RIKTLINJE. Beslutad av SN Kils kommun. Socialförvaltningen. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2016

RIKTLINJE Beslutad av SN 135 161123 Kils kommun Socialförvaltningen Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2016

2016-11-08 Socialförvaltningen i Kil Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning 1. Allmänt 1.1 Översyn av riktlinjer 1.2 Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen 1.3 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd 2. Försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 SoL 2.1 Rätten till försörjningsstöd 2.2 Ansökan innevarande månad 2.3 Avdrag på försörjningsstödet 2.4 Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro 2.5 Lägre försörjningsstöd i vissa fall 3. Riksnormen och övriga poster i försörjningsstödet 3.1 Riksnormens poster 3.2 Kosttillägg 3.3 Övriga poster i försörjningsstödet 3.4 Boendekostnader 3.5 Hushållsel 3.6 Hemförsäkring 3.7 Arbetsresor

3.8 Läkarvård och medicin 3.9 Sjukhusvård 3.10 Akut tandvård 3.11 Glasögon 3.12 Avgifter till fackförening och A-kassa 3.13 Sjukresor 4. Livsföring i övrigt 4.1 Barnomsorgskostnader 4.2 Hemutrustning 4.3 Flyttkostnader 4.4 Installation av telefon 4.5 Tandvård utöver akut tandvård 4.6 Spädbarnsutrustning 4.7 Umgängeskostnader 4.8 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution 4.9 Kostnader för egen bil 4.10 Begravningskostnader 4.11 Rättshjälp 4.12 Rekreation 4.13 Legitimation 4.14 Kläder och skor utöver riksnormen 5. Grupper av bidragssökare 5.1 Arbetslösa

5.2 Ungdomar (t.o.m. 25 år) 5.2.1 Gymnasiestuderande ungdom 5.3 Vuxna studerande 5.4 Företagare 5.5 Utländska medborgare 5.5.1 EU-medborgare 5.6 Anknytningsinvandrare 5.7 Personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik 5.8 Brottsoffer 5.9 Barn 5.9.1 Anmälan om barn som far illa 5.10 Gifta och sammanboende 5.11 Inneboende 5.12 Växelvis boende för barn 6. Skulder och avbetalningar 6.1 Hyresskulder 6.2 Elskulder 6.3 Barnomsorgsskulder 6.4 Skulder på underhållsstöd 6.5 Kvarstående skatt 7. Inkomster och egna tillgångar 7.1 Inkomster 7.1.1 Insättningar på konto

7.1.2 Ungdomars egna inkomster 7.1.3 Jobbstimulans 7.2 Kapital 7.2.1 Vuxna personers kapitaltillgångar 7.2.2 Barns kapital 7.2.3 Bilinnehav som kapitaltillgång 7.2.4 Egen fastighet/bostadsrätt som kapitaltillgång 7.3 Överskott från tidigare period 8. Jobbcenter/Vuxencenter 9. Ungdomscenter 10. Öppenvård ekonomi 11. Bidragsbrott 12. Ansökningar om bostad

SOCIALFÖRVALTNINGEN I KIL 2016-11-08 1. ALLMÄNT 1.1 Översyn av riktlinjer En översyn av gällande riktlinjer skall göras årligen. Översynen kan resultera i revidering och uppdatering av befintliga riktlinjer. Beslut om förändringar av riktlinjer för försörjningsstöd fattas av socialnämnden. 1.2 Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Verksamheten skall garantera den enskilde en skälig levnadsnivå om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Detta sker genom information, rådgivning och i sista hand ekonomiskt bistånd. Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att individens eget ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum vilket syftar till att göra individen självförsörjande och att minska behovet av ekonomiskt bistånd. När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. I alla utredningar som innefattar barn skall barnens situation beskrivas (Se även kapitel 5.9). 1. 3 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL kan ej ges med villkor om återbetalning. Grundreglerna för återkrävande av försörjningsstöd anges i 9 kap 1 SoL och 9 kap 2 SoL. Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL utgått felaktigt eller med för högt belopp. Se även kapitel 9 bidragsbrott. Ekonomiskt bistånd, som lämnats som förskott på förmån eller ersättning. Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som är indragen i arbetskonflikt.

Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som på grund av omständigheter han/ hon ej kunnat råda över, hindrats från att förfoga över sina inkomster eller tillgångar. Ekonomiskt bistånd i andra fall enligt 4 kap 2 SoL får återkrävas om det har getts ut under villkor om återbetalning. I beslut, som avser ekonomiskt bistånd mot återbetalning, skall den enskilde vara informerad om detta vid utbetalningstillfället. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. 2. FÖRSÖRJNINGSSTÖD ENLIGT 4 KAP 1 SOL 2.1 Rätten till försörjningsstöd För att rätten till försörjningsstöd skall föreligga måste två kriterier vara uppfyllda. Dels måste den sökande haft otillräckliga inkomster för att på egen hand tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå, dels måste den enskilde göra allt vad han/hon kan för att bidra till sin försörjning. Vad han/hon skall bidra med för rätt till bistånd varierar beroende på den enskildes situation och förmåga. En arbetsför person skall vara inskriven på arbetsförmedlingen och aktivt söka efter arbete. Den arbetslöse har också skyldighet att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. utbildning, svenskundervisning för invandrare och olika former av arbetsrehabiliterande åtgärder. En hemmavarande förälder skall ta ut föräldrapenning och även ansöka om bostadsbidrag. En individ som ej anser sig kunna stå till arbetsmarknadens förfogande skall vara sjukskriven med bl.a. läkarintyg. Vilka krav och villkor som gäller för olika bidragsgrupper finns angivet i kapital 5. 2.2 Ansökan innevarande månad Försörjningsstöd utges i princip inte retroaktivt utan avser att täcka utgifter för en kommande period. För att hela månaden skall beaktas måste den som löpande uppbär försörjningsstöd senast den 5:e i ansökningsmånaden inkomma med samtliga nödvändiga handlingar till socialkontoret, i annat fall beräknas försörjningsstödet från det datum då ansökan blivit komplett. Vid nybesök beviljas sökanden, i normalfallet, försörjningsstöd från det datum kontakt togs med socialkontoret. Är personen i fortsatt

behov av bistånd skall han/hon tydligt informeras om ovan nämnda villkor för försörjningsstödets utgivande. Undantag från det här beskrivna kan göras efter individuell prövning. I första hand skall dessa undantag utgöras av ekonomiskt bistånd till fasta kostnader, exempelvis el, hyra och hemförsäkring. 2.3 Avdrag på försörjningsstödet För varje ogiltig frånvarodag görs avdrag med 1/21 av familjens totala biståndsbehov. En halv dags ogiltig frånvaro innebär avdrag med 0.5/21 av familjens totala biståndsbehov. Ex: familjen Svensson har ett normunderskott för juni på 3 000:-. Sven Svensson har en dags ogiltig frånvaro på Jobbcenter/AME och hans irakiska fru Nema har 0.5 dags ogiltig frånvaro på SFIundervisningen. Avdraget blir 1.5/21 x 3 000 = 214:-. För juni månad skall familjen i försörjningsstöd då beviljas 3 000-214 = 2 786:-. 2.4 Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro Ibland räknar man inte på hushållets faktiska inkomst utan vilken inkomst familjen kunde haft, detta kan t.ex. gälla de som har aktivitetsstöd eller studiemedel. Om en individ har ogiltig frånvaro (eller tagit ledigt) som medför minskat aktivitetsstöd räknas som inkomst det som individen skulle fått utbetalt om han/hon haft full närvaro, således skall inte ekonomiskt bistånd kompensera personer som genom egen förskyllan erhållit lägre aktivitetsstöd. Personer som har studiemedel från CSN och har möjlighet att ta lånedelen kan givetvis inte tvingas till att göra det, men tydlig information skall ges att de inkomster individen kunde haft (bidrag + lån) kommer att ligga till grund för normberäkningen. Samma bedömning/beräkning som det ovan beskrivna gäller även om personen/hushållet skulle kunna öka sina inkomster på annat sätt, men väljer att avstå (att exempelvis söka bostadsbidrag). För den som har en dagsersättning baserat på deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Jobbcenter/AME, praktik osv) och har utbetalning för detta från annan myndighet gäller följande. Har personen genom egen förskyllan förorsakat minskad ersättning än han/hon kunde haft görs inte dubbelt avdrag, hänsyn tas enbart till den inkomst som personen kunde fått om han/hon gjort vad på denne ankom. Ex: AA har aktivitetsstöd för att delta i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. AA:s dagsersättning är 173:-/dag (netto). Vid koll med FK visar det sig att AA missat två ersättningsdagar p.g.a. att

arbetsgivaren rapporterat in ogiltig frånvaro för två dagar. Aktuell beräkningsperiod innefattar 20 arbetsdagar. AA har 18 godkända dagar och får utbetalt 18 x 173 = 3 114:- från FK. Om AA skött sig hade han fått 20 x 173:- = 3 460:-. Det är denna summa, 3 460:-, som förs in som inkomst i normberäkningen, vilket resulterar i att AA får ett minskat försörjningsstöd på 3 460-3 114 = 346:-. Mer än 50 % ogiltig frånvaro är grund för att helt avslå en ansökan, eftersom personen i de fallen inte huvudsakligen följt uppgjord planering. I en samlad bedömning bör dock även beaktas om den enskilde gjort något övrigt som kan föra i riktning mot egen försörjning (t.ex. tagit arbetsgivarkontakter, vidtagit rehabiliteringsåtgärder m.m.). 2.5 Lägre försörjningsstöd i vissa fall Vid särskilda omständigheter, som inte handlar om avdrag p.g.a. ogiltig frånvaro, kan beviljande av ett lägre försörjningsstöd komma i fråga. Ett exempel är när den enskilde är i behov av hjälp på grund av att han/hon hamnat i en prekär situation. Den enskilde kan ha haft försörjningsmöjligheter genom egna medel, men trots detta blivit i behov av hjälp till sitt livsuppehälle. Här kan norm för livsmedel användas eller i en del fall normen för personliga kostnader. I en del fall kan det också vara fråga om personer som helt uppenbart inte har alla de utgifter som ingår i riksnormen. När det är klarlagt att det ekonomiska biståndet inte går till avsett ändamål, exempelvis vid missbruk, kan ett lägre stöd utbetalas. 3 RIKSNORMEN OCH ÖVRIGA POSTER I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET 3.1 Riksnormens poster Livsmedel Kläder och skor Hygien Barn-och ungdomsförsäkringar Förbrukningsvaror Dagstidningar/telefon/TV-licens Lek och fritid 3.2 Kosttillägg Kosttillägg kan i vissa fall utgå till bidragsberättigade personer med fördyrade matkostnader på grund av sjukdom. Behovet skall styrkas

med läkarintyg. Kosttillägg (per månad) utgår med högst 1 % av basbeloppet vid behov av glutenfri kost och med högst 2 % av basbeloppet vid behov av fettreducerad och proteinreducerad kost. Kosttillägg beviljas endast om den sökande ej har handikappersättning för dessa extrautgifter. Konsumentverket har 2005 fastslagit att diabetes inte medför fördyrade matkostnader, höjd matnorm skall således inte utgå till diabetiker. Vad gäller kosttillägg avseende laktosintolerans finns inga riktlinjer från Konsumentverket. Storleken på de fördyrade kostnaderna är beroende av vilka ersättningsprodukter som väljs. En individuell prövning får göras utifrån de merkostnader som sökande kan redovisa. 3.3 ÖVRIGA POSTER I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET Förutom riksnormen ingår följande poster i försörjningsstödet. Beloppen avser faktisk och godtagbar kostnad: Boende Hushållsel Hemförsäkring Arbetsresor Läkarvård och medicin Akut tandvård Glasögon Avgift för A-kassa och fackförening

3.4 Boendekostnader Boendekostnad för år 2016 Högsta godtagbara boendekostnad per månad (gäller flertalet sökanden): 1-2 VUXNA 4 775:- 1-2 VUXNA och 1 BARN 5 950:- 1-2 VUXNA och 2 BARN 7 225:- 1-2 VUXNA och 3 BARN 8 775:- 1-2 VUXNA och fler än 3 BARN 8 775:- + 1 275:-/barn Vid särskilda skäl kan en högre boendekostnad godkännas: 1-2 VUXNA 6 850:- 1-2 VUXNA och 1 BARN 8 200:- 1-2 VUXNA och 2 BARN 10 250:- 1-2 VUXNA och 3 BARN 12 775:- 1-2 VUXNA och fler än 3 barn 12 775:-+ 2 050:-/barn Om bedömning görs att biståndsbehovet för individen/hushållet riskerar att bli långvarigt kan en boendekostnad överstigande högsta godtagbara i regel godkännas maximalt fyra månader. En förutsättning är att individen/hushållet är villig att söka billigare boende och att man aktivt försöker få en flyttning till stånd. Säger sig individen/hushållet inte vara beredd att flytta till annat, billigare, boende och/eller ej aktivt agerar för att få en flytt till stånd godkänns enbart den högsta godtagbara boendekostnaden för individen/hushållet. I de fall sökande åläggs att byta till billigare boende fattas ett beslut om vilket skäligt rådrum som gäller i det enskilda fallet. Till beslutet skall en besvärshänvisning bifogas. Särskilda skäl att längre tid än fyra månader godkänna en faktisk boendekostnad överstigande högsta godtagbara kan vara äldre som bott länge på samma plats, funktionshinder, barn med särskilda behov m.m. En individuell prövning behöver som alltid ske i det enskilda fallet; exempelvis bör man göra en bedömning om det för personen/hushållet finns realistiska alternativ till nuvarande boendesituation.

Boendekostnad i lägenhet Bistånd till hyreskostnad beviljas med den faktiska hyreskostnaden. Kostnader för garage, kabel-tv, hyresgästförening och andra tillval räknas ej som godtagbar kostnad i normalfallet. Om tillvalen finns vid inflyttningen och ej går att förhandla bort, så skall kostnaderna godtas. Är ett hushåll med hög boendekostnad beroende av ekonomiskt bistånd en längre period, mer än sex månader, bör krav ställas på byte av bostad för att komma ner till genomsnittshyran på orten. En förutsättning är att billigare lägenhet finns att få och att en flytt ej är olämplig av sociala skäl. Utrymmesstandarden räknas i normalfallet så att en vuxen eller två vuxna sammanboende tillförsäkras ett rum medan två barn får dela ett sovrum, kök och vardagsrum oräknat. Ungdomar som gått ur gymnasiet räknas i detta avseende som vuxna. En individuell prövning skall dock ske utifrån barnens ålder och kön. Beräkning av boendekostnad i egen fastighet och bostadsrätt Den ekonomiska utredningen kring boendet skall visa familjens faktiska boendekostnad i form av: vatten renhållning sotning, uppvärmning skuldräntor villaförsäkring tomträttsavgifter fastighetsskatt Faktiska boendekostnader kan accepteras under fyra månader (dock ej amorteringar) i avvaktan på en försäljning. En boendekostnad upp till högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras under sex månader. Därefter bör godtagbar boendekostnad sänkas till genomsnittshyran på orten, om familjen ej bytt till billigare boendeform. I ovanstående fall skall en bedömning också göras, om den sökande har ett bundet kapital i sin fastighet eller bostadsrätt. Vid innehav av egen fastighet alternativt bostadsrätt skall möjligheten att erhålla skattejämkning för räntekostnader alltid beaktas och vara ett villkor vid ansökan om ekonomiskt bistånd.

Inneboende För sökande som är inneboende avses de som inte har delad bostad med hushållsgemenskap. Den faktiska boendekostnaden bör beaktas, om den är skälig. Som riktlinje gäller i normalfallet 1 650:-/månad. En förutsättning är att den sökande kan styrka sin boendesituation genom uppvisandet av ett skriftligt avtal med bostadsinnehavaren. Hemmaboende ungdomar Ungdomar som bor hos sina föräldrar och inte tidigare betalt någon hyra beviljas inte bistånd till boendekostnad om inte föräldrarna får högre boendekostnader (exempelvis pga. minskat bostadsbidrag). Får föräldrarna högre boendekostnader räknas i normalfallet motsvarande belopp som skälig hyra för barnet. Dessa uppgifter skall styrkas skriftligt, där det framkommer hur mycket boendekostnaden ökat pga. att ungdomen bor där. Om sökande tidigare regelbundet med egna inkomster betalt hyra i aktuellt boende kan faktisk hyresdel beviljas om den är skälig. Vid tillfälligt boende, tre månader eller kortare, utgår ingen hyresdel. Det anses inte skäligt att föräldrar skall ta ut hyra av sina barn som tillfälligtvis bor hemma. Däremot utgår riksnorm så att barnet kan betala för sitt uppehälle till föräldrarna. Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren Vissa personer som bor ihop och delar vissa kostnader har inte ekonomiskt ansvar gentemot varandra. Det kan röra sig om vuxna hemmaboende barn som föräldrarna inte har någon försörjningsskyldighet för, vänner eller syskon som bor tillsammans eller föräldrar som bor hemma hos sina vuxna barn. För denna grupp beräknas normen som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma hushållskostnader. Boendekostnader beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet (jmf RSV:s föreskrifter/rffs 1 998:9) samt Riksförsäkringsverkets allmänna råd/2001:8/ om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar. Boendeutredningar för ungdomar under 25 år Grundregeln är att ungdomar under 25 år bor hemma tills de med varaktiga inkomster kan försörja sig på egen hand. Ungdomar som bott i egen lägenhet i mer än sex månader efter gymnasiestudier och klarat sin hyra genom egna inkomster, kan beviljas hyreskostnad som godtagbar utgift.

När ungdomar uppger att de inte får bo kvar hemma, alternativt inte kan flytta hem, görs en boendeutredning. Påvisar utredningen ett behov av eget boende för den unge kan kostnaden för ett sådant boende räknas som en godtagbar utgift. Ett eventuellt beviljande skall alltid föregås av ett övervägande om insatser i hemmet kan sättas in för att förbättra relationen ungdomförälder (se även kapitel 11). Andrahandslägenhet Den som ansöker om försörjningsstöd till boendekostnad i andrahandslägenhet bör som regel uppvisa ett andrahandskontrakt. Utan ett skriftligt godkännande från fastighetsägaren har inte ungdomar (upp till 29 år) och barnfamiljer rätt till bostadsbidrag. Sökande bör därför uppmanas ordna sådant intyg. Saknas skriftligt godkännande från fastighetsägaren, godkännes andrahandshyran som godtagbar boendekostnad under förutsättning att sökanden söker annan bostad. Hyreskostnad under vistelse på kriminalvårdsanstalt. Hyreskostnader/kostnader för magasinering av möbler för personer som avtjänar fängelsestraff kan beviljas om strafftiden är sex månader eller lägre. Ev särskilda skäl till att bevilja hyreskostnad för längre period beslutas av förste socialsekreterare/enhetschef. Andra boendeformer 3.5 Hushållsel När det gäller andra boendeformer, t.ex. husvagn eller båt, räknas den faktiska boendekostnaden efter omständigheterna i varje enskilt fall. För personer som saknar permanent bostad ingår kostnaden för magasinering av möbler, under skälig tid, i den faktiska boendekostnaden. En person som saknar egen bostad, bor tillfälligt inneboende eller är hänvisad till andra tillfälliga boendealternativ, lever oftast en kringflackande tillvaro. Detta kan leda till större kostnader för boendet i form av t.ex. dyrare matkostnader och resor. En individuell prövning behöver som alltid ske i det enskilda fallet. Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad, i normalfallet godkänns faktisk kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög kan en jämförelse göras med Energimyndighetens statistik över olika hushållstypers hushållselför-brukning.

3.6 Hemförsäkring Kostnad för hemförsäkring skall ingå i försörjningsstödet. Den sökande bör uppmanas att teckna hemförsäkring. På grund av ändrade regler om rättshjälp, är det viktigt att rättsskydd ingår i hemförsäkringen. Om tveksamhet uppstår kring lämplig kostnad för hemförsäkring kan en jämförelse göras med Konsumentverkets beräkningar. 3.7 Arbetsresor Kostnader för arbetsresor godtas om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen/skolan uppgår till minst fyra km enkel väg. Här får även räknas in eventuell resväg som familjen har för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Allmänna kommunikationsmedel skall användas. Om detta inte är möjligt, se riktlinjer för kostnader för egen bil. 3.8 Läkarvård och medicin Kostnad för läkarvård som ingår i högkostnadsskyddet utgör en godtagbar utgift. Likaså är receptbelagd medicin, oavsett om det ingår i högkostnadsskyddet eller ej, en godtagbar utgift. Kvitto skall alltid uppvisas (det räcker således inte med exempelvis en faktura eftersom apotekets kunder även kan inhandla icke-receptbelagd medicin på avbetalning). För icke-receptbelagd medicin, salvor m.m. är grundregeln att den enskilde (genom posten hygien i riksnormen) själv får bekosta detta. I vissa fall kan det vara motiverat att bevilja ekonomiskt bistånd även för ovannämnda utgifter (i första hand när det gäller barn). Ett eventuellt gynnande beslut skall alltid föregås av konsultation med kollega/kollegor och/eller förste socialsekreterare. 3.9 Sjukhusvård En person som uppbär försörjningsstöd och periodvis vårdas på sjukvårdsinrättning, har full norm hela tiden. Som godtagbar kostnad räknas vårdavgiften per dygn minus matnorm. 3.10 Akut tandvård Ekonomiskt bistånd för akut tandvård, dvs. akuta inflammationer och smärttillstånd som fordrar omedelbar behandling, skall utgå inom ramen för försörjningsstödet. Kostnadsförslag krävs ej i dessa fall.

3.11 Glasögon Bistånd till glasögon kan beviljas efter ordination av leg. optiker eller läkare eller om nya glasögon behövs på grund av olycksfall. Försörjningsstöd kan beviljas med högst 2 % av basbeloppet för bågar, faktisk kostnad för synundersökning och standardglas godkännes i normalfallet, observera dock att lägsta pris alltid skall eftersträvas. Ansökan om bistånd till kontaktlinser beviljas endast om behovet är styrkt genom läkarintyg. Den sökande skall lämna in kostnadsförslag från optiker innan beslut fattas. Vid endast tillfälligt behov av försörjningsstöd och om utgiften i ett längre perspektiv kan betalas av den enskilde, är inte utgiften en godtagbar kostnad. Ekonomiskt bistånd till bifokala (dubbelslipade), progressiva glas eller till färgade glas får endast beviljas då behovet är styrkt av optikerintyg. Värt att beakta är att vissa optik-butiker tillhandahåller gratis glasögon till barn under 12 år (kostnad för undersökning kan tillkomma). 3.12 Avgift till fackförening och A-kassa 3.13 Sjukresor Bistånd till avgifter för fackförening och A-kassa (ALFA-kassa) utgår i regel med det belopp som gäller för den organisation som den enskilde tillhör. Sökande bör dock undersöka möjligheten att få helt eller delvis reducerad avgift. När det gäller personer nära pensionsålder eller som bedöms stå mycket långt från arbetsmarknaden, bör diskussion föras med den enskilde huruvida det är rimligt att fortsätta betala månatlig A- kasseavgift. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till egenavgiften för sjukresor. Resterande del av kostnaden för resan får den enskilde genom ersättning från Landstinget. Sjukresor skall i första hand göras med Landstingets servicelinje eller med allmän kollektivtrafik som tåg eller buss. Nyttjande av privat bil ersätts endast vid särskilda fall av Landstinget.

4. LIVSFÖRING I ÖVRIGT 4.1 Barnomsorgskostnader Familjer med ett löpande behov av försörjningsstöd och med barn inom barnomsorgen skall inte betala någon barnomsorgsavgift. Ett intyg som bekräftar att familjen uppbär försörjningsstöd skickas till Barn- och utbildningsnämnden (BUN). När biståndsbehovet upphör skall BUN meddelas det. Klienten informeras om ovanstående rutiner. När det handlar om tillfälliga behov av ekonomiskt bistånd medräknas barnomsorgsavgift som godtagbar utgift. Även kostnad för privat barnomsorgsplats kan i vissa fall godtas under en kortare period. 4.2 Hemutrustning När en ansökan görs om bistånd till hel eller kompletterande hemutrustning, skall en bedömning göras av den sökandes förutsättningar att med egna medel kunna skaffa en del av den. Har den sökande möjlighet att inom rimlig tid med egen inkomst eller på annat sätt skaffa nödvändig hemutrustning, skall bistånd ej utgå. Undantag kan vara familjer med minderåriga barn eller personer där sociala och ekonomiska skäl gör att bistånd till en viss utrustning kan vara nödvändig redan i avvaktan på inkomst. Samråd med kollegor skall ske innan eventuell hemutrustning beviljas. Vid prövning av stöd till hemutrustning skall hänsyn tas till befintlig hemutrustning inklusive den utrustning som kan medföras vid separation eller flytt från föräldrahemmet samt aktuell och framtida försörjningsmöjlighet. Hembesök skall i princip alltid göras. Enbart nödvändig utrustning vad gäller möbler och husgeråd skall beviljas. Utgångspunkten är att behovet tillgodoses genom inköp av hemutrustning till marknadens lägsta priser (se aktuell lista i handläggarpärmen). Bistånd till inköp av enklare TV och dammsugare beviljas efter individuell bedömning. Vid behov av en mer avancerad dammsugare pga. allergi, krävs läkarintyg. Till hemutrustning kan bistånd beviljas med maximalt 10 % av basbeloppet för ensamstående. Vid fler i familjen kan beloppet ökas med maximalt 3,5 % av basbeloppet per person.

Tillgång till dator och internetuppkoppling i hemmet är i vissa fall nödvändigt för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. I synnerhet kan detta sägas gälla för familjer med barn i skolålder. Innan ekonomiskt bistånd utgår måste först utredas om behovet kan tillgodoses på något annat sätt, exempelvis genom att skolan tillhandahåller dator. Inköp av dator kan beviljas med högst 5 % av basbeloppet. Löpande kostnader för bredband kan beviljas med maximalt 0,5 % av basbeloppet per månad. 4.3 Flyttkostnader I normalfallet skall flytten ombesörjas av den sökande själv. Bistånd kan då beviljas till hyra av släpvagn. Den som pga. funktionshinder eller av andra skäl, t.ex. vid barn- eller kvinnomisshandel, ej kan ombesörja sin flytt på egen hand kan beviljas bistånd till flytt med flyttfirma. Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag genom arbetsförmedlingen undersökas. Om sådana bidrag ej utgår eller om flytten är nödvändig av andra skäl, t.ex. byte till billigare bostad kan ek. bistånd till flyttkostnader beviljas. En långväga flytt kan medföra höga kostnader. Enligt delegation kan soc.sekr fatta beslut avseende flyttkostnader upp till 25 % av basbeloppet och 1:e soc.sekr/ifo-chef upp till 50 % av basbelopp, kostnader därutöver beslutas av socialnämndens arbetsutskott. 4.4 Installation av telefon Telefonkostnader ingår i normbeloppet. Hjälp därutöver kan endast utgå i sådana fall då medicinska eller sociala skäl föreligger. 4.5 Tandvård utöver akut tandvård Utöver akut tandvård som ingår i försörjningsstödet kan bistånd beviljas till nödvändig tandvård. I nödvändig tandvård ingår t.ex. att avhjälpa och lindra tandvärk uppehållande tandvård som årliga kontroller och tandvård för att avhjälpa infektioner undanröja betydande sociala svårigheter, t.ex. om förlust av tänder lett till utseendemässigt handikapp, ersättning av tandförluster i framtandsområdet uppnå godtagbar tuggförmåga Vid behov av mer omfattande tandvård skall sökande alltid inkomma med kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Det skall framgå hur lång den beräknade behandlingstiden väntas bli.

Det ekonomihandläggaren först har att ta ställning till är om föreslagen tandvård är helt nödvändig för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. Bedömning om detta skall resultera i ett beslut som delges den enskilde. För att säkerställa en adekvat bedömning bör behandlande tandläkare kontaktas, i vissa fall kan det också bli aktuellt med konsultation av annan tandläkare. Det som bedöms som nödvändig tandvård är att jämställa med godtagbar utgift (i normberäkning). Beslutets giltighet tidsbegränsas till maximalt sex månader (med möjlighet till förlängning vid omprövning). I de fall sökande har ett eget betalningsutrymme anses det rimligt att den enskilde själv använder sex månaders normöverskott till egen betalning. Ekonomiskt bistånd kan då utgå med resterande del. I övriga fall, när inte ett tydligt månatligt normöverskott föreligger, får sökande redovisa uppkomna tandvårdskostnader i samband med den månatliga ekonomiska prövningen om bistånd. Fakturor avseende utförd tandbehandling enl. kostnadsförslag medtages i normberäkningen. Alla tandvårdsärenden som inte avser akut tandvård tas upp för diskussion i ekonomigruppen. Observera att sökande som kräver ett myndighetsbeslut avseende inlämnat kostnadsförslag har rätt till det. Ansökan avslås med hänvisning till att kostnaden inte är aktuell (faktisk kostnad uppstår först i samband med fakturering). 4.6 Spädbarnsutrustning Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse med maximalt 10 % av prisbasbeloppet, om familjen i övrigt är beroende av bistånd till sin försörjning. Detta belopp avser att täcka inköp av barnvagn, säng med sängutrustning, baskläder och utrustning för bad och matning. Vid barn nummer två, tre osv avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet hur stort belopp som skall beviljas. Här bör det inte bli aktuellt med mer än halva summan för spädbarnsutrustning, om inte speciella skäl föreligger. Flyktingfamiljer som ej bott i Sverige mer än två år, kan söka extra hemutrustningslån för att täcka extra utgifter i samband med barns födelse. Se aktuell lista i handläggar-pärmen avseende marknadens lägsta pris på hemutrustning.

4.7 Umgängeskostnader Om barnet bor stadigvarande hos den ene föräldern kan i normalfallet umgängeskostnader hos den andre föräldern godtas för maximalt sex dagar per månad och barn. Överstiger antalet umgängesdagar sex får föräldrarna själva reglera detta ekonomiskt. Kostnaden för umgänge beräknas utifrån följande poster i normen: livsmedel, fritid/lek samt hygien. Undantag avseende antal dagar görs när det handlar om familjehemsplacerade barn eller om ett giltigt avtal föreskriver ett visst antal umgängesdagar. Vid växelvis boende för barnet medräknas samtliga poster i riksnormen (se även kap 5.12). Bistånd till resor kan beviljas i samband med umgänge. I normalfallet delar bo- och umgängesföräldern på resekostnaderna. Om boföräldern inte kan/inte vill betala kan umgängesföräldern beviljas bistånd till hela resekostnaden. Billigaste färdsätt skall användas och kvitto, t.ex. färdbiljett, skall uppvisas. Fler resor än i dom eller avtal fastställda umgängestillfällen skall inte beviljas. En rimlighetsbedömning skall alltid göras vad som är att betrakta som skäliga kostnader för umgängesresor. Är exempelvis avståndet långt mellan föräldrarna kan det vara rimligt att enbart bevilja en resa varannan månad eller i samband med lov. I normalfallet är maxkostnaden för umgängesresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort (2016: 1 405:-/mån). 4.8 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution Personer som är inskrivna för vård eller behandling som en insats med stöd av socialtjänstlagen, är berättigade till bistånd på samma villkor som andra. Försörjningsstödets nivå ska dock reduceras för kostnader som den sökande inte har under vårdperioden. En vuxen person som vårdas på institution och som saknar egna inkomster eller medel kan beviljas fickpengar med maximalt 3,5 % av basbeloppet per månad. Beloppet ska täcka kostnader för kläder/skor, fritid/lek, hygienartiklar samt för telefon. Det är dock viktigt att ta reda på, vad som faktiskt ingår i vårdkostnaden i det enskilda fallet och göra en individuell bedömning. Vad gäller bistånd till resor i samband med institutionsvård, t ex för informationssamtal, in- och utskrivning, umgänge med barn samt möten med socialsekreterare, utgår inte försörjningsstöd utan betalas inom vårdkostnaden.

Personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård har också rätt att erhålla ekonomiskt bistånd till fickpengar, om de saknar egna inkomster eller medel. Personer som sitter anhållna, häktade eller är intagna på kriminalvårdsanstalt får hela sin försörjning genom kriminalvårdens försorg. Frihetsberövade personer kan vid vissa tillfällen ha möjlighet att erhålla ersättning för utförda uppgifter (flitpeng). Vid ansökningar om ek. bistånd skall undersökas om den möjligheten finns för den sökande. En del av de pengar en intagen tjänar på att jobba på anstalten sätts in på ett speciellt permissionskonto. Dessa pengar är tänkta att användas till permissioner. Den intagne betalar alltså själv det han/hon vill göra på sina permissioner. Den intagne kan av Kriminalvården få hjälp med resekostnad, om kostnaden överstiger 0,5 procent av basbeloppet. I samband med att en frihetsberövad person ansöker om ekonomiskt bistånd skall man alltid begära in specifikation/översikt på den intagnes ekonomi. 4.9 Kostnader för egen bil Bistånd lämnas i allmänhet ej till bilkostnader. Undantag kan göras förutsatt att bilen är nödvändig på grund av: sjukdom eller funktionshinder behov av bil för resor till och från arbete eller utbildning, då allmänna kommunikationsmedel saknas. Bistånd beviljas med 18:50:-/mil enligt Riksskatteverkets norm för skattefri milersättning. Ersättningen ska då täcka omkostnader som drivmedel, skatt, försäkring. Om biståndsbehovet riskerar bli långvarigt bör en diskussion föras kring eventuell flytt. Finns lämpliga alternativ som avsevärt sänker arbetsresekostnaderna bör i normalfallet efter tre månader endast arbetsresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort beviljas som godtagbar utgift. Här skall beaktas den enskildes möjlighet att söka skattejämkning för arbetsresor. Vid behov av bil på grund av sjukdom eller handikapp bör uppmärksammas att rätt till handikappersättning från försäkringskassan kan föreligga. Bistånd som beviljas i avvaktan på sådan ersättning skall utgå som förskott på förmån. Beträffande bilinnehav som egen tillgång se avsnitt 7.2.3.

4.10 Begravningskostnader 4.11 Rättshjälp 4.12 Rekreation Begravningskostnader skall i första hand täckas av tillgångar i dödsboet alternativt genom föräldrars eller efterlevande makars inkomster och tillgångar om det föreligger en försörjningsskyldighet. Om dödsboets tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden, kan dödsboet eller den försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt kap 4 1 SoL. Rätten till bistånd utreds i vanlig ordning. Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga avräknas alla kända tillgångar som fanns på dagen för dödsfallet begravningskostnaden, även eventuell kommande skatteåterbäring. Hänsyn skall tas till tillgångar i form av försäkringar. Återkrav enligt SoL 9 kap 2 kan upprättas mot tillgångar som visar sig senare. Bistånd till begravningskostnader beviljas med högst 50 % av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader. Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd. Kostnader för städning och tömning av den avlidnes bostad ingår inte i vad som räknas som skälig levnadsnivå. Ansökan om begravningskostnad görs på särskild blankett. I normalfallet skall advokatkostnader täckas av hemförsäkringens rättsskydd eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen. Ekonomiskt bistånd kan vid familjerättsliga ärenden beviljas till självrisken. Bistånd till övriga advokatkostnader beviljas endast i undantagsfall, om synnerliga skäl föreligger. I riksnormen ingår kostnader för fritidsaktiviteter. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer med långvarigt biståndsbehov eller vuxna med medicinska eller sociala behov. Beslut bör föregås av kollegial diskussion. Ekonomiskt bistånd bör räcka till tåg- eller bussresa samt logi. 4.13 Legitimation Mot uppvisande av kvitto kan ek. bistånd beviljas för utfärdande av legitimation. En förutsättning är att ett behov av legitimation föreligger.

4.14 Kläder och skor utöver riksnormen Utgifter för kläder är fastslaget i riksnorm och extra bistånd utgår därför i regel inte till detta ändamål. Vid särskilda omständigheter kan emellertid skäl finnas att frångå denna huvudregel. Det kan t.ex. handla om snabb vikt-minskning/ökning p.g.a. sjukdom, vinterkläder för nyanlända, barn-perspektiv osv. I sådana fall kan ytterligare bistånd utgå med maximalt en extra månadsklädnorm per person. Vad gäller kostnader för specialbeställda kläder och skor som inte täcks av handikappersättning kan bistånd i vissa fall beviljas. Vid fördyrade kostnader, för t ex ortopediska skor, kan mellanskillnaden för kläder/skor enligt riksnorm och den faktiska kostnaden för ortopediska skor utgå. Ansökan ska styrkas med intyg från läkare. 5. GRUPPER AV BIDRAGSTAGARE 5.1 Arbetslösa En arbetsför person utan sysselsättning skall, för att vara berättigad till försörjningsstöd, alltid vara aktivt arbetssökande. Inledningsvis får den arbetslöse söka arbete på eget valt sätt. Detta kan innebära att man enbart söker inom avgränsade sökområden, yrkesmässigt och geografiskt. Förefaller det svårt att få jobb på detta vis måste personen/personerna senast en månad efter första besöket på socialkontoret vara beredd att utvidga sökområdena. Vid besöken hos socialsekreterare bör samtliga sökande kunna redovisa några sökta jobb. En individuell bedömning skall dock alltid göras vilka krav som är rimliga att ställa. Om den enskilde erbjuds arbete på annan ort, kan det krävas av familjen att flytta till den ort där de kan försörja sig genom eget arbete. Om flytten är olämplig av sociala skäl kan en annan bedömning göras. Redan vid första mötet skall den sökande informeras om, och erbjudas plats på, kommunens arbetsmarknadsenhet, AME. För ungdomar, generellt upp till 25 år, gäller information om, och hänvisning till, kommunens Ungdomscenter (UC). Är personen vid andra mötet fortsatt arbetslös och/eller inte inom en mycket snar framtid skall påbörja en utbildning via arbetsförmedlingen, görs en anvisning till AME alternativt Ungdomscenter (se kapitel 8 och 9). Deltagandet i kommunens AME eller Ungdomscenter skall för den enskilde vara en kompetenshöjande åtgärd, som leder denne närmare arbetsmarknad och egen försörjning. Det är av stor betydelse att syftet med anvisningen till AME och UC tydliggörs.

De som är arbetslösa skall i första hand få sin försörjning genom den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Försörjningsstöd kan utgå till arbetslösa som inte har rätt till någon form av arbetslöshetsförsäkring eller som komplement, när denna försäkring är låg och ej täcker försörjningsbehovet. De personer som utan giltigt skäl avvisar erbjudet arbete eller annan sysselsättningsåtgärd uppfyller ej kraven för rätten till försörjningsstöd. Observera att det i normalfallet ej ställs krav om att en individ skall ansöka/tacka ja till provisionsbaserad sysselsättning, undantag kan göras vid bedömning om att aktuellt arbete förmodligen på sikt leder till självförsörjning för den enskilde. Rätt till bistånd föreligger inte för personer som utan giltigt skäl blivit avstängd från den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Dessa personer kan dock inte alltid nekas all form av hjälp. Med hänvisning till kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 2 SoL för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp de behöver, så kan det här bli fråga om att ändå ge den enskilde medel till det omedelbara livsuppehället och ibland också till boendet. En restriktiv prövning av försörjningsstödet skall tillämpas i dessa fall. 5.2 Ungdomar (t.o.m. 25 år) Ungdomar utan sysselsättning och egen försörjning är en prioriterad grupp vad gäller insatser för att undvika ett långvarigt biståndsberoende. Av denna orsak finns en särskild ungdomshandläggare i ekonomigruppen. I nära samverkan med både arbetsförmedling och Ungdomscenter skall ungdomshandläggaren verka för att finna lösningar på individens sysselsättnings- och försörjningsproblem. Situationen för en ungdom kan variera avsevärt. För en arbetslös som genomgått gymnasie- och/eller universitetsstudier och bedöms sakna arbetshinder är det rimligt att krav ställs om att denne avsätter tid motsvarande ett heltidsarbete för att aktivt söka arbete. Information om dessa krav lämnas redan när den första kontakten tas. Den unge skall vid återbesök hos handläggaren därefter kunna redogöra för på vilket sätt detta arbetssökande gått till, t.ex. genom uppvisande av s.k. jobbsökarlista. För en ungdom med betydande arbetshinder är det sällan rimligt att ställa ovan nämnda krav, en individuell bedömning måste som alltid göras. En avklarad gymnasieutbildning ökar väsentligt en individs möjlighet till framtida egen försörjning genom sysselsättning. Av det följer att socialnämnden skall verka för att ungdomar fullföljer sina gymnasiestudier. Undantag från denna huvudprincip kan göras

om en återgång till studier framstår som uppenbart olämpligt (se även kapitel 5.2.1). Ungdomar som inte på egen hand lyckas nå ut i sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden anvisas till kommunens UC (se kapitel 5.1 och kapitel 9). På UC finns vägledare/handläggare som kan stötta och hjälpa ungdomen på olika sätt, exempelvis genom att skriva CV, leta praktik-platser, vara behjälplig i vårdkontakter, samverka med arbetsförmedlingen, osv. 5.2.1 Gymnasiestuderande ungdom Föräldrar har underhållsskyldighet mot barn enligt 7 kap Föräldrabalken. Underhållsskyldigheten upphör formellt då den unge fyller 18 år eller vid den tidpunkt gymnasiestudierna avslutas, dock senast vid 21 års ålder. Vid avhopp från gymnasiestudier är utgångspunkten att socialtjänsten, i samarbete med skolan, i första hand skall verka för den unges återgång till studier. Gymnasiestudier kan i regel jämställas med kompetenshöjande verksamhet och en fullgjord utbildning ökar ungdomens möjligheter på arbetsmarknaden. Av det följer att rätten till bistånd inte kan anses föreligga i de fall en ungdom, utan giltigt skäl, avbryter sina gymnasiestudier. Man anses då inte göra vad man kan för att bidra till sin försörjning. Giltiga skäl för avhopp kan vara att ungdomen planerat så att han/hon står på tröskeln till egen försörjning på annat sätt (t.ex. genom arbete) eller om en återgång till gymnasiestudier av särskilda skäl förefaller uppenbart olämpligt. För att säkerställa en relevant bedömning bör avstämning alltid göras med aktuell gymnasieskola. Observera att sjukdom inte skall behöva utgöra skäl för avhopp; den unge har rätt att vara fortsatt inskriven på gymnasieskolan om han/hon är sjukskriven med läkarintyg. En återgång till studier berättigar till ersättning från CSN och förbättrar den unges framtida försörjningsmöjligheter samtidigt som föräldrarnas försörjningsplikt återinträder. Har bedömning gjorts att den unge inte bör fullfölja sina gymnasiestudier skall denne brytas loss från föräldrarna och utgöra ett i ekonomiskt mening eget hushåll, vilket innebär att individen beräknas och registreras som ensamstående vuxen. I undantagsfall kan även en gymnasiestuderande ungdom brytas loss och bli ett enskilt ekonomiskt hushåll. Exempel på detta är om relationen ungdom-förälder är mycket problematisk och konfliktfylld. Beslut om att göra den unge till ett eget ärende skall alltid föregås av en diskussion med ungdomshandläggare och förste

socialsekreterare, detta gäller även i de fall som föräldrarna är aktuella för försörjningsstöd. Dessutom skall, i normalfallet, beslutet föregås av att utredningsgruppen har utrett om insatser i hemmet kan vara ett sätt att förbättra relationen förälder-ungdom. Sådana insatser kan, förutom att förbättra ungdomens sociala situation, även bidra till att socialnämnden inte i ekonomisk mening behöver överta föräldrarnas underhållsskyldighet. Fattas beslut om att bryta loss den unge skall, i möjligaste mån, föräldrarnas ekonomiska möjligheter att bistå den unge utredas. Ungdomar som går på gymnasiet och har rätt till underhållsstöd kan genom ansökan hos försäkringskassan få förlängt underhållsstöd från 18 år till fyllda 20 år. Om underhållsskyldighet föreligger, kan det bli aktuellt för socialnämnden att bistå ungdomar under 18 år att utkräva underhållsbidrag från förälder genom ansökan hos tingsrätten. Ungdomar över 18 år får själva driva den rättsliga processen om underhållsbidrag. Studiehjälp i form av månatligt CSN-bidrag utgår till gymnasiestuderande fram till vårterminen det år ungdomen fyller 20 år. Från och med höstterminen det år ungdomen fyller 20 år kan han/hon få studiemedel. Studiemedel består av bidrag och lån. Krav ställs inte att en gymnasiestuderande ungdom måste ta lån, men om denne väljer att göra det så tas han/hon bort ur familjebilden. Gymnasiestuderande som fyllt 18 år och som pga. skolk/ogiltig frånvaro ej erhåller ersättning från CSN kompenseras inte med motsvarande summa i försörjningsstöd. Detta gäller oavsett om den unge ingår i föräldrars hushåll eller utgör ett eget ärende. 5.3 Vuxna studerande Vuxna studerande skall i första hand klara sin försörjning genom ersättningar från CSN, Arbetsförmedling eller Försäkringskassan. Om rätt till studiemedel saknas kan den enskilde inte (fortsätta) studera och samtidigt uppbära försörjningsstöd. Vissa undantag från denna regel kan finnas, exempelvis om en kortare tids ytterligare studier krävs för att fullgöra en utbildning. I sådana fall fattas beslut om helt eller kompletterande försörjningsstöd för en tidsbegränsad period.

5.4 Företagare Försörjningsstöd kan även utgå till vuxna studerande på grundskolenivå, om möjlighet till studiemedel saknas eller om ersättningsnivån är låg. Försörjningsstöd kan också beviljas för andra studerande än de som läser in grundskolan, i dessa fall som komplement till utbildningsbidrag och liknande ersättningar, om dessa ersättningar ej täcker behovet för den enskildes försörjning. Studerande med studiemedel från CSN har som regel inte rätt till försörjningsstöd under skolterminerna. I undantagsfall, t.ex. när det finns barn i hushållet, kan tillfällig eller akut hjälp beviljas efter en restriktiv individuell prövning. Studiemedlen är i normalfallet avsedda att täcka levnadsomkostnader och studiematerial under tio månader. Studiemedelsbeskedet från CSN visar hur lång period som studiemedlen skall täcka och bör alltid uppvisas vid ansökan om försörjningsstöd. Studerande med studiemedel kan ha rätt till försörjningsstöd under terminsuppehåll under förutsättning att han/hon varit, och är, aktivt arbetssökande. Försörjningsstöd kan också beviljas i avvaktan på inkomst i form av lön eller A-kassa. Försörjningsstöd utgår från den dag ansökan görs eller tidigast från det datum studiemedlen upphör. Försörjningsstödet skall återkrävas som förskott på förmån, om den studerande väntar A-kassa eller lön. Den enskilde får dock inte genom denna återbetalningsskyldighet hamna i en situation där han/hon inte klarar sin försörjning. I normalfallet blir det försörjningsstödet för augusti månad som kan återkrävas. Den sökande får i slutet av augusti eller början av september lön/a-kassa och/eller sitt ordinarie studiemedel. För ungdomar, som avslutat gymnasiet och vars föräldrars underhållsskyldighet upphört, kan försörjningsstöd tidigast beviljas från och med juli månad. Detta med anledning av att underhållsstöd och bostadsbidrag utgår för den gymnasiestuderande till och med juni månad. Ekonomiskt bistånd får generellt sett inte utgå för att finansiera affärsverksamhet. För att klara en uppstartsfas skall företagaren i första hand erhålla stöd från arbetsförmedlingen ( starta-egetbidrag ) alternativt lån och bidrag från ALMI eller annan näringslivsaktör. Ett starta-eget-bidrag från AF (oftast max sex

månader) kan jämställas med andra arbetsmarknadsåtgärder, varför kompletterande försörjningsstöd vid behov kan utgå. En företagare skall hänvisas till att ta ut avtalsenlig lön från företaget. Om detta inte är möjligt bör den enskilde ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Det är i vissa fall nödvändigt att göra en individuell bedömning och ta hänsyn till den enskildes möjligheter att få en anställning. Detta får sedan ställas i relation till de inkomster som företaget ger. För en begränsad tidsperiod kan alltså skäl finnas att bevilja ekonomiskt bistånd även till företagare. Under en avvecklingsfas, då företaget avyttras, läggs vilande, m.m. kan personen vara berättigad till ekonomiskt bistånd. Vanligtvis kommer då krävas att personen under denna fas (i normalfallet högst tre månader) visar att han/hon aktivt verkar för en avveckling samt ställer sig till arbetsmarknadens förfogande på det sätt som socialnämnden anvisar. 5.5 Utländska medborgare Nordiska medborgare och icke nordiska medborgare med uppehållsoch arbetstillstånd skall vid ansökan om försörjningsstöd bedömas utifrån samma grunder som gäller för svenska medborgare. Utomnordiska medborgare, som befinner sig i landet som turister, kan endast i undantagsfall och i en nödsituation berättigas till ek. bistånd. Dessa personer skall i första hand vända sig till hemlandets konsulat eller ambassad. Utländsk medborgare, som är asylsökande, får sin försörjning genom Migrationsverket och skall alltså ej uppbära försörjningsstöd genom kommunen. Fr.o.m. 1/7 2013 har socialnämndens underrättelseskyldighet i migrationsärenden upphävts. Socialnämnden är dock fortsatt skyldig att lämna ut uppgifter om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det. Uppgiftsskyldigheten regleras i 17 kap 1 Utlännings-lagen. Ekonomiskt bistånd utgår inte till ansökan om svenskt medborgarskap. Beträffande EU-medborgare: se påföljande kapitel. 5.5.1 EU-medborgare Vid ansökan om ekonomiskt bistånd skall EU-medborgare och dess familjemedlemmar likabehandlas som svenska medborgare. En förutsättning är dock att EU-medborgaren har s.k. uppehållsrätt. De

tre första månaderna i Sverige har alla EU-medborgare en ovillkorlig uppehållsrätt, har denna tid passerats åvilar det socialnämnden att på egen hand bedöma huruvida fortsatt uppehållsrätt föreligger eller inte. En EU-medborgaren har uppehållsrätt om denne (enligt 3 a kap 3 Utlänningslagen) antingen: 1) Är arbetstagare eller egen företagare 2) Har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning (inom en snar framtid) 3) Är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4) Har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. För att bedöma huruvida arbetslösa EU-medborgare uppfyller villkor två ovan bör information inhämtas från Arbetsförmedlingen. EU-medborgare som inte omfattas av något av villkoren kan enbart påräkna ekonomisk hjälp till hemresa och för att undanröja en akut situation (matpengar). Se även Socialstyrelsens vägledning Rätten till bistånd för medborgare inom EU/EES-området. 5.6 Anknytningsinvandrare Socialtjänstlagen föreskriver att det i första hand är den enskilde själv som skall ta ansvar och planera för sin ekonomiska situation. Detta egna ansvar omfattar även utrikesfödda som har för avsikt att flytta till anhöriga i Sverige. Det kan anses rimligt att en invandrande person planerar på så sätt att han/hon inte omgående försätter sig i ett behov av ekonomiskt bistånd. Under en inledande period, i regel två månader, bör den nyinvandrade kunna klara sig genom egna medel. Med hänvisning till det egna planeringsansvaret bör således en ansökan under de första månaderna avslås. Ett avslag pga. oplanerad invandring påverkar inte anknytningsperson (och eventuell övrig familj) utan berör enbart den nyinvandrade. Observera att två månader som inledande period endast är att betrakta som ett riktmärke, omständigheter i det enskilda fallet kan föranleda en annan bedömning. Barnperspektiv, i vilken grad en ekonomisk planering gjorts, huruvida individen flyttat från egen försörjning eller inte, är exempel på faktorer som måste vägas in i ett helhetsperspektiv.