När klättrare pratar om Tunaberg är det i allmänhet Simonsberget man avser.

SIMONSBERGET 100 226 224 225 227 Ovanför och till vänster om den lilla svaväggen på sidan 99 finns ett par väggar. Skolväggen är en slät och lodrät vägg med två framträdande sprickor som utgör lederna Via dolorosa och Via scolaris. Ytterligare 30 m åt vänster ligger Vampväggen. Rakt nedanför Vampväggen finns en kort laybackboulder som heter Myrslokens smörgåsbord, grad 4b (4). 224. Överhängande jordrännan, 6a (6-) Ligger i skuggan runt väggens vänstra hörn. En barrfylld, tydlig ränna. Krux i insteget, som man dock kan fuska sig förbi. 9 m lång. (Bertil Dahlin/Mattias Järemo 1989) 225. Psykofarmaka, 4b (4) Ligger 1 m till höger om Överhängande jordrännan. Knepigt insteg, sedan upp i en tunn, avflackande spricka. 8 m lång. (Bertil Dahlin/Lars Heijkenskjöld) 226. Vampfeber, 5c 1 bb som är rostig verkar vara den enda säkringen. Börjar med en lätt travers på en stigande ramp. Svautsteg. 10 m lång. (Bertil Dahlin/Lars Heijkenskjöld) 30 min Vampväggen/Skolväggen 8 10 m 228 229 230 227. 25:e partikongressen, 6a (6-) En tydlig fingerjamspricka mitt på Vampväggen. 8 m lång. (Lars Heijkenskjöld/Bertil Dahlin) 228. Projekt Övergivet projekt. Borrades upp av Johan Luhr, men bultarna kom aldrig på plats. 229. Via dolorosa, A4 Rurpspricka med en rostig ringbult i utsteget. 10 m lång. 230. Via scolaris, 7b+ (8) För länge sedan en färdigbultad led för kurser i artificiell klättring, därefter friklättrad. En av Simonsbergets svåraste leder.tung fingerspricka som är svagt överhängande på slutet. 9 m lång. (Daniel Bidner/Mårten Dahlström) Okänd herre klättrar i träskor på Himlasängen (5c) på Simonsberget under Tunabergsträffen 1981. Foto: Kent Andersson Från stenbrott till sky-bar 40 års klätterhistoria Av Per Calleberg När klättrare pratar om Tunaberg är det i allmänhet Simonsberget man avser. Klippan har en historia som är mycket äldre än klättringen på den. Delar av klippan är ett gammalt stenbrott, ungefär från Graviditetsleden bort till Pelaren, där man på 1600-talet bröt sten för att använda som stöttor i gruvgångar i trakten. I slutet av 1960- talet upptäcktes den vackra grå granitens potential som klätterklippa och i mitten av 1980-talet fick vandringsstigen Sörmlandsleden en sträckning över berget. (Ungefär i samma veva gjordes också en led med namnet Sörmlandsleden på klippan, men det är inte den som åsyftas här). De som upptäckte och började utveckla Simonsbergets klätterpotential var Nyköpingsbor, främst kanske Hans-Olov Hedlund och Bertil Holmqvist, som började klättra här under 1960-talet. På den tiden sågs klippklättring som en övning för alpin klättring och man klättrade i storskor. Blev det för svårt övergick man till artificiell klättring. Herrarna Hedlund och Holmqvist gav 1971 ut den första föraren över 101

Erik Skarman vid den sista standplatsen på Anders förfall (6a) på Simonsberget 1981. Foto: Kent Andersson 102 berget. För intresserade går det att få tag i den via Svenska Fjällklubbens bibliotek. Den föraren hade en stor begränsning: den saknade i princip en översikt och varje led illustrerades på en egen sida, vilket gör det svårt att identifiera vilken tur som är vilken. Helt klart är dock att många av de turer som gjordes då har fått nya förstabestigare och nya namn långt senare. Så har t.ex. skett med leden Spindelapan, som senare klättrats som lederna Kirsti Himmelsfärd, Zack och Toppsprickan. Leden Pelaren hette Mazurkan på den tiden. År 1973 bildades Svenska Klätterförbundet av den dåvarande Alpina Sektionen inom Svenska Fjällklubben, och kom att utgöras av ett litet antal klätterklubbar. Under de närmaste åren växte antalet klubbar och en av de nya var Tunabergs Högfjälls- och Klätterklubb. Det är svårt att idag avgöra om namnet syftade på det gamla synsättet, att klippklättring var träning för Alperna, eller om namnet var ironiskt och syftade på låglandklippan Simonsberget. På den här tiden var klättring en oerhört liten sport i Sverige och de flesta aktiva klättrarna kände varandra. Behovet av en seriös och exakt förare var därför ganska litet. Mot slutet av 1970-talet var dock antalet klättrare uppe i flera hundra och alla kände inte varandra lika väl. Eftersom klättrarna var få och det inte fanns några naturliga träffpunkter, som klätterväggar och klätterbutiker kan vara idag, fanns en tradition med så kallade klätterträffar. De innebar att varje klubb bjöd in till en klätterträff, till vilken det kom klättrare från hela landet för att klättra, festa och umgås. Idag är det här en näst intill utdöd tradition, och Climb In i Göteborg och Tunabergsträffen är nog i princip de enda som överlevt. Men då, i slutet av 70-talet, var de årets händelser i Klättersverige, och eftersom besökande klättrare saknade lokalkännedom ökade behovet av förare. Linköpingsbon Erik Skarman tog sig an uppgiften att skapa en förare. I enlighet med den anda som rådde var den långt ifrån precis och exakt, de innehöll en rad lustigheter, anekdoter och ovidkommande detaljer, men lyckades ändå med uppgiften att ge både vägledning och underhållning till besökande klättrare. I de här förarna dokumenterades även mytiska turer som kanske aldrig gjorts, eller som kanske inte ens finns, till exempel Kristians monstersva på det närliggande Kummelberget (där nu klätterförbud råder under halva året). Under årens lopp reviderades föraren då och då, och varje upplaga kunde identifieras med färgen på omslaget: den gula, den röda, den gröna Den gröna föraren, som kom att bli Skarmans sista, gjordes 1987 och var ett mycket mer ambitiöst och seriöst förarprojekt än de tidigare, och Erik tillbringade mycket tid ute vid berget med att rita av de olika delarna av berget. I början av 1980-talet hade friklätterboomen på allvar tagit fart i Sverige. Klippklättring började betraktas som en egen sport, vilket märktes bland annat på att Svenska Klätterförbundets översiktskompendium bytt namn från Övningsklippor i Sverige till Klätterklippor i Sverige och krita betraktades inte längre som ett artificiellt hjälpmedel. I Tunaberg var det antagligen ett besök av nya zeeländaren Rick McGregor som fick utvecklingen i den riktningen att ta fart. Rick, som pluggat svenska i hemlandet, fick ett stipendium för att studera i Sverige och i Tunaberg brände han av fria bestigningar av Stålfinger och Rick s utsteg och han gjorde också den första bestigningen av Ricksgränsen. Den senare var en led som många försökt sig på och storögt kommit hem till sina kompisar och berättat att i Tunaberg finns ett sva med en spricka i, och det är ingen som kommer upp för det. Men det gjorde Rick. Svenska klättrare som bland andra filosofen och klätterikonen Anders Lundahl och Rikard Hedman fortsatte att driva sporten i samma riktning, mot friklättring. Det största hoppet i den riktningen stod dock en norrman för. Då, i början av 1980-talet, var Hans-Christian Doseth antagligen en av världens bästa allroundklättrare, det är svårt att dra någon annan slutsats av hans meritlista. 1979 gjorde han 103

Ludvig Qvarnström klättrar Anarkisten (6b+) på Bistaberget. Foto: Manne Sjögren 108 BISTABERGET Få berg är lika lättillgängliga som Bistaberget. Parkera bilen, gå ut och precis framför dig finns en 25 meter hög, lodrät vägg av fast granit av hög kvalitet, med leder i nästan alla svårighetsgrader. Bistaberget ligger vid gården Präst-Uttervik och var enligt sägnen ett ättestupa där åldringar slutade sina liv. När Tunabergs socken bildades på 1620-talet byggdes en timrad kyrka i Koppartorp och gården Präst-Uttervik utsågs till komministerbostad. Den vaksamme kan se spåren av historien. Utmed vägarna finns milstolpar från Näfveqvarns bruk med årtalet 1791. Man kan också se väghållningsstenar, märkta med gårdsnamn och årtal, som markerade vilka vägsträckor som gårdsägarna var tvungna att underhålla. I området finns även pansarvagnshinder av betong från andra världskrigets tid. Den första klätterleden på Bistaberget gjordes så vitt känt 1983. Under åren 1991-1993 började några medlemmar av nybildade Oxelösunds Klätterklubb att utveckla berget och öppna fler leder. Andreas Harne och ordföranden Niclas Amloh tillhörde de mest aktiva nytursmakarna i den lilla klubben. Klättringen var av mixad karaktär och säkringsmöjligheterna sparsamma, exempelvis hade Återvändsgränden bara 2 borrbultar. Sportklättertrenden hade ännu inte nått Tunaberg och borrbultsetik diskuterades flitigt. 2002 gavs den andra upplagan av Bistaföraren ut, men den blev snabbt inaktuell. Under åren 2002-2005 fick Bistaberget en renässans då antalet leder mer än fördubblades. Etikens vindar hade vänt och berget fick nu mer sportklätterkaraktär med borrbultar och firningsankare. Några gamla leder som tidigare endast uppskattades av äventyrligt lagda kompletterades med extra borrbultar. I dag är Bistaberget ett välsäkrat och populärt berg. Se upp för älgar och rådjur när du kör bil, de finns i mängder i området, och se upp så du inte får fästingar. Mygg är däremot inget större problem eftersom bergväggen ligger så öppet. Den som tröttnar på klättring kan i stället ägna sig åt boule, sportfiske, paddling, fågelskådning eller ridning. Läs mer på www.navekvarn.se eller besök den lilla turistbyrån i Gula Kvarn, ett stort hus som ligger i korsningen vid affären i Nävekvarn. Om man är badsugen är det egentligen bara att söka upp närmaste klippa vid Östersjöns strand, men det finns också flera badplatser. I slutet av Pryssvägen i Nävekvarn, på väg till berget Nävekvarns klint, finns en stor bad- och båtbrygga (se kartan på sidan 140). Den är skyltad privat, men det har aldrig varit några problem att bada här. Vägbeskrivning Om man kommer från E4:an kör man av vid den södra avfarten till Nyköping, skyltad Nyköping V (avfart nr 136). Åk rakt fram i den första rondellen. Sväng höger i den andra rondellen och ut på väg 53 mot Oxelösund. Efter 2,5 km svänger man till höger mot Nävekvarn. Åk ända till Nävekvarn, en sträcka på ca 20 km. Vid livsmedelsbutiken i Nävekvarn finns en korsning där man kör till vänster mot Skeppsvik och Sjöskogen. Fortsätt 3,5 km in på vägen utan att svänga av så är du framme. Berget ligger bredvid vägen på vänster sida och kräver ingen anmarsch. Om du har klättrat vid det närbelägna Simonsberget är det bättre att ta en genväg genom skogen. Från Simonsberget åker man mot kyrkan och genom den lilla byn Koppartorp. Där bebyggelsen tar slut övergår vägen till grusväg. Ganska omgående, vid en busshållplats märkt Kestorpsvägen, svänger man till vänster. Åk rakt fram på skogsvägen i ca 4 km. Berget ligger på höger sida bredvid vägen. 109

Jesper Larsen på Mörkrets BISTABERGET riddare (6b+), Bistaberget. Foto: Manne Sjögren BISTABERGET 110 Parkera vid mötesplatsen mitt emot berget, men ställ helst bilen så att bonden kan komma ut på åkern med sin traktor. Andra lösningar är att parkera i kurvan 100 m närmare Nävekvarn eller vid en kurva med skylten Sörmlandsleden, parkering 100 m åt andra hållet. Berget och klättringen Bistaberget domineras av en lodrät vägg som är 20-25 m hög (Stora väggen). Den består av fast, slät granit med listor, tunna sprickor och små hyllor. Man når toppen via stigar på vänster (Klippstigen) respektive höger sida. Uppe på berget ligger en bouldervägg (Övre väggen) som är 4 m hög och stundtals överhängande. Här finns ett 50-tal leder och ett tiotal boulders. Bistaberget lämpar sig utmärkt för de som klättrar i registret 6b-6c, men både lättare och svårare leder finns. Berget erbjuder mest väggklättring, till skillnad från Simonsberget finns nästan inga jamsprickor. Lederna är antingen helt borrbultade eller mixade, det vill säga säkrade med såväl borrbultar som naturliga säkringar. Ett normalt rack ett tiotal kilar och några friends räcker. Väggen är sydvänd. Solen når berget på förmiddagen och lyser sedan på väggen resten av dagen. Eftersom berget ligger så öppet så kan det bli väldigt gassigt under varma sommardagar. Fördelen är att det går utmärkt att klättra här såväl på våren som på hösten. Runt bergets högra hörn, längs vägen ungefär 150 m bort, finns en liten vägg där man kan borsta fram boulderproblem. 0 0,1 0,2 0,3 km Camping & logi Bistaberget är tyvärr ingen höjdare att tälta vid, även om det går. Ska du stanna i några dagar så är det bättre att leta andra tältplatser eller tälta vid Simonsberget. Längst till vänster på berget finns en eldstad och en ihopsnickrad sittplats. Nävekvarns vandrarhem har öppet året runt och erbjuder enrumslägenheter i en bruksarbetarbostad från 1800-talet. Under sommarhalvåret är husvagns- och tältcampingen i Nävekvarns hamn öppen och kan vara ett bra alternativ. Här finns toalett, dusch, tvättmaskin och båtuthyrning. Gatuköket i hamnen har alkoholrättigheter. Närmaste livsmedelsbutik är Coop i Nävekvarn. I det gamla ålderdomshemmet 100 m därifrån ligger samhällets pizzeria (som även hyr ut rum). I Gula Kvarn finns ett kafé. Om du är båtburen går det bra att lägga till i Nävekvarns gästhamn. Kontakta den lokala båtklubben för mer information, dess hemsida är www.nqbk.com. Access Markägaren bor i gården Präst-Uttervik i närheten av berget och är hittills positiv till klättrare. Alla borrbultar är målade med grå rostskyddsfärg för att hålla längre och inte väcka så mycket uppmärksamhet. Vi har tillstånd att rensa sly framför väggen så länge vi låter hasselträden vara. 111

Robin Dahlberg klättrar Älskade desperado (7b), Bistaberget. Foto: Manne Sjögren Stora väggen 13 14 15 13. Televinken, 6b 1 5 bb och firningsankare 5 m från toppen. 15 m lång. Fortsättningen till toppen är ett öppet projekt som är betydligt svårare. (Andreas Harne 2006) 14. Den ofullbordade, 6b+ (6+) 2 2 bb, pitonger, kilar och friends. Insteg på en svagt överhängande, borrbultad vägg med stora grepp. Fortsätt rakt upp. Firningsankare. (Andreas Harne/Anders Norrga 1994-2002) BISTABERGET 15. Änglatrappan, 6b (6) 3 3 bb, 1 pitong, kilar och friends. Gå till höger om taket i en trappstegsliknande formation. Fin, exponerad och omväxlande klättring. 19 m lång. (Andreas Harne 2001) 16 16. Ta av dig skorna, 6b+ (6+) 3 Den första leden på berget. Fin klättring i det markanta spricksystemet. Enbart kilar och friends. (Jan Liliemark/Lars Grankvist 1983) 116 0 min 15 20 m 117

BJURVIKSBERGET BJURVIKSBERGET 1 2 Längst till vänster på berget ligger några korta, borrbultade turer. Gå runt hörnet som utgör leden Västra kammen. Det är lätt att gå upp på berget den här vägen. 1. Spräng glassbilen, 4a (4-) Kort spricklinje. 7 m lång. (Andreas Harne 2006) 2. Utslängd från fritidsgården, 5b 3 bb och firningsankare. Tätt bultad nybörjaroch kursled. 8 m lång. (Andreas Harne 2006) 3 3. Instegsvariant, 5c 1 bb. Gör Utslängd från fritidsgården en aning svårare. (Andreas Harne 2006) 4 5 4. Piska en raggare, 6a 3 bb och en bult som firningsankare. Svårare om man är kortväxt. 10 m lång. (Andreas Harne 2006) 5. Erotik på Rox toalett, 6a 4 bb och firningsankare. Börja som Piska en raggare, men fortsätt snett åt höger. 12 m lång. (Andreas Harne 2006) 6 7 Väggen är uppbruten och har några små tak. Det finns eventuellt möjlighet att göra ett par knallhårda nyturer. Här kan myggen vara riktigt plågsamma, långärmat är att rekommendera. 6. Västra kammen, 4b (4) Längst ut t v på bergväggen. Följer en arête. (Jurij Radon/Jon Brint) 7. Instegsvariant, 5a (5-) (Jon Brint) 8 8. Kameleonten, 6b (6) Börjar med ett kort sva, sedan genom en minidieder och rakt upp på väggen. Första killägget sitter ganska högt. (Jon Brint/Jurij Radon) 9. Kanonbergstraversen, 5b Bouldertravers på låg höjd. (Jurij Radon) 9 10 11 12 10. Projekt, ca 7c+ Upp genom taket. Projektet är öppet och behöver förses med borrbultar. 2 bb finns som firningsankare. 11. Ödets makt, 6c 4 bb och firningsankare. Tung och teknisk start, sedan sva. (Andreas Harne 2006) 12. Välutrustad?, 5b (5) Den stora sprickan i diedern. Säkras med friends av största modell, exempelvis Camalot nr 6. (Jesper Larsen/Andreas Harne 2006) 136 15 min 7 12 m 15 min 10 13 m 137

146 INDEX 3a LED KIL BERG SIDA ONSIGHT FLASH REDPOINT Chefspiloten Simonsberget 89 Dörren ostkanten Simonsberget 80 Fiskarens sva Nävekvarns klint 141 Fissuren Simonsberget 90 Köksleden Simonsberget 84 Mossa mossa alla... Simonsberget 86 3b? Tumbo 28 Blockrännan Simonsberget 84 Ceiling Simonsberget 86 Dörren västkammen Simonsberget 80 Folkpartiet Simonsberget 92 Inferno Simonsberget 86 Kassörens escape Simonsberget 92 Krithatarens söndags... Simonsberget 90 Nej till krita Simonsberget 90 Ofantliga sektorn Simonsberget 94 Samling vid pumpen Simonsberget 62 Stenknäcken Simonsberget 96 Svärfar Simonsberget 96 Trimsvaet Simonsberget 57 Trull Simonsberget 70 Urubambafloden Simonsberget 61 3c I väntan på vadå Simonsberget 99 Myrans spricka Bistaberget 128 Saltkråkan Bistaberget 128 Solo light Simonsberget 58 Tjänsteconcorden Simonsberget 89 Älgen Hultberget (nord) 13 4a Blockundret Simonsberget 58 Bullen Bistaberget 131 Eigers fläskvägg Simonsberget 84 Fiat Lux Hultberget (nord) 13 INDEX LED KIL BERG SIDA ONSIGHT FLASH REDPOINT Grottans yttre Bjurviksberget 139 Knäleden Nybyberget 31 Lätt och lagom Simonsberget 86 Meles meles Djurgården 33 Rampo Simonsberget 94 Snedsprånget Simonsberget 74 Spräng glassbilen Bjurviksberget 136 Spånlös ränsel Simonsberget 61 Trabant Bistaberget 112 4b Armbågsstansen Simonsberget 62 Barnsängen Simonsberget 57 Debutanten Uggelberget 40 En stor lättöl Simonsberget 84 Experimentell gammel... Simonsberget 94 Fegisleden Simonsberget 68 Fem svettiga små fingrar Simonsberget 80 FPU Simonsberget 92 Fräcka händer Simonsberget 80 Gorillan Simonsberget 96 Grotheska leden Simonsberget 86 Gurkan Simonsberget 96 Hörnet Simonsberget 96 Kanan Simonsberget 78 Malins och Madelenes led Åsendal 144 Mig Simonsberget 78 Myrslokens smörgåsbord Simonsberget 100 Pica pica Djurgården 33 Psykofarmaka Simonsberget 100 Ringbultens expand... Simonsberget 96 Sprickan Simonsberget 96 Svalan Simonsberget 99 Svettman Simonsberget 90 Svärmor Simonsberget 96 Sweet home Tunaberg Uggelberget 47 Tomtar på loftet Simonsberget 89 Tunabergstraversen Simonsberget 86 Vedhuggaren Simonsberget 84 Vulpes vulpes Djurgården 33 Västra kammen Bjurviksberget 137 Änglamark Simonsberget 92 147

INDEX Eva Rimnäs leder en klätterkurs vid Fissurplattan, Simonsberget. Foto: Andreas Harne 148 4c LED KIL BERG SIDA ONSIGHT FLASH REDPOINT? Grindstugan 32 Bertils layback Simonsberget 92 Christinas kakbit Simonsberget 92 Flickornas vattenmeloner Simonsberget 92 Fritt kaffe Simonsberget 84 För fet för kamin Simonsberget 86 Graviditetsleden Simonsberget 62 Grus i dojan Bistaberget 112 Gränsland Simonsberget 86 Gurkan (variant) Simonsberget 96 Gurksimmet Simonsberget 96 I väntan på filuren Simonsberget 99 Inger fyller 50 Simonsberget 89 Klinkers kamin Simonsberget 92 Klippet Simonsberget 68 Mandy Simonsberget 91 Min egen hexaromb Uggelberget 47 Människans kamp med... Simonsberget 90 Palmleden Simonsberget 89 På håret Simonsberget 78 Reliken Tumbo 26 Rikshuliganen Simonsberget 57 Röda halvmånen Simonsberget 96 Rötter Simonsberget 92 Självkänsla nu Hultberget (syd) 133 Svagt med krita Simonsberget 58 Vägra raggarna bensin Simonsberget 92 5a Alpinisten Simonsberget 66 Andreasförkastningen Simonsberget 86 Bertils dilemma Simonsberget 57 Den gamla ringbulten Simonsberget 96 Diedern Bistaberget 131 Främlingen Tumbo 25 Grus i skjortan Simonsberget 89 Gummimannen Simonsberget 62 Hemma hos Uggelberget 44 Hugo Simonsberget 78 Josefin Simonsberget 78 Justus filur Simonsberget 98 LED KIL BERG SIDA ONSIGHT FLASH REDPOINT Krita av det rena van... Simonsberget 65 La det svinge Simonsberget 76 Lotta Simonsberget 90 Mazurka på klippkanten Simonsberget 61 Mullorna och pilen Simonsberget 84 Nordinilangelo Tumbo 25 Nordinilino Tumbo 25 Revisorn Bistaberget 131 Siste man hem Simonsberget 89 Skarmans förlag Simonsberget 92 Spökvinden Tumbo 26 Svärfar integrale Simonsberget 96 Söndagspromenad Bistaberget 113 Torsken Simonsberget 76 Tramsiga tår Simonsberget 80 Trio Tumbo 28 Ung rebell Uggelberget 40 Ur ved är tiden Simonsberget 84 Utan krita Simonsberget 92 Utan krita i Tyrolen Simonsberget 76 Västra kammen Bjurviksberget 137 Werner och Werner Simonsberget 84 YYZ Nybyberget 30 Äntligen ett jam Bistaberget 124 149