FARLIGT AVFALL Farligt avfall -är det sopor som bits? I ett hushåll finns farligt avfall som kan skada vår hälsa och miljö försök hitta alternativ!
Farligt avfall Farligt avfall innehåller ämnen som är skadliga för hälsan och miljön. Gemensamt för dessa ämnen är att de bryts ner långsamt eller inte alls. Detta innebär att de giftiga ämnen som en gång spridits i miljön kommer att finnas kvar under lång tid. Därför är det viktigt att det samlas in och tas om hand på ett korrekt sätt. Bäst vore förstås att sluta med att använda produkter som ger upphov till farligt avfall! Farligt avfall är t.ex: spillolja (motorolja, skärvätskor, bromsolja & smörjolja) oljefilter glykol lysrör och lågenergilampor kvicksilvertermometrar småbatterier bilbatterier nagellack lacknafta, aceton färgrester limrester avfettningsmedel, spillfett starka syror starka baser (lut mm) bekämpningsmedel (mot ogräs, svamp, skadedjur, insekter) framkallningsvätska och fixermedel avfall innehållande PCB, tungmetaller mm elavfall
Farligt avfall lämnas till en miljöstation Den vanligaste miljöstationen är en container inredd med märkta hyllor, backar, lådor och fat för olika typer av farligt avfall. Miljöstationerna finns på våra återvinningscentraler (ÅVC). Av säkerhetsskäl är miljöstationerna låsta, men personalen hjälper dig till rätta med att sortera avfallet. Bilbatterier lämnas i en separat behållare vid miljöstationen eller vid de bensinstationer som har särskilda boxar för bilbatterier. För småbatterier finns det batteriholkar vid återvinningsstationerna (ÅVS). Det finns sammanlagt tre miljöstationer i Lycksele kommun, Lycksele deponi/åvc, Kristineberg ÅVC samt Örträsk ÅVC, där hushållen kan lämna sitt farliga avfall utan avgift. Servicen ingår i renhållningsavgiften. Företag hänvisas till Lycksele kommun eller annan godkänd transportör. Miljöstationerna töms av kommunens entreprenör, Ragnsells. Miljöstationen vid ÅVC sköts av kommunens personal. Miljö- och byggnadsförvaltningen har tillsyn över miljöstationerna. Visste du att: Det produceras 45 miljoner ton avfall i Sverige varje år. Cirka 300 000 ton av detta är farligt avfall. I denna mängd ingår bland annat cancerframkallande och fosterskadande ämnen, brandfarliga, frätande och andra ämnen som är giftiga. I Lycksele samlades det 2004 in sammanlagt 48,2 ton farligt avfall från hushåll och små industrier. För varje innevånare blir det 3,7 kg per år. Vanligast är målarfärg, spillolja och småbatterier. OBS! Mediciner lämnas in på apoteket!
Här finns miljöstationerna i Lycksele Lycksele deponianläggning (ÅVC) Kristineberg återvinningscentral (ÅVC) Örträsk återvinningscentral (ÅVC) Tänk på att märka upp det du lämnar in och blanda inte olika kemikalier! Har du frågor om produkters kemiska egenskaper, ring Kemijouren under dagtid 08-783 11 11.
Vad händer med det farliga avfallet? Spillolja mellanlagras på Lycksele deponi tills det skickas till energiutvinning i godkända förbränningsanläggningar. Lösningsmedel, färgrester, lim och bekämpningsmedel sorteras, paketeras och märks innan transport till RagnSells kryoanläggning i Halmstad. Sedan transporteras det vidare till SAKAB i Kumla där det farliga avfallet slutförvaras eller förbränns vid mycket hög temperatur, 1300-1400 C, för fullständig förbränning. Småbatterier sorteras i Sundsvall. Nickel-kadmium (NiCd) batterierna tas omhand vid SAFT NIFE i Oskarshamn och kvicksilverbatterierna vid SAKAB i Kumla. De icke farliga batterierna läggs på Blåbergets deponi i Sundsvall. Återvinning av främst zink ur batterier är på gång. Bilbatterier levereras till Kuusakoski och skickas vidare till Boliden Bergsöe i Landskrona. Där töms batterierna på syra och blyet återvinns (återvinningsgrad 98%). Kvicksilvertermometrar sorteras vid RagnSells i Umeå och slutförvaras av SAKAB i Kumla. Lysrör och lågenergilampor innehåller det giftiga grundämnet kvicksilver (Hg). Bjästa Återvinning AB återvinner glaset och binder kvicksilvret med selen. Det går sedan på SAKAB:s deponi. HUSHÅLL MILJÖSTATION/ RAGNSELLS MELLANLAGER
Effekter på hälsa och miljö Tungmetaller Metallerna koppar, zink, kadmium, bly, krom, nickel, kobolt, arsenik, kvicksilver m.fl. är grundämnen och går inte att förstöra. En del metaller är livsnöd-vändiga för levande organismer i små koncentrationer, t.ex. koppar, zink och krom. Andra metaller har ingen nödvändig funktion hos levande organismer t.ex.bly, kadmium, kvicksilver och arsenik. Redan i mycket små mängder kan dessa metaller vara skadliga för växter och djur genom att t.ex. orsaka störningar i näringsupptag och fortplantningsförmåga. Kadmium, Cd Kadmium finns i batterier och färgpigment. Kadmium lagras i kroppen och kan ge njurskador, benskörhet och anemi (blodbrist). Det kadmium som människor år i sig kommer via maten, genom att växter tar upp kadmium som tillförts jorden via konstgödsel eller utsläpp till luft eller vatten. Kvicksilver, Hg Kvicksilver finns i batterier, lysrör och termometrar samt i amalgam. Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Kvicksilver avger kvicksilverånga och har stora förutsättningar att spridas långt. Det kvicksilver som vi en gång spridit i miljön utgör ett hot mot människor, djur och natur under lång tid framöver. Kvicksilver ansamlas i kroppen och kan bl.a. ge skador på centrala nervsystemet som yttrar sig i mentala och motoriska störningar. Andra effekter är njurskador och allergier. Bly, Pb Bly förekommer som rostskyddande färgpigment och i bilbatterier. Bly ansamlas i kroppen och kan ge skador på lever, njurar och nervsystem. Förhöjda blyhalter i hjärnan hos barn leder till försämrad inlärningsförmåga och nedsatt mörkerseende. Vid kronisk blyförgiftning uppstår blodbrist och störningar på nervsystemet.
Krom, Cr Krom används som färgpigment och i impregneringsmedel främst för trä. Krom orsakar vid låga doser skador på luftvägar och är cancerframkallande. Bekämpningsmedel Allmänt gäller att bekämpningsmedel är farliga att förtära och inandas. Hudstänk kan ge irritation, frätskador, cancer, skador på arvsmassan och störningar på fortplantningen. Det kan också ge skador på njurar, lever och immunförsvar. Spilloljor Inandning av höga halter oljedimma kan ge irritation i luftvägar, hosta och heshet. Långvarig exponering kan ge lunginflammation. Långvarig hudkontakt kan ge irritation och eksem. Oljestänk i ögonen ger sveda. Upprepad kontakt med spilloljor kan till exempel också ge torr hud, oljeakne och på lång sikt cancer. Visste du att: En droppe olja kan förstöra 1 000 liter vatten! Lösningsmedel Lösningsmedel förekommer i ren form och i olika produkter, t.ex. färg, lack, rengöringsmedel och lim. Lösningsmedel löser upp fett, är lättflyktiga och kan därmed lätt tas upp via lungor och hud. Inandning kan ge yrsel, huvudvärk, minnesförlust, medvetslöshet samt skador på nervsystem och lungor. Intag av lösningsmedel kan leda till illa-mående eller förgiftning. Lösningsmedel kan också orsaka förorening både i yt- och grundvatten Syror och baser Syror finns t.ex. i rengörings- och rostborttagningsmedel samt bilbatterier. Baser (alkali) finns bland annat i maskindisk-, färgborttagnings- och grovrengöringsmedel. Koncentrerade syror och baser är starkt frätande och kan ge svårläkta sår. Stänk i ögonen ger sveda eller frätsår och kan ge bestående synskador.
Alternativa produkter Bäst av allt är att minska användningen av kemikalier. Undvik kemikalier om det går, köp miljömärkta varor och överdosera inte! FÖNSTERPUTSMEDEL - Normalt räcker det med ljummet vatten och fönsterskrapa. Till feta fönster kan man använda lite T-sprit i vattnet. TOALETTRENGÖRING - Använd handdiskmedel till toaletten också. Citronsyra tar bort kalkavlagringar och vinsyra avlägsnar rostfläckar. Lycksele kommuns krav I Lycksele kommun och i hela Sverige, gäller att alla hushåll ska sortera ut farligt avfall och lämna till en miljöstation. Det ska vara i hela och tydligt märkta förpackningar. Blanda inte kemikalier tänk på explosionsrisken! Lästips Samla in kvicksilver (Naturvårdsverket 1996) Internetsidor www.kemi.se www.environ.se www.sakab.se www.elkretsen.se www.rvf.se www.hsr.se www.batteriforeningen.a.se www.hemtillholken.se www.sopor.nu Kontakta oss Tekniska förvaltningen Serviceenheten-renhållning, enhetschef 0950-167 52 E-post linda.astrom.lofgren@lycksele.se Miljö- och byggnadsförvaltningen, exp 0950-167 51 E-post miljokontoret@lycksele.se