Utbildningsinspektion i Råsundaskolan, förskoleklass och årskurs 1 9. Inledning

Utbildningsinspektion i Solna kommun Råsundaskolan Dnr 53-2006:3381 Utbildningsinspektion i Råsundaskolan, förskoleklass och årskurs 1 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Solna kommun och besökt Råsundaskolan den 27 29 november 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplan och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida. (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Råsundaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Råsundaskolan intervjuades skolledning, elever, personal och föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även verksamheten i förskoleklass och i skolans samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för sbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Råsundaskolan Antal elever Förskoleklass 46 Grundskola 651 Källa: Uppgifterna ovan är skolans egna och gäller december 2007. Råsundaskolan ligger i Solna kommun norr om Stockholm och omfattar förskoleklass och årskurs 1 9. Skolan har tre särskilda undervisningsgrupper för elever med

2 (17) rörelsehinder i årskurs 1 6 (Rh-enheten). Rh-enhetens upptagningsområde består av Stockholms läns norra del. Två för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom finns också på skolan. Skolan har även två egna särskilda undervisningsgrupper för elever som av olika skäl behöver extra stöd i sin skolgång. Vissa klasser i de lägre årskurserna är åldersblandade. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor och är organiserad i nio vertikala arbetslag med varsin arbetslagsledare: fyra för förskoleklass och årskurs 1 5, fyra för årskurs 6 9 och ett arbetslag för Rh-enheten. Alla arbetslagsledare, förutom en, ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med rektorn och den biträdande rektorn. Skolan ingår, tillsammans med övriga skolor i Solna, i försöket med timplanelös utbildning i grundskolan, vilket kommenteras ytterligare i kommunrapporten. Denna rapport omfattar inspektion av förskoleklass och grundskola. Kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg behandlas i separata verksamhetsrapporter. Helhetsbedömning Inspektörernas huvudsakliga intryck är att Råsundaskolan är en väl fungerande skola med goda förutsättningar att bedriva en verksamhet i enlighet med de riktlinjer författningarna anger. Verksamheten i skolans förskoleklass stämmer överens med läroplanens mål och riktlinjer samt ger en god grund för barnens fortsatta lärande och utveckling. Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten och leder den övergripande pedagogiska utvecklingen. Ledningen är också väl medveten om skolans utvecklingsområden och arbetar systematiskt för att förbättra verksamheten. Undervisningen bedöms i huvudsak hålla god och ge goda förutsättningar för eleverna att nå utbildningsmålen. Verksamheten är dock mer eller mindre anpassad till elevernas individuella behov och förutsättningar beroende på lärare. Även elevernas möjlighet till inflytande över det egna lärandet beror på den enskilde läraren. För elever i årskurs 5 finns nationella uppnåendemål i alla ämnen. Skolan gör dock inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen i årskurs 5 och saknar därmed en samlad bild av resultaten vilket måste åtgärdas. En sådan bild är nödvändig, bland annat för att upptäcka variationer i elevernas måluppfyllelse. Dessa resultat behöver sedan analyseras för att åtgärda eventuella brister i verksamheten. Skolans resultat är i huvudsak goda och det genomsnittliga meritvärdet ligger över genomsnittet i både kommunen och riket. Skolan bör dock bland annat mer ingående analysera könsrelaterade betygsskillnader mellan ämnen. En av skolans starka sidor är organisationen och arbetet för att upptäcka och ge särskilt stöd till elever. Ett område där skolan behöver vidareutvecklas är inom arbetet med normer och värden. Bristen på arbetsro under lektioner är något flera elever och föräldrar som

3 (17) inspektörerna möter anför som ett problem i vissa klasser. Inspektörerna ser även exempel på personalens olika förhållningssätt, både i och utanför klassrum och även elever och föräldrar vittnar om dessa skillnader. Ett exempel på bristande resultat av skolans värdegrundsarbete är matsalen där det, vid inspektörernas besök, varken råder ordning eller matro. Det finns emellertid många goda exempel på hur ledning och personal arbetar för att värdegrunden ska förbättras. Detta arbete har dock, enligt inspektörerna, endast delvis lämnat avtryck i verksamheten varför skolans arbete med normer och värden bör vidareutvecklas och resultaten av detta förbättras. Skolans svaghet synes vara det faktum att skolans två delar, tidigaredelen med förskoleklass och årskurs 1 5 och senaredelen med årskurs 6 9, bedriver sina verksamheter i stort sett separerade från varandra. Personal och elever i tidigare- och senaredelen möts sällan och inspektionen visar på ett flertal exempel där avsaknaden av samarbete är tydlig. Ledningen är medveten om detta och menar att det är ett utvecklingsområde på skolan. Skolans sarbete kan utvecklas genom en bättre uppföljning av bland annat kunskapsresultaten. Kvalitetsredovisningen bör innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Även arbetet med normer och värden bör utvärderas kontinuerligt, i synnerhet då inspektörerna bedömer att detta är ett förbättringsområde för skolan. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör mer ingående analysera könsrelaterade betygsskillnader mellan ämnen. - Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna bör vidareutvecklas. - Skolans lokala tolkningar av de nationella betygskriterierna bör revideras. - Rektorn och lärarna bör försäkra sig om att all undervisning utgår från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.

4 (17) - Lärarna bör förbättra arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande över undervisningen och det egna lärandet. - Skolan bör utveckla arbetet med samverkan mellan lärarna inom skolans olika delar. - Lärarna bör vidareutveckla arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas behov. - Åtgärdsprogrammens innehåll bör förbättras. - Skolans värdegrundsarbete och resultat av detta bör förbättras. - Skolans tillgång på datorer bör förbättras. - Skolans sarbete bör vidareutvecklas. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat - om eleverna tillägnar sig goda kunskaper i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål.

5 (17) Tabell 1. Sammanställning av betygsresultat för årskurs 9 i Råsundaskolan jämfört med samtliga kommunala skolor i Solna kommun samt i riket år 2005 2007, enligt statistik från Skolverket. Råsundaskolan Solna kommun Riket Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 81,7 70,0 80,7 71,0 72,3 68,0 75,5 76,0 76,1 95,7 93,8 96,4 90,8 92,0 89,8 89,2 89,5 89,1 Meritvärde 1 219,0 210,7 216,2 209,7 209,8 210,2 206,3 206,8 207,3 Kommentar: I författningarna anges att skolan har ansvar för att eleverna inhämtar nödvändiga kunskaper i enlighet med målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Inspektionen visar att de kunskapsresultat som finns att tillgå på skolnivå sammantaget är goda. Enligt skolans egna uppgifter bedömdes 97 procent av eleverna uppnå målen i de nationella ämnesproven för årskurs 5 i matematik och svenska år 2007. Motsvarande siffra i engelska var 94 procent. År 2006 var motsvarande siffror 83 procent i matematik, 90 procent i svenska och 88 procent i engelska. Utöver resultaten i de nationella ämnesproven kan skolan inte redovisa hur måluppfyllelsen i övriga kursplaneämnen för årskurs 5 ser ut. Tabell 1 visar att 19 procent av eleverna inte nådde målen i alla ämnen år 2007. Skolans genomsnittliga meritvärde var samma år 216 poäng vilket är högre än både i kommunen och i riket. Resultaten visar dock på stora skillnader mellan pojkar och flickor, i synnerhet år 2007, då flickorna hade ett genomsnittligt meritvärde på 243 poäng medan motsvarande siffra för pojkar var 193. Betygsskillnader mellan pojkar och flickor varierar mellan ämnen. Exempel på stora skillnader är bland annat i ämnena musik och biologi där 11 procent av pojkarna bedömdes nå målen för betyget Mycket väl godkänt medan motsvarande andel för flickorna var 46 procent. Endast i ämnet idrott och hälsa hade pojkarna högre genomsnittliga betyg än flickorna. I de nationella ämnesproven för årskurs 9 uppger skolan att 94 procent av eleverna uppnådde målen för ämnesprovet i svenska, 96 procent i engelska och 89 procent i matematik. 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

6 (17) 1.2 Uppföljning av kunskapsresultaten - om resultatet av skolans verksamhet följs upp kontinuerligt så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, - om lärarna använder resultaten från de nationella proven för att analysera och främja elevernas kunskapsutveckling, - om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, - om kunskapsresultaten följs upp i alla årskurser. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Uppföljning av kunskapsresultaten sammantaget är av god. Elevernas kunskapsresultat följs upp på individnivå av lärarna och på klassnivå genom kontinuerliga klasskonferenser. Ledningen går igenom betygsstatistik för varje ämne och diskuterar eventuella avvikelser med lärarna. I de tidigare åldrarna har lärarna tagit fram väl genomarbetade lokala tolkningar av kursplanemålen i flertalet ämnen, så kallade avkryssningsscheman. Dessa scheman utgör, enligt inspektörerna, en god grund för att i sammanställd form ge den samlade bild av elevernas kunskapsutveckling som, vid inspektionsbesöket, saknas på skolan. Se även under avsnitten Kunskapsresultat och Kvalitetsarbete. Inom följande områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls: Uppföljning av alla ämnen Enligt författningarna åligger det skolan att följa upp elevernas resultat i förhållande till de nationella målen. Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. I Råsundaskolan finns ingen samlad bild av huruvida eleverna i årskurs 5 når dessa mål eller inte. På skolnivå i årskurs 5 finns, som tidigare nämnts, endast resultaten från de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik att tillgå. Eftersom skolan inte kan redogöra för hur stor andel av eleverna som når de nationella målen i årskurs 5 i kursplanernas samtliga ämnen, bedömer inspektörerna att detta måste åtgärdas.

7 (17) 1.3 Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat - om lärarna utvärderar varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål i samtliga ämnen, - om kontinuerliga utvecklingssamtal, med stöd av den individuella utvecklingsplanen, genomförs samt att ett samtal förs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, - om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, - om betygskatalog förs på ett rättssäkert sätt, - om betyg sätts enligt författningarna krav. Bedömning av området Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat är av god. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik används bland annat läsutvecklingsschema (LUS), nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 samt olika diagnosmaterial. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs kontinuerligt av lärarna och i samband med att individuella utvecklingsplaner upprättas vid utvecklingssamtalen. Alla elevers läsförståelse screenas/testas också av speciallärarna i årskurs 2. Lärarna utnyttjar vid betygssättningen all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna. Lärarna på skolan samarbetar i hög grad kring betygssättningen. Betygskatalog förs på ett rättssäkert sätt. Inom följande område bedömer inspektörerna dock att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls: Individuella utvecklingsplaner Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner i Råsundaskolan. Dessa saknar ibland helt hänvisning till vilka skolans insatser ska vara

8 (17) för att eleven ska ha framgång i sin kunskapsutveckling. De individuella utvecklingsplanerna är inte heller alltid tydligt framåtsyftande utan i flera fall snarare en beskrivning av elevens hittillsvarande utveckling. De mål som formuleras för elevernas utveckling bör ytterligare konkretiseras och kopplingen till de nationella målen tydliggöras. Exempelvis bör omdömen om elevens beteende, t.ex. passar tiden, god närvaro, trevlig tjej och arbetar bra på lektionerna, undvikas då de saknar denna koppling. Även målen att sträva mot i läroplan och kursplaner bör beaktas vid upprättandet. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör vidareutvecklas. Betygssättning enligt författningarnas krav Enligt författningarna ska betyg bestämmas med hjälp av de nationella betygskriterier som har fastställts för ämnena. Råsundaskolan har en tydlig och omfattande arbetsplan med lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna i alla ämnen. Där beskrivs en progression i ämnena i olika steg. Planerna sträcker sig från förskoleklass till årskurs 9. Planerna innehåller även betygskriterier som i flertalet fall är väl anpassade till nationella betygskriterier. I något fall beskrivs dock aktivt deltagande och kvantifieringar såsom Eleven har gjort årskursens två hemuppgifter som betygsgivande. Även detaljerade beskrivningar av vad eleverna ska göra förekommer, exempelvis i slöjd. Inspektörerna bedömer att skolans lokala tolkningar av de nationella betygskriterierna bör revideras så att de i samtliga fall överensstämmer med de nationella. 1.4 Genomförande av utbildningen - om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans verksamhet, - om organisation och varierade arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, - om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, - om undervisningen är allsidig och saklig, - om alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, - om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God

9 (17) Trots flera goda exempel bedömer inspektörerna att området Genomförande av utbildningen sammantaget är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning och grundar sig främst på att nedanstående utvecklingsområden är av sådan dignitet att genomförandet av utbildningen som helhet ej kan bedömas vara av god. Inspektörerna vill dock framhålla den samverkan skolan har med idrottsföreningar inom ramen för skolans val där eleverna bland annat erbjuds fotboll, friidrott och simning som ett mycket gott exempel på samverkan med närsamhället. Inom följande områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls: Läroplan/kursplaner anger inriktningen för verksamheten I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har staten ålagt skolorna ett ansvar för att eleverna i grundskolan uppnår vissa kunskapsmål. Varken läroplanens mål att uppnå eller kursplanerna för grundskolans ämnen gäller emellertid för förskoleklassen. I Råsundaskolans arbetsplan finns dock så kallade mål att uppnå även för förskoleklassen. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Genom förskoleklassen ska övergången från förskola till grundskola underlättas Därför är det viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg och skapande och barnens eget utforskande får genomslag i verksamheten och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Förskoleklassen har en speciell ställning mellan förskolan och åren i grundskolan och ska vara en integrering av de olika kulturerna. Läroplanen anger att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Läraren ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former; fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. Vidare anges att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Utrymme ska ges för elevens eget skapande och möjligheter att använda olika uttrycksmedel ska ges. Eleverna ska ges möjligheter att pröva olika arbetssätt för att tillägna sig de kunskapser som uttrycks i läroplanen och kursplanerna. I inspektionen framkommer att elever och föräldrar överlag är nöjda med den undervisning som bedrivs på skolorna. Lärarna kan i samtal med inspektörerna motivera sina pedagogiska tankar och framhåller också vikten av att alla elever ges utmaningar utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Vid inspektörernas besök observeras varierade arbetsformer, hur olika kunskapsformer ges utrymme och bland annat elevernas förmåga att samarbeta aktivt tränas. Vid en del lektionsbesök har inspektörerna dock svårt att se hur läroplanens mål att sträva mot ligger till grund för planering och genomförande. Inspektörerna ser exempel där undervisningen till stor del styrs av läroböcker. Flera av de elever inspektörerna möter beskriver arbetssätten i vissa ämnen som ensidiga och att de upplever att en del lärare främst grundar sin bedömning och betygssättning på så kallade faktakunska-

10 (17) per. En del elever kan också i detalj beskriva hur i stort sett varje lektion i ett visst ämne går till. Vid några lektionsbesök noterar inspektörerna att eleverna inte förstår målet med uppgiften med bristande intresse som följd. Inspektörerna bedömer att skolan, trots flera goda exempel, bör utveckla arbetet så att all undervisning tar sin inriktning i strävansmålen oberoende av lärare. Se även under avsnittet Normer och värden. Inflytande och ansvarstagande Enligt läroplanen ska läraren tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar. Eleverna framhåller bland annat att de ges möjlighet till inflytande i de natur- och samhällsorienterande ämnena. Även i vissa praktiskt estetiska ämnen ges denna möjlighet. Elevernas utsagor bekräftas av inspektörernas egna iakttagelser i samband med lektionsbesök. En del lärare ger i samtal med inspektörerna exempel på hur eleverna får planera delar av sitt arbete och välja redovisningsformer. Andra lärare låter eleverna komma med förslag till lektionsinnehåll och för samtal med eleverna om hur de tänker kring sitt eget lärande och olika inlärningsstilar. Denna bild är emellertid inte entydig. Under inspektionstillfället framkommer i intervjuer och samtal med elever att deras möjligheter till inflytande över undervisningen i vissa ämnen är begränsat. Inspektörerna ser också vid lektionsbesök exempel på svagt elevinflytande och flera elever inspektörerna möter uppger att lärarna vanligtvis planerar undervisningen utan elevernas medverkan. Skolledningen är medveten om denna problematik och arbetar på olika sätt för att utveckla elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. Skolan bör, enligt inspektörernas bedömning, utveckla arbetssätt och arbetsformer för att öka elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen och sitt eget lärande så att detta inflytande inte är avhängigt vilken lärare eleverna har. Samverkan inom skolan Av författningarna framgår att arbetet med att skapa en god miljö för utveckling och lärande är ett gemensamt uppdrag för skolans personal. Goda exempel finns på väl fungerande samverkan mellan lärare inom årskurser och i ämneskategorier. Skolan har bland annat, enligt rektorn, under flera år arbetat övergripande med så kallade pedagogiska ämneskvällar där skolans samtliga lärare möts i diskussioner i varje ämne. Det finns dock, enligt inspektörerna, påtagliga brister gällande samverkan. Enligt lärarna möts arbetslagen från tidigaredelen och senaredelen sällan och värdegrundsfrågor eller pedagogik diskuteras endast vid enstaka tillfällen. Skolövergripande studiedagar förekommer inte heller särskilt ofta. Eleverna möts sällan och skolans två elevråd för yngre respektive äldre elever samverkar inte. Ämnessamverkan inom och mellan årskurser och ämnen försvåras enligt lärarna bland annat genom de organisatoriska lösningar som valts. Inspektörerna bedömer att arbetet med samverkan mellan lärarna inom skolans olika delar är ett viktigt utvecklingsområde. Skolledningen är medveten om detta och redovisar vid inspektionstillfället planerade organisationsförändringar för att bland annat utveckla samarbetet. Återkommande tid kommer även att avsättas för pedagogiska diskussioner i tvärgrupper.

11 (17) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov - om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, - om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd, - om åtgärdsprogram alltid upprättas vid särskilda stödinsatser. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov i huvudsak är av god. Samtliga intervjuade anser att skolans arbete med att ge elever särskilt stöd fungerar bra. Rektorn är mycket engagerad i elevvårdsarbetet och arbetet inom detta område är välorganiserat. Rektorn har goda kunskaper om enskilda elever. Särskilt stöd ges generellt sett i alla ämnen. Lärarna skriver så kallade handlingsplaner för elever som befaras inte nå målen. Av dessa framgår tydligt vilka elevens behov är och hur de ska tillgodoses. Speciallärare och specialpedagoger ingår i olika arbetslag och hjälper dessa med pedagogisk handledning och observation av enskilda elever. Särskilt stöd ges till elever, antingen i klassen, enskilt eller i liten grupp. Arbetet i skolans särskilda undervisningsgrupper fungerar väl. Inom ramen för skolans val erbjuder skolan läxhjälp vilket är mycket uppskattat av de elever inspektörerna talar med. Inom följande områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls: Anpassning till varje elevs förutsättningar och behov Enligt författningarna ska skolans undervisning anpassas till elevernas förutsättningar och behov. Under inspektionen framkommer att anpassningen av undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov är lärarberoende. Inspektörerna ser exempel på god individanpassning där alla elever ges möjligheter till lärande på sin nivå men även exempel där elever gör uppgifter trots att de redan behärskar dem. Intervjuade elever bekräftar denna bild. Nästan samtliga klasser är åldershomogena och alla elever i en årskurs arbetar på samma nivå. I vissa fall anpassas undervisningen genom att läromedel av olika svårighetsgrad används. Vid flertalet lektioner som inspektörerna besöker arbetar dock eleverna med samma uppgifter på samma tid. Trots flera goda exempel bedömer inspektörerna att skolans arbete med att individanpassa undervisningen som helhet bör vidareutvecklas. Upprättande av åtgärdsprogram Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder åligger det

12 (17) enligt grundskoleförordningen rektorn att se till att behovet utreds och att åtgärdsprogram utarbetas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av behöver förbättras genom att målen konkretiseras och specificeras. Åtgärder är tydligt beskrivna medan målbeskrivningarna kortfattat anger till exempel, få godkänt i alla ämnen eller att arbeta mot målen för årskursen. I samband med upprättandet av åtgärdsprogram är det även av yttersta vikt att elevens lärmiljö analyseras och att undervisningen kritiskt utvärderas för att upptäcka eventuella brister. Inspektörerna bedömer att innehållet i åtgärdsprogrammen bör förbättras. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanen framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro - förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling, - om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, - om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever, - om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro är av mindre god. Under inspektionen framkommer olika bilder av hur lärarna, i synnerhet i den sena-

13 (17) redelen, ser på värdegrundsarbetet och även på vilket sätt och hur ofta lärarna arbetar med detta. Även inom detta område har inspektörerna svårt att se hur läroplanens mål att sträva mot gällande normer och värden genomsyrar hela verksamheten. Både föräldrar och elever ger exempel på lärares olika förhållningssätt. Inspektörerna ser även exempel på dessa skillnader under inspektionsdagarna. Några grupper är enligt elever, föräldrar och lärare stökiga vilket bekräftas vid vissa av inspektörernas lektionsbesök. Just bristen på arbetsro under lektioner är något flera elever och föräldrar som inspektörerna möter för fram som ett problem i vissa klasser. Skolan har ämnet livskunskap på schemat men enligt intervjuade elever genomför inte alla mentorer detta kontinuerligt och en del elever inspektörerna möter anser att livsfrågor och etiska dilemman inte ges särskilt stort utrymme i skolans dagliga verksamhet. Miljön i skolans matsal är, vid inspektionsbesöket, otillfredställande. Tallrikar, bestick, glas, pappersservetter och matrester lämnas i vissa fall kvar på eller under borden. Denna brist på omsorg om miljön och känsla för andras trivsel betyder, enligt inspektörerna, att det är angeläget att skolans arbete med normer och värden förbättras. Skolan har enligt skolledningen tagit fram ordningsregler tillsammans med elever och personal. Flera av de elever inspektörerna möter menar dock att dessa inte efterlevs medan andra är osäkra på innehållet. Även föräldrar framhåller att ordningsreglerna ännu inte har satt sig. Flertalet intervjuade pekar dock på att arbetet med värdegrunden och resultatet av detta på senare tid har förbättrats. Skolan har även sedan höstterminen 2006 en elevombudsman som arbetar med eleverna när eventuella kränkningar uppstår. Inspektörerna bedömer att skolan, behöver förbättra värdegrundsarbetet samt resultatet av detta. Inom följande områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls: Likabehandling Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Likabehandlingsplanen ska arbetas fram under medverkan av elever och personal. Se även Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Råsundaskolan har en likabehandlingsplan. Planen uppfyller dock inte fullt ut de krav som lagen ställer. Bland annat saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Lärare och elever har, enligt skolledningen, varit delaktiga i framtagandet men flertalet intervjuade känner sig osäkra på innehållet och inspektörernas intryck är att planen, trots ett omfattande arbete inför dess framtagande, inte uppfattas som det levande dokument på vilket skolans värdegrundsarbete vilar. Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte delegerat till rektor varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten.

14 (17) 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Rektors ansvar - om rektor är förtrogen med det dagliga arbetet, - om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten utvecklas i riktning mot de nationella målen, - om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Rektors ansvar är av god. I inspektionen framkommer att rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten. Flertalet intervjuade vittnar om att ledningen är engagerad, bra på att kommunicera, lyssnande och lyhörd. I formella och informella möten med personalen och eleverna skaffar sig rektorn information om hur organisation och undervisning fungerar. Arbetslagen har stor frihet att utveckla det egna arbetet och arbetslagens möten utgör en plattform för pedagogiska diskussioner och verksamhetsbeslut. Skolledningen är väl förtrogen med skolans förtjänster och utvecklingsområden och omprövar ständigt sitt arbete. Inspektörerna vill dock påpeka att det finns ett antal förbättringsområden på skolan vilka tyder på att rektorns pedagogiska ledarskap i vissa avseenden kan utvecklas. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling - om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, - om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,

15 (17) - om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att professionellt kunna utföra sina arbetsuppgifter, - om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: God Flertalet lärare på Råsundaskolan har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver och erbjuds kontinuerligt kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Rektorns och personalens kunskaper om gällande bestämmelser är goda. Inspektörerna bedömer att området Personalens utveckling och kompetens är av god. 3.3 Tillgång till utbildning - om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, - om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, - om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, - om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, - om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, - om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som innebär en ringa kostnad. Bedömning av området Tillgång till utbildning: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Tillgång till utbildning är av god. Av inspektionen framgår att eleverna i Råsundaskolan i huvudsak erbjuds en verksamhet och undervisning som till innehåll och omfattning är i enlighet med gällande bestämmelser. Inom följande område bedömer inspektörerna dock att styrdokumentens mål och

16 (17) krav inte uppfylls: Utrustning och lokaler Enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till de hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Under inspektionen framkommer att tillgången på datorer är bristfällig. Vissa klassrum saknar helt datorer, vissa har några få men uppkopplingen mot internet är, enligt lärare, mycket långsam. Vissa lärare uppger att de drar sig för att använda datorer i undervisningen då det är för tidskrävande. Skolan har dock en datorsal som är flitigt använd. Skolledningen är medveten om problemet och avser att till nästa år äska pengar för att inskaffa ett antal bärbara datorer. Inspektörerna bedömer att skolans tillgång på datorer bör förbättras. 3.4 Kvalitetsarbete - om skolan bedriver ett systematiskt sarbete med syftet att nå målen i styrdokumenten, - om det systematiska sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Trots att skolan följer upp och utvärderar arbetet på olika nivåer finns ingen tydlig bild hos personalen eller dokumentation som beskriver sarbetet och processen med uppdrag, mål, genomförande, uppföljning, resultat, analys samt åtgärder vid eventuell bristande måluppfyllelse. Det är rektorns ansvar att ett sådant arbete kontinuerligt bedrivs. Inom följande områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls: Systematiskt sarbete I författningarna finns angivet att skolans verksamhet ska utvecklas så att den svarar mot nationella mål och riktlinjer. Detta främjas bland annat genom systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten. Vid läsårets slut utvärderar personalen det gångna årets arbete och skolledningen gör utifrån denna utvärdering en sammanställning. Inspektionen visar trots detta att skolans övergripande sarbete bör vidareutvecklas, exempelvis genom att sammanställa och analysera de

17 (17) resultat som verksamheten som helhet når i förhållande till de nationella målen, både vad gäller kunskaper, normer och värden och vilka åtgärder som behöver sättas in för att förbättra måluppfyllelsen. Se även under avsnittet Uppföljning av kunskapsresultaten. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola årligen upprätta en sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Redovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Samtliga skolor i Solna kommun använder en gemensam mall för sredovisning där två olika målområden följs upp varje år. I sredovisningen för 2006 är dessa områden Matematik och Särskilt stöd. För Råsundaskolan finns här redovisning och analys av resultat samt uppgift om vissa åtgärder med anledning av analysen. Uppföljning av övriga ämnen och målområden saknas. Inte heller finns redovisat vilka resultat som uppnåtts när det gäller arbetet med de mål att sträva mot som läroplanen anger. Inspektörerna konstaterar att sredovisningen därmed inte innehåller alla de delar som förordningen anger. Den kan därför inte ligga till grund för analys av skolans verksamhet som helhet och fyller inte heller den avsedda funktionen att informera om verksamhet och resultat. Inspektörerna bedömer att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav vilket måste åtgärdas. 2008-03-14 Stockholm Lotta Hedén Lee Gleichmann Linnarsson