Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken
Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning 6 Omsättning, fortsättning 7 Anställda 8 Marknad 9 Mål för framtiden 10 Hinder 11 Hinder fortsättning 12 Marknadsföring 13 Certifiering 14 Sida 2
Sammanfattning Enkätfabriken har för Hushållningssällskapet Rådgivning Nords räkning genomfört en branschundersökning om jakt- och fisketurismen i Norrbotten och Västerbotten. De tillfrågade har via telefon fått svara på en rad frågor om företagets omsättning, besökare och syn på framtiden. En mycket god svarsfrekvens har uppnåtts och en omfattande bortfallsanalys genomförts, då inget systematiskt bortfall kunnat konstateras är vår slutsats att resultatet av undersökningen kan anses vara representativt för branschen som helhet. Slutsatserna av undersökningen redovisas områdesvis i denna rapport. Många svar ges i materialet om hur stor omsättning branschen har i regionen och hur företagarna ser på framtiden. En skattning har gjorts utifrån resultatet om hur stor omsättningen för jakt- och fisketurismen är i Norrbotten och Västerbotten. Resultatet av skattningen är att branschen omsätter sammanlagt mellan 55-70 miljoner kronor årligen i de två länen. Intressant att notera är att trots att omsättningen för många företagare är relativt liten har en klar majoritet av de tillfrågade som målsättning att öka omsättningen för jakt- och fisketurism under de kommande fem åren. Väsentliga slutsatser kan också dras om skillnader mellan förutsättningarna för företagare i de olika länen. Särskilt tydliga skillnader kan bland annat ses avseende vilka hinder de upplever finns för att kunna nå de egna omsättningsmålen, där företagare i Norrbotten i mycket större utsträckning upplever hinder i form av regleringar och myndighetsstyrning än företagare i Västerbotten. Sida 3
Bakgrund och fakta De tillfrågade har först fått svara på en del bakgrundsfrågor som rör var de bedriver verksamhet och vilken typ av verksamhet de bedriver.bland de som svarat är strax över hälften huvudsakligen verksamma i Norrbotten, strax under hälften i Västerbotten och enbart en procent verksamma i båda län i samma utsträckning. Båda i lika stor utsträckning I vilket län är företaget verksamt 1% procent enbart sysslar med jakt och 20 procent anger att varken jakt eller fiske är en relevant del av deras företags verksamhet. De har därefter fått ange vilken typ av verksamhet de bedriver. Flest företag återfinns bland dem som både har en anläggning och arrangerar olika slags resor varpå de som antingen har anläggning eller arrangerar följer. Antalet företag som inryms inom de övriga verksamhetstyperna är relativt få. Vilken typ av verksamhet Transportföretag 2% Västerbotten 45% Jaktguide 2% Norrbotten 54% Fiskeguide Arrangörsföretag 8% 1 3 4 5 6 Anläggningsföretag 24% Därefter har de ombetts svara på om de arbetar med jakt- och fisketurism idag. Av svaren framgår att 42 procent arbetar med båda dessa näringar medan 28 procent enbart sysslar med fisketurism, nio Är jakt- och/eller fisketurism en viktig del av företagets verksamhet Nej Anläggnings- och arrangörsföretag. 20 15 1 43% 3 4 5 De allra flesta företagen grundades på 1990-talet eller senare, men ett fåtal företag är klart äldre. Ja, jaktturism 9% Antal 10 Ja, fisketurism 28% 5 Ja, båda 42% 0 0 20 40 60 80 Antal år 1 3 4 5 Sida 4
Omsättning För att skapa en bild av hur omsättningen ser ut i branschen har vi delat upp företagen i fem grupper efter deras totala omsättning under föregående år. Intressant att notera är att hela 44 procent av företagen har en så pass liten omsättning att de svårligen kan täcka kostnader för en heltidsarbetande person. Men det finns också företag med en relativt god omsättning. En tredjedel av företagen har en omsättning på över en miljon kronor 2010. Omsättning jakt + fiske Hög omsättning (+500 000) 26% Medelhög omsättning (200 000-500 000) 35% Låg omsättning (0-200 000) 39% Omsättning 0 10 20 30 40 Större företag (1 000 000-3 000 000 kr) 13% Stora företag (1 000 000-3 000 000 kr) 21% Omsättning fisketurism Medeltora företag (500 000-1 000 000 kr) 22% Hög omsättning (+500 000) Småföretag (200 000-500 000 kr) 27% Mikroföretag (0-200 000 kr) 17% Medelhög omsättning (200 000-500 000) 21% 0 10 20 30 Det är dock inte hela omsättningen som kan härledas till jakt och fisketurism. Därför har en uträkning även gjorts av hur stor omsättning för jakt- och fisketurismen för sig och tillsammans är. Här har företagen grupperats i tre grupper efter storlek på omsättning för de aktuella områdena. Låg omsättning (0-200 000) 0 10 20 Omsättning jaktturism Hög omsättning (+500 000) 15% 59% 30 40 50 60 Medelhög omsättning (200 000-500 000) 33% Låg omsättning (0-200 000) 52% 0 10 20 30 40 50 60 Sida 5
Omsättning, fortsättning Vid en uppdelning av omsättningen län för län framkommer en bild som samtidigt innehåller klara skillnader och saknar tydliga mönster. Medan företagen i kategorin med minst omsättning generellt sett är flest i Norrbotten så är även företagen i kategorin med högst omsättning mest frekvent förekommande i Norrbotten. Generellt ter det sig som så att ytterlighetskategorierna i högre grad innehåller företag från Norrbotten medan företagen från Västerbotten i större utsträckning återfinns i mellankategorierna. Undantaget är fisketurismen där omsättningen generellt är lägre bland företag från Västerbotten än företag från Norrbotten 5 4 3 1 Län Norrbotten Västerbotten kr) Medeltora företag (500 000-1 000 000 kr) Större företag (1 000 000-3.000 000 kr) Mikroföretag (0-200 000 kr) Småföretag (200 000-500 000 kr) Stora företag (1 000 000-3 000 000 Sida 6
Omsättning, fortsättning Omsättning fiske- och jaktturismen Genom undersökningen kan en total omsättning för fiskeoch jaktturismen i Västerbotten och Norrbotten skattas. Bortfallsanalysen visar att resultatet kan sägas ge en god bild av branschen. För att ge en rimlig skattning av total omsättning har de företag som inte gått att nå granskats. Omsättningssiffrorna gäller den del av turismen som direkt berör fiske eller jakt och enbart den del som omsätts inom företagen i branschen. Utöver detta tillkommer konsumtionen som görs i övriga samhället. I undersökningen är det till exempel en del företag som inte erbjuder boende medan andra gör det. Gäster hos de som inte erbjuder boende spenderar därmed mer än bara den del som går till det aktuella företaget. Omsättningen har skattats vid tidigare undersökningar inom såväl Norrbotten som Västerbotten. Siffrorna från årets undersökningen är svåra att jämföra med tidigare då mätmetoderna inte är identiska. Det kan även ha skiftat mellan hur många av företagen som är helhetsleverantörer där såväl boende som jakt eller fiske ingår. Jämför man med siffror från 2000 när det gäller fisket i Västerbotten är siffrorna efter inflationsjustering ungefär de samma nu som då. Antal företag som är verksamma verkar ha minskat sedan dess samtidigt som medelomsättningen är densamma. 6 5 4 3 1 Låg omsättning (0-200 000) Omsättning jaktturism Medelhög omsättning (200 000-500 000) Hög omsättning (+500 000) Omsättning fisketurism Uppskattningen är att turismföretagen i Norrbotten och Västerbottens omsättning inom fisketurism är cirka 35-45 miljoner kronor. Omsättningen är större i Norrbotten än i Västerbotten. Omsättning jaktturism Län Norrbotten Västerbotten Uppskattningen är att turismföretagen i Norrbotten och Västerbottens omsättning inom jakturism är cirka 20-25 miljoner kronor.omsättningen är större i Norrbotten än i Västerbotten. 6 4 Låg omsättning (0-200 000) Omsättning fisketurism Medelhög omsättning (200 000-500 000) Hög omsättning (+500 000) Län Norrbotten Västerbotten Sida 7
Anställda Anställningsgraden skiftar mycket mellan de olika företagen. Bland de mindre företagen är det ofta män som arbetar och har företaget som en bisyssla. Sysslan görs dock ofta kontinuerligt och räknas därmed som fast. En större andel bland männen är fast anställda än bland kvinnorna. Cirka hälften av företagen skapar ett årsarbete eller mindre. 37 % skapar mellan 1-5 årsarbeten och 12 % mer än 5 årsarbeten. Cirka två tredjedelar av årsarbetena görs av män och en tredjedel av kvinnor. Antal årsarbeten som görs i företaget Kategori Andel Mer än 5 årsarbeten 12% Män Andel fast anställda bland män 48 % 1-5 årsarbeten 37% Andel säsongsanställda män 52 % Kvinnor Mindre än ett årsarbete 51% Andel fast anställda kvinnor 44 % 1 3 4 5 6 Andel säsomgsanställda kvinnor 56 % Sida 8
Marknad Fisketurism Det finns en del tydliga skillnader vid en jämförelse mellan jakt- och fisketurismen avseende var besökarna till de olika företagen kommer ifrån. Drygt 60 procent av fiskegästerna kommer från Sverige och över en tredjedel kommer från den lokala och regionala marknaden. De utländska gästerna kommer från ett stort antal länder, Tyskland och Holland är dock relativt stora. Fiskegäster Jaktturism Jaktturismen är mycket mer dominerad av utländska marknaden, där över hälften av gästerna kommer från utlandet. Den lokala och regionala marknaden står också för en klart mindre andel av de totala besökarna än vad som är fallet inom fisketurismen. De utländska jaktturisterna kommer från färre länder än fisketuristerna. Norge, Finland och Italien har en särställning med en stor andel av det totala gästantalet. Jaktgäster Utländsk marknad 39% Utländsk marknad 52% Övrig svensk marknad 25% Övrig svensk marknad: 22% Regional marknad, dvs. ca 40 mils radie 29% Regional marknad, dvs. ca 40 mils radie 17% Lokal marknad, dvs. ca 10 mils radie: 7% Lokal marknad, dvs. ca 10 mils radie 5% 1 3 4 1 3 4 5 6 Annat land 54% Norge 62% Tyskland 46% Finland 51% Finland Italien Holland Frankrike 31% 21% 19% 17% Italien Tyskland Annat 3 28% 45% Storbritannien 17% Danmark 11% Danmark 17% 4 6 Norge 12% Andel förekomster av landet bland topp tre vanligaste länder 1 3 4 5 6 Andel förekomster av landet bland topp tre vanligaste länder Sida 9
Mål för framtiden Fisketurism Målen för framtiden är relativt lika för jakt- och fisketurismen. Inom båda branscher har en stor majoritet för avsikt att öka omsättningen under de kommande fem åren. Fiske Jaktturism Även bland jaktturismföretagarna vill en betydande majoritet öka sin omsättning under de kommande fem åren. Intressant är dock att det finns klara skillnader på synen på framtida omsättning mellan företagare i Norrbotten och Västerbotten. Jakt Öka 74% Öka 7 Bibehålla 25% Bibehålla 26% Minska1% Minska2% 4 6 8 4 6 8 Om man delar upp målsättningarna för fisketurismen efter län framgår att skillnaden mellan målen för framtiden skiljer sig i liten grad mellan Norrbotten och Västerbotten. Fisketurismföretagare i Norrbotten vill dock i något högre utsträckning öka omsättningen. 8 6 4 Minska Mål fisketurism Bibehålla Öka Län Norrbotten Västerbotten Företagare i Norrbotten vill i klart högre utsträckning öka omsättningen framöver. En anledning till detta kan vara att andelen företag som har en liten omsättning för jaktturism är klart större i Norrbotten. 10 8 6 4 Minska Mål jaktturism Bibehålla Öka Län Norrbotten Västerbotten Sida 10
Hinder De tillfrågade som vill öka eller bibehålla sin omsättning för jaktoch/eller fisketurismen har fått berätta vilka hinder de kan se för att lyckas nå sina omsättningsmål. Vid analys av svaren har en uppdelning gjorts mellan svarande i de olika länen. Det finns många hinder som företagare i båda län upplever i lika stor utsträckning men det finns också några hinder som betydligt fler upplever i ett län än det andra. Först och främst är det intressant att notera att 17 procent av de tillfrågade i Västerbotten inte kan se några direkta hinder för att uppnå omsättningsmålen medan enbart sju procent av de tillfrågade Gällande regler för upplåtelse av jakt Svårt att lyckas med marknadsföring Gällande regler för upplåtelse av fiske Ser inget specifikt hinder Bristande tillgång på fisk Bristande tillgång på vilt Bristande tillgång till eget ekonomiskt kapital för investering Svårt att få jaktmark där ni kan bestämma över vilka som jagar och hur det jagas Svårt att få fiskevatten där ni kan bestämma över vilka som fiskar och hur det fiskas Svårt att lyckas med försäljning Svag efterfrågan på fisk Svårt att hitta rätt samarbetspartners Bristande tillgång till externt ekonomiskt kapital (lån, bidrag etc) för investering Svag efterfrågan på jakt Bristande tillgång till arbetskraft med rätt kompetens 9% 7% 5% 4% 4% 3% 1% 1% 1% 1% 2% 4% 12% 12% 1 6% 8% 1 12% i Norrbotten inte ser några hinder. Den största skillnaden mellan hur tillfrågade i de olika länen ser på sin situation går att skönja i synen på regler för jakt. Nästan 30 procent av de tillfrågade i Norrbotten ser reglerna för upplåtelse av jakt som ett hinder (om man tar bort de tillfrågade som inte 3 25% 15% 1 5% Gällande regler för upplåtelse av jakt Svårt att lyckas med marknadsföring Ser inga hinder Norrbotten Västerbotten sysslar med jakt blir andelen ännu större, hela 50 procent) medan enbart runt sex procent av de tillfrågade i Västerbotten upplever jaktregler som ett hinder. Många svarande har utvecklat fritt vad de avser med sina svar, i dessa övriga kommentarer framgår att de huvudsakliga problemen avseende jaktreglerna i Norrbotten är två: Dels måste gäster lösa jaktkort på plats hos Länsstyrelsen vilket innebär en stor extraresa för många turister. Dels är det inte möjligt att i förväg kunna boka kort vilket gör det mycket svårt att boka in jaktarrangemang i förväg vilket försvårar jaktturismen i Norrbotten väsentligt. Län Sida 11
Hinder fortsättning En annan skillnad mellan länen som är intressant att notera men möjligen svårare att förklara är att de tillfrågade i Norrbotten i långt högre utsträckning upplever att det är svårt att lyckas med marknadsföringen. Något direkt skäl till denna skillnad har inte gått att finna bland de svar som lämnats. Bland dem som talar marknadsföringen som ett hinder nämns särskilt svårigheter med att nå ut på den utländska marknaden. Utöver de hinder som framgår av figuren har flera angett andra alternativ än de föreslagna. Bland övriga kommentarer om upplevda hinder sticker särskilt två aspekter ut. Dels brister i infrastrukturen som upplevs som ett problem av svarande i både Västerbotten och Norrbotten, exempel på vad som avses är resemöjligheter till orten och regionen samt svårigheter att få tillgång till bredband vilket gäster efterlyser. Dels anger nästan en femtedel av de tillfrågade i Norrbotten att de upplever att Länsstyrelsens regleringar försvårar deras möjligheter att locka gäster. Sida 12
Marknadsföring Är ni intresserade av att marknadsföra era produkter tillsammans med andra företag inom jakt- och fisketurism från Norrbotten och Västerbotten? 21% 79% Yes No Fyra av fem tillfrågade är intresserade av att marknadsföra sig tillsammans med andra företag i branschen. Vilket kan te sig logiskt då marknadsföringen av många företagare upplevs som ett hinder för att lyckas med omsättningsmålen. De företag som idag arbetar med marknadsföring är till stor del i första hand inriktade på den utländska marknaden, särskilt gäller detta inom jaktturismen. I andra hand prioriteras i huvudsak övriga Sverige medan den regionala marknaden har lägst prioritering i marknadsföringen. Jaktturism Bland företagen som gör marknadsföring mot jaktturister svarade 71 procent att de i första hand riktar sig mot en utländsk marknad. Utländsk marknad 71,4 Övrig svensk marknad: Prioriterad marknad 21,4 Regional marknad 7,1 Fisketurism Bland företagen som gör marknadsföring mot fisketurister svarade 55 procent att de i första hand riktar sig mot en utländsk marknad men 27 procent mot övriga svensk marknad. Utländsk marknad 54,5 Övrig svensk marknad Regional marknad (40 mils radie) Prioriterad marknad 27,3 18, Sida 13
Certifiering Ganska exakt två tredjedelar av de tillfrågade i undersökningen svarar att någon form av certifiering av jakt- och fisketurismbranschen behövs. De som svarat ja på frågan har tillfrågats om vad de anser behöver kvalitetssäkras och vilken aktör som bör ansvara för kvalitetssäkringen. Anser ni att jakt och/eller fisketurismnäringen i Norrbotten och Västerbotten behöver kvalitetssäkras med någon form av certifiering av företagens tjänster eller betygssättning på företagens produkter? 33,77% 66,23% Ja Nej Svaren ger vid hand att det som flest anser behöver kvalitetssäkras är fiske- och jaktguidernas kunskaper och arbetssätt. Något färre än så har angett att skatter och sociala avgifter betalas av företagen, för att undvika svartjobb och en ohållbar konkurrenssituation för de företag som sköter sig. Därefter följer kvalitén på jakten och fisket, att det finns vilt och fisk i de marker och vatten som företagen verkar i. Slutligen nämner också några tillfrågade att boende, service och bemötande bör kvalitetssäkras eller sättas betyg av något slag på. Vad gäller vilken aktör som bör ansvara för kvalitetssäkringen och eventuell certifiering går åsikterna isär en del. Ingen aktör har fått så särdeles många omnämningar medan många aktörer pekats ut av ett fåtal som lämpliga att sköta kvalitetssäkringen. Den aktör som nämnts av flest tillfrågade är Hushållningssällskapet. Därefter följer de olika branschorganisationerna och någon berörd myndighet. Sida 14
Orsaker till att man slutat med jakt- eller fisketurism De svarande som angett att jakt- och fisketurism inte är en viktig del av företagets verksamhet har fått svara på varför de slutat arbeta med jakt- eller fisketurism. Svaren har sedan sammanställts och ger vid handen att det skäl som flest angett är att de har sålt eller lagt ner företaget eller den del av verksamheten som innefattade jakt- och fisketurism. Ett antal har också angett att den efterfrågade verksamheten är en så pass liten del av företagets totala verksamhet att de inte upplevde det relevant att medverka. Några uppger att de aldrig arbetat med jakt- och fiske och ett fåtal anger att regleringar har gjort verksamheten omöjlig att bedriva varför de omriktat företagets verksamhet till något annat alternativt lagt ner. Sida 15
Bortfallsanalys Enkätfabriken försökte nå samtliga företag under perioden 4 april till 5 maj. Totalt ingick 153 företag i databasen. Av de 153 företagen var det 11 stycken som inte existerade och därmed inte gick att få tag på kontaktuppgifter till. Innan ett företag bedömdes som att det ej existerar kontrollerades bolagsnamnet mot bolagsverkets register och via sökningar på nätet och i telefonkataloger. Bland de återstående 142 företagen gick 114 att nå. Övriga 28 gick antingen inte att nå eller hade inte möjlighet att svara när de fick frågan. Totalt gjordes 4 försök per bolag innan de kategoriserades som gick onåbara. Status Antal Svarade 109 Ville ej delta 5 Gick ej nå 28 Existerar ej 11 En granskning av de 33 företagen som inte intervjuats visar att de inte urskiljer sig från de övriga. Ingen skillnad verkar finnas vad gäller geografisk hemvist, verksamhetsområde eller omsättning. Granskningen har genomförts genom att kontrollera företagens hemsidor och genom offentliga register. Bortfallsanalysen visar därför att resultat ger en rättvis bild av näringen. Sida 16