Detaljplan för Tjörnudden, Brommösund, Mariestads kommun



Relevanta dokument
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Svensk författningssamling

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Behovsbedömning för MKB november 2008

Behovsbedömning. Storgatan i Högsby samhälle

Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Författningen har upphävts genom: SFS 2017:966

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning Detaljplan för Country club. Dnr PLAN Samhällsbyggnadskontoret Fastighet Mörviken 2:33

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning MKB (checklista)

Kommentar Bryggor planeras att anläggas samt eventuellt en mindre stenpir.

Översiktsplan : Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Behovsbedömning för MKB

B E H O V S B E D Ö M N I N G Interndokument för att kartlägga behovet av en miljökonsekvensbeskrivning

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Behovsbedömning av detaljplan för Gallernäset 1:19, Otterbäcken, Gullspångs kommun

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Checklista för Behovsbedömning

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning. Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Torsås kommun, Kalmar län ANTAGANDEHANDLING

CHECKLISTA Behovsbedömning för planer och program

Områdesbestämmelser för del av Lovön (Rörby 2:1 m.fl) på Lovö i Ekerö kommun, Stockholms län

CHECKLISTA DNR 2017/566. Behovsbedömning för planer och program LAGAR OCH FÖRORDNINGAR GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN

Detaljplan för. Nolhagen 3:6 mfl Mariestads kommun. Behovsbedömning MKB

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Sandvikshusen, Mariestads centralort

Detaljplan för Kaggeholm 5:1 i Ekerö kommun, Stockholms län, dnr PLAN

DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN NORUM 2:14 I ROBERTSFORS KOMMUN

B E H O V S B E D Ö M N I N G Eget dokument för att kartlägga behovet av en miljökonsekvensbeskrivning

Svensk författningssamling

B E H O V S B E D Ö M N I N G Interndokument för att kartlägga behovet av en miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Behovsbedömning, detaljplan för Bantorget

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

DNR Sida 1 av 7

Behovsbedömning av detaljplan för Göta Holme, Gullspång, Gullspångs kommun

Häggenäs 2:12 och 2:22, Ludvigsborgs friskola Hörby kommun

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Björnekulla Ås, Åstorp tätort, Åstorps kommun, Skåne län

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning Detaljplan för del av Rimbo-Tomta 7:1, Bålbroskogen i Rimbo Dnr: Ks:

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand PLAN

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR bostäder vid Sjövallavägen inom del av RISHED 7:1 i Alafors, Ale kommun Dnr: SBN000076/11

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR NÖDINGE 5:40 5:99 m.fl. Dnr: SBN000348/13

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

BEHOVSBEDÖMNING. Alltid betydande miljöpåverkan (4 MKBförordningen)

Detaljplan för äldreboende och bostäder inom Starrkärr 4:10 Ale kommun, Västra Götalands län Dnr: PLAN

Detaljplan för Vannaröd 7:35 m.fl. (förskola)

DETALJPLAN FÖR BUSKÄR, SKÄRHAMN

UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Behovsbedömning 1 (8) Planen medger Nej Kanske Ja Kommentar

Underlag för BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Sjukhusområdet Slätten 15:7 m.fl. Lysekil, Lysekils kommun

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning. underlag för. detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset, Sotenäs kommun. Nytt dnr:

Del av STUVERUM 1:6, Lofta

Planens syfte. Geografisk avgränsning för behovsbedömning

Behovsbedömning tillhörande Detaljplaneprogram för Saltkällan 1:3

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

GAMLA MEJERIET SLÄTTEN 1:34

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

LÄGE Planområdet är beläget väster om stadskärnan, mellan Tingshusgatan och Malmgatan och omfattar ca m 2.

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Kommunen har begärt undersökningssamråd med Länsstyrelsen om föreslagen detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Glöskär 1:7 m fl 1

Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län.

Konsoliderad TEXT CONSLEG: 1985L /04/1997. producerad via CONSLEG-systemet. av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer

Behovsbedömning. Kommunen gör den sammanvägande bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan.

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016

Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun

Nej Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november om bevarande av vilda fåglar

Transkript:

1 (7) Aktuell detaljplan Planens syfte och huvuddrag Berörda fysiska planer och program Syfte med behovsbedömningen Detaljplan för Tjörnudden, Brommösund, Mariestads kommun Syftet med detaljplanen är att möjliggöra avstyckning av tomtmark och att på de nya tomterna uppföra bostadsbebyggelse i form av enfamiljshus. Planen är förenlig med gällande översiktsplan, genom fördjupningen LIS-områden, tematiskt tillägg till översiktsplan antagen 2011-06-20. Området är inte tidigare detaljplanelagt. När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras (gäller även tillägg till detaljplan), ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet med miljökonsekvensbeskrivning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Kommunen ska göra sin bedömning enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKBförordningen. Utöver granskning utifrån bilaga 4 i MKB-förordningen gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 tredje stycket PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Innan kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska länsstyrelsen, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen ges tillfälle att yttra sig. Behovsbedömningen bör alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. Bedömning Den samlade bedömningen är att planförslaget inte antas innebära en betydande miljöpåverkan och någon fullständig miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL 4 kap. 34 (tidigare PBL 5:18) inte behöver upprättas. BEDÖMNINGSGRUNDER I tabellen på följande sidor görs bedömning om ett genomförande av aktuell detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH NORMER 1. Miljö- och kvalitetsmål Sveriges riksdag har fastställt 16 miljömål som skall ligga till grund för all planering. De miljömålen är: 1) Begränsad klimatpåverkan, 2) Frisk luft, 3) Bara naturlig försurning, 4) Giftfri miljö, 5) Skyddande ozonskikt, 6) Säker strålmiljö, 7) Ingen övergödning, 8) Levande sjöar och vattendrag, 9) Grundvatten av god kvalitet, 10) Hav i balans, 11) Myllrande våtmarker, 12) Levande skogar, 13) Ett rikt odlingslandskap, 14) Storslagen fjällmiljö, 15) God bebyggd miljö, 16) Ett rikt vät och djurliv. Regionala och lokala miljömål grundar sig på de nationella delmålen som har anpassats. Kommentar/åtgärd: Mål 1 berörs delvis. Bebyggelse på landsbygden innebär sannolikt bilberoende. Planen innebär att nya hus byggs men antalet bilresor i regionen i stort kan inte antas förändras på ett betydande sätt. Se vidare om mål 7 i den översiktliga VA-utredningen. 2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), en för olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) och en för omgivningsbuller (SFS 2004:675).

2 (7) EFFEKTER PÅ MILJÖN 3. Riksintresse, Natura 2000 Berörs skyddad natur enligt miljöbalken 3, 4 och 7 kap, Natura 2000 eller världsarv? Förordnanden gäller nationalparker, reservat, naturminnen, biotopskydd, djur och vätskyddsområden, strandskyddsområden, miljöskyddsområden, vattenskyddsområden mm. 4. Högt naturvärde, nyckelbiotoper, ekologiskt känsliga områden, naturresurser Berörs områden som utpekas i; Länsstyrelsens eller kommunens naturvårdsplan som högt naturvärde? skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering? kommunens översiktsplan som ekologiskt särskilt känsligt? 5. Kulturmiljö Berörs fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefull miljö? 6. Landskapsbild/stadsbild Påverkan på landskapsbilden? Påverkan på stadsbilden? Eempelvis genom barriäreffekter. Kommentar/åtgärd: Landskapsbilden påverkas (som vid allt byggande) men husen kommer inte att innebära negativ påverkan på landskapsbilden. Inga barriäreffekter bildas, marken är sedan tidigare bebyggd och har en s.k. hemfridszon. 7. Transport och kommunikation Berörs viktiga transport- eller kommunikationsleder? 8. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkas kvalitén eller kvantiteten på någon rekreationsmöjlighet? 9. Mark betydande förändring av markanvändningen? instabilitet i mark- eller de geologiska grundförhållandena: risk för skred, ras etc? skada eller förändring av någon värdefull geologisk formation? förändrade sedimentationsförhållanden i vattendrag, sjö eller havsområde? 10. Luft och klimat väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvalitén? förändringar i luftrörelser, luftfuktighet, temperatur eller klimat (regionalt eller lokalt)? Kommentar/åtgärd: Viss påverkan lokalt, men mycket liten påverkan regionalt. 11. Vatten förändring av grundvatten- eller ytvattenkvalitén? förändring av flödesriktningen för grundvattnet? minskning av vattentillgången i någon yt- eller grundvattentäkt? förändrade infiltrationsförhållanden, avrinning eller dräneringsmönster med risk för översvämning/uttorkning? förändrat flöde eller strömförhållanden i något vattendrag, sjö eller havsområde? Finns det översvämningsrisk i området? Kommentar/åtgärd: Se vidare den översiktliga VA-utredningen. 12. Vegetation förändringar i antalet eller sammansättningen av vätarter eller vätsamhällen? Påverkan av någon hotad vätart eller vätsamhälle (enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art eller habitatdirektiv?

3 (7) 13. Djurliv förändringar av antalet eller sammansättningen av antalet djurarter? påverkan på någon rödlistad art eller EU s art- eller habitatdirektiv? försämring av fiskevatten eller jaktmarker? 14. Areella näringar Påverkas jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller fiske? Kommentar/åtgärd: En mindre del av planområdet består av åkermark, men detta påverkar inte jordbruket i området. 15. Andra planer och program Har detaljplanen betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan. EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET 15. Störningar, buller, utsläpp, vibrationer, ljus och skarpt sken, lukt Orsakar programmet/detaljplanen; ökning av nuvarande ljudnivå så att människor eponeras för ljudnivåer över rekommenderade gränsvärden? nya ljussken som kan vara bländande? risk för vibrationer, eplosion, utsläpp eller lukt? risk att människor utsätts för joniserande strålning (radon)? Kommentar/åtgärd: Under byggtiden kommer sannolikt ökat buller att förekomma. 16. Miljöpåverkan från omgivningen Finns miljöstörande verksamhet i omgivningen som har negativ inverkan? Har området tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt varvid miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? 17. Trafiksäkerhet Sker transporter av farligt gods? Skapas trafikproblem eller äventyras trafiksäkerheten? Innebär projektet ökning av fordonstrafik? Kommentar/åtgärd: Trafikökningen blir avhängig hur många bilar de boende använder. Bullernivåerna bedöms hamna under Naturvårdsverkets gällande riktlinjer. VERKSAMHETER 18. Kommer planen eller programmet tas i anspråk för 1. industriändamål, 2. köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse, 3. skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, 4. hamn för fritidsbåtar, 5. hotellkomple eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, 6. permanent campingplats, 7. nöjespark, eller 8. djurpark. Ja Nej Om svaret avser ett JA ska en motivering om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan göras enligt Bilaga 2 till MKB-förordningen (1998:905). Motivering görs här nedan samt i sammanfattningen.

4 (7) 19. Medger genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. De tillstånd som avses gäller påverkan på Natura 2000-områden. Tillstånd krävs för verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka miljön i naturområdet. Ja Nej FÖRORDNING (1998:905) OM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGAR Bilaga 1 Har upphävts genom förordning (2008:691). Bilaga 2 Kriterier som avses i 3 andra stycket förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 1. Projektens karaktäristiska egenskaper Projektets karaktäristiska egenskaper måste beaktas, särskilt a) projektets omfattning, b) projektets förening med andra projekt, c) projektets utnyttjande av mark, vatten och andra resurser, d) projektets alstrande av avfall, e) föroreningar och störningar, och f) risken för olyckor, särskilt när det gäller de ämnen och den teknik som har använts. 2. Projektens lokalisering Miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade måste beaktas. Vid bedömningen skall särskild hänsyn tas till a) nuvarande markanvändning, b) markens, vattnets och andra resursers förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området, och c) den befintliga miljöns känslighet, med särskild uppmärksamhet på - större opåverkade områden, - våtmarker, - kustområden, - bergs- och skogsområden, - nationalparker, naturreservat, kulturreservat och andra områden som är skyddade enligt 7 kap. miljöbalken, - områden där kvalitetsnormer har överträtts eller riskerar att överträdas, - tätbefolkade områden, och - historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla markområden. 3. De möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper Projektets möjliga påverkan av betydelse måste beaktas i förhållande till de kriterier som finns under 1 och 2 och särskilt när det gäller a) effekternas omfattning (geografiskt område och den berörda befolkningens storlek), b) effekternas gränsöverskridande karaktär, c) effekternas betydelse och kompleitet, varvid särskild hänsyn bör tas till allmänhetens behov av information, d) effekternas sannolikhet, och e) effekternas varaktighet, vanlighet och uppträdande (reversibilitet)

5 (7) Förteckning över verksamheter och åtgärder Bilaga 3 JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH VATTENBRUK a) Projekt för omstrukturering av fastighetsbildningen på landsbygden. b) Projekt för utnyttjande av obrukad mark eller delvis orörda naturområden för intensivjordbruk. c) Vattenförsörjningsprojekt inom jordbruket, inklusive bevattnings- och markavvattningsprojekt. d) Nyplantering av skog och avskogning i syfte att ändra markanvändningen. e) Andra anläggningar för intensiv djuruppfödning än de som anges i bilaga 1. f) Intensiv fiskodling. g) Återvinning av land från havet. UTVINNINGSINDUSTRI a) Stenbrott, gruvdrift i dagbrott och torvutvinning (andra projekt än de som omfattas av b) Underjordisk gruvdrift. c) Utvinning av mineraler genom muddring till havs eller i vattendrag. d) Djupborrning och då särskilt - geotermisk borrning, - borrning för lagring av kärnavfall, - borrning efter vatten, dock inte borrning för att undersöka markens bärighet. e) Industrianläggningar ovan jord för utvinning av kol, olja, naturgas och malmer, liksom bituminös skiffer. ENERGIPRODUKTION a) Anläggningar för produktion av elektricitet, ånga och hetvatten (andra anläggningar än de som omfattas av bilaga 1). b) Anläggningar för transport av gas, ånga och hetvatten; överföring av elektrisk energi med luftledningar (andra anläggningar än de som omfattas av c) Lagring av naturgas ovan jord. d) Lagring under jord av brännbara gaser. e) Lagring av fossila bränslen ovan jord. f) Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol. g) Anläggningar för behandling och lagring av radioaktivt avfall (andra anläggningar än de som omfattas av h) Anläggningar för produktion av vattenkraftsbaserad energi. i) Anläggningar för utnyttjande av vindkraft för energiproduktion (grupper av vindkraftverk). FRAMSTÄLLNING OCH BEARBETNING AV METALLER a) Anläggningar för produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning. b) Anläggningar för behandling av järnbaserade metaller genom varmvalsning, genom hammarsmide eller genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall. c) Järn- och stålgjuterier. d) Anläggningar för smältning, inklusive framställning av legeringsmetaller, av andra ickejärnmetaller än ädelmetaller, inklusive återvinningsprodukter (färskning, formgjutning osv.). e) Anläggningar för ytbehandling av metaller eller plaster med användning av en elektrolytisk eller kemisk process. f) Tillverkning och sammansättning av motorfordon samt tillverkning av fordonsmotorer. g) Skeppsvarv. h) Anläggningar för tillverkning eller reparation av flygplan. i) Tillverkning av järnvägsutrustning. j) Formning med användning av sprängmedel. k) Rostnings- och sintringsverk för metalliska malmer. MINERALINDUSTRI a) Koksverk (torrdestillation av kol). b) Cementfabriker. c) Anläggningar för produktion av asbest eller tillverkning av asbestbaserade produkter (andra anläggningar än de som omfattas av d) Anläggningar för produktion av glas, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av glasfiber. e) Anläggningar för smältning av mineraler, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av mineralull. f) Tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin. KEMISK INDUSTRI a) Behandling av mellanprodukter och framställning av kemikalier.

6 (7) b) Framställning av bekämpningsmedel, farmaceutiska produkter, färger, lacker, elastomerer eller peroider. c) Anläggningar för lagring av olja, petrokemiska produkter eller kemiska produkter. LIVSMEDELSINDUSTRI a) Framställning av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter. b) Förpackning och konservering av animaliska eller vegetabiliska produkter. c) Framställning av mejeriprodukter. d) Bryggning och maltning. e) Sockervaruindustrier. f) Slakterier. g) Industriell framställning av stärkelse. h) Fiskmjöls- och fiskoljefabriker. i) Sockerfabriker. TEXTIL-, LÄDER-, TRÄ- OCH PAPPERSINDUSTRI a) Industrianläggningar för framställning av papper eller papp (andra anläggningar än de som omfattas av b) Anläggningar för förbehandling (som tvättning, blekning, mercerisering) eller för färgning av fibrer eller tetiler. c) Garverier. d) Anläggningar för produktion eller bearbetning av cellulosa. GUMMIINDUSTRI Tillverkning och behandling av elastomerbaserade produkter. INFRASTRUKTURPROJEKT a) Anläggning av industriområden. b) Projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shoppingcentrum och parkeringsplatser. c) Byggande av järnvägar, omlastningsstationer eller terminaler för kombinerad trafik (andra projekt än de som omfattas av d) Anläggning av flygfält (andra projekt än de som omfattas av e) Byggande av vägar, hamnar eller hamnanläggningar, inklusive fiskehamnar (andra projekt än de som omfattas av f) Anläggning av inre vattenvägar (andra projekt än de som omfattas av bilaga 1) och anläggningar för reglering av vattenflöden. g) Dammar och andra fördämningar eller vattenmagasin för långvarigt bruk (andra projekt än de som omfattas av h) Spårvägar, upphöjda eller underjordiska järnvägar, hängbanor eller liknande banor av speciell typ som endast eller i huvudsak används för passagerartransport. i) Byggande av rörledningar för gas eller olja (andra projekt än de som omfattas av j) Anläggning av vattenledningar över långa avstånd. k) Kustanläggningar för att bekämpa erosion och havsanläggningar varigenom kustlinjen kan ändras, som till eempel vallar, pirer, vågbrytare och andra anläggningar för skydd mot havet, utom underhåll och återuppbyggnad av sådana anläggningar. l) System för utvinning av grundvatten eller konstgjord grundvattenbildning (andra projekt än de som omfattas av m) Anläggningar för överledning av vatten mellan avrinningsområden (andra anläggningar än de som omfattas av ANDRA PROJEKT a) Permanenta tävlings- och testbanor för motorfordon. b) Anläggningar för bortskaffande av avfall (andra anläggningar än de som omfattas av c) Avloppsreningsverk (andra projekt än de som omfattas av d) Deponering av slam från reningsverk. e) Lagring av järnskrot, inklusive skrotbilar. f) Provbänkar, för motorer, turbiner eller reaktorer. g) Anläggningar för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer. h) Anläggningar för återvinning eller förstöring av eplosiva ämnen. i) Anläggningar för behandling av djurkadaver. TURISM OCH FRITID a) Skidbackar, skidliftar och linbanor med tillhörande anläggningar. b) Hamnar för fritidsbåtar. c) Hotellkomple och fritidsbyar med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse. d) Permanenta campingplatser. e) Temaparker. Förordning (2005:356). Bedömningskriterier

7 (7) Bilaga 4 1. Planens eller programmets karaktäristiska egenskaper I bedömningen skall särskilt beaktas i vilken utsträckning planen eller programmet a) anger förutsättningarna för verksamheter eller åtgärder när det gäller plats, art, storlek och driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, b) har betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan, c) har betydelse för integreringen av miljöaspekter särskilt för att främja en hållbar utveckling, d) innebär miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, eller e) har betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning. 2. Typen av påverkan och det område som kan antas bli påverkat I bedömningen skall särskilt beaktas a) sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den, b) påverkans totaleffekt, c) påverkans gränsöverskridande art, d) riskerna för människors hälsa eller för miljön, e) påverkans storlek och fysiska omfattning, f) vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och g) påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Förordning (2005:356). PLAN- OCH BYGGLAG (1987:10) Kap 5. 18 Detaljplanen skall grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. När detaljplanen upprättas skall bestämmelserna i 6 kap. 11-18 och 22 miljöbalken tillämpas, om planen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Oavsett vad som följer av andra stycket skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för 1. industriändamål, 2. köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse, 3. skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, 4. hamn för fritidsbåtar, 5. hotellkomple eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, 6. permanent campingplats, 7. nöjespark, eller 8. djurpark. Om en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas enligt tredje stycket skall bestämmelserna i 6 kap. 6 och 7 första och andra styckena miljöbalken om samråd respektive miljökonsekvensbeskrivningens innehåll tillämpas. När planen har antagits skall information om detta lämnas till den myndighet som avses i 6 kap. 8 andra stycket tredje meningen miljöbalken. Lag (2005:578).