VÄRMLANDS KULTURPLAN 2017 2020 UTVECKLINGSPLAN 2017 1 REGION VÄRMLAND 2016
INNEHÅLL Inledning 3 Kulturpolitiska utgångspunkter 4 Kultursamverkansmodellen 4 Regionfrågan 4 Nationella och statliga mål 4 En ökad kulturell delaktighet 5 Utmaningarna 5 Kulturvanor 5 Geografi och demografi 6 Generella insatser 2017 6 Barn och unga 6 Digital delaktighet 6 Mångfald och integration 6 Jämställdhet och hbtq+ 7 Tillgängligt kulturliv 7 Kulturens arenor 7 Internationellt utbyte 7 De professionella kulturskaparnas villkor 8 Verksamhetsområden 9 Professionell scenkonst 9 Konst, form, slöjd och design 12 Museiverksamhet, kulturarv och kulturmiljö 12 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 14 Filmkulturell verksamhet 16 Biblioteksverksamhet 17 Läs- och litteraturfrämjande 17 Arkivverksamhet 18 Kulturen i samspel 20 Civilsamhället 20 Folkbildning 20 Högre utbildning 20 Hälsa 21 Besöksnäring 21 Kulturella och kreativa näringar (KKN) 21 Spelkultur 21 Framtagande och genomförande av kulturplanen 22 Framtagande av planen 22 Samverkans- och dialogformer 23 Region Värmlands finansiering av kulturplanen 23 Kommunernas och landstingets finansiering av kulturplanen 23 2
INLEDNING Utvecklingsplan 2017 är ett komplement till Värmlands kulturplan 2017 2020. Den övergripande, fyraåriga planen har en mer generell karaktär, medan de specifika insatserna och aktiviteterna inom prioriterade områden konkretiseras i de årliga utvecklingsplanerna. Fokus ligger på utvecklingsinsatser som görs av Region Värmland och/eller de regionala kulturverksamheterna eller av den regionala nivån i samverkan med kommunerna. Utvecklingsplanen har utarbetats i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Avsnitten om enskilda kulturverksamheter är i huvudsak baserade på de uppgifter som verksamheterna själva lämnat i samband med att de sökt årsanslag för 2017 från Region Värmland och i förekommande fall statsbidrag inom samverkansmodellen. Region Värmland Organisationsnummer 222000-1362 Postadress: Box 1022, 651 15 Karlstad Kontonummer: bg 161-7596 Kontaktperson: Ulf Nordström, kulturchef Telefon: 054-701 10 33 Epost: ulf.nordstrom@regionvarmland.se 3
KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER Kultursamverkansmodellen Samverkansmodellen har haft flera positiva effekter. Bland annat har den inneburit en ökad kunskap och ett ökat engagemang i de kulturpolitiska frågorna. Utifrån modellen har samverkan och dialog mellan Region Värmland och kommunerna, kulturlivet och civilsamhället blivit allt viktigare. Det finns dock ett antal problem och utvecklingsbehov kopplade till modellen. Dessa har bland annat beskrivits i den uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen som Riksdagens kulturutskott gjort. Utifrån denna gör kulturdepartementet under 2016 en översyn av modellen. Modellen kan behöva utvecklas, men det enskilt största problemet är statens låga uppräkningar av anslagen till regional kulturverksamhet. Att staten inte skriver upp sina anslag i takt med den ekonomiska utvecklingen är inget nytt, och är i sig inte en effekt av modellens införande. De låga uppräkningarna påverkar dock på ett negativt sätt de regionala kulturverksamheternas möjligheter till utveckling och förnyelse, bidragsgivningens dynamik och modellens legitimitet. Statens framtida finansiering av regional kulturverksamhet är därför av central betydelse för samverkansmodellens framtid. Modellen tar inte hänsyn till hur publik och besökare rör sig mellan olika regioner. Värmlands Museum, Wermland Opera och Västanå Teater är verksamheter som har många besökare från andra regioner och länder, vilket ger dem en nationell betydelse som bör vägas in när Kulturrådet fördelar statsbidrag mellan regionerna. Regionfrågan Det förs politiska diskussioner om en sammanslagning av Region Värmland och Landstinget i Värmland till en organisation, eller alternativt en storregion där Värmland skulle gå samman med en eller flera andra regioner. Utfallet av dessa diskussioner kommer på sikt att påverka det värmländska kulturlivets organisation, uppdrag och finansiering. Oavsett hur en framtida region organiseras, bör kulturverksamheterna redan under 2017 sträva efter en ökad samverkan över länsgränsen. Nationella och statliga mål Nationella och statliga mål inom kulturområdet kan tillkomma under 2017. Bland annat planerar regeringen att lägga en proposition om kulturarvet senast 2017. 4
EN ÖKAD KULTURELL DELAKTIGHET Utmaningarna Kulturlivet och kulturpolitiken påverkas av samma trender som andra samhällssektorer. Tre av de viktigaste är globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen. Inom kulturområdet är den kanske viktigaste framtida utmaningen för regionala kulturverksamheter och kulturlivet i stort att nå och attrahera nya besökare och deltagare. För att finna former för hur man ska öka den kulturella delaktigheten är det viktigt att ha en tydlig bild av hur dagens besökare och deltagare ser ut, vilka samhällstrender och utmaningar vi står inför och vilka speciella utmaningar Värmland har. KULTURVANOR Kulturvanorna är relativt stabila över tid. Det finns dock betydande skillnader mellan olika åldersgrupper, mellan kvinnor och män, mellan personer med olika utbildningsnivå och mellan stadsbor och boende på landsbygd och i mindre tätorter. Det framgår av rapporten Kulturvanor (2016) från Myndigheten för kulturanalys, och även av den medborgarundersökning som forskare från Karlstads och Göteborgs universitet genomförde 2014 (redovisad i boken Värmländska utmaningar 2016). Om man är högutbildad, höginkomsttagare, högre tjänstemän eller stadsbo är det troligt att man är mer kulturellt aktiv än om man är lågutbildad, låginkomsttagare, arbetare eller bor på landsbygden. För Värmlands del kan man se markanta skillnader i kulturvanor mellan den genomsnittlige Karlstadbon och dem som bor i övriga länet. Framförallt gäller det mer traditionella kulturevenemang som teater, konserter och museibesök, vilket till stor del kan förklaras av att utbudet är större i Karlstad än på andra orter. Yngre är i genomsnitt mer kulturaktiva, särskilt när det gäller internetbaserade aktiviteter, och kvinnor är i genomsnitt mer kulturaktiva än män på nästan alla områden. Det är framförallt mängden och omfattningen av de kulturella aktiviteterna som skiljer sig åt, men också inriktningen mot finkultur, populärkultur och internetbaserad kultur. Kulturanalys drar slutsatsen att särskilt utbildningsnivån har ett jämförelsevis starkt samband med vilka kulturvanor individen utvecklar. Ju högre utbildning, desto större kulturintresse. Värt att notera i detta sammanhang är att utbildningsnivån i Värmland är relativt låg, särskilt bland männen. Förutom Karlstad och Hammarö har Värmlands kommuner en lägre andel invånare med utbildning på högskolenivå än genomsnittet i riket. Tidigare undersökningar har visat att äldre långsamt ökat och breddat sin kulturkonsumtion. Stigande utbildningsnivå, bättre hälsa, ett ökat utbud, ökat resande och ökad tillgång till internet är några av förklaringarna. I Värmland ökar under kommande år både antalet och andelen personer över 70 år, vilket innebär att gruppen äldre blir allt mer intressant i kulturlivet, både som publik, utövare och aktiva föreningsmedlemmar. Myndigheten för kulturanalys har i rapporten Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys (2015) lyft fram fem trender som på olika sätt kan tänkas påverka ungas och äldres kulturvanor: Samhället utvecklas mot att bli alltmer heterogent. Vi verkar gå mot en mer deltagarstyrd kultur. Kommunikation via bilder blir sannolikt allt viktigare. Stora datamängder om människors kulturvanor används för att anpassa kulturen till efterfrågan. Kulturutbudet på internet individanpassas i allt högre utsträckning. Dessa fem trender har tillsammans och var för sig inverkan på kulturlivets utveckling. Offentligt finansierade kulturverksamheter på regional och kommunal nivå har anledning att förhålla sig till dem i sin planering av verksamhet och utvecklingsinsatser. Det är värt att notera att de tre senare trenderna ovan har anknytning till digitaliseringen och utvecklingen av ny teknik. Myndigheten för kulturanalys pekar också i sin rapport på behovet av att samhället verkar för allas tillgång till den digitala infrastrukturen. Att verka för att tillgången till bredband ökar är också att verka för att kulturens infrastruktur stärks. 5
GEOGRAFI OCH DEMOGRAFI Det ska vara möjligt att delta i kulturlivet oavsett var man bor. Hela Värmland ska ha tillgång till ett mångsidigt kulturutbud. Värmland har sexton kommuner av varierande storlek, från Karlstad med 89 245 invånare (2015) till Munkfors med 3 663. Den totala befolkningen är 275 904 personer. Att kommunerna skiljer sig kraftigt när det gäller antalet invånare är en stor utmaning för kulturlivet, precis som i andra län. En tätort är enligt den officiella definitionen ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Cirka 76 procent av Värmlands befolkning bor i en tätort, vilket kan låta mycket, men alla län i Sverige utom Jämtland och Gotland har en större andel boende i tätort än Värmland. Att så många länsinvånare bor utanför tätorterna och att avstånden till tätorterna kan vara stora för många invånare är en utmaning för all typ av samhällsservice, också kulturen. Det är inte bara befolkningens storlek utan också dess sammansättning som påverkar kulturvanorna och kulturlivets utveckling på regional och lokal nivå. Drygt en femtedel av befolkningen i länet är under 20 år, men andelen varierar mellan kommunerna. Högst är andelen unga i förortskommunerna Hammarö, Forshaga och Kil. Det är just i gruppen barn och unga man hittar de flitigaste kulturkonsumenterna och kulturutövarna. Enligt prognoserna väntas befolkningen i länet öka med omkring 3 procent om året fram till år 2030. En avgörande komponent när det gäller befolkningsökningen är invandringen. Redan idag är var femte invånare i Värmland utrikes född eller har minst en utrikes född förälder. Det ställer krav på de kulturella verksamheterna att arbeta inkluderande. Generella insatser 2017 Region Värmland avser att under 2017 lyfta ovanstående utmaningar i de återkommande dialogerna med det regionala kulturlivet, och särskilt med de verksamheter som får statsbidrag inom samverkansmodellen. Också delområden som digital delaktighet, jämställdhet och hbtq+, tillgänglighet, arenor för kultur och kulturlivets internationalisering ska lyftas i diskussionen om hur delaktigheten kan öka. Särskilda dialogmöten genomförs vid behov. Barn och unga Det är viktigt att ha tillgång till statistik över barns och ungas kulturutövande. Region Värmland kommer att följa det arbete Myndigheten för kulturanalys gör inom området, och medverka till att sprida kunskapen regionalt. Region Värmlands bidragsgivning till mindre kulturprojekt och arrangemang ska fortsatt prioritera ansökningar som avser kultur för, med och av barn och unga. Det särskilda stödet för ungdomsprojekt, Ungdomspengar, ska fortsatt prioritera ansökningar från unga 18 25 år, som bygger på deras egna initiativ och intressen. Under 2017 ska Region Värmland utifrån kulturplanens prioriteringar och tillsammans med de regionala kulturverksamheterna och kommunerna utveckla arbetet för ungas delaktighet och inflytande med målet att ta fram en dialogmodell som kan användas under perioden 2018 2020. Digital delaktighet Region Värmland har ett samordnande ansvar för att få så hög utväxling som möjligt på de statliga, regionala och kommunala medel som investeras i bredbandsutbyggnaden. Projektet Bredbandsutbyggnad Värmland del 1 beräknas avslutas under 2017. Det har en budget på cirka 61 miljoner kronor och omfattar 23 sträckor i fem kommuner. Projektet Bredbandsutbyggnad Värmland del 2 inleddes 2016 och beräknas till stor del vara färdigställt under 2017 och helt klart 2018. Det har en budget på cirka 47 miljoner kronor och omfattar 48 sträckor i sju kommuner. Mångfald och integration En stor utmaning för hela kulturlivet är att utveckla former och metoder för hur kulturen kan bidra till integration i samhället. På det lokala planet har folkbiblioteken, studieförbunden, föreningslivet och volontärer en viktig roll. Region Värmland ska under 2017 följa frågan och synliggöra insatser som bidrar till att nyanlända integreras i samhället. Verksamheter med statsbidrag förväntas under 2017 delta i detta arbete. Myndigheten för kulturanalys har i rapporten Kultur av vem? En studie av mångfalden i den svenska kultursektorn (2015) pekat på att personalsammansättningen på kulturinstitutioner inte speglar befolkning- 6
ens mångfald. Region Värmland ska under 2017 lyfta frågan i dialog med kulturverksamheterna. Dialogen ska också handla om hur verksamheterna kan arbeta inkluderande inom områden som utställningsverksamhet, repertoarval och publikarbete. Jämställdhet och hbtq+ Region Värmland driver tillsammans med Arvika, Forshaga och Hagfors kommun ett kompetensutvecklingsprojekt inom hbtq+ och normkritik under 2016 2017. Målet är att personal på bibliotek och inom övrig kommunal kulturverksamhet samt de kulturverksamheter som får årsanslag från Region Värmland får ökad kunskap om hbtq+ och verktyg för att arbeta normkritiskt. Projektet fokuserar på bemötande och utgör en grund för fortsatt arbete med hbtq+ i Värmlands kulturliv. Myndigheten för kulturanalys har i en utvärdering av satsningar inom jämställdhetsområdet rekommenderat att särskilda insatser formuleras så de främjar ett långsiktigt arbete, till exempel genom uttalade mål om mätbara effekter i ordinarie verksamheter. Kulturanalys poängterar också behovet av tydliga generella jämställdhetsmål i verksamheterna. Rekommendationerna ska ligga till grund för Region Värmlands fortsatta arbete med frågorna. Under 2017 genomför Region Värmland med stöd av Tillväxtverket ett fortsatt arbete kring jämställd regional tillväxt. Internt kommer Region Värmland också att arbeta med frågan om jämställdhetsintegrering av den egna organisationen. Erfarenheter av detta arbete ska användas i det externa arbetet med att genomföra kulturplanen. Tillgängligt kulturliv Den fysiska tillgängligheten till regionala och kommunala kulturinstitutioner i Värmland är relativt god och uppfyller de av staten hittills fastställda målen, men tillgängligheten måste regelbundet ses över och de handlingsplaner som verksamheterna har upprättat måste följas upp. Region Värmland kommer under 2017 att följa Kulturrådets arbete i frågan och fortsätta dialogen om tillgänglighet med de kulturverksamheter som får statsbidrag. Det finns skäl att se över tillgängligheten också till andra samlingslokaler, museer, kulturella besöksmål, festivaler etcetera. För att öka medvetenheten om frågorna har riktlinjerna för Region Värmlands stöd till mindre kulturprojekt och arrangemang kompletterats med villkoret att alla lokaler som används för arrangemang bör ha tillfredsställande tillgänglighetsanpassning. Kulturens arenor Myndigheten för kulturanalys har i rapporten Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys (2015) pekat på behovet av att identifiera och förebygga vita fläckar på kulturkartan, det vill säga platser och orter där ett kulturutbud saknas eller minskar. Region Värmland kommer 2017 att föra en dialog om hur man kan gå vidare med frågan, framförallt med kommunerna, studieförbunden och kulturverksamheter med statsbidrag. En lämplig utgångspunkt är den tätortsstatistik som SCB presenterade hösten 2016. Regeringen genomför 2016 2018 Äga rum, en särskild satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden. Satsningen ska utgå från de boendes behov och önskemål och präglas av ett brett medborgarinflytande. Region Värmland ska bidra till att göra satsningen och möjligheten till stöd känd i länet och samverka med aktörer som får stöd inom ramen för Äga rum. Region Värmland avser att under 2017 bidra till att utveckla kulturutbudet i hela länet genom att inom ramen för stödet till mindre kulturprojekt och arrangemang ge bidrag till arrangemang som ökar tillgängligheten till konst- och kulturyttringar. Region Värmland stödjer och följer 2017 2018 projektet Kultur på landsbygd, med dess inriktning mot att skapa, bevara och utveckla öppna mötesplatser med hjälp av scenkonst, och i samverkan med teaterföreningar, studieförbund och de lokalhållande organisationerna inom Sam-Sam. Under 2017 ska Region Värmland i dialog med arrangörer, producenter av scenkonst samt länets biografer undersöka möjligheten att i större utsträckning göra regionalt producerade konserter och föreställningar tillgängliga digitalt. Internationellt utbyte Region Värmland ska bidra till ökad kunskap om var man kan söka projektmedel, förbättrat stöd vid projektutveckling och ansökningar samt kontaktytor där kompetensen hos Kulturrådet och andra myndigheter och organisationer, liksom hos Region Värmlands Brysselkontor tydligare kan komma det värmländska kulturlivet till del. 7
DE PROFESSIONELLA KULTURSKAPARNAS VILLKOR Kommunerna, landstinget och Region Värmland stödjer under 2017 direkt och indirekt kulturskaparnas möjlighet att verka i sitt yrke, bland annat genom anställningar, uppdrag och inköp. Region Värmland och kommunerna, främst Karlstads kommun, ger också stöd till professionella kulturskapare genom projektbidrag och arbetsstipendier. Genom bland annat e-nyhetsbrevet Spaningar sprider Region Värmland under 2017 information om de möjligheter som finns för professionella kulturskapare att söka regionala, nationella och internationella stöd. Region Värmland ska bidra till att sprida kunskap till bland annat förtroendevalda om de professionella kulturskaparnas villkor, utifrån de rapporter om konstnärernas inkomster och arbetsmiljö som tas fram av Konstnärsnämnden 2016. Senast 2017 ska Region Värmland inrätta en arvoderad samrådsgrupp för professionella kulturskapare. Det sker i dialog med KLYS, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, och med stöd av den manual för samrådsarbete som KLYS utarbetar. Syftet är i första hand att skapa en arena för dialog om kulturplanens genomförande. Under 2017 ska Region Värmland föra en fortsatt dialog, både i samrådsgruppen och med andra parter, om möjligheterna till fler internationella samarbeten och utbyten, ett eventuellt system för stöd, mentorskap och coachning från dem som är etablerade till nya unga kulturskapare på väg in i yrkeslivet, möjligheten till residensverksamhet, möjligheten att skapa fler arenor för möten mellan kulturverksamheter och fria aktörer, och hur kulturskaparnas behov av stöd till kompetensutveckling och marknadsföring kan mötas. Under 2017 ska Region Värmland medverka till att sprida kunskap till utställare, arrangörer och kommunala huvudmän om det statliga ramavtalet om medverkande- och utställningsersättning till konstnärer, MU-avtalet. 8
VERKSAMHETSOMRÅDEN Verksamheter som får årsanslag av Region Värmland 2017 förutsätts att utifrån sina egna förutsättningar arbeta med och förhålla sig till de områden som beskrivs i kulturplanens avsnitt En ökad kulturell delaktighet: Barn och unga Digital delaktighet Mångfald och integration Nationella minoriteter Jämställdhet och hbtq+ Tillgängligt kulturliv Kulturens arenor Internationellt utbyte Professionell scenkonst DANS FAKTA: Region Värmland arrangerade i september 2016 den internationella dansfestivalen Abundance, med 70 medverkande från 14 länder. Region Värmland har de senaste åren stöttat professionella dansproduktioner genom sitt stöd till mindre kulturprojekt och arrangemang. Residens i mindre kommuner ger koreografer och danskonstnärer en möjlighet att arbeta under en längre period och förankra konstarten i ett nytt sammanhang. Under 2017 genomför Region Värmland två dansresidens. Detta förutsätter extern medfinansiering. Region Värmland ska genom att stärka arrangörsledet verka för att publiken i alla kommuner i länet under perioden fram till år 2020 får uppleva minst en professionell dansföreställning. Under 2017 är målet att fyra kommuner ska omfattas av satsningen. I samverkan med Riksteatern Värmland ska Region Värmland också verka för fler dansgästspel inom ramen för projektet Kultur på landsbygd. Parterna ska tillsammans verka för att det skapas ett nätverk av ideella dansambassadörer som senast 2020 omfattar samtliga kommuner i länet. Region Värmland vill bidra till att fler blir yrkesverksamma inom dansområdet i Värmland under perioden fram till år 2020. Från 2017 riktas därför ett ökat fokus mot yrkesverksamma dansare, bland annat i form av kompetensutvecklande insatser. Arbetet kan samspela med de produktionsbidrag till fria dansgrupper som Region Värmland har möjlighet att bevilja. MUSIK FAKTA: Varje säsong (höst/vår) genomför Wermland Operas orkester sju större konserter på Karlstad CCC, ofta i samarbete med gästande solister, artister, dirigenter och andra orkestrar. Hösten 2016 invigdes operans nya konsertflygel på Karlstad CCC. Operans orkester genomför våren 2017 fyra konserter: den traditionella Trettondagskonserten med bal, en konsert med den norska trumpetsolisten Tine Thing Helseth, en konsert med den österrikiske violinisten Benjamin Schmid och en gemensam konsert med Dalasinfoniettan, där tre verk av brittiska tonsättare framförs. Under 2017 genomför Wermland Opera projektet Från orgel till piccola, i samarbete med Riksförbundet Unga Musikanter (RUM) och lokala församlingar. Operan har också långt framskridna planer på att i samverkan med Ingesunds musikhögskola arrangera Nordisk pianotävling 2017 och att live-streama finalen. 9
Under sommaren 2017 genomförs ett omfattande konsertprogram som bland annat inkluderar ett samarbete med Operahögskolan i Stockholm. Internationellt samverkar orkestern med Opera Östfold, som 2017 sätter upp Trollflöjten. Från 2017 ändras reglerna för det så kallade schablonavdraget för arbetsgivaravgifter för musiker. Wermland Opera har beräknat att det innebär kraftigt ökade kostnader. I regeringens förslag till budget för 2017 tillförs samverkansmodellen totalt 58 miljoner, särskilt öronmärkta för en förstärkning av den musikaliska scenkonsten i hela landet. Region Värmland och Karlstads kommun följer frågan och utgår från att en del av dessa medel kommer att tillföras Wermland Opera. Region Värmland har träffat en trepartsöverenskommelse med Wermland Opera och Karlstads kommun för perioden 2015 2018. Utifrån denna förväntas Wermland Opera bland annat sträva efter att nå en bred publik och nya publikgrupper. Inom musikuppdraget prioriteras barn- och ungdomsverksamhet, utveckling av arrangörsledet samt samarbetsprojekt mellan Wermland Opera och det fria professionella musiklivet. Arrangörsledet inom musikområdet behöver stärkas, bland annat genom utvecklade nätverk och utbildningsinsatser. Region Värmland har för närvarande inget operativt uppdrag inom musikområdet, men arbetar med nätverk och kompetensutveckling kring arrangörskap inom andra områden, främst dans och biografverksamhet. På uppdrag av regionstyrelsen fortsätter under 2017 diskussionerna om att ta en liknande roll också inom musikområdet, i samverkan med aktörer som Wermland Opera och Riksteatern Värmland. Innan något beslut fattas om ett utökat uppdrag för Region Värmland, är det nödvändigt att inventera behoven hos arrangörerna i Värmland, och de resurser för arrangörsutveckling som finns idag. Det kan också finnas anledning att uppmuntra arrangörerna att själva skapa ett nätverk, eventuellt med visst administrativt och/eller ekonomiskt stöd av Region Värmland. Under 2017 fortsätter översynen av möjligheterna för Region Värmland att ta på sig ett utökat uppdrag kring förmedling av musik, främst till skola och förskola. Region Värmland ger 2017 årsanslag till distriktsorganisationer inom folkmusiken och till de lokalhållande organisationerna. Region Värmland avser dessutom att inom ramen för bidraget till mindre kulturprojekt och arrangemang stödja olika musikveckor, festivaler och liknande arrangemang inom bland annat folk- och världsmusik, kammarmusik, körmusik, visa och jazz. De flesta av dessa arrangemang är också i hög grad beroende av stöd från kommuner och studieförbund. Region Värmland stödjer till och med 2018 Studiefrämjandets projekt Music Innovation Network Inner Scandinavia (MINS), ett Interregprojekt i samverkan med Karlstads universitet och Høgskolen i Hedmark och medfinansiering av Hedmark Fylkeskommune och Arvika kommun. Genom forskning, utbildningar och nära samverkan med branschen ska regionens musikliv stärkas, med fokus på populärmusik. TEATER Wermland Opera FAKTA: 2015 spelade Wermland Opera bland annat Trilogin (Barberaren i Sevilla, Figaros bröllop och Fidelio) och L Orfeo, samt de två musikalerna Parade och En gentlemans handbok i kärlek och mord. Totalt besöktes operans föreställningar av nära 60 000 personer, därav drygt 15 000 barn och unga. 2016 spelade operan bland annat Die Tote Stadt och Les Misérables. Wermland Opera har totalt ett 70-tal fast anställda, därav sex sångare och 34 orkestermusiker, men normalt är omkring 250 personer varje år avlönade under kortare eller längre perioder. Våren 2017 fortsätter Wermland Opera att spela musikalen Les Misérables. Under hösten planerar Wermland Opera en Sverigepremiär på Bohuslav Martinus opera The Greek Passion, ett flyktingdrama med stor aktualitet. I många av sina uppsättningar samverkar operan med internationella regissörer, koreografer och produktionsteam. För barn och unga är operans målsättning att över en tvåårsperiod erbjuda varje stadium inom skolan en musikteateruppsättning (opera och/eller musikal) och en konsert på någon av operans fasta scener samt en musikteaterföreställning och en konsert på lokala skolor eller i annan samlingslokal på orten. Det nya pensionssystemet på scenkonstområdet har inneburit att medel frigjorts inom operans budget. Dessa har inom samverkansmodellen öronmärkts för kvalitetsförstärkande insatser inom verksamheten. 10
Inom ramen för trepartsöverenskommelsen mellan Wermland Opera, Region Värmland och Karlstads kommun förväntas Wermland Opera bland annat sträva efter att nå en bred publik och nya publikgrupper, med särskilt fokus på att utveckla utbudet för barn och unga. Turnéverksamheten ska bland annat ha till mål att etablera fler samarbeten med spelplatser och arrangörer i de kommuner där operans engagemang hittills varit relativt lågt. Region Värmland ska i fortsatt dialog med Karlstads kommun verka för att Wermland Opera ges ekonomiska förutsättningar att stärka sin konstnärliga kvalitet och förnya och utveckla sin verksamhet. Västanå Teater FAKTA: Sommaren 2016 spelade Västanå Teater Löwensköldska ringen i Berättarladan för cirka 27 000 besökare. Publikintäkterna står för mer än 50 procent av teaterns omsättning, vilket är en extremt hög siffra för en regionteater. Västanå Teater är en av Sveriges största arbetsgivare för yrkesfolkmusiker. 2017 planerar Västanå Teater en större sommaruppsättning i Berättarladan i Sunne och två mindre uppsättningar för turné, främst för barn och unga. I Berättarladan spelas andra delen av Löwensköld-trilogin, Charlotte Löwensköld. Vid sidan av de egna produktionerna tänker teatern utveckla gästspelsverksamheten Västanå Teater välkomnar med sex arrangemang. Dessutom genomförs fyra danskvällar i samarbete med Sunne Danshus. Projektet Västanå Folk fortsätter 2017. Omfattningen av projektet beror på vilken grad av extern finansiering som kan tryggas. Inom ramen för Västanå Folk har verksamheten Unga Västanå skapats. Målgruppen är barn och unga i åldern 8 16 år. Unga Västanå har fått stöd av Allmänna Arvsfonden, vilket möjliggör en fortsatt utveckling av verksamheten 2017 2018. En del av Västanå Folk är också den folkmusikfestival som med stöd av Musikverket genomfördes i Berättarladan i augusti 2016. Ambitionen är att under 2017 utveckla festivalen ytterligare. Inom ramen för Västanå Folk planeras 2017 också residensverksamhet och en utvecklad samverkan med Karlstads universitet kring konstnärlig forskning. Under 2016 tog Västanå Teater flera initiativ för att öppna teaterns verksamhet för nyanlända. 2017 fortsätter detta arbete, bland annat med en publikskola för arabisktalande, verksamhet inom Unga Västanå för nyanlända barn och unga, praktikplatser för nyanlända kulturskapare och ensamkommande flyktingbarn samt kurser i hantverk för nyanlända. 2016 inleddes på allvar arbetet med att bygga om den södra övre delen av Berättarladan så att den på sikt kan vinterbonas och husera bland annat administration, repsal, verkstäder och en scen med plats för 200 personer. Under förutsättning att extern finansiering kan tryggas är förhoppningen att genomföra nästa etapp 2017. Region Värmland ska i dialog med Sunne kommun fortsatt verka för att Västanå Teater ges ekonomiska förutsättningar att stärka sin konstnärliga kvalitet, förnya och utveckla sin verksamhet, möta sin publik i hela Värmland och utveckla utbudet för barn och unga. Region Värmland avser att inför 2017 träffa en ny överenskommelse med Västanå Teater. Fria grupper FAKTA: Region Värmland har under 2015 2016 gett produktionsstöd till bland andra Teater Dos/ Jäders teater, Figurteaterkompaniet, Totalteatern och Kunskapsteatern. Region Värmland avser att under 2017 stärka de fria professionella teatergruppernas möjligheter att verka i regionen genom att ge projektstöd till scenkonstproduktioner med särskilt fokus på barn och unga. Region Värmland vill också bidra till att samverkan mellan de fria grupperna utvecklas. 11
Konst, form, slöjd och design Region Värmland ska 2017 fortsatt stödja utvecklingen av konstlivet i Värmland, bland annat genom årsanslag till Värmlands Museum, Kristinehamns konstmuseum, Rackstadmuseet, Konstfrämjandet Värmland, Konstnärernas kollektivverkstad Värmland, Värmlands Konstförening, Sveriges Konstföreningar Värmland, Konsthantverkarna Karlstad, Arvika konsthantverk och Länshemslöjdsföreningen. Också kommunerna ger i varierande omfattning stöd till verksamheterna. Region Värmland avser att under 2017 stödja olika konstprojekt och konstarrangemang i länet, till exempel Alma Löv Museum i Sunne kommun och länets konstrundor. Sveriges Konstföreningar Värmland kommer under 2017 att vara värd för förbundsstämman i Karlstad. Värmlands Konstförening arrangerar 2017 en vårsalong i Karlstad och höstsalongen på Kristinehamns Konstmuseum. Landstinget i Värmland och kommunerna ska under 2017 utifrån sina förutsättningar tillgängliggöra sina konstsamlingar för en bredare publik. Bland annat kommer Landstinget att utveckla sin utställningsverksamhet på Centralsjukhuset i Karlstad, Konsthall Spisrummet. Region Värmland avser att 2017 fördjupa sitt arbete med att stärka och utveckla området bildkonst och form genom samordning och projektverksamhet. Syftet är bland annat att utveckla det konstpedagogiska arbetet, stärka det internationella utbytet, initiera kompetensutveckling och att stärka kommunernas arbete inom konstområdet. De närmare formerna för insatserna ska utformas i dialog med konstlivet, kommunerna och landstinget. Insatserna ska vara ett komplement till det arbete som konstlivets aktörer redan utför. Regeringen föreslog i november 2016 att bild-och formområdet ska bli ett utpekat verksamhetsområde i kultursamverkansmodellen. Dessutom tillsattes utredningen Konstnärernas villkor, som ska vara klar i februari 2018. Initiativen var en del av en handlingsplan i nio punkter som ska stärka bild- och formområdet. Region Värmland ska följa regeringens initiativ och arbete. RACKSTADMUSEET Rackstadmuseet planerar under 2017 utställningar med verk av bland annat skulptören Bo Jonzon och målaren Stefan Johansson. KONSTHANTVERK Region Värmland vill bidra till att Värmland år 2020 ses som en av Sveriges starkaste konsthantverksregioner och kommer under 2017 att fördjupa dialogen med konsthantverkarna i Värmland och deras organisationer. Bland annat finns planer på att utforska nya försäljningskanaler, till exempel pop up-butiker. SLÖJD Region Värmland kommer 2017 att utveckla former för kompetensutveckling inom slöjdområdet för personer som arbetar med barn och unga i skola och på fritiden samt verka för att kontinuerlig verksamhet etableras. Arbetet med slöjd som ett bidrag till integration och hälsa ska utvecklas 2017, liksom satsningar på att öka tillgängligheten till slöjdens kunskapstraditioner genom bland annat digitalisering. Museiverksamhet, kulturarv och kulturmiljö Nätverket Museer i Värmland planerar en museimässa inför sommarsäsongen 2017. Deltagarna samlas också till två nätverksträffar under året. Region Värmland ska genom informationsspridning under 2017 bidra till att fler av det civila samhällets aktörer söker projektbidrag till arbetslivsmuseer från Riksantikvarieämbetet. KULTURARV Senast 2017 planerar regeringen att presentera en kulturarvsproposition. Förslagen kan få betydelse för den regionala kulturpolitiken på musei- och kulturarvsområdet. Region Värmland, länsstyrelsen och Värmlands Museum avser att tillsammans arrangera en konferens om kulturarvsfrågor våren 2017. Syftet är bland annat att vidga intresset för och delaktigheten i kulturarvsarbetet och att stärka samverkan på området. Värdefullt är det arbete som under 2016 pågår för att ta fram en vision för år 2030 om hur hembygdsrörelsen kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Region Värmland ska 2017 fortsatt stödja Värmlands Hembygdsförbund och Föreningen Värmländsk kultur i dess verksamhet och utvecklingsarbete. 12
VÄRMLANDS MUSEUM FAKTA: Värmlands Museum har öppet årets alla dagar och är ett av Sveriges mest välbesökta länsmuseer. 2015 besökte 187 000 personer museet på Sandgrundsudden. Filialerna noterade totalt närmare 23 000 besök. Värmlands Museum har fri entré för alla under 25 år. Medelantalet anställda var under 2015 40 personer. Värmlands Museum har 2017 valt att i utställningar och aktiviteter ta utgångspunkt i temat Tro. Bland annat med en utställning i brett samarbete kring 500-årsminnet av reformationen och Martin Luther, för att lyfta frågan om hur reformationens tankar och samhällsförändringar påverkar Värmland idag. Med utgångspunkt i vår egen tid blickas det bakåt i historien för att belysa företeelser som kan kopplas till det dolda arvet efter Luther. Värmlands Museum ska vara en arena för samtidskonst som erbjuder utställningsbesökarna nycklar och ledtrådar till den utställda konsten. Under 2017 kopplar utställningar med samtidskonst mer eller mindre tydligt till temat Tro med en samlingsutställning med abstrakt konst i spetsen. Samtal, artist talks, möten och föredrag som beroende på upplägg och innehåll kan locka såväl den ovane som den väl bevandrade besökaren, kommer att erbjudas. Från och med 2017 kommer Värmlands Museum att betala utställande konstnärer ersättning enligt det så kallade MU-avtalet. Utöver de utställningar som anknyter till årets tema Tro, fortsätter museet under året med sina inriktningar mot dokumentärt fotografi, bilden av Afrika och utställningar om svåra frågor, många gånger i samarbete med föreningar och organisationer. Under 2017 ska museet arbeta vidare med att utveckla metoder för delaktighet och medskapande, särskilt för barn och unga. Museet arbetar sedan några år tillbaka med att förnya sina basutställningar. Den nya barnutställningen och en fotografisk basutställning med bilder ur museets egen samling öppnar i december 2016. Under 2017 fortsätter arbetet med utställningar om Värmlands historia, KarlstadLab och Lusten Lab/Maker Space. Region Värmland och Karlstads kommun har genom omfattande projektbidrag bidragit till att finansiera arbetet med att ta fram basutställningarna. Under 2016 återställdes lokalerna i den nyare museibyggnaden från 1998, till arkitektens originalritningar. Fas ett i ombyggnaden kopplas till förnyelsen av museets basutställningar. Under förutsättning att Region Värmland och Karlstads kommun beviljar ett höjt anslag till ökade hyreskostnader kommer en andra ombyggnadsfas att inledas tidigast 2017. Sedan byggnaden invigdes 1998 har kraven på tillgänglighet, säkerhet, inomhusklimat, belysning med mera ökat. Syftet med ombyggnaden är att öka museets konkurrenskraft och attraktionskraften i utställningarna samt att förbättra lokalernas ändamålsenlighet, flexibilitet och orienterbarhet. Under 2017 fortsätter arbetet med magasins- och samlingsfrågorna. En förstudie ska resultera i en kravspecifikation för ett framtida nytt museimagasin. Museet ska också ta fram en ny strategi för sina samlingar. Torsby Finnskogscentrum arbetar under 2017 vidare med sina teman migration och integration. Under året uppmärksammas särskilt migrationen till Finnskogen i relation till Finlands självständighet 1917. Sommarutställningen Sverigefinnar myt och sanning görs i samarbetet med Sverigefinländarnas arkiv. Under 2017 fortsätter också arbetet med att utveckla utemiljön och aktiviteter för barn och unga. Projektet Centrum för två nationella minoriteter med inriktning mot resandefolket och sverigefinnarna fortsätter 2017, under förutsättning att projektmedel beviljas. Bland annat planeras en vandringsutställning om resandefolket. Under förutsättning att museet beviljas medel från Landsbygdsprogrammet kommer trädgården vid von Echstedtska gården att restaureras och utvecklas med start 2017. Med stöd från Riksantikvarieämbetet och Region Värmland, och i samverkan med Filipstads kommun, genomfördes 2016 projektet Från flyktingmottagande till samhällsdeltagande vid Långbans gruv- och kulturby. 2017 ska erfarenheterna av projektet spridas, bland annat med hjälp av den metodhandbok som tagits fram. Ambitionen är att bygga vidare på projektet och skapa en mer fast och etablerad verksamhet där arbetet med integration och kulturmiljö integreras. Museet ska under 2017 fortsatt utveckla sin synlighet i hela länet, bland annat genom att följa upp de kommunbesök som genomfördes under 2015 2016, med utgångspunkt i befintliga kulturmiljöer och bebyggelse. Museet bygger också vidare på konceptet Värmlands Museum c/o, där museets personal gör ett 13
nedslag i en enskild kommun under en hel vecka. Aktuella kommuner 2017 är Arvika och Sunne. Under 2017 ska Värmlands Museum se närmare på hur det digitaliserade kulturarvsmaterialet i databassystemet Primus kan tillgängliggöras, till exempel genom digitala applikationer. Under förutsättning att extern finansiering kan tryggas i form av Interregmedel kommer Värmlands Museum under 2017 att driva projektet Skogens gränslösa historia, i samverkan med bland annat Anno Museum i Norge. Projektet utgår från det fyraåriga samarbetsavtal som Värmlands Museum och Anno Museum tecknade hösten 2015. Region Värmland ska i dialog med Karlstads kommun verka för att Värmlands Museum ges ekonomiska förutsättningar att förnya och utveckla sin verksamhet i hela länet. KULTURMILJÖ FAKTA: I Värmland finns ett 70-tal byggnadsminnen och 110 lagskyddade kyrkomiljöer. Av Sveriges 1 650 riksintressanta kulturmiljöer finns ett 40-tal i Värmland. Några av de mer välkända är Eda Skansar, Långbans gruv- och kulturby, Persberg, Borgvik, Alsterdalen, Ransäter, Mårbacka och Rottneros. Länet har två kulturreservat: Juhola finngård och Brattforshedens krigsflygfält, som är en del av nätverket Sveriges militärhistoriska arv. Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland och Värmlands Museum ska under 2017 fortsätta sitt gemensamma strategiska kulturmiljöarbete, utifrån den överenskomna samverkansstrukturen. Under 2017 planeras bland annat en medarbetardag och en nätverksdag med kommunala tjänstemän som främsta målgrupp. Det är också angeläget att under 2017 skapa forum för regelbunden dialog med bland annat Visit Värmland och kommunala företrädare om utvecklingsmöjligheter i skärningspunkten mellan kulturarv/kulturmiljö och besöksnäring. Region Värmland medfinansierar Bergslagssatsningen kultur och turism 2015 2017, där fokus för Värmlands del ligger på att affärsutveckla det industrihistoriska kulturarvet i Långbans gruv- och kulturby. Länsstyrelsen Värmland och Värmlands Museum ska under 2017 fortsatt stimulera och stödja kommunernas arbete med att ta fram kulturmiljöprogram. Konst- och kulturfrämjande verksamhet RIKSTEATERN VÄRMLAND FAKTA: 2015 var nio teaterföreningar, tre fria teatergrupper och de tre lokalhållande organisationerna Värmlands Bygdegårdsdistrikt, Våra Gårdar och Folkets Hus och Parker Värmland medlemmar i Riksteatern Värmland. Under året medverkade Riksteatern Värmland till att föreställningen Sitaraha The Stars med Monirah Hashemi spelades i Europa, Sydafrika, USA och Kanada. Föreningen avslutade under 2015/2016 projektet Berättelser på Hemvägen. Under 2017 avser Riksteatern Värmland att fokusera på utveckling av sitt arbete mot barn och unga. Det handlar om arrangörsstöd, fler dansföreställningar, ett arbete för att strategiskt stärka barnkulturens roll i länet och att stärka samarbetet med Karlstads universitet. Ett mål är att öka antalet föreställningar i kommuner där kulturverksamheten är svag. Kultur på landsbygd bedrivs under 2017 fortsatt i projektform, med tryggad finansiering från Region Värmland och övriga aktörer också 2018. Ambitionen är att 2017 skapa fler barn- och familjearrangemang inom Kultur på landsbygd. Riksteatern Värmland bedriver ett mångkulturellt arbete. Under 2017 har man planer på att ansluta till Riksteaterns satsning på att identifiera nyanlända kulturskapare, skapa workshops för dem och möjliggöra praktik hos professionella regionala kulturskapare. Riksteatern Värmland vill också ta tillvara erfarenheterna av projektet Zouqaq Jada Gränder, som 2016 bedrevs i samverkan med Riksteatern Väst, Botkyrka kommun och Riksteatern nationellt och med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse. Inriktningen var att arbeta med nyanlända arabisk- och dari-/farsitalande ungdomar i rap och poetry slam. Riksteatern Värmland ska också verka för att publikarbetet i de anslutna teaterföreningarna får en starkare inriktning mot bland annat ökad mångfald i publiken, och att den repertoar som erbjuds också fortsatt 14
bidrar till ökad mångfald. Under 2017 vill Riksteatern Värmland ta ett tydligare ansvar för att skapa en stödfunktion kring de fria gruppernas verksamhet i länet. Syftet är att stärka samverkan och resurser för marknadsföring och kompetensutveckling, och att stärka kontaktytan mot skolor och andra arrangörer. Satsningen förutsätter projektmedel. Riksteatern Värmland och Riksteatern Örebro län vill under 2017 tillsammans med Västanå Teater och Örebro länsteater undersöka förutsättningarna för ett fyrpartsavtal med syfte att bredda utbudet av scenkonst genom turnerande föreställningar i båda länen. Region Värmland ska 2017 fortsatt stödja Riksteatern Värmland i dess verksamhet och utvecklingsarbete. Region Värmland avser att inför 2017 träffa en ny överenskommelse med Riksteatern Värmland. DANS FAKTA: Värmland är ett av de fem-sex län i landet där störst andel unga (0 18 år) får möta professionell dans. Under 2015 såg 1 400 förskolebarn i Värmland föreställningen I min värld. 2016 visades föreställningen Min trygga plats för mer än 1 000 elever, främst i årskurs 8-9. Med bidrag från Kulturrådet genomfördes 2015 ett dansprojekt med äldre, Visor från Sättragården, i samarbete med ett äldreboende i Hagfors. Region Värmland har det regionala ansvaret för dansfrämjande verksamhet, och ska under 2017 fortsatt verka för att fler barn och unga får möta professionell dans och att fler pedagoger fortbildas. KULTUR I SKOLAN Arbetsbelastningen på lärare och skolledare har ökat, och skolornas utrymme för dialog med kulturlivet har krympt. Utifrån denna utveckling kommer Region Värmland under 2017 att utöver de generella insatserna i första hand stödja utvecklingsarbetet i kommuner som själva söker samverkan. Bland annat planeras ett utvecklingsprojekt för elevarrangörer med inspiration från Hedmark fylkeskommune i Norge. De generella insatserna omfattar bland annat kulturstudiedagar, processledningsstöd i arbetet med att ta fram lokala handlingsplaner för kultur i skolan, utveckling av webbresurser inom området, fortsatt samverkan med Karlstads universitet och en utvecklad samverkan med Riksteatern Värmland och Karlstads kommun om utbudsdagar, framförallt för scenkonst. Myndigheten för kulturanalys och Statens kulturråd har lyft frågan om risken för att kulturinstitutioner med offentligt stöd slår ut fria kulturskapare genom att erbjuda Skapande skola-insatser till lågt pris. Det är viktigt att Region Värmland som finansiär av regionala kulturverksamheter bevakar frågan. Region Värmland har genom projektmedel bidragit till utvecklingen av Pedagog Värmland, en webbplats för pedagoger och skolledare som vill inspireras och utveckla sin verksamhet och sin undervisning. Ett av webbplatsens fokusområden är estetiska lärprocesser. Tillsammans med Pedagog Värmland producerar Region Värmland magasinet Kreativa skolan. Pedagog Värmland drivs av Värmlands kommuner samt Åmål. MUSIK- OCH KULTURSKOLAN FAKTA: Det finns musik-/kulturskolor i alla värmländska kommuner utom Storfors, som är en av sju kommuner i landet som 2014 saknade en sådan. Endast nio kommuner i landet har annan huvudman än kommunen två av dessa (Grums och Munkfors) ligger i Värmland. Regeringens vidare hantering av förslagen från Kulturskoleutredningen kan under 2017 få konsekvenser både för kommunerna och för Region Värmland. Utredningen föreslår bland annat att kulturskoleverksamhet ska bli ett nytt verksamhetsområde i samverkansmodellen och att regionerna ska tillföras medel för samordning. Vidare föreslås ett nytt statsbidrag för utveckling av kulturskolan, med prioritering av barn och unga med funktionsnedsättningar. Regeringen har under 2016 2017 avsatt särskilda medel för att främja låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan. Region Värmland ska bidra till att göra denna möjlighet känd hos kommunerna. Jämställdhet är en angelägen fråga för musik- och kulturskolan att arbeta med. Könsfördelningen mellan deltagande flickor och pojkar är totalt sett skev i landets musik- och kulturskolor, med 64 procent flickor 15
(2014). Starkast är obalansen på dansområdet, där 89 procent är flickor. ANNAN KULTURVERKSAMHET FÖR UNGA Region Värmland bidrar genom stöd till ungdomsorganisationer och det särskilda stödet Ungdomspengar till ökade möjligheter för unga att under 2017 engagera sig inom kulturlivet. Också flera kommuner ger i olika former stöd till ungas egna initiativ. Region Värmland ska under 2017 fortsatt stödja sommarpraktik för unga inom de egna kulturverksamheterna och närstående stiftelser. Region Värmland avser att vidareutveckla konceptet Drömsommarjobbet, bland annat när det gäller den regionala aspekten. UNG KULTUR MÖTS Under 2017 ska den regionala samordningsfunktionen för UKM, Ung Kultur Möts, utvecklas, liksom samarbetet med andra aktörer på området. De regionala kulturverksamheterna och andra aktörer inom ungdomskulturen ska i högre grad engageras i arbetet med att stärka och utveckla UKM. Ambitionen är också att tydligare koppla samman arrangörskap och kreativt skapande med entreprenörskap. Mångfalds- och jämställdhetsarbetet ska intensifieras under 2017. UKM Värmland firar 20-årsjubileum 2017. Ett mål under 2017 är att fler kommuner ska arrangera lokala festivaler. Filmkulturell verksamhet FAKTA: 2015 hade Värmland 17 biografer med totalt 27 salonger. Totalt gjordes 347 490 besök, vilket innebar 1,3 besök per capita, att jämföra med 1,7 nationellt. Värmland är ett av de fem län i landet som har lägst antal besök per capita. Under 2015 beviljade Region Värmland fem samproduktionsstöd till kort- och dokumentärfilm. På Göteborg Film Festival 2016 premiärvisades bland annat den samproducerade långfilmsdokumentären Speglingar i regi av Sara Broos. På Stockholms filmfestival junior belönades Asad Naziris kortfilm Var är hem?, producerad inom ramen för filmskapande verksamhet för unga i Grums. Riksdagen antog i juni 2016 de nya målen för den nationella filmpolitiken. Dessa är i hög grad relevanta också ur ett regionalt perspektiv. Region Värmland har det regionala ansvaret för filmkulturell verksamhet. Under 2017 är ambitionen att med hjälp av minst tre samproducerade filmer öka synligheten för Värmland, värmländska teman och värmländska filmare regionalt, nationellt och internationellt. Filmskapares arbete på nya distributionsplattformar ska främjas. Region Värmland strävar efter att nå fler kvinnor och filmintresserade med annan etnisk eller kulturell bakgrund. Region Värmland ska ta fram en strategi för talangutveckling inom filmområdet 2017. Region Värmland stödjer under 2017 länets biograf- och visningsstruktur, bland annat genom nätverksträffar, fortbildning och stöd till utveckling av filmfestivaler. Under 2017 görs också en särskild satsning på biografer med fokus på tre områden: ungdomskultur, kulturarv och mångfald. Regeringen gör under 2016 2019 en satsning för att stärka biografer på mindre orter. I Värmland har vissa biografer utanför Karlstads tätort möjlighet att söka stöd. Region Värmland ska stimulera och underlätta för biograferna att söka stöd. Region Värmlands egna filmproduktioner och samproduktioner har de senaste 20 åren arkiverats i olika analoga och digitala format. För att framtidssäkra dessa måste de sparas digitalt. Detta kan också möjliggöra fler visningar i olika format och visningsfönster. Prioriteringen ska inledningsvis ligga på de egna produktionerna. Under 2017 fortsätter Region Värmland arbetet med att i samspel med Filminstitutets stöd till lokal filmkulturell verksamhet i skola och förskola stödja ungas skapande med rörlig bild och samverkan med kommunala kulturskolor och andra lokala aktörer för att stärka möjligheterna för unga att göra film på sin fritid. Region Värmlands arbete med att utveckla filmverksamhet för unga med mångfalds- och jämställdhetsperspektiv fortsätter 2017, i samverkan med kommunerna och med stöd av bland annat Statens kulturråd. Dessutom kommer ett arbete att bedrivas för att skapa former för kommunöverskridande mötesplatser för unga filmare. Region Värmland ska under 2017 fortsatt stödja verksamheten och utvecklingen av Värmlands Filmför- 16