GRUNDDOKUMENT MED RIKTLINJER FÖR ANDLIG VÅRD INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Fastställt av Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården den 8 mars 2004, uppdaterat den 13 februari 2012 1
Innehåll Definitioner 3 Andlig vård 3 Sjukhuskyrkan 3 Andlig vård i den öppna vården 3 Målsättning 4 Riktlinjer för själavården i hälso- och sjukvården 4 Kyrkornas plats och roll i samhällets hälso- och sjukvård 4 Andlig vård på sjukhusen 4 Andlig vård i den öppna vården 4 Standards for Health Care Chaplaincy in Europé 5 Tystnadsplikt, tystnadsrätt och sekretess 5 Kurser för själavårdsutbildning i andlig vård inom hälso- och sjukvården 6 Bilagor: 7 Bakgrundstexter Svenska kyrkans centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården 7 Sveriges Frikyrkosamråd Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården 7 Hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige 7 Historik 8 Kyrkliga texter och förhållanden 10 Svenska kyrkan 10 Sveriges Frikyrkosamråd 10 Katolska kyrkan 11 Den Ortodoxa kyrkan 11 Sjukhuskyrkans symbol 11 Utdrag ur lagar och förordningar 12 Adresser 15 2
GRUNDDOKUMENT FÖR ANDLIG VÅRD INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Fastställt av Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården (se sid 7) den 8 mars 2004, uppdaterat den 13 februari 2012. Definitioner Andlig vård Med andlig vård inom hälso- och sjukvården avses här den av Jesus Kristus inspirerade omsorg om människor som på uppdrag av hans kyrka utförs inom ramen för allmän och privat hälso- och sjukvård och kommer såväl patienter och deras närstående som sjukvårdspersonalen till del. Syftet med den andliga vården är att stödja och hjälpa, ge mod och hopp och att bistå vid omorientering inför nya faser i livet. Som några av dess viktigaste arbetsformer kan nämnas samtal, ge möjlighet att utveckla ritens språk, andlig vägledning, krisstöd, sakrament och gudstjänst. Sjukhuskyrkan Med uttrycket Sjukhuskyrkan avses det arbete som de kristna församlingarna tillsammans utför på sjukhusen i Sverige genom anställda och volontärer. Sjukhuskyrkan finns i första hand lokalt, som en församlingarnas gemensamma angelägenhet, där arbetet utförs på ekumenisk grund. Andlig vård i den öppna vården Med uttrycket öppen vård avses den hälso- och sjukvård som ges utanför sjukhusen. För den andliga vården inom den öppna vården svarar anställda och volontärer i de olika församlingarna. Arbetet genomförs med fördel i samråd med Sjukhuskyrkans anställda. Målsättning Målet för den andliga vården inom hälso- och sjukvården är att respektera och i möjligaste mån tillgodose de andliga behov som finns hos patienter, närstående och personal. Det är önskvärt att alla som arbetar med andlig vård inom hälsooch sjukvården, vare sig det är på sjukhus eller i öppenvård, söker omformulera detta övergripande mål i termer som gör utvärdering möjlig. 3
Riktlinjer för själavården i hälso- och sjukvården Kyrkornas plats och roll i samhällets hälso- och sjukvård Kyrkan har såväl Kristi uppdrag och samhällets förväntan att ge sitt bidrag till hälso- och sjukvården och vill utifrån det kristna evangeliet och sin helhetssyn på människan vara till tjänst. Andlig vård på sjukhusen a. Ekumeniskt arbete Den kristna sjukhussjälavården är ekumenisk, det innebär att representanter för kyrkor och samfund arbetar sida vid sida och representerar Kristi universella kyrka genom att företräda sitt eget samfund. b. Förhållande till andra religioner och livstolkningar Kyrkorna reserverar beteckningen Sjukhuskyrkan för det egna arbetet. Samtidigt präglas detta arbete av respekt för andra trosuppfattningar. Sjukhuskyrkan samarbetar så långt det är möjligt med företrädare för andra religioner och livstolkningar för att ge varje patient möjlighet att få andlig vård i enlighet med sina egna behov och önskemål. Andlig vård i den öppna vården a. Ekumeniskt arbete Den andliga vården i den öppna vården bör bedrivas i en ekumenisk anda. b. Samarbete med kommun och landsting En stor del av ansvaret för den öppna vården ligger på kommunerna. Arbetet med den andliga vården i den öppna vården bör därför utformas i samråd med och i nära kontakt med de ansvariga för hälso- och sjukvård i kommun och landsting. Standards for Health Care Chaplaincy in Europe På hemsidan för The European Network of Health Care Chaplaincy, www.eurochaplains.org, finns Standards for Health Care Chaplaincy in Europe, antagna vid nätverkets sjunde konsultation, Åbo 12-16 juni 2002. Där finns också den svenska översättningen: Grundsatser för andlig vård inom hälso- och sjukvården i Europa. 4
Tystnadsplikt, tystnadsrätt och sekretess Alla som har anförtrotts ett uppdrag inom den andliga vården inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. För skilda kategorier av medarbetare gäller dock olika regler, lagar och förordningar. För präster i Svenska kyrkan stadgas i kyrkoordningens 31 kap. 9 Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som präst har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har fått veta under bikt eller enskild själavård. (Motsvarande formulering finns för biskop i 30 kap. 3.) För diakoner i Svenska kyrkan stadgas i kyrkoordningens 32 kap. 9 Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under själavårdande samtal, om inte personen ifråga medger att uppgiften lämnas ut. Tystnadsplikten gäller inte om diakonen enligt lag ålagts att uttala sig under ed eller om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt 71 socialtjänstlagen (1980:620). Pastorer och diakoner i frikyrkorna samt katolska och ortodoxa själasörjare har i samband med sin ordination eller installation ålagts tystnadsplikt av sitt samfund. Diakon ger tystnadslöfte om sådant som anförtros i själavårdande samtal eller rör människors personliga förhållanden. Formuleringen avser att göra en distinktion mellan pastors tystnadsplikt (särskild/absolut) som har täckning i det juridiska begreppet tystnadsrätt och diakoners tystnadsplikt (allmän) som motsvarar sekretesslagens bestämmelser om allmän tystnadsplikt inom t ex skola, socialtjänst, vård och omsorg. Samtidigt föreligger anmälningsskyldighet för diakon om man får kännedom om vissa brott, t ex övergrepp mot barn. Tystnadsrätt innebär rätten att inte höras som vittne inför domstol om något man som pastor erfarit under bikt eller enskild själavård. Detta regleras av Rättegångsbalken 36 kap. 5 som lyder: Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Som präst inom annat trossamfund eller person med 5
motsvarande ställning får endast anses den som har erforderlig utbildning och kompetens för sådan syssla och är vigd eller avskiljd för detta och utövar det som sitt egentliga kall. Det innebär att tystnadsrätten är knuten till tjänsten och att person som övergår till annat yrke inte kan åberopa den inför domstol för annat än vad som erfarits i enskild själavård under den tid tjänsten varade. Pensioneras en person i tjänsten anses tystnadsrätten vara livet ut. Kurser för själavårdsutbildning i andlig vård inom hälso- och sjukvården Det är ytterst angeläget att den som får en tjänst i Sjukhuskyrkan eller i den öppna vården ges möjlighet till fördjupande utbildning på området. Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården tillhandahåller utbildningar för detta ändamål. Kursplaner och annan information om kurserna erhålles från Svenska kyrkans Centrum för andligvård inom hälso- och sjukvården www.samariterhemmet.se resp Frikyrkosamråd www.skr.org/frikyrkosamrad 6
Bilagor Bakgrundstexter Svenska kyrkans centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården Genom ett avtal mellan Svenska kyrkans församlingsnämnd (idag Trossamfundet Svenska kyrkan, Avdelningen för kyrkoliv och samhällsansvar) och Samariterhemmet i Uppsala startades den 1 februari 1999 Svenska kyrkans Centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården. I avtalet anges ett tiotal huvudområden, som den vid centret anställde konsulenten skall ägna sig åt, bl a utbildning och fortbildning av medarbetare i själavården på sjukhus, andlig vård i den öppna vården, kontakter med ansvariga inom Svenska kyrkans stift, internationella kontakter samt frågor som rör etik och människosyn. Sveriges Frikyrkosamråd FSR har följande medlemssamfund: Adventistsamfundet, Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Pingst Fria församlingar i samverkan, Svenska Alliansmissionen, Stockholm Vineyard samt det gemensamma samfund som 2011 bildades av Metodistkyrkan, Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet. Vid FSR:s kansli finns en heltidstjänst som konsulent för andlig vård i sjukvården. FSR har vidare av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) fått i uppdrag att handlägga ärenden som rör insatser för andlig vård i sjukvården utförda av företrädare för andra religioner. Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården I samband med omorganisation inom Sveriges Kristna Råd 1998 beslutade Svenska kyrkan och Sveriges Frikyrkosamråd att tillsammans bilda Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården. Samarbetsrådet består av sju ledamöter inklusive ordförande. Två av platserna är avsedda för konsulenterna för andlig vård inom hälso- och sjukvården (från Trossamfundet Svenska kyrkan och Sveriges Frikyrkosamråd) och två för ordförandena i personalföreningarna SKAIS (Svenska kyrkans anställda i Sjukhuskyrkan) och FAS (Frikyrkornas anställda i Sjukhuskyrkan). Trossamfundet Svenska kyrkan och Sveriges Frikyrkosamråd utser ytterligare en ledamot var och Stockholms Katolska stift utser en ledamot. Rådet har det övergripande ansvaret för samordningen av kyrkornas arbete för andlig vård inom hälso- och sjukvården och kan till sig adjungera också företrädare för den Ortodoxa kyrkan. En av Rådets viktigaste uppgifter är att i samråd med sina huvudmän fastställa kursplanerna för utbildning av såväl 7
församlingsanställda som volontärer vad gäller andlig vård inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige Orientering om hälso- och sjukvårdens organisation kan erhållas från bland annat Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se Historik för den kristna kyrkans andliga vård bland sjuka. Upprinnelsen till samhällets hälso- och sjukvård, liksom till den verksamhet som sjukhussjälavården står för, finns i Jesu exempel att i ord och i handling värna om sjuka och svaga människor. (Jämför exempelvis Matt 4:23, 9:35, 10:8 samt 25:31-46.) På Jesu uppmaning och i hans efterföljd har kyrkan genom århundraden vårdat sig om de sjuka. Medeltidens klosterväsen var den tidens bärare av denna omvårdnad. I och med reformationen kom hospital och sjukstugor att stå under landshövdingens och biskopens uppsikt. Själavården bland de sjuka var en av församlingsprästernas arbetsuppgifter. Vid hospitalen fanns hospitalspräster, och gudstjänster skulle hållas alla helgdagar. Under 1860-talet övertog landstingen ansvaret för vården. Men i enlighet med traditionen fortsatte landstingen att anställa lasarettspredikanter från Svenska kyrkan. Ordningen att landstinget och inte längre kyrkan hade ansvaret för den andliga vården fortsatte ända fram till år 1962. Detta år blev den andliga vården bland sjuka åter en kyrkans angelägenhet. Svenska landstingsförbundet och Svenska kyrkans pastoratsförbund utformade vid kyrkans övertagande av ansvaret för den andliga vården en rekommendation för fördelningen av ansvaret. Landstingen skulle svara för lokaler och fasta inventarier och Svenska kyrkan bära ansvar för den religiösa verksamheten. Som grund för fördelningen av prästtjänster till pastoraten användes bl.a. sjukhusens patientantal. Under tiden hade emellertid stora förändringar ägt rum. De fria kristna samfunden hade blivit alltmer etablerade. Det enskilda samtalet hade under 1930-talet kommit i centrum som en viktig del i själavården bland sjuka. Nu krävdes själasörjare med god utbildning i det själavårdande samtalets konst. Kunniga själavårdare var viktigare än konfessionstillhörighet. 8
Prästerna på sjukhusen hade kyrkobokföringsplikt i samband med födelse, dop och begravning. Därför var närvaron av präst från Svenska kyrkan självklar. En utredning med bland andra metodisten Göte Bergsten föreslog en speciell typ av tjänst, assistent, för att säkra möjligheten till ekumeniska tjänster. Innehavarna av dessa tjänster skulle tillhöra evangeliskt samfund. År 1958 föreslog regeringen att huvudmannaskapet från och med 1962 skulle åvila det pastorat inom vilket sjukvårdsinrättningen var belägen. Den ekumeniska frågan löstes genom att de fria trossamfunden fick möjlighet att fritt verka på sjukhusen. Därmed bar trossamfunden ett gemensamt ansvar för den andliga vården vid sjukhusen. Frikyrkosamfunden fick dock reella ekonomiska möjligheter att bedriva andlig vård vid sjukhusen först 1980 i och med de statsbidrag som då tillkom för tjänster som sjukhuspastor. År 1989 öppnades samma möjlighet för de katolska själavårdarna och något senare tillkom den första ortodoxa tjänsten. I början av 1980-talet utformade de kristna samfunden riktlinjer för andlig vård på sjukhus. I dessa riktlinjer fastslogs samverkansprincipen. Det grundläggande ansvaret finns hos samfunden, som på olika sätt finansierar arbetet. På sjukhuset tappar kyrkornas företrädare inte sin konfessionella identitet men kan genom sitt samarbete gestalta en verksamhet - Sjukhuskyrkan. I och med, bland annat, Ädelreformen 1992 och Psykiatrireformen 1995 har de kristna församlingarna ställts inför delvis nya arbetsfält och uppgifter i den öppna vården. På olika sätt har de sökt ta sig an dessa uppgifter. Som samlande beteckning för arbetet i såväl den slutna som öppna vården används begreppet andlig vård inom hälso- och sjukvården. En viktig händelse i den moderna sjukhussjälavårdens framväxt är dels bildandet av Föreningen Svenska Kyrkans sjukhuspräster och assistenter 1972 och de utbildningar i själavård bland sjuka, som startade 1982. Föreningens namn är i dag Svenska kyrkans anställda i Sjukhuskyrkan (SKAIS). En frikyrklig motsvarighet bildades 1997 med namn Föreningen för frikyrkornas anställda i Sjukhuskyrkan (FAS). Den första utbildningsmodellen var upplagd i tre steg, baskurs, grundkurs och högre kurs. Under år 2000 genomgick utbildningen en genomgripande förändring vad gäller kursplanerna. Med inspiration från pedagogiken i Clinical Pastoral Education (CPE) och Pastoralklinisk utdanelse (PKU) har utbildningen följande utformning: Själavårdsutbildning Del 1 har ett introduktionsseminarium och två kursveckor, den ena på hösten och den andra på våren påföljande år, Del 2 består av ett introduktionsseminarium och därpå tre veckor på hösten och tre 9
veckor påföljande vår. Mellan Del 1 och Del 2 genomgår kursdeltagarna persongenomgång om 20 timmar hos terapeut. Utöver kursveckorna består utbildningen av litteraturstudium, projektarbete, auskultation på vårdinrättning mm. För ytterligare information om utbildningen se www.samariterhemmet.se resp www.skr.org/frikyrkosamrad Sedan slutet av 1970-talet har Svenska kyrkan haft en konsulenttjänst för andlig vård inom hälso- och sjukvården. Från och med 1999 är denna knuten till Svenska kyrkans centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården. Sveriges Frikyrkosamråd har likaså en konsulent för andlig vård inom hälsosjukvården. De två samverkar i så gott som alla frågor som ligger inom ramen för deras ansvarsområde. I takt med att tiderna förändras finns numera också, särskilt i storstäderna, företrädare för andra religioner. Kyrkliga texter och förhållanden a. Svenska kyrkan Kyrkoordning för Svenska kyrkan, 1 Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. b. Sveriges Frikyrkosamråd Praktikan www.praktikan.se 3. SAMVERKANSORGAN Kapitel 9 Andlig vård inom hälso-och sjukvården Ett församlingsarbete Arbetet med andlig vård inom hälso- och sjukvården är ett församlingsarbete, djupt förankrat i det kristna evangeliet och oskiljaktigt från detta. Det är också, just därför, ett ekumeniskt arbete. I Sjukhuskyrkan arbetar präster, pastorer, diakoner, assistenter, musiker och frivilliga från olika kyrkor och samfund sida vid sida. Sveriges Frikyrkosamråd har slagit fast följande behörighetskriterier för sina medarbetare i Sjukhuskyrkan: Kriterier för behörighetsförklaring Pastorer eller FA-officerare som erbjuds och tillträder tjänst som sjukhuspastor, skall innan så sker behörighetsförklaras av Sveriges Frikyrkosamråd. FSR:s styrelse har delegerat ansvaret för denna behörighetsförklaring till Kommittén för andlig vård inom 10
sjukvården (KAVIS). Följande kriterier gäller för att pastor/fa-officer ska kunna behörighetsförklaras för tjänst som sjukhuspastor. Kriterier: Sjukhuspastor * skall vara ordinerad/avskiljd pastor eller FA-officer * skall rekommenderas av sitt samfund/sin församling * bör ha minst fem års erfarenhet i tjänst som församlingspastor eller kårofficer * skall ha personlig fallenhet och lämplighet för tjänsten * skall vara beredd att genomgå den utbildning och fortbildning som hör tjänsten till Särskild utbildning i själavård är meriterande Samma kriterier gäller i de fall det är aktuellt med en diakon från frikyrkorna. c. Katolska kyrkan Det yttersta ansvaret för sjukhussjälavården ligger hos biskopen, som efter behov utser särskilda själasörjare. d. Den Ortodoxa kyrkan Den Ortodoxa kyrkan är en gemenskap av lokala kyrkor. Dessa hålls samman av en gemensam tradition, men skiljer sig ofta åt ifråga om språk och etnicitet. Kyrkolivet i Sverige är tillsvidare i huvudsak strukturerat enligt dessa etniska enheter. Därför kan en person i behov av själavård, bland annat av språkliga skäl, i första hand behöva hänvisas till själasörjare från den egna etniska kyrkotraditionen. Genom besöksverksamhet av prästerskapet kan kyrkans sakramentala liv utsträckas till att omfatta även de sjuka. e. Sjukhuskyrkans symbol I mitten av 70-talet skapade konstnären Lars Eklund, efter en idé av sjukhusprästen Kjell Kallenberg, en symbol för Sjukhuskyrkan. Symbolen består av en blomma innesluten i ett kors. Från en avbruten stjälk spirar blomman och blir en bild för liv, hälsa och tron på uppståndelsen. Ur det brustna, avbrutna, kan något nytt växa fram. Symbolen knyter an till texten i Jesaja 11:1. Symbolen, som är varumärkesskyddad, igenkänns som logotyp på affischer och informationsmaterial och finns dessutom tillverkad i glas. SKAIS och FAS äger tillsammans rätten till symbolen, som används på de sjukhus där Sjukhuskyrkan finns. Symbolen är inarbetad och välkänd, praktisk i den ekumeniska kontexten där annars ett flertal logotyper skulle behöva finnas med för att presentera de sändande församlingarna. 11
Utdrag ur lagar och förordningar 1. Regeringsformen, 1 kap., 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (1976:871). 2. Regeringsformen, 2 kap., 1 Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad... 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. 3. Regeringsformen, 2 kap., 22 Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om 1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 ). 4. Lag (1998:1593) om trossamfund, 1 Bestämmelser om religionsfrihet finns i regeringsformen och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 5. World Health Organisations definition av hälsa Health is a state of complete physical, mental, and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. 12
6. Hälso- och sjukvårdslagen, 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). Krav på hälso- och sjukvården 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. 5. tillgodose patienternas behov av kontinuitet och säkerhet i vården. 6. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 7. Hälso- och sjukvårdslagen, 8 I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall landstinget samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. Lag (1995:835). 8. Hälso- och sjukvårdslagen, 21 I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall kommunen samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. Lag (1995:835). 9. Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 1993:17 SOSFS 1993:17 upphävdes den 1/7 2008. Anledningen var att de synpunkter vad gäller mål för patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsa som genomsyrar texten numera kommit att bli så allmänt vedertagna att de inte längre behöver finnas som ett allmänt råd från Socialstyrelsen. Sjukhus och enskilda kliniker har ofta egna värdegrundsdokument där detta framkommer, liksom det gör i riktlinjer för omvårdnaden av olika diagnosgrupper. I andra publikationer, till exempel Socialstyrelsens rekommendation 13
Kompetensbeskrivning för leg. sjuksköterska, finns omvårdnadsperspektivet tydligt beskrivet. Valet att behålla SOSFS-texterna i Grunddokumentet beror på att begreppen existentiell hälsa och andlig hälsa inte är synonymer. En av den andliga vårdens uppgifter är att peka på just detta. Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 1993:17, Inledning En humanistisk människosyn och ett antagande om människors lika värde genomsyrar HSL. Detta innebär bl.a. att ett genomtänkt etiskt förhållningssätt ingår i kraven på god vård. Detta gäller även omvårdnad. Liksom all annan vård ges omvårdnad till patienterna på lika villkor utifrån vars och ens behov, oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etnisk bakgrund och religion. Patienten ges möjlighet att delta i beslut om och genomförande av sin omvårdnad. Varje situation är unik och omvårdnaden utformas därför individuellt. Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 1993:17, Omvårdnadsåtgärder Omvårdnadsåtgärder i vid mening innebär att berörd personal i samverkan med patienten och när så är lämpligt även patientens närstående formulerar och tydliggör mål för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Omvårdnadsåtgärder spänner över ett brett fält från högteknologiska insatser till stöd i existentiella kriser. 10. Sekretesslagen, 25 kapitlet Sjukvårdspersonalens skyldighet att iaktta sekretess regleras i sekretesslagen. 11. Lag om Svenska kyrkan, 4 Församlingen är lokal enhet inom Svenska kyrkan och omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. 12. Förordning(1999:974) om statsbidrag till trossamfund, 11 Verksamhetsbidrag får lämnas till andlig vård inom sjukvården. 14
Adresser: Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården Kontaktpersoner är konsulenterna för Svenska kyrkans Centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården (se nedan), samt Frikyrkosamråds konsulent för andlig vård inom hälso- och sjukvården (se nedan). Svenska kyrkans Centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården Konsulentens adress: Telefon: 018-56 40 24 Hemsida: www.samariterhemmet.se Postadress: Samaritergränd 2, 753 19 Uppsala Sveriges Frikyrkosamråd, andlig vård inom hälso- och sjukvården. Konsulentens adress: Telefon: 08-453 68 33 Hemsida: www.skr.org/frikyrkosamrad Postadress: Sveriges Frikyrkosamråd, Box 14038, 167 14 Bromma Besöksadress: Ekumeniska Centret, Gustavslundsvägen 18, Alvik. T-banestation Alvik Föreningen för Svenska kyrkans anställda i Sjukhuskyrkan (SKAIS) Ordförande: Jan Bränström Mailadress: jbm055@lvn.se Föreningen för Frikyrkornas anställda i Sjukhuskyrkan (FAS) Ordförande: Jonas Karlsson Mailadress: jonas.karlsson@ltkalmar.se 15
16