan jag på det allra varmaste rekommendera vattengymnastik för alla pensionärer. Det är ett utmärkt sätt att kombinera nytta med nöje. Då man gymnastiserar i grupp innebär det också social samvaro med gamla och nya vänner. 21.09 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13 04.10 Seniorsurfdag på biblioteket 04.10 Hemliga resan 11.10 Styrelsemöte på Humana kl. 10 12.10 Oroligheterna i Pargas år 1918 Föreläsning Gustav Wickström berättar 13.10 Kungens tal på ÅST. Matiné 19.10 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13 22.10 Gåfest i Pargas kl. 11.00 24-26.10 5eniorskeppet 08.11 Styrelsemöte på Humana kl. 10 09.11 Växter och fåglar i fjällvärlden Föreläsning Kari Penttinen berättar. 16.11 Månadsträff med höstmöte och valmöte på Brandkårshuset kl. 13 24.11 Pensionärsförbundets höstmöte i Tammerfors 28.11 Den sedvanliga lillajulskryssningen från Åbo 13.12 Styrelsemöte på Humana kl. 10 21.12 Månadsträff med julfest på Brandkårshuset kl. 12 15
16