Uppföljning av Skitlite målen i Sopsamarbete Skåne Nordväst

Uppföljning av Skitlite målen i Sopsamarbete Skåne Nordväst 2010-2015 Cecilia Holmblad, NSR Karolina Karlsson, LSR Sandra Persson, Nårab 2016-04-05

Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Strategiska mål... 2 2.1 Hur ligger vi till??... 3 2.1.1 Når vi de regionala målen?... 3 2.2 Förebyggande av avfall... 4 Delmål 2.2.1... 4 2.3 Materialåtervinning... 6 Delmål 2.3.1... 6 2.4 Avgifta kretsloppen... 10 Delmål 2.4.1... 10 2.5 God arbetsmiljö och hygien... 12 Delmål 2.5.1... 12 2.6 God service... 13 Delmål 2.6.1... 13 2.7 Kostnadseffektivisering... 15 Delmål 2.7.1... 15 3 Det här har hänt under 2015... 18 1

1 Inledning Den här gemensamma uppföljningen av de uppsatta målen i Sopsamarbetet Skåne Nordväst kommer att delas in efter målstrukturen i Sopsamarbete Skåne Nordväst. Förutom arbetsgrupper för de olika målen har en arbetsgrupp för kommunikation arbetat. Nedan struktur visar organisationen under 2015. Denna har förändrats under 2016. Styrgrupp: Andreas Winkler VD Nårab, Jonny Meerwald VD LSR, Kim Olsson VD NSR Kontakt mot Skåne Nordväst: Patrik Johansson Båstad kommun Projektledning: Cecilia Holmblad NSR, Karolina Karlsson LSR, Sandra Persson Nårab Kommunikation: Helena Eriksson NSR Kostnadseffektivitet: Per Karlsson Nårab Arbetsmiljö: Karolina Karlsson LSR God Service: Anette Jarl- Sundgren LSR Avgifta Kretsloppen: Angelika Blom NSR Materialåtervinning: Angelika Blom NSR Förebyggande: Sandra Persson Nårab 2 Strategiska mål Målen som redovisas nedan är de strategiska målen från Sopsamarbetet Skåne Nordväst genom projektet Skitlite 2020. Dessa mål togs i Skåne Nordväst samt av alla kommunernas fullmäktige under 2012. Målen skall uppfyllas till år 2020. Förebyggande av avfall, den totala avfallsmängden 1 hushållsavfall ska minskas från 500 till 320 kg per person och år. Materialåtervinning, mängden restavfall ska halveras från 200 till 100 kg per person och år. Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall inklusive el- och elektronikavfall i restavfallet ska halveras från 3 kg/hushåll och år till 1,5 kg/hushåll och år. God arbetsmiljö och hygien, antalet arbetsskador skall halveras. God service, halvera antalet kundklagomål. Kostnadseffektivisering, nettokostnaden ska halveras 1 Den totala mängden avfall är det som kommer från fastighetsnära insamling, återvinningscentraler och återvinningsstationer. I den totala mängden räknas ej trädgårdsavfall med. 2

2.1 Hur ligger vi till?? Tabell 1. Beskrivning av mål samt en sammanfattande status för 2010, 2014 och 2015. Den procentuella förändringen som anges inom parentes avser förändringen från 2010. Röd målet uppnås ej om inte åtgärder vidtas, Gul målet riskerar att inte uppnås, Grön målet uppnås eller är på god väg att uppnås. Målområde Målformulering Mål 2020 2010 2014 2015 Förebyggande av avfall Avgifta kretsloppen God arbetsmiljö och hygien Den totala avfallsmängden 2 hushållsavfall ska minskas från 500 till 320 kg per person och år. Mängden restavfall ska halveras från 200 till 100 kg per person och år. Mängden farligt avfall inklusive el- och elektronikavfall i restavfallet ska halveras från 3 kg till 1,5 kg per hushåll och år Antalet arbetsskador ska halveras. 320 kg per person och år 100 kg per person och år 1,5 kg per hushåll och år 519 kg per person och år 528 kg per person och år (+1,7%) 453 kg per person och år (-12,3%) * 196 177 (-9,7%) 179 (-8,7%) Minsta värdet 0 och högsta 4,16 kg per hushåll och år Minsta värdet 0,52 och högsta 5,08 kg per hushåll och år (10 kommuner låg under 2,08) Data saknas Data saknas 33 tillbud 19 olyckor Minsta värdet 0,01 och högsta 1,04 kg per hushåll och år 30 tillbud 35 olyckor God service Antalet kundklagomål ska halveras. Data saknas Kundnöjdindex Lägsta värdet 3,5 och högsta 4,1 Kundnöjdindex Lägsta värdet 4,0 och högsta 4,4 Kundnöjdindex endast 5 kommuner 4,4 887 kr/inv (-12,9%) Materialåtervinning Kostnadseffektivisering Nettokostnaden ska halveras. Data saknas 1019 kr/inv 875 kr/inv (-14,1%) * NSRs siffra på förebyggande för 2015 är inte jämförbar med LSR och Nårab då definitionen inte är samma. 2.1.1 Når vi de regionala målen? I tabell 1 kan vi se att inget mål är idag uppnått, efter 5 år av 10 år, men många går åt rätt håll, nettokostnaden har minskat med 12,9 %, restavfallsmängderna har minskat med 8,7 %, NKI index visar på en ökad nöjd kund i regionen och när det gäller farligt avfall kvar i restavfallet har någon kommun redan nått målet. Det mål som blir tuffast att nå är på de fem år som är kvar är målet om avfallsminimering. När det gäller avfallsminimeringen som handlar om en beteendeförändring hos befolkningen finns där ett delat ansvar mellan Skåne Nordväst och avfallsbolagen. Avfallsbolagen arbetar med förebyggande som går inom ramen för den ordinarie verksamheten, aktuell lagstiftning och god ekonomisk hushållning. Skåne Nordväst arbetar med avfallsminimering som ett regionalt utvecklingsarbete där man söker samverkanspartners och externfinansiering för detta arbete. 2 Den totala mängden avfall är det som kommer från fastighetsnära insamling, återvinningscentraler och återvinningsstationer. I den totala mängden räknas ej trädgårdsavfall med. 3

kg/inv/år För att nå de regionala målen arbetar vi på ett nytt sätt. Utifrån beteendestudier har sex strategier tagits fram med vilka vi ska nå ovan mål. 1. Insatser ska anpassas för olika målgrupper 2. Öka kunskapen 3. Ständigt ledande inom debatten 4. Tillhandahålla hållbara lösningar 5. Bra val ska löna sig 6. Samverka med olika aktörer 2.2 Förebyggande av avfall Förebyggande av avfall är det första steget i EU:s avfallshierarki. Allt avfall innebär en miljöbelastning på ett eller annat sätt och det bästa är om avfall aldrig uppstår. Delmål 2.2.1 Mål: Den totala avfallsmängden 3 hushållsavfall ska minskas från 500 till 320 kg per person och år. (Skitlite 2020) Mätetal: Allt inkommande hushållsavfall fastighetsnära, via återvinningsstationer samt via återvinningscentraler exkl trädgårdsavfall. Redovisas i kg/inv och år. 700,00 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0,00 Förändring av totala mängden insamlat avfall i regionen per avfallsbolag (exkl. trädgårdsavfall) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År NSR Nårab LSR Figur 1: Den totala insamlade mängden hushållsavfalls (exkl trädgårdsavfall) förändring under åren 2009 till 2015 i kg/inv och år redovisat per avfallsbolag. NSRs siffra för 2015 är inte jämförbar med LSR och Nårab då definitionen inte är samma. 3 Den totala mängden avfall är det som kommer från fastighetsnära insamling, återvinningscentraler och återvinningsstationer. I den totala mängden räknas ej trädgårdsavfall med. 4

kg/inv/år 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 Förändring av totala mängden insamlat avfall i regionen för hela Skåne Nordväst (exkl. trädgårdsavfall) 0,00 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Figur 2: Den totala insamlade mängden hushållsavfalls (exkl trädgårdsavfall) förändring under åren 2009 till 2015 i kg/inv och år redovisat för hela Skåne Nordväst. NSRs siffra för 2015 är inte jämförbar med LSR och Nårab då definitionen inte är samma. När vi tittade närmre på statistiken visade det sig att vi 2010 hade mer än 500 kg avfall per person. Istället fanns det nästan 550 kg avfall per person och år. Avfallsmängderna går nedåt och vi börjar nu närma oss 450 kg. För att nå målet på 320 kg/inv krävs dock att det vidtas ytterligare insatser. 2015 sjunker de totala avfallsmängderna för hela NSR med cirka 22 % jämfört med 2014 (se figur 1). Det inkommande avfallet till NSR:s återvinningscentraler har sitt ursprung från både hushåll och verksamheter. Miljöbalken definierar hushållsavfall som avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Generellt sett är hushållsavfall sådant som uppstår vid användning av mark och byggnad för bostadsändamål, men det är inte alltid tydligt vad som är hushållsavfall. Till exempel är avfall som uppstår vid omfattande bygg- och rivningsarbeten i den egna bostaden inte att betrakta som hushållsavfall. Mer om definitionen av hushållsavfall finns att läsa i Avfall Sveriges guide nr 4. Under 2015 har NSR gjort ett arbete med att definiera vad som inkommer på Återvinningscentralerna och miljöbodarna och klassat detta avfall i hushållsavfall och i verksamhetsavfall. Redan när målen sattes upp i Sopsamarbete Skåne Nordväst var en viktig sak att åtgärda att få korrekt statistik samt en korrekt klassning av avfallet enligt gällande lagstiftning. 5

kg/inv/år 2.3 Materialåtervinning Materialåtervinning innebär att avfall blir till nya produkter. Genom plockanalyser undersöker vi vad som finns kvar i det vi slänger i soppåsen. I Skåne Nordväst vägde soppåsen 2010 ca 200 kg och mer än hälften av det som då hamnade i restavfallspåsen skulle ha kunnat gå att sortera ut. Detta målet strävar efter att det endast ska vara restavfall i soppåsen. Det andra ska vara utsorterat. Delmål 2.3.1 Mål: Mängden restavfall ska halveras från 200 till 100 kg per person och år. (Skitlite 2020) Mätetal: Utifrån plockanalyserna mäter vi hur stor andel av restavfallet som är kvar att sorteras ut. Genom att ta samma andel av de faktiska restavfallsmängderna och dividera med antalet invånare får man hur många kg/inv som finns kvar att sortera ut. 300,00 250,00 Förändring av mängden restavfall i regionen 200,00 150,00 100,00 50,00 NSR Nårab LSR Skånenordväst 0,00 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Figur 3: Förändringen av restavfallet kg/inv och år mellan 2009 tom 2015 utifrån insamlade mängder. 2009 skiljde den totala avfallsmängden mer än 100 kg/inv och år mellan Nårab och LSR. 2015 skiljer det ca 50 kg. NSR och Nårab ligger i princip stilla med sina avfallsmängder sedan 2012. LSR minskade sina totala avfallsmängder mellan 2014 till 2015 med drygt 5 kg. Nårab har hela tiden legat på en låg nivå men ingen permanent minskning har skett under mätperioden. I LSR ser man tydligt effekten av att införandet av ett standardabonnemang med matavfallssortering har gett mindre restavfall. 6

Figur 4: Sammansättningen av restavfallet utifrån plockanalys från NSR kommunerna 2010 tom 2015 i kg/inv och år. 7

Figur 5: Sammansättningen av restavfallet utifrån plockanalys från NÅRAB kommunerna 2011 tom 2015 i kg/inv och år. Figur 6: Sammansättningen av restavfallet utifrån plockanalys från LSR kommunerna 2010 och 2015 i kg/inv och år. 8

Det som benämns Övrigt i figur 4-6 är det avfall som ska vara i restavfallet, de andra kategorierna borde ha varit utsorterat från restavfallet. Figurerna baseras på data från plockanalyser och insamlade mängder. Kategorin Övrigt ligger mellan ca 55 till knappt 80 kg/inv och år beroende på år och bolag. Största förändringen har skett för LSR som minskat mängden övrigt med 40 procent från året innan. Den totala mängden avfall är dock densamma, dvs källsorteringen har blivit sämre under 2015. Figur 4-6 är ett underlag för att förstå vilka materialslag som utgör största mängderna av felsorteringarna, och var insatser i första hand bör inriktas. För både NSR och LSR borde matavfall vara prioriterat de närmsta åren medan Nårab bör fokusera på tidningar och förpackningar. Plockanalyser är ett stickprov och man ska inte dra för stora slutsatser förrän samma resultat upprepar sig och man kan se en trend i siffrorna. Trender kan man inte se i två plockanalyser. Som grunddata till figur 4-6 ligger plockanalyser från både villor och flerfamiljshus. I grunddatan syns tydligt att mängden restavfall är större i flerfamiljshus jämfört med villor. Utifrån det drar vi slutsatsen att vi ska fortsätta att fokusera på just flerbostadshusen. Samsa-rapporten Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i Skåne och Blekinge visar tydligt att det med hjälp av fastighetsnära insamling (FNI) hos villaägarna går att uppnå halveringsmålen för Skitlite. Rapporten ger också stöd för att mest återstår att göra hos flerfamiljsfastigheterna, och att Skitlite därmed har rätt fokus. 9

2.4 Avgifta kretsloppen En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Delmål 2.4.1 Mängden farligt avfall inklusive el- och elektronikavfall i restavfallet ska halveras. (Skitlite 2020) Mätetal: Farligt avfall och elavfall i restavfallet ska halveras från 3 kg till 1,5 kg/hushåll och år. Årligen görs plockanalyser, mängden farligt avfall och elektronikavfall i kg/hushåll och år redovisas kommunvis. Alla kommunerna ska klara målet. Målet viktas ej samman till ett. Figur 7. Mängden farligt avfall inkl elavfall i restavfallet utifrån plockanalyser 2010 2015 kg/hushåll/år från villor. 10

Figur 8. Mängden farligt avfall inkl elavfall i restavfallet utifrån plockanalyser 2010, 2011, 2012 och 2013. kg/hushåll/år från flerfamiljsfastigheter. Resultatet från plockanalyserna visar att det inte finns ett mönster i resultaten utan det varierar mycket från stickprov till stickprov. Detta gör att vi misstänker att provtagningsmetoden när det gäller farligt avfall behöver utvecklas. Under 2015 påbörjades ett studentarbete med syfte att göra djupstudier av de plockanalysresultat gällande farligt avfall samt el- och elektronikavfall. Resultaten från arbetet kan komma att påverka utvecklingen av provtagningsmetoden under 2016. 11

2.5 God arbetsmiljö och hygien Delmål 2.5.1 Antalet arbetsskador skall halveras. (Skitlite 2020) Mätetal: Rapporterade tillbud och olyckor både entreprenörer samt egen personal. Tabell 2: visar det totala antalet olyckor och tillbud mellan 2012 tom 2015 för bolagen NSR, LSR och Nårab (entreprenörer inräknat). Bolag Tillbud 2012 Tillbud 2013 Tillbud 2014 Tillbud 2015 NSR 17 19 26 24 Nårab 1 0 6 6 LSR 0 2 1 0 Totalt: 18 21 33 30 Bolag Olyckor 2012 Olyckor 2013 Olyckor 2014 Olyckor 2015 NSR 6 29 17 30 Nårab 4 6 2 5 LSR 2 1 0 0 Totalt: 12 36 19 35 Källa: Urval gjord av arbetsgruppen God Arbetsmiljö, fullständig sammanställning lämnas ut vid förfrågan. 12

2.6 God service Avfallshanteringen är en samhällsservice och en viktig del av ett fungerade samhälle. En god service till kommunernas invånare innebär även att det blir lättare för dem att göra miljöriktigt rätta val. Delmål 2.6.1 Halvera antalet kundklagomål. (Skitlite 2020) Mätetal: Nöjdkundindex, Antal klagomål under mätperioden, Antal samtal inkomna per månad till kundservice/antal invånare Nöjdkundindex, NKI I enkäten som gjorde i beteendestudien 2013 i projektet Skitlite 2020 ställdes frågan Hur nöjd är du med kommunens avfallssystem där du bor? Under 2014 har NSR, Nårab och LSR valt att själv göra denna typ av undersökning. I tabell 2 redovisas nyckeltalen utifrån resultatet. 2015 har endast NSR gjort en enkätundersökning. Tabell 3. Nyckeltal, Nöjd Kund Index 2010 2013 2014 2015 Bjuv 3,5 3,8 4,2 4,4 Båstad 4,1 3,5 4,4 4,4 Helsingborg 4,0 4,1 4,4 4,3 Höganäs 3,65 4,1 4,2 - Klippan - 4,1 4,3 - Landskrona 3,65 3,5 4,0 - Svalöv 3,95 3,6 4,0 - Perstorp - 3,7 4,4 - Åstorp 3,8 3,3 4,3 4,4 Ängelholm 3,75 3,7 4,4 4,5 Örkelljunga - 4,1 4,4 - Dessa är uträknade på en skala 1-5 där 1 är mycket missnöjd och 5 är mycket nöjd. Tabell 4. Antal klagomål under mätperioden Telefonmätningen sker under en vecka i september varje år. Varje samtal in till Kundtjänst registreras och kategoriseras. Vi har valt att här endast presentera kategorierna Reklamation & Klagomål. Procenttalet är uträknat på totalt alla inkomna samtal under perioden. Jan 2013 Maj 2013 Sept 2014 Sept 2015 Rekl. Klag. Rekl. Klag. Rekl. Klag. Rekl. Klag. LSR 10 8 18 7 20(10%) - 7 (3,2%) 9 (4,1%) NSR 84 13 98 15 162(16,5%) - 126 (12,8%) 23 (2,3%) Nårab 32 21 19 8 25 (10%) - 12 (9,2%) 5 (3,8%) 2013: Olika omständigheter har påverkat mätresultatet: Vid mätning i jan höll Nårabs entreprenör Ohlssons precis på med ruttoptimering vilket resulterade i många fler samtal till Nårab ang. t ex uteblivna scheman. Vid mätning i jan hade NSR precis återtagit Kundtjänsten för Bjuv & Åstorp. 13

2014: Vid tidigare mätningar har vi endast räknat antal samtal gällande rekl/klagomål. Nytt för 2014 har varit att vi mätt alla samtal som inkommit till Kundservice/Kundtjänst samt ej delat upp i reklamation-klagomål utan endast reklamation. 2015: Återigen redovisas reklamationer och klagomål separat. Tabell 5: visar antalet inkomna samtal till kundservice/antal invånare 2013-2015 Månad Nårab 2013 2014 2015 NSR 2015 Januari 0,028 0,028 0,009 Februari 0,019 0,028 0,009 Mars 0,025 0,019 0,009 April 0,027 0,027 0,009 Maj 0,007 0,039 0,024 0,009 Juni 0,029 0,031 0,037 0,009 Juli 0,031 0,032 0,039 0,009 Augusti 0,029 0,033 0,035 0,009 September 0,027 0,042 0,038 0,009 Oktober 0,026 0,042 0,032 0,009 November 0,023 i.u 0,030 0,009 December 0,030 i.u 0,032 0,009 14

2.7 Kostnadseffektivisering Delmål 2.7.1 Nettokostnaden ska halveras. (Skitlite 2020) Mätetal: Nettokostnaden = Kostnaderna - Intäkter material samt övriga intäkter = Intäkter Abonnenter I nedan två diagram för taxeutvecklingen per invånare och för nettokostnadsutvecklingen (kostnader - intäkter) per invånare. Diagramen visar utvecklingen för hela regionen och är även justerade med inflationsutvecklingen enligt årsmedelvärde för KPI. Resultatet är att taxan under dessa år minskat med 7,3 % och kostnaderna med 13,0 %. Att taxan inte justerats i samma takt som kostnaderna beror också på att resultatet för 2010 var negativt. Detaljsammanställningen (se tabell 5 ) visar att kostnadsbesparingarna främst skett på behandlingskostnader och återvinningscentraler samt ökade intäkter för materialåtervinning och övrigt medan kostnaderna för insamling och övrigt ökat. Invånarantalets förändringar påverkar givetvis den totala intäkten och kostnaden, vilket är anledningen till att vi redovisar per invånare. För dessa år 2010-2015 har vi en befolkningsökning om +4,65 % = +15117 invånare. Figur 9: Taxa kr per inv 2010 tom 2015 inflationsjusterad i Skåne Nordväst. Taxa kr / inv inflations justerad 1000 980 960 940 920 Taxa kr / inv inflations justerad 900 880 860 2010 2011 2012 2013 2014 2015 15

Figur 10: Nettokostnaden per inv 2010 tom 2015 inflationsjusterad i Skåne Nordväst. Nettokostn/inv inflations justerad 1050 1000 950 900 Nettokostn/inv inflations justerad 850 800 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inflationen som mäts genom årsmedelvärdet för KPI har förändrats under denna period med + 3,3 %. I tabell 5 finns fördjupad information kring intäkter och kostnader fördelade på olika delar som t.ex. materialintäkter, insamlingskostnader, behandlingskostnader mm. 16

Tabell 5: Totala intäkterna och kostnaderna för hushållsabonnenterna under 2010,2011,2012,2013, 2014 och 2015 i Skåne Nordvästkommunerna. Totalt 2010 % Totalt 2011 % Totalt 2012 % Totalt 2013 % Totalt 2014 % Totalt 2015 % Intäkter(+) Taxa 321 842 99% 329 769 98% 309 753 93% 314 807 94% 316 452 94% 322 664 94% Materialintäkter 286 0% 4 226 1% 7 042 2% 5 550 2% 5 414 2% 5 993 2% Övriga intäkter 4 058 1% 3 918 1% 15 091 5% 13 869 4% 15 698 5% 14 988 4% Summa intäkter 326 186 100% 337 913 100% 331 886 100% 334 226 100% 337 564 100% 343645 100% Kostnader (-) Insamling -136 247-42% -139 431-41% -145 293-44% -142 422-43% -142 787-42% -149 497 44% Behandling -116 736-36% -93 622-28% -95 418-29% -93 646-28% -86 214-26% -86 659 25% Återvinningscentraler -35 756-11% -36 611-11% -29 570-9% -24 900-7% -26 621-8% -27222 8% Övriga -46 875-14% -65 991-20% -66 778-20% -66 672-20% -69 210-21% -69 613 20% Summa kostnader -335 614-103% -335 655-99% -337 059-102% -327 640-98% -324 832-96% -332 991 97% Resultat renhållning -9 428-3% 2 258 1% -5 173-2% 6 586 2% 12 732 4% 10 654 3% Taxa kr/inv Övriga int kr/inv 990 1 006 939 949 942 948 13 25 67 59 63 62 Kostnader kr/inv Bolag Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Insamling -419-426 -441-429 -425-439 Behandling -359-286 -289-282 -257-255 Återvinningscentraler -110-112 -90-75 -79-80 Övriga -144-201 -202-201 -206-205 Summa kostnader -1 032-1 024-1 022-987 -967-978

3 Det här har hänt under 2015 Förebyggande av avfall Gemensamt: NSR och Nårab ingår sedan 2015 i Avfall Sveriges arbetsgrupp för förebyggande av avfall. Deltagande på HUT-Skånes nätverksträffar för förebyggande (18 mars). Deltog på Göteborgsregionen nätverksträff för avfallsstrateger och inspirerade om Skitliteprojektets arbete med förebyggande av avfall. Kartläggning av ambassadörer inom återbruk för att skapa ett embryo till återbruksnätverk. Tävling under Europa Minskar Avfallet veckan kring Länge Leve Prylen LSR: I samarbete med Lunds universitet initierade och handledde LSR ett examensarbete avseende möjligheter till avfallsförebyggande åtgärder i miljonprogramsområden. Projekt i samarbete med skolor för att minska mängden matsvinn i skolmatsalarna. NSR: Deltagande på tre forskningsseminarier om förebyggande av avfall, Från avfallshantering till avfallsförebyggande. Länge leve prylen utgjorde temat i vår monter på Bomässan i Helsingborg 10-12 april. Besökare engagerades i en tävling att skapa inredning med återbruk och vinster lottades ut. Länge leve prylen utgjorde temat i vår monter på HX-festivalen i Helsingborg 28-30 augusti. Besökare engagerades i en tävling att gissa Vad är nytt och vad är bytt?. Retoy-aktiviteter (5 st) har arrangerats runt om i Helsingborg under hösten i samarbete med Helsingborgshem och Helsingborgs stad där barn fått leka sig till en bättre värld genom återbruk av leksaker. Re:source seminarium 27 oktober inför tecknande av medlemskap. Aktiviteter för allmänheten i samband med invigning av återbruket på den nya återvinningscentralen 20-21 november. Inledande möte med Krogsamverkan i Helsingborg gällande samarbetsprojekt inom matsvinn och matavfallssortering. Fruktoberfest Nårab: Vid firandet av Hyllstofta Avfallsanläggning 40 års jubileum hade vi aktiviteter och information kring förebyggande och Länge Leve Prylen

Materialåtervinning Gemensamt: Varit på studiebesök i Gnosjö och tittat på källsorteringslösningar för kök. Utvärderat SFI-utbildningen. Inventerat bolagens informationsmaterial gällande materialåtervinning och källsortering. Tagit fram ett förslag till Stegen ett konceptförslag hur vi tillsammans med flerfamiljsfastigheterna kan jobba strukturerat med ökad källsortering och materialåtervinning. LSR: Fortsatt arbeta med införande och uppföljning av matavfallsinsamlingen i flerbostadshus. Tog fram ett nytt informationsblad för matavfallsinsamling, tänkt att fungera både för villor och flerbostadshus. Artikel i Helsingborgs Dagblad om matavfallsinsamling hos Landskronahem, LSR berättade lite hur det funkar. Deltagit på Svalövsmässan och bl.a. pratat matavfallsortering. I vinterbrevet tagit upp vikten av utsortering av tidningar, förpackningar och julklappspapper. Varit ute i föreningar och verksamheter och informerat om källsortering. Haft ex-jobbare som tittat på insamlingslösningar för matavfall. NSR: Jobbat för att översätta källsorteringsguide till fler språk. Varit huvudparter för Recyclingdagen i maj. Fokus för dagen var matavfall. NSR deltog som utställare samt talare (Kim Olsson). Deltagit i event hos kommunerna med källsorteringstävlingar, måla sophjälte och allmän information om källsortering. Deltagit i fastighetsmässor i Ängelholm (Ängelholm + Åstorp) samt Helsingborg (Helsingborg + Bjuv) och pratat källsortering. Beställarombuden för de respektive kommunerna jobbar i den dagliga driften med att träffa kommuninvånare och prata källsorteringslösningar. Informerat om källsortering i Kretslöpet som publiceras fem gånger per år i lokaltidningen. Tagit emot studiebesök från där vi informerat om hur man källsorterar. Samarbetar med Miljöverkstaden, där åk 3 samt åk 8 kommer på studiebesök, får se film samt prata om källsortering. SFI-klassar har kommit på studiebesök för att se film och prata om källsortering. Nårab: Genomfört kampanjen Sortera Mera tillsammans med Treklövern. Under kampanjen fanns vi i några miljöhus under två veckor och pratade med de boende om vikten att sortera sitt avfall så att det inte hamnar i restavfallet. Deltagit i KomKom2 ( Kommunal Kommunikationsstrategi del 2 ) för att samordna matavfallskommunikationen i Skåne En folder delats ut i Klippans Kommun kring hur utsortering av matavfall sker med biopåsen. Tagit emot studiebesök från skolor och föreningar där vi informerat om hur man källsorterar 19

Avgifta kretsloppen Gemensamt: Inventerat bolagens informationsmaterial gällande farligt avfall, samt noterat ett behov av att ta fram mer material. Tagit fram ett förslag till Stegen ett konceptförslag hur vi tillsammans med flerfamiljsfastigheterna kan jobba strukturerat med ökad insamling av farligt avfall. Ansökan till Avfall Sverige Utveckling skickades in under våren. Ansökan fick avslag. Vi tog kontakt med Miljöbron och inledde en analys kring plockanalyserna med fokus på farligt avfall och syfte att se hur den statistiska säkerheten kan ökas. LSR: Haft den vanliga Kampanjhämtning (kundnära) ute på olika platser i kommunerna. Nårab: Se God arbetsmiljö (asbest). God arbetsmiljö och hygien Gemensamt: ÅVC personalen fått utbildning i hur man bemöter och hantera hot och våld i arbetslivet Arbetsgruppen gått kursen Så här hanterar du besvärliga personer LSR: Vi har sen tidigare gjort justeringar i taxan, vilket under 2015 resulterade i att slanglängder vid slamtömning har mätts upp och debiterats. Under 2015 har vi mätt upp och identifierat dåliga hämtställen vid fosforfällor. Detta för att i förlängningen debitera för dubbelbemanning vid tunga lyft vid tömning av fosforfällor. NSR: Lagt ner mer resurser på att öka tillbudsrapporteringen. Någonting som gett resultat. Nårab: Infört nya regel kring hanteringen av asbest på våra ÅVC. Informerat om detta i Nårabs Lilla Gröna och i Kretsloppet Vid vårt Öppet Hus när firade Avfallsanläggningens 40 år hade vi en utställare som visade upp lätta brunnslock. Informerat i Nårabs Lilla Gröna om att trädgårdskärlet inte får vara för tungt vid tömning. 20

God Service Gemensamt: Kundserviceträff, Genomfört en gemensam träff för alla tre bolags kundservicepersonal där fokus varit på Vad är God Service för dig?. Hur ska vi att kunna ge våra kunder God Service i våra respektive bolag? Vad behövs för verktyg för att uppnå målet med att halvera antal kundklagomål? Telefonmätning Årlig telefonmätning genomfördes i september där antal reklamationer och antal klagomål redovisades. NSR: Enkätundersökning Nöjd Kund Kostnadseffektivisering Arbetat med olika utredningar för att se om det ger resultatpåverkan. Stort projekt nu är ju avfallsutredningen om kommunerna ska överta producentansvaret för förpackningar. Både NSR- och Nårab-regionen samlar ju redan in förpackningarna idag (ej LSR) utan ersättning och kan därför ge en möjlighet att förändra detta. SAMSA har gjort beräkningar under vissa förutsättningar som vi lagt in i vår beräkning och beräknas påverka Skitlite-regionen med ca 30 mkr. Flera upphandlingar för insamlingen sker eller har gjorts i närtid. Båstad och Ängelholm startar nya entreprenaden 1 april 2016, Bjuv och Åstorp startade 1 maj 2014. Nårab är ut på upphandling nu med avtalsstart 1 nov 2016. LSR går ut med upphandling 2016 för avtalsstart hösten 2017. Det gemensamma för dessa avtal är att de är på betydligt längre avtalstid än tidigare och därför ger kostnadsfördelar för framtiden. 21