Michael Francis har på kort tid etablerat sig internationellt med engagemang hos de världsledande orkestrarna. Hans förmåga att dirigera blev uppenbar när London Symphony Orchestra plötsligt stod utan dirigent under en turné i Litauen 2006. Utan någon förberedelse tog han sig an ett så oerhört komplicerat verk som Sjostakovitjs fjärde symfoni. Michael Francis arbetade som kontrabasist i orkestern men fick efter denna framgång allt oftare dirigera, bland annat konserter där Valentina Lisitsa var solist i Rachmaninovs pianokonserter, något som även spelades in på Decca hösten 2012. Michael Francis fick också ersätta den insjuknade Valerij Gergiev 2007 vid Londonsymfonikernas medverkan i BBC Gubajdulinafestival i Barbican Centre vilket fick stor uppmärksamhet. Bara en månad senare tillfrågades han om han kunde ersätta John Adams under ett program vid Philharmonie Luxembourg. Hans debut med San Francisco Symphony 2010 ledde till en djupgående relation till orkestern, där han regelbundet dirigerar både klassiska konserter och nyårskonserter. Från och med säsongen 2012-2013 är Michael Francis chefdirigent och konstnärlig rådgivare för Norrköpings Symfoniorkester. Han har nyligen blivit utnämnd till Music Director för Florida orchestra, där han tillträder i september 2015. Han kombinerar det uppdraget med sitt chefdirigentskap i Norrköping. I september erhöll han också det prestigefulla uppdraget Music Director för The Mainly Mozart Festival and Orchestra, en festival baserad i San Diego, med en orkester bestående av konsertmästare och stämledare från USA:s mest framstående orkestrar. Han har ett nära samarbete med världsviolinisten Anne Sophie Mutter och arbetar också med andra internationella artister som till exempel Lang Lang, Arcadi Volodos, Vadim Gluzman, Baiba Skride, Milos, Rufus Wainwright. Björn Malmqvist anställdes av SON 1987, efter nio år av studier vid Sibeliusakademin i Helsingfors och spel i Finländska radions symfoniorkester. Han berättar om sig själv: Jag är en av några få i orkestern som faktiskt härstammar från Norrköping. Jag spelade i diverse band här på 70-talet (någon som kommer ihåg Pandora?). Jag började spela kontrabas för Alf Sundin, och har, med undantag för ett kortare gästspel i Det Kongelige i Köpenhamn, arbetat som stämledare i SON. Jag har hunnit uruppföra två konserter (Franke-Blom -83 och Kuisma -02) med orkestern, och har spelat Rautavaaras konsert med orkestern en gång tidigare, -92. Som synes kommer mina solistuppdrag med ungefär 10 års mellanrum, varför detta torde bli min svanesång, så publiken uppmanas att passa på! (jag är född -55.) Det har också blivit en del kammarmusik genom åren, samt en CD, Baltic Bass (härvid åsyftas inte fisken utan instrumentet), som för övrigt finns till salu efter konserten. Hundra kronor. Visst ja, min fru påminner om att jag också har spelat i Mellersta Österbottens Kammarorkester ett par år i början av 80-talet.
JEAN SIBELIUS (1865-1957) Valse Triste (5 ) Ibland kan en framgång betyda mer olycka än lycka. Faktum är att Sibelius Valse triste innebar många besvikelser för sin upphovsman. Dels överlät han oövertänkt sin komposition till förläggaren för en struntsumma han kunde ju knappast ana att denna lilla bagatell skulle bli en sådan världsschlager att han kunnat leva gott på den. Inom kort kom musiken att spelas i varje kafé i Europa och USA, och just detta innebar den andra besvikelsen; för i och med populariteten började verket dyka upp i det ena mer urvattnade arrangemanget efter det andra, och blev till slut så fullständigt sönderspelat och förvanskat att det förlorade all likhet med det strama originalet. I själva verket är det ju fråga om ett mycket tragiskt stycke musik. Det skrevs till skådespelet Kuolema (Döden), författat av Sibelius svåger Arvid Järnefelt. I inledningsscenen vakar Paavali över sin döende mor. Han är så trött att han somnar. Ett strålsken materialiseras i rummet; då hörs från fjärran en tvekande musik som kommer närmare och närmare. Snart är vi medvetna om rytmen och melodin till en vals. Modern reser sig ur sin dödskoma, först haltande, sedan med svepande rörelser, med sin långa vita svepning fladdrande som en balklänning dansar hon vals som en vålnad i det underliga ljuset. Hon bjuder upp osynliga partners, men ingen vill titta henne i ögonen. Hon sjunker tillbaka på sängen, andlös och utmattad; reser sig upp igen och dansar med ökad energi. Det knackar hårt på dörren, som om beniga nävar anfaller den. Plötsligt försvinner de spöklika dansarna, musiken dör bort, och när kvinnan vänder sig mot den öppnade dörren, ger hon ifrån sig ett skrik, som om hon tittat in i Dödens ansikte. Sonen vaknar upp och finner sin mor död. EINOJUHANI RAUTAVAARA (f. 1928) Angel of Dusk (26 ) Hans första uppträdande Hans monolog Hans sista uppträdande Einojuhani Rautavaara är en av de främsta nu verksamma finska tonsättarna. Han må vara till åren kommen, men fortfarande mycket produktiv. Han slog igenom redan 1953 då han vann en amerikansk kompositionstävling och därefter studerade en period i USA för bland andra Aaron Copland. Han nosade Fotografering och bandupptagning ej tillåten
Konvolutet till skivan som kom ut 1981, där bild på Rautavaaras oljemålning Angel of Dusk finns med. sedan på tolvtonstekniken innan han vid 1970-talets början, med kompositionen Cantus arcticus, hittade en alldeles personlig stil, fylld av djup ömsinthet. Han har vid det här laget skrivit åtta symfonier och en lång rad solokonserter. Den nu aktuella konserten Angel of Dusk för kontrabas och orkester skrevs 1980 och har blivit mycket uppmärksammad som en av de bästa för detta soloinstrument under senare delen av 1900-talet. Verkets titel är också titeln på en oljemålning som tonsättaren själv målade under samma tid, och konserten är dedicerad till minnet av Olga Koussevitzky, änkan efter den store dirigenten. Första satsen bjuder på ett brett spektrum från retsamma dissonanser till aggressiva utbrott. Andra satsen är i huvudsak en monolog för solisten och här når instrumentet långt upp i violinens register. Finalen startar som en vaggsång, blir livfullare och slutar förandligat. Änglar av olika slag fascinerade Rautavaara vid den här tiden och de dyker även upp i hans orkesterverk Angels and Visitors (1978), i brasstycket Playground for Angels (1981) och i hans sjunde symfoni Angels of Light (1994). Men det är inte fråga om sagor eller religiöst kitsch utan av vissheten att något existerar bakom det vi normalt erfar, en annan form av medvetenhet. Fotografering och bandupptagning ej tillåten
SERGEJ RACHMANINOV (1873-1943) Symfoni nr 3 a-moll op 44 (38 ) Lento Allegro moderato Adagio ma non troppo Allegro 1917 inträffade en rad händelser som i hög grad kom att påverka Sergej Rachmaninov. Hans älskade far avled, tsaren abdikerade och den ryska revolutionen bröt ut. Chockad över dessa händelser accepterade han att delta i en konsertserie i Stockholm det var en bra anledning att få lämna tumultet på hemmaplan. Föga anade han då att han aldrig skulle återvända till Ryssland. I Sovjetunionen blev hans musik till att börja med förbjuden. Han reste runt i Europa, skaffade sig bostad i Schweiz och blev så småningom amerikansk medborgare. Men han kände sig rotlös och det kringflackande livet som konsertpianist medförde att han inte komponerade några viktiga verk på nio år. När väl den fjärde pianokonserten och Corellivariationerna framfördes i USA mottogs de med kyla. Den konstnärliga nytändningen berodde sedan på glädjande nyheter från oväntat håll. Rachmaninovs musik fick åter spelas i Sovjet, och där gjorde dessa nya verk stor succé. Det var en sådan framgång han behövde för att inom två år komponera de lysande Paganinivariationerna och den granna tredje symfonin. Tredje symfonin påbörjades i juni 1935 och var färdig precis ett år senare. Men mellan september och april hade han varit strängt upptagen av konserterande, och kompositionsarbetet hade legat nere. Den 6 november 1936 uruppfördes symfonin i Philadelphia med Leopold Stokowski som dirigent. Det var nästan trettio år sedan han skrev sin föregående symfoni. Den tredje symfonin börjar melankoliskt med ett slingrande unisont utrop i horn, cello och klarinetter. Detta tema dyker sedan, direkt eller i förklädnad, upp i alla de tre satserna. Efter denna långsamma inledning vidtar den egentliga första satsen genom att temat tas upp av hela orkestern. Den nervöst ironiska andra satsen kombinerar ett lyriskt adagio med ett dansant scherzo. Finalen är energisk och orkestralt vibrerande, men mot slutet har han lagt in ett citat från den medeltida begravningssekvensen Dies Irae. Mitt i livets yra kan katastrofen komma. Som ett kuriosa kan vi nämna att Rachmaninovs tredje symfoni inte spelats i Sverige sedan vi själva framförde den med Jurowski som dirigent 20 mars 2013. Stig Jacobsson Fotografering och bandupptagning ej tillåten
NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER Chefdirigent Michael Francis Violin 1 1:e konsertmästare Henrik Jon Petersen Andrej Power (tjl) Alt konsertmästare Mikael Wenhov 2:e konsertmästare Paul Waltman (tjl) Josep Esteve (vik) Carina Becket Matts Eriksson Sarah Dodd Falkebring Lars Hedborg Magnus Ivarson Ingrid Olsson Tanja Orraryd Anders Törnqvist Kristina Lindholm Vahllöf Johanna Tafvelin Nina Söderberg (vik) Vakant Violin 2 Ruth Anderberg* Fredrik Anderberg** Håkan Jonsäll** Lars Andersson Antun Baldun Boel Bengtsson Karin Engström Anne Holmer Åsa Holm Larsson Jin Hägerström Richard Michelin Sonja Vrieze Carin Öjebo Viola Lennart Falkebring* Gunnar Enbom** Vakant** Nanako Akai Karin Svanberg Ancker Erika Gabrielsson Backlund Björn Carlén Thomas Hall Pernilla Rönnlund Marku Sorri Vakant Cello Solo-cellist Niklaas Veltman Bo-Göran Christians* Fredrik Lindström** Sofia Petersen** Torstein Dalene Agneta Fredljung Leif Vahllöf Kerstin Widengård Ingrid Åkerblom Kontrabas Björn Malmqvist* Jan Duda** Anna-Cecilia Yman** Emma Josefsson Daniel R Thomas Roine Uddfeldt Vakant Flöjt Anja Stukalenko-Kreuzer* Annica de Val** Anders Bleckman Oboe Pelin Lius* Thomas Bodin** Hanna Edqvist (vik) Klarinett Johnny Jannesson* Lars Paulsson** Bo Pettersson Fagott Linus Berglund* Eva Pettersson Veltman** Per Jonsson Gille Valthorn Lennart Langer* Anna Ahlenius** Jan Lejonclou Lars Thapper Elisabeth Åkervall Trumpet Vakant* Elias Svanberg** (vik*) Scott Natzke (vik**) Stefan Mattsson Tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning. Orkesteruppställningen presenterar ordinarie musiker. Trombon Eric Svensson* Lars Ivarsson (vik**) Bastrombon Johan Wiklund** Tuba Ole Christian Grønning* Pukor Lars Gärd* Anders Dahlstedt** Slagverk Martin Orraryd* Petter Svensson** Harpa Delphine Constantin* * Stämledare ** Alt stämledare
ALLTID PÅ EN MÅNDAG PIANO- OCH DUOAFTON MÅNDAG 9 MARS kl 19.00 Crescendo Norrköping Solister Akira Wakabayashi piano, Rieko Suzuki violin Schuberts Fantasi för piano och violin samt pianomusik av Rachmaninov, med flera. GÄSTSPEL: KUNGLIGA FILHARMONISKA ORKESTERN LÖRDAG 14 MARS kl 15.00 De Geerhallen Norrköping Introduktion kl 14.30 Kungliga Filharmoniska Orkestern Dirigent Sakari Oramo Solist Patricia Kopatchinskaja violin HONEGGER Rugby TJAJKOVSKIJ Violinkonsert i D-dur SIBELIUS Symfoni nr 1 Kommande konserter våren 2015 FRANSKA DRÖMMAR ONSDAG 18 MARS kl 18.00 De Geerhallen Norrköping Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Joachim Gustafsson Solister Sabina Bisholt sopran, Sibylle Glosted sopran, Elsa Ridderstedt sopran, Rebecca Fjällsby mezzosopran, Carl-Fredrik Tohver tenor, Sebastian Durán baryton, Ludvig Wallmark Ryberg baryton, Tobias Nyström bas Dröm dig bort till Paris en vanlig vardagskväll! SON gästas av sångare från Operahögskolan i Stockholm, som bjuder på ett franskt program med scener ur Offenbachs Hoffmanns Äventyr och Gounods Faust. Sångarna kommer från Kandidat 2, läsåret 2014/2015 på Operahögskolan. Konsertlängd ca 1 timme. SOPPA & NYBAKAT BRÖD kostar 75 kr och serveras i Bistron från kl 17.00. OBS förbokas! ESTER LETAR ORKESTER Familjekonsert LÖRDAG 21 MARS kl 15.00 De Geerhallen Norrköping Norrköpings Symfoniorkester Skådespelare Åsa Forsberg Passar barn från 3 år och uppåt. Aktiviteter i foajén kl 13-14.30. Konsertlängd ca 1 timme. ALLTID PÅ EN MÅNDAG TRIO NOVA OCH DÖDSSYNDERNA MÅNDAG 23 MARS kl 19.00 Crescendo Norrköping TRIO NOVA: Klara Hellgren violin, Kati Raitinen cello, Terés Löf piano ULLÉN Dödssynderna Läs mer om våra konserter på norrkopingssymfoniorkester.se KOMPLUS KOMMUNIKATIONSBYRÅ MICHAEL FRANCIS FOTO: MARCO BORGGREVE SON FOTO: MARCO BORGGREVE BJÖRN MALMQVIST FOTO: BRITA NORDHOLM SKIVOMSLAG FOTO: MARIA HOVBERG NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTERS SPONSORER 2014-2015 Guldpartners Ericsson AB, Holmen AB, Fastighets AB LE Lundberg Silverpartner Henry Ståhl Fastigheter AB ABB, Almroth Industrifastigheter AB, Best Western Hotel Princess, Ehlert Kurt och Brita, Ernst & Young AB, Foster Wheeler Energi AB, Gunnar Gunnarsson Fastighets AB, Holmen Paper AB, HSB, Hyresbostäder, Kinnarps Interior Norrköping AB, Mattssons Fastighetsutveckling AB, Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, SMHI, Swedbank, Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse, donation Tack för ert stöd! SON samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord. VD/Konstnärlig ledare, ansvarig utgivare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomas www.norrkopingssymfoniorkester.se, symfoniorkester@son.norrkoping.se