2016 Stipendiehantering exemplet Göteborgs universitet Olle Häggbom, juni 2016 Univerk ab
Innehållsförteckning Om författaren... 3 Inledning... 4 Sammanfattning och rekommendationer... 4 Sammanfattning... 4 Rekommendationer... 5 Om stipendier... 6 Definition... 6 Ändamål... 6 Olika sorters stipendier vid lärosätena... 7 Av lärosätet inrättat stipendium... 7 Stipendium administrerat via lärosätet... 7 Externt stipendium... 7 Nyttan med stipendier... 7 Vilka får stipendierna?... 8 Stipendiaterna... 8 Skatteregler... 10 Allmänt... 10 Utbildningsstipendium för forskarutbildning (doktorand)... 11 Utbildningsstipendier till postdoktorer... 12 Stipendier för annat ändamål... 14 Resestipendium... 15 Trygghet och socialförsäkringar... 16 Stipendier i den ekonomiska redovisningen, anslagsregler... 17 Hur gör man vid Göteborgs universitet?... 18 Stipendier vid GU... 18 Hur används stipendier vid GU?... 19 Stipendier på grund- och avancerad nivå eller forskarförberedande stipendier eller... 19 Stipendier för forskarutbildning... 19 Stipendier till postdoktorer... 20 Beslutsordning, anvisningar och stöd för postdoktorsstipendier vid Göteborgs universitet... 21 Centralt... 21 Lokalt... 22 Indirekta kostnader... 24 Postdoktorer i Sverige och internationellt... 24 Regler vid andra svenska universitet... 24 Postdoktor internationellt... 25 Systemet forskarperspektivet... 26 Riskanalys... 27 Akademisk kvalitet... 27 Institutions- och forskargruppsmiljön... 28 Drivkrafter... 29 Trygghet och socialförsäkring... 30 Administrativa svårigheter... 30 Indirekta kostnader, vem betalar?... 31 Risken för beskattning... 31 Konkurrensneutralitet... 32 Opinionsmässig badwill... 33 Rekommendationer... 34 2
Bilaga 1... 36 Bilaga 2... 38 Bilaga 3... 39 Metod... 39??? Om författaren Olle Häggbom har lång erfarenhet som lärare i nationalekonomi vid dåvarande Högskolan i Örebro samt som prefekt för det som idag heter Handelshögskolan vid Örebro universitet. Senare även ekonomi- och planeringschef, biträdande universitetsdirektör, administrativ direktör och slutligen rektors rådgivare vid Örebro universitet. I många år engagerad inom SUHF HfR. Idag fri och oberoende utredare och konsult inom främst universitets- och högskolesektorn. 3
Inledning Det finns olika slags stipendier. Det kan vara premium och stipendiegåvor till goda studenter, stipendier till doktorander, utrustnings- och resebidrag till lärare och forskare eller stipendier för vetenskaplig forskning. Denna genomlysning av stipendiehanteringen vid Göteborgs universitet kom huvudsakligen att inriktas mot av universitetet självt inrättade stipendier för personer som nyligen avlagt doktorsexamen, postdoktorer. Utifrån skattelagstiftningen upprättades en karta (skattkarta), skattefrihet är den huvudsakliga förklaringen till stipendiernas attraktivitet. Information om stipendiehantering vid universitetet inhämtades. Resultatet kan beskrivas som - här står jag med en karta med utsikten från Gothems kyrka men ser en verklighet som om jag stod vid Notre Dame och såg ut över Paris. Denna genomlysning av stipendiehanteringen vad avser postdoktorer, särskilt med internt inrättade stipendier, kom därför att bli den troligen grundligaste som hittills gjorts. Stipendier till postdoktorer förekommer vid fler universitet och högskolor. Forskare har välutvecklade nätverk och lär av varandra. Även om det här är Göteborgs universitet som studeras är det mycket möjligt att det kan ses som en fallstudie och att liknande slutsatser kan dras om stipendiehanteringen vid andra lärosäten. Sammanfattning och rekommendationer Sammanfattning Stipendier är en skattemässigt gynnad form av stöd till utbildning och forskning. De minskar i betydelse för forskarutbildningen men ökar som finansiering av postdoktorer. Ur skattesynpunkt är stipendier till doktorander tämligen oproblematiska och i regel skattefria. Utbildningsstipendier till postdoktorer är däremot tveksamma ur rättslig synpunkt när de finansieras av stipendier som inrättats internt vid universiteten. Den typen av konstruktioner finns vid de större universiteten och tekniska högskolorna i Sverige. För anställda postdoktorer finns ingen särskild utbildning medan de postdoktorer, normalt med utländsk doktorsexamen, som finansieras med internt inrättade stipendier förses med en individuell utbildningsplan i syfte att uppfylla kraven för skattefrihet. Utbildningsinnehållet är dock troligen inte tillräckligt för att uppfylla skattelagstiftningens krav för skattefrihet. Det finns en påtaglig risk för beskattning men frågan är inte rättsligt avgjord ännu. Det finns brister i den decentraliserade stipendiehanteringen. Det finns en risk för att urvalet av stipendiater inte uppfyller godtagbara akademiska kvalitetskrav. Postdoktorer finansierade med internt inrättade stipendier finns huvudsakligen inom laborativa forskningsområden. Det finns starka drivkrafter bakom preferenserna för postdoktorer, de är billigare, effektivare, kunnigare och mer användbara i forskningsprojekten än doktorander eller laboratoriepersonal. En forskningsledare kan få tre postdoktorer till priset av en anställd doktorand. Genom användning av stipendier undslipper man pålägg för indirekta kostnader, de övervältras i stället på de forskare som anställer personal och betalar lön. 4
Rättsligt tveksamma stipendiekonstruktioner kan medföra att universitet och forskningsstiftelser kan råka ut för opinionsmässig badwill som kan påverka viljan att ge gåvor till forskning. Rekommendationer Se stipendiehanteringen som en systemfråga. Alla nivåer på universitetet är berörda, såväl inom akademi som administration. Göteborgs universitet är inte ensamt, fler lärosäten är berörda, och därför måste det samtidigt som stipendiehanteringen ses över lokalt bedrivas ett arbete på den nationella nivån. 1. Grundläggande är att försöka ta ställning till om man vill ha stipendiefinansiering eller inte. Lyft frågan till den nationella nivån, agera inte ensamt. SUHF är lämpligt forum för att nå gemensamt förhållningsätt. Överväg att föreslå en statlig utredning för hanteringen av stipendiefinansierade postdoktorer. 2. Undersök tillsammans med skattebefriade forskningsstiftelser hur medel för stipendiefinansiering kan samordnas med universitetens finansieringsmodeller. Att se medlen som samfinansiering kan på sikt vara en väg bort från stipendier. Stiftelserna kan vara lockade av att minska sin egen administration och vill inte riskera bli förknippade med tveksamma stipendieupplägg. 3. Uppdatera snarast universitetets centrala riktlinjer för stipendier. Förtydliga kraven och klargör det lokala ansvaret. 4. Överväg att centralisera besluten om stipendier till fakulteterna och dekanerna utan vidaredelegationsrätt. Syftet är att markera förändring i stipendiehanteringen, enhetligare regler och tillämpning, uppstramning samt högre kompetens i hanteringen. 5. Förstärk den administrativa kvalitetssäkringen av stipendiehanteringen. Den administrativa kvalitetssäkringen genom att enas om en gemensam uppföljningsbar handläggningsordning och processbeskrivning för stipendiehantering. Detta arbete kan kompletteras med en akademisk kvalitetssäkring genom upprättande av gemensamma uppföljningsbara mål och krav för postdoktoral utbildning som sedan kan ingå i universitetets årliga verksamhetsuppföljning. 6. Avsaknaden av naturlig organisatorisk hemvist för stipendiefrågorna gör det svårt att föreslå vilken funktion som bör ha ett samordnande centralt ansvar. Stipendiehantering passar helt enkelt inte in i en funktionsorganisation utan är en typisk process som berör flera funktioner. Här behövs en samordning av de gemensamma funktionerna och former för samverkan med fakulteter och institutioner. 7. Inför obligatorisk samfinansiering av stipendier i samband med att de mottas eller inrättas. En finansieringsplan upprättas för varje beslut. Syftet är att motverka stipendiefinansieringens övervältning av kostnader på den verksamhet som bedrivs med anställda. 5
8. Tillse att finansiärens medgivande alltid finns med vid inrättandet av egna stipendier och tillåt inte sådana medgivanden i efterhand. 9. Registrera alla postdoktorer centralt. Använd PA-systemet trots att de inte är anställda. Facket bör erbjuda medlemskap och bevaka deras frågor. 10. Skapa nätverk för kommunikation, lärande och samordning för dem som administrerar stipendier inom universitetet och verka för upprättandet av ett nationellt nätverk. Om stipendier Definition Enligt SAOL menas med stipendium - penningunderstöd för studier. Studier eller förkovran, dvs göra framsteg i kunskaper, är också det som är syftet med flertalet stipendier, åtminstone de som är skattefria. Det finns i Inkomstskattelagen ingen definition av stipendier men i lagens förarbeten finns följande beskrivning. Med stipendium avses ett bidrag till en fysisk person som utges för mottagarens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottagaren bedriver eller planerar att starta. Det kan vara fråga om en litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, en idrottslig verksamhet eller en verksamhet som forskare eller uppfinnare. 1 Sammanfattningsvis kan vi ta fasta på att stipendium vanligen är det som de flesta tänker sig att det är ekonomiskt stöd till utbildning eller till vetenskaplig forskning. Viktigt att inse att ett stipendium ska ses som en gåva till mottagaren utan krav på motprestation till givaren. Ändamål Skattebefriade stiftelser kan om de uppfyller ändamålskravet 2 ge skattefria stipendier. Det innebär att stiftelsen ska ha till huvudsakligt syfte något av följande ändamål: 1. främja vård och uppfostran av barn, 2. lämna bidrag för undervisning eller utbildning, 3. bedriva hjälpverksamhet bland behövande, 4. främja vetenskaplig forskning, 5. främja nordiskt samarbete, eller 6. stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. De stipendier vi här är intresserade av är de som gäller för utbildning eller för vetenskaplig forskning. Skattefria stipendier för utbildning kan ges också av andra än skattebefriade stiftelser men det får inte avse ersättning för arbete för utgivarens räkning. Anställda kan därför inte få stipendium från sin arbetsgivare. Med utbildning menas det som med rimliga mått kan karaktäriseras som organiserad utbildning ända upp till forskarutbildningsnivå medan det ur skattehänseende är mer tveksamt om postdoktormeritering är fråga om utbildning (mer om det senare). Stipendier för 1 prop. 1990/91:54 s. 180 2 IL 7:4 6
vetenskaplig forskning är i princip skattefria om de utges av en skattebefriad stiftelse och även när de ges av andra, företag, kommuner etc, utan egen intressekoppling till forskningen, dock aldrig stipendium för forskning från den egna arbetsgivaren eller denne närstående intresse. Olika sorters stipendier vid lärosätena Av lärosätet inrättat stipendium Stipendier inrättade av lärosätet med extern finansiering, anslagsmedel får inte användas, ej heller indirekt via forskningsråd etc. Det förekommer att forskare med extern forskningsfinansiering använder en del av sina forskningsmedel för att finansiera stipendiater. För att externa medel ska kunna användas till stipendier ska det finnas ett skriftligt godkännande från finansiären. Det händer också att det ges kompletterande stipendier till utländska stipendiater som behöver ökad inkomst eller förlängd tid. Stipendium administrerat via lärosätet Inrättade av andra organ men administrerade av lärosätet. Den externa finansieringen kan utgöras av donationer och stiftelser för utbildning och eller vetenskaplig forskning som är anknutna till lärosätet och där ändamålet bland annat är att ge stipendier. Detta är vanligast vid de äldre lärosätena. Det kan också gälla exempelvis stipendium inrättat av annat statligt organ med biståndssyfte eller EU. Externt stipendium Lärosätet tar emot en stipendiat som får stipendium utbetalt direkt från extern finansiär. Detta är vanligt när det gäller forskarstuderande som kommer från andra länder och har finansiering från sitt hemland. Universitetsanställda som får externt stipendium tar ofta tjänstledigt från sin anställning på hel- eller deltid under den tid stipendiet löper. Det finns många exempel på svenska stipendiefinansiärer av såväl doktorander som postdoktorer, Handelsbankens anknutna stiftelser, olika medicinska donations- och gåvofonder etc. Nyttan med stipendier Accepterande av stipendiefinansiering kan möjliggöra extern finansiering som annars inte hade varit tillgänglig. Särskilt de större och äldre universiteten drar fördel av betydande donationer vilka bildat skattebefriade stiftelser som enligt sina statuter lämnar bidrag i form av stipendier. Men det finns också många mindre donationer samt stora och små stiftelser där givaren valt att ge sitt stöd till utbildning och forskning i form av stipendier. Organisationer och företag med skatteplanering som norm kan föredra skattefria stipendier som stödform för utbildning och forskning före att ge bidrag till anställningar För stipendiegivaren och den forskningsledare som ska ta emot en stipendiat i sin grupp är den ekonomiska fördelen och incitamentet för skattefria stipendier mycket starkt. Stipendier betalas ut med vad som skulle ha varit nettolön eller ofta lägre vid en anställning. Skattekilen, som är betydande försvinner helt, sociala avgifter bortfaller och ersätts ofta med försäkringar till lägre kostnad. Eftersom stipendium inte är en kostnad utan en transferering i den ekonomiska redovisningen vid universitetet belastas de inte heller med indirekta kostnader. Den ekonomiska utväxlingen på forskargruppsnivå och för stipendiegivare är stor jämfört med om avlönad personal skulle ha använts. Man får vid internt inrättade stipendier inom medicinområdet exempelvis tre forskare till priset 7
av en normalt avlönad forskare, doktorand eller laboratorieassistent. För externt inrättade, finansierade och utbetalda stipendier är utväxlingen lägre eftersom det där ofta erbjuds bättre villkor för stipendiaten. Postdoktorer, för vilka man inrättar stipendier, framhålls även arbetsmässigt som effektiva jämfört med doktorander eftersom tid inte behöver avsättas för kurser i högskolepedagogik, vetenskapsteori etc. och att handledningsbehovet är mindre. De har dessutom redan från början laboratorievana och kan arbeta mer självständigt. Åtagandet i tiden är också kortare och sannolikheten för att en postdoktor ska vara föräldraledig en längre tid är mindre än för doktorander. Kunskapsspridning och nätverk är viktiga framgångsfaktorer för forskning. Med stipendier kan forskningsledaren inte bara till lägre kostnad utan också med mindre formalia rekrytera internationellt till sin forskargrupp. Stipendiaten kan föra med sig nya eller andra kunskaper till forskargruppen och samtidigt själv efter sin vistelse i gruppen dra fördel av sin kunskapsmässiga och vetenskapliga utveckling. Genom det internationella utbytet byggs ett nätverk upp. Det är vanligt och det rekommenderas att skaffa sig internationella erfarenheter tiden efter avlagd doktorsexamen. Vilka får stipendierna? Studerande antagna till forskarutbildningen, doktorander, är historiskt en grupp som fått stipendier. Trenden är dock att andelen doktorander som anställs ökar och stipendiefinansieringen minskar. Göteborgs universitet har med något undantag helt tagit bort möjligheten att anta doktorander med stipendier. En statlig utredning föreslår att stipendiefinansieringen av doktorander på sikt ska upphöra. Postdoktorsstipendium som utbetalas direkt till stipendiaten från en extern svensk finansiär riktar sig vanligen till personer med färsk svensk doktorsexamen och används många gånger för vistelse vid utländskt universitet. Vissa externa finansiärer har program för internationell rekrytering av postdoktorer till Sverige. Det förekommer även att utländska nydisputerade kommer till Sverige med stipendium från hemlandet. Internt av lärosätet inrättade utbildningsstipendier för postdoktorer ges normalt till personer med utländsk doktorsexamen. Det finns också anställda postdoktorer. Ett centralt kollektivavtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor träffades mellan parterna 2008. Arbetstagaren ska då i huvudsak bedriva forskning men viss undervisning, dock högst tjugo procent av arbetstiden, kan ingå av meriteringsskäl. Innehavaren ska ha avlagt doktorsexamen sedan högst tre år innan ansökningstidens utgång. En person får anställas som postdoktor i högst två år enligt avtalet och får inte tidigare ha varit anställd som postdoktor. Externt finansierade och utbetalade stipendier kan för övrigt ges till alla lärare och forskare och avse såväl utbildning som forskning. Stipendiaterna När det gäller doktoranderna vid svenska universitet och högskolor så har andelen som finansieras via stipendier minskat något under de senaste tio åren och utgör 8 procent 2014. Minskningen förklaras huvudsakligen av att den andel av de utländska doktoranderna som finansieras via stipendier har halverats under samma period. 8
Följande sammanfattning från SCB/UKÄ beskriver betydelsen av de utländska doktoranderna. Det internationella inslaget är stort i utbildningen på forskarnivå och år 2014 var 1 250 av doktorandnybörjarna utländska doktorander, vilket var 40 procent av samtliga doktorandnybörjare. Både antalet och andelen utländska doktorandnybörjare ökade mellan 2005-2012, men mellan 2012 och 2013 minskade antalet. Mellan år 2013 och 2014 var antalet utländska doktorandnybörjare i stort sett oförändrat. Andelen utländska doktorandnybörjare har de tre senaste åren varit 40 procent och nästan fördubblats jämfört med 2005 då andelen var 22 procent. Flest utländska doktorandnybörjare 2014 fanns vid Kungl. Tekniska högskolan med cirka 180. Vid Karolinska institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Stockholms universitet fanns fler än 100 utländska doktorandnybörjare. Av de utländska doktorandnybörjarna var 39 procent kvinnor och 61 procent män. Av de doktorsexaminerade år 2014 var 30 procent utländska doktorander. Bland de utländska doktorsexaminerade var 38 procent kvinnor och 62 procent män 3 Enligt samma källa kan vi se att 9 procent av samtliga doktorandnybörjare försörjs via stipendier medan andelen är dubbelt så hög för de utländska doktorandnybörjarna, 18 procent. Andelen med doktorandanställning bland de utländska doktoranderna har ökat från 46 % till 69 % de senaste tio åren. Andelen med stipendier har samtidigt minskat från 22 % till 15 %. Andelen utländska doktorandnybörjare vid Göteborgs universitet var 28 procent kalenderåret 2014, en relativt låg nivå jämfört med snittet för alla lärosäten som var 40 procent. Av samtliga doktorander hade 119 stipendiefinansiering vid Göteborgs universitet 2014, de utgjorde 6,2 procent av samtliga doktorander. Doktorandnybörjarna 2014 ligger på samma andel, 18 av 280 hade stipendiefinansiering. Chalmers har en mycket låg andel doktorander finansierade med stipendier, endast 1,5 procent. Postdoktorer kan inte enkelt urskiljas i nationell statistik, de redovisas under kategorin annan undervisande och forskande personal. Postdoktorer finansierade med stipendier är inte personal och inte heller studenter. För dem finns ingen samlad statistik. Vissa lärosäten registrerar alla postdoktorer medan andra inte gör det. Finansiering av postdoktorer med internt inrättade stipendier förekommer troligen nästan enbart vid de äldre universiteten och de tekniska högskolorna. Externt inrättade och finansierade postdoktorstipendier kan förekomma vid alla lärosäten med forskning men de flesta är anknutna till de större forskningsuniversiteten. I undersökningen har inte gjorts några kvalificerade försök att närmare kvantifiera antalet postdoktorer finansierade med stipendier. Vid KI fanns 2013 ca 800 postdoktorer 4 varav ungefär hälften uppgavs vara finansierade med stipendier. Året efter gjordes en enkät till samtliga postdoktorer vid 3 SCB och UKÄ SM 1501 4 KI-bladet 1/2013 9
KI, de uppgick då till 979 stycken 5. En gissning blir att det i Sverige handlar om totalt åtminstone 500 1 000 postdoktorer som finansieras med internt inrättade stipendier. Skatteregler 6 Allmänt Stipendier som är befriade från inkomstskatt är inte heller förenade med sociala avgifter. För mottagaren gäller samtidigt att inga sociala förmåner intjänas eller gäller under tiden stipendiet utbetalas. Man ska i sin självdeklaration informera att man mottagit stipendium. Att inte uppge att man fått stipendium kan av Skatteverket tolkas som att man, om stipendiet varit på felaktiga grunder, mot bättre vetande försökt undanhålla myndigheterna information om ett tveksamt stipendium 7. Frågan om skattebrott kan uppkomma även om skattetillägg är den mer troliga påföljden. Av såväl skatte- som arbetsrättsliga skäl ska en stipendiat i princip inte erhålla någon form av ersättning som kan liknas vid en arbetstagares förmåner eller som kan uppfattas som ersättning för arbete 8 (semester, semesterersättning, föräldraförsäkring, sjukersättning, traktamenten, kostförmåner, bostadsförmåner, ersättning för konferensavgifter, arvoden och liknande löneförmåner). Ett färskt svar från Skatteverket på fråga om doktorander inom universitetet som kommer på stipendium kan likställas med övriga anställda inom lärosätet säger dock följande: Skatteverket gör den bedömningen att lärosätet skattefritt kan ge ut julklapp och motionsförmån. Stipendiaten anses ingå i arbetsgruppen och bör få samma personalvårdsförmåner som andra i gruppen. Samma gäller för terminalglasögon. När det gäller utbetalning av traktamente så kan lärosätet betala ut traktamentesersättning. Det som är av betydelse när det gäller beskattningskonsekvenser är om ersättningen är för utfört arbete eller inte. När man ersätter en person för att göra en resa och det utgår lön alt. endast traktamente ses det som ersättning för arbete. Om utbetalningen av traktamente uppfyller reglerna om skattefria traktamente, resulterar det inte i någon skattepliktig ersättning. Överstiger det utbetalda beloppet maximibeloppet/normalbeloppet blir överstigande del skattepliktig. 9 Detta svar gällde således doktorander med utbildningsstipendier. För doktorander med stipendiefinansiering ska särskild försäkring tecknas hos Kammarkollegiet, se nedan avsnittet - Trygghet och socialförsäkringar. 5 Postdoc experience at Karolinska Institutet, 2014. Postdoc association at KI 2015-01-19. 6 I fråga om skatteregler har samtal förts med Richard Arvidsson, professor i rättsvetenskap med särskild inriktning mot skatterätt vid Handelshögskolan i Stockholm och även v ordf i Torstens Söderbergs stiftelse samt med Anders Hultqvist, adj professor i finansrätt vid Stockholm universitet och som bland annat forskat om stipendier. Författaren bär dock ensamt ansvaret för texten i denna utredning. 7 Rättsutredning om stipendier och skatteregler. Bilaga 1 M Miettinen, G Dyrssen. KI 1998-12-15 8 RÅ 1966 ref 23, RÅ 1988 not 626. 9 Svar från Skatteverkets rättsavdelning via Krister Dufvenberg, skatteupplysningen Skatteverket 2016-04-11 10
Marie Curie-stipendium som betalas ut direkt eller indirekt av EU är alltid skattepliktiga. 10 Frågan om eventuell beskattning avgörs i efterhand av Skatteverket. Om Skattemyndigheten i efterhand skulle besluta att stipendiet utnyttjats felaktigt och ska beskattas tillförs även lönekostnadspåslag. Om stipendiet inte anmälts i deklaration riskeras skattetillägg, 40 procent på undanhållen skatt, och om mottagare och givare varit överens om detta mot bättre vetande är det även risk för skattebrott. Om lärosätet sedan kompenserar stipendiaten för den utdömda skatten och skattetillägget räknas detta som lön. Efter detta riskerar stipendiaten att betraktas som anställd trots att detta ursprungligen inte var meningen. En sådan i efterhand konstaterad anställning gäller tillsvidare eftersom någon uppgörelse om lagenlig tidsbegränsning inte träffats mellan parterna. 11 Utbildningsstipendium för forskarutbildning (doktorand) Antagning av en doktorand till forskarutbildningen med externt stipendium som studiefinansiering sker utan att utbildningsplatsen har utlysts, vilket medges enligt högskoleförordningen enligt vissa förutsättningar 12. Stipendiaterna utses av stipendiegivaren varefter de antas till universitetets forskarutbildning. 13 Den så kallade forskarkarriärutredningen anser att det finns tydliga kvalitetsskäl som talar emot att anta doktorander med stipendiefinansiering. I motsats till när lärosätena själva utlyser doktorandanställningar så brett som möjligt, är det vid stipendiefinansiering svårt att säkerställa att de bäst lämpade kommer att antas eftersom stipendiegivarna ofta avgör vilka som får stipendierna. En långsiktig ambition bör vara att avskaffa stipendier som studiefinansiering i forskarutbildningen. 14 För att ett utbildningsstipendium ska vara skattefritt får mottagaren inte vara eller nyligen varit anställd hos utbetalaren eller lärosätet och inte avse ersättning för arbete eller motprestation 15. Detta kan gälla även om utbetalaren är närstående lärosätet, t ex en stiftelse med anknytning till lärosätet eller ett landsting eller motsvarande regionbildning 16. Det är vanligt att lärosätena tillämpar en karensperiod, smittoperiod, för anställning om 24 månader innan och tre månader efter även fast smitttorisken är mindre om anställningen varit helt skild från utbildning eller forskning. 10 Skatteverket, samma som tidigare. 11 Rättsutredning om stipendier och skatteregler. Bilaga 1 M Miettinen, G Dyrssen. KI 1998-12-15 12 Undantag från att utlysning behöver göras medges enligt HF 7 kap 37 : 1. Vid antagning av en doktorand som ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. Vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. 13 Doktorander med externt stipendium som studiefinansiering PM 2015-04-14 Cecilia Gagné, Lunds universitet. 14 Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden SOU 2016:29 s 16-17 15 Skatteverket. Rättslig vägledning Stipendier 2016 16 Lunds universitet. Stipendiefinansierad utbildning på forskarutbildnings. och postdoktoral nivå vid Lunds universitet risken för beskattning. Sektionen för personal, personalchef Nils Hellman. PM 2011-04-15 11
Den omständigheten att givaren förväntar sig att utbildningen fullföljs och genomgås enligt plan utgör naturligtvis inte en sådan motprestation som är av direkt värde för utgivaren, utan snarast en förutsättning för att bidrag över huvud taget ska kunna lämnas. 17 För skattebefriade stiftelser är det för att skattefriheten ska behållas viktigt att stiftelseändamålet fullföljs och till och med preciseras (här aktuellt utbildning eller vetenskaplig forskning) vilket inte är det samma som att förvänta sig en direkt motprestation 18. Arbete för högskolan i mindre omfattning vid sidan om utbildningsstipendium för doktorand (har förekommit belopp upp till 20 30 tkr, Skatteverket uttalar sig dock inte i förväg om var gränsen går 19 ) och skilt från (sidoordnat) forskarutbildningen är dock samtidigt möjligt om stipendiet varit behörigen utlyst och tillsatt i konkurrens 20. Skattemässigt blir extraarbete mindre problematiskt om donationer till högskolan bildat egen skattebefriad stiftelse vilken då inte är samma rättssubjekt som högskolan 21. Dvs att stipendiaten får sitt stipendium utbetalt direkt från stiftelsen Om det inte finns någon koppling mellan stipendiegivaren och lärosätet, ett externt stipendium, medges anställning vid lärosätet utan att stipendiet blir skattepliktigt 22. För en heltidsdoktorand innebär det dock att vara verksam över 100 procent av heltid. En sådan konstruktion kan medföra andra komplikationer. Ett utbildningsstipendium till en doktorand kan utbetalas periodiskt, varje månad 23. Forskarutbildning inom en forskargrupp med uppdragsfinansierad forskning löper risk att betraktas som del av beställt arbete (krav på motprestation) och ska därmed beskattas 24. Med ovanstående reservationer kan man i princip säga att för den som inte är eller har varit anställd hos stipendiegivaren är utbildningsstipendier vanligen skattefria. Utbildningsstipendier till postdoktorer Stipendier som utges av skattebefriade stiftelser inom de kvalificerade stiftelseändamålen (här aktuella ändamål är utbildning respektive vetenskaplig forskning) är alltid skattebefriade, oavsett om de utges periodiskt eller som en- eller tvågångsbelopp 25. En skattebefriad stiftelse har således inga problem att ge skattefritt stipendium för vetenskaplig forskning om pengarna betalas ut direkt till stipendiaten. Det är således i enlighet med lagstiftningens. Stipendier till så kallad postdoktorutbildning, se nedan, är möjligt men torde inte vara aktuellt eftersom sådana stipendier rimligtvis är av begränsat intresse för skattebefriade forskningsstiftelser som i stället vill stödja forskning. 17 s 508. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 18 S 512. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 19 Lunds universitet, samma som föregående. 20 Skatteverket, samma som föregående. 21 S 509. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 22 Skatteverkets ställningstaganden: Kan ett skattefritt utbildningsstipendium till doktorander kombineras med avlönat arbete för utgivaren? 2013-05-06 Dnr 131 221287-13/11 23 Skatteverket, samma som föregående. 24 Lunds universitet, samma som föregående. 25 s 522. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 12
Andra problem än beskattning uppstår med externa stipendier om de ges för forskning till anställda vid ett lärosäte som trots tjänstledighet från sin anställning fortsätter med work as usual och vistas på arbetsplatsen. Arbetsrätten, där stipendiatens arbetsförhållanden och ekonomiska villkor genom särskilt tecknade försäkringar i stort överensstämmer med arbetstagarnas sånär som att skatt inte betalas. Stipendiegivarna betalar ofta även för indirekta kostnader, åtminstone lokala indirekta kostnader vilket ytterligare ökar likheten med anställning. Svåra gränsdragningar kan uppstå eftersom lärosätet inte får ge stipendiemottagaren några förmåner som liknar de som följer av anställning. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren har ansvar för alla som vistas regelbundet på arbetsplatsen. Arbetsledning, ansvar (stipendiaten är inte i tjänst) och personalpolitiken blir oklar. Stipendiegivarna försöker kringgå flera av dessa problem genom att tillåta exempelvis tjugo procent eller mer tjänstgöring och inkomst från lärosätet vid sidan om stipendiet. Skatteverket anser att det är tveksamt att postdoktorstipendier kan omfattas av skattefriheten för utbildningsstipendier. Man menar att postdoktorer i allmänhet uppnått en sådan utbildningsnivå att de är kompetenta att bedriva forskning på egen hand och därför inte kan jämställas med doktorander och annan forskarutbildning. En postdoktor kan därför inte ges skattefritt utbildningsstipendium. Skattefriheten för sådana personer får bedömas enligt reglerna för stipendier för andra ändamål. 26 Ett stipendium för annat ändamål kan vara skattefritt om det inte utgör arbete för utgivarens räkning eller betalas ut periodiskt. Problemet uppmärksammas av den statliga utredningen Trygga villkor för doktorander : Utredningens uppdrag är att se över hur villkoren kan förbättras för doktorander. I arbetet med denna fråga har villkoren för postdoktorer med stipendier tagits upp vid upprepade tillfällen. Postdoktor är en visstidsanställning om tva år som har förhandlats fram av arbetsmarknadens parter. Vi har inte i uppdrag att se över situationen för postdoktorer men anser att det, utifrån Skatteverkets ställningstagande och Sveriges Universitets- och högskoleförbunds rekommendationer i frågan, är ytterst tveksamt om stipendier som utbetalas till postdoktorer kan anses omfattas av skattefriheten för utbildningsstipendier (stipendier till doktorander). Utredningen rekommenderar att frågan belyses i särskild ordning. 27 Det förekommer att lärosäten inrättar egna stipendier av externa bidragsmedel efter att man har inhämtat skriftligt godkännande från finansiären om att göra så. Stipendierna utformas som utbildningsstipendier även om man inte alltid uttryckligen benämner dem så. Eftersom stipendier till anställda i princip är skattepliktiga är postdoktorstipendier endast skattefria för externa innehavare som inte är eller varit anställda eller anställs efter stipendietidens utgång och där det noga tydliggörs att det inte handlar om arbete för stipendiegivarens räkning. För att kringgå risken för beskattning upprättas vanligen en kortare utbildningsplan för stipendiaten för att på så sätt försöka tydliggöra att det inte är fråga om arbete, dvs att det är ett utbildningsstipendium. Inspirationen till detta kringgående av beskattning och 26 Skatteverket, Rättslig vägledning Stipendier 2016. 27 SOU 2016:29 s 152 13
utbildningsplanens innehåll med syfte att definiera om vad som skulle kunna ses som forskningsarbete till utbildning kan tänkas komma från en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som berör frågan om postdoktorutbildning får räknas som utbildning 28. Denna dom avser dock tolkning av Arbetslöshetsförsäkringen där tillämpningen av vad som är utbildning kan antas vara mer generös än i Inkomstskattelagen 29. Det finns även internationella förebilder där postdoktorer får en särskild handledare och en individuell utbildningsplan upprättas 30. Dessa utbildningsambitioner gäller i Sverige enbart postdoktorer med internt inrättade skattefria stipendier och inte för de anställda postdoktorerna. Trots att utbildningsstipendier inte räknas som periodiskt understöd och därför kan betalas ut varje månad under den tid utbildningen pågår tillämpas vanligen längre utbetalningsintervall vid lärosätena, tre eller sex månader. I praktiken är det vanligt att perioden av försiktighetsskäl från lärosätena dessutom begränsas till två år. Detta är alltså inte nödvändigt eftersom, om det avses vara utbildningsstipendium, kan betalas ut med vilken periodicitet som helst. Bakom den längre periodiciteten ligger troligen en försiktighet och att man vill minska likheten med lön som utbetalas varje månad. I svar 2014-02-11 31 på fråga från Uppsala universitet framhåller Skatteverkets rättsavdelning att deras uppfattning är att postdoktorstipendierna ska bedömas som sådana stipendier som är avsedda för andra ändamål, dvs att det inte är möjligt med utbildningsstipendier. Emellertid är frågan om postdoktorutbildning uppfyller kravet på skattebefrielse enligt inkomstskattelagen ännu inte rättsligt prövad varför Skatteverkets uppfattning ska ses som den linje man förväntas föra vid ett eventuellt skattemål. Mycket talar för att Skatteverket, om man kvarstår vid sin tidigare uppfattning, skulle ha framgång i ett eventuellt framtida skattemål i fråga om stipendium för postdoktorutbildning. Detta förfarande från lärosätena sätter fingret på flera frågor: finns postdoktorutbildning egentligen, och om den finns, varför ger man den då bara till utländska postdoktorer med internt inrättade stipendier, är forskning arbete och är forskning samtidigt alltid lärande, särbehandlas stipendiaten jämfört med övriga i forskargruppen och ger finansiären sitt medgivande till stipendium för utbildning eller för forskning? Stipendier för annat ändamål Alternativet för lärosätena (och andra än skattebefriade stiftelser) skulle kunna vara att ge stipendier för andra ändamål. Stipendier för andra ändamål är skattefria om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och inte betalas ut periodiskt 32. Det är det som Skatteverket hänvisar till i sitt ställningstagande 33. 28 RÅ 2001, ref 29 29 S 523. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 30 AAU och National postdoctorial association US, se bilaga 1 31 Skatteverkets ställningstagande avseende post dok 32 Inkomstskattelagen 8 kap. 5. 33 Skatteverket, samma som tidigare. 14
Med periodiskt avses periodiskt understöd som innebär utbetalning tre gånger eller fler. Utbetalningarna får inte heller ges för längre tid än tre år. 34 Ett stipendium för annat ändamål kan således för att skattefrihet ska gälla endast betalas ut som en klumpsumma eller i två poster 35 och under en period om högst tre år eller möjligen för en längre period. Det senare är kanske främst av akademiskt intresse eftersom det ändå inte kan bli tal om fler än två utbetalningar. Ett stipendium för annat ändamål kan avse utbildning men här blir kravet på att ett stipendium är en gåva utan krav på motprestation särskilt tydligt eftersom utbetalningar av stipendiesumman kan ske högst två gånger. För en tvåårig postdoktorutbildning skulle det bli en klumpsumma på bortåt 500 tkr eller två utbetalningar på över 200 tkr vardera. För stipendiegivaren innebär det ett påtagligt risktagande ifall inte mottagaren fullföljer vad som var syftet med stipendiet. Men, samma problem uppenbarar sig här som vi beskrivit tidigare, det är svårt att med bibehållen trovärdighet hävda att en postdoktorutbildning inte innehåller arbete för utbetalarens räkning. Inte heller denna väg är i så fall möjlig för av lärosätena internt inrättade stipendier. Det är därför inte enkelt att förstå att Skatteverket hänvisar till denna väg, annat ändamål som inte är arbete men får vara utbildning, när man samtidigt säger att en postdoktor inte kan ha ett utbildningsstipendium. Däremot kan andra stipendiegivare, t ex företag eller andra organisationer ge stipendier för annat ändamål, t ex utbildning eller forskning, förutsatt att de själva utbetalar beloppen direkt till stipendiaten som en klumpsumma eller vid högst två utbetalningstillfällen och det inte avser arbete för stipendiegivarens räkning. Sammanfattningsvis kan man säga att stipendier när de ges till postdoktorer alltid är skattefria om utbetalaren är en skattebefriad stiftelse och då kan stipendiet såväl gälla för utbildning som vetenskaplig forskning. I det fall det inte är en skattebefriad stiftelse, t ex ett företag eller annan organisation kan stipendiet vara skattefritt om det avser annat ändamål, dvs inte avser arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning och inte betalas ut periodiskt. Ett av universitetet självt inrättat och utbetalt stipendium, är ett tveksamt stipendium ur skattesynpunkt och vilket man bör varna för. Skattemyndigheten menar att en postdoktor inte kan ha ett utbildningsstipendium. Alternativet till utbildning är forskning vilket betraktas som arbete och då kan universitetet inte heller ge ett stipendium för annat ändamål. Internt inrättade utbildningsstipendier till postdoktorer är vanliga främst inom laboratorieinriktade forskningsområden vid flera lärosäten. När lagstiftaren skattemässigt ville gynna stipendier var nog knappast tanken att uppmuntra lärosätena att själva, visserligen med finansiärens samtycke, omvandla bidragsmedel till stipendier. Frågan är dock inte rättligt avgjord ännu. Resestipendium Enligt Skatteverkets rättsliga vägledning är stipendier som är avsedda för ett särskilt ändamål, t ex en resa skattepliktiga om de har samband med mottagarens tjänst. en förutsättning för skattefrihet är att det inte finns något krav på motprestation. Det innebär att bidrag till en reportageresa är skattepliktigt. Däremot är ett resestipendium skattefritt om mottagaren endast förbundit sig att skriva en reserapport om hur resan 34 RÅ 1968 ref 1 35 s 505. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 15
förlöpt. Mottagaren får i det senare fallet inte heller avdrag för kostnader i samband med resan. 36 Resebidrag från t ex Knut och Alice Wallenbergs stiftelse benämns även resestipendier men uppfyller inte kraven på skattefria stipendier utan är egentligen utbetalningar från stiftelsen till lärosätet som sedan efter ett ansökningsförfarande med specifika krav på de sökande fördelar vanliga resemedel till anställda vid lärosätet. Trygghet och socialförsäkringar För den som har doktorandanställning gäller samma sociala skyddsnät och villkor som för andra statliga anställningar medan motsvarande inte gäller för den som har stipendium. Doktorandanställning som egentligen handlar om bidrag till att genomgå forskarutbildning blev formellt en anställning som en pragmatisk metod för att lösa den sociala trygghetsfrågan för doktoranderna. Stipendium räknas inte som lön, utbetalaren betalar inga lagstadgade eller kollektivavtalade sociala avgifter och ger således heller inga förmåner från socialförsäkringssystemet. Avsaknaden av skyddsnät gäller även för eventuellt medföljande familjemedlemmar. Universitet och högskolor ska för att göra doktoranders sociala villkor med jämlika teckna en försäkring hos Kammarkollegiet för doktorander med stipendier som studiefinansiering. Försäkringen gäller då doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan försäkring. 37 Försäkringen gäller inte för stipendiater som bedriver postdoktorstudier. För att doktorander ska ges så likvärdiga villkor som möjligt kräver samtidigt flera lärosäten att ett externt finansierat stipendium inte innehåller krav på återbetalning från stipendiaten. De osäkra sociala villkoren för doktorander med stipendier har fått till följd att många förespråkar anställning som doktorand framför finansiering genom stipendier. Flera universitet har idag antagit en restriktiv hållning till stipendiefinansierad forskarutbildning. Regeringen tillsatte 2015 en statlig utredning - Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare 38 med uppgift bland annat att se hur villkoren kan förbättras för kvinnor och män som är doktorander. I direktiven anförs skäl att se över villkoren för doktorander med utbildningsbidrag eller stipendier. En ambition är att samtliga doktorander ska erbjudas likvärdiga villkor och därmed förutsättningar att genomföra utbildningen. Möjligheten att erbjuda samtliga doktorander anställning bör därför ses över. 39 Utredningen föreslog senare att doktorander med stipendiefinansiering ska anställas senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på heltid till examen. Undantag ska kunna göras för doktorander i biståndsprogram eller via EU. 36 Skatteverket, samma som tidigare 37 Högskoleförordningen 1 kap 11c. 38 Dir 2015:74 39 Dir 2015:74 s 5 16
Ett lärosäte som betalar ut ett stipendium bör ha klart för sig att stipendiet är en gåva som inte kan återkrävas. Detta gäller oavsett om stipendiaten råkar ut för sjukdom eller av annan anledning inte längre vistas i lärosätets lokaler och deltar i verksamhet vid lärosätet. 40 Flera lärosäten fattar beslut om utbildningsstipendier för sexmånaders perioder som sedan upprepas till man kommit upp i 24 månader sammanlagt. För den som är antagen till studier vid lärosätet gäller lärosätets studentförsäkringar medan den som inte är studerande eller anställd måste försäkras särskilt vid varaktig vistelse i lärosätets lokaler och verksamhet. SUHF har utfärdat särskilda rekommendationer för vilka överenskommelser och kontroller som bör vidtas i sådana fall 41. Arbetsmiljölagen gäller även stipendiater som vistas vid lärosätet. För stipendiefinansierade postdoktorer finns inga generella regler om försäkringar. De är varken anställda eller studerande. Det förekommer dock att om stipendiaten inte har egna försäkringar att institutionen tecknar sådan för individen hos Kammarkollegiet. Grupp- och individförsäkringen kallas även för GIF. Det är en försäkring som en myndighet kan teckna för utländska personer eller grupper som har anknytning till myndigheten och som saknar ett tillfredsställande försäkringsskydd. Det gäller exempelvis utländska besökare, kursdeltagare, gästforskare, gästföreläsare och medföljande anhöriga till sådana personer. Försäkringen innehåller olycksfallsskydd, skydd för sjukdom, tandvård och hemtransport, egendomsskydd, ansvarsskydd och rättsskydd. Ett lärosäte kan även teckna en dylik samlingsförsäkring för en hel kategori, t ex utländska forskare. Sådana samlingsförsäkringar finns t ex vid universiteten i Lund, Uppsala och Stockholm. Stipendier i den ekonomiska redovisningen, anslagsregler I Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor under avsnittet Ekonomisk redovisning mm klargörs att anslagsmedel inte får användas till stipendier. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Då avses såväl medel på anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som andra statliga medel som fördelas via en statlig myndighet. 42 Andra statliga myndigheter kan vara t ex Vetenskapsrådet. Även om doktorander nämns explicit i citatet ovan gäller det även lärare och forskare. Medel från uppdragsverksamhet får inte heller användas till stipendier eftersom det där finns ett krav på motprestation. De enda medel som kan användas till stipendier är således medel från externa finansiärer som skriftligen har godkänt användning för utbetalning av stipendium. Stipendier ska bokföras som transfereringar i den ekonomiska bokföringen. Med transferering menas utbetalning utan motprestation (en gåva), dvs en inkomstöverföring. Bidraget förmedlas enbart via lärosätet, saldot för transfereringarna ska alltid bli noll. Transfereringen är därmed ingen verksamhet vid lärosätet. Det finns inga bokföringsregler som hindrar ett universitet att med finansiärens samtycke omvandla bidragsmedel till transferering. 43 40 SUHF rek 2013:3 pkt 8. 41 SUHF, rek 2013 42 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 43 Curt Johansson. Redovisnings- och finansieringsexpert. ESV 17
Eftersom stipendier definitionsmässigt inte motsvarar någon verksamhet, kostnad, kan de inte med automatik belastas med lärosätets avgifter för indirekta kostnader. Däremot är det möjligt att begära kompensation för åtminstone direkta omkostnader för stipendiet från donationskällan. Det bör vara förenligt med det som sägs i donationsförordningen om att anslagsmedel inte får användas för de omkostnader som uppstår för donationen 44. Enligt ESVs allmänna råd till 5 får donationsmedel tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande verksamhet. Myndigheten bör fatta ett särskilt beslut om samfinansiering senast i samband med mottagandet. Som ett led i myndighetens ekonomistyrning bör regler fastställas för när en donation ska täcka samtliga kostnader för ifrågavarande verksamhet. Hur gör man vid Göteborgs universitet? Stipendier vid GU Det finns ett antal stiftelser med anknytning till Göteborgs universitet. Dessa betalar antingen ut stipendier via institutionerna och då hanteras de som vanliga bidragsmedel. Alternativt betalar de ut direkt till den sökande. Så länge det inte gäller arbete för stipendiegivarens räkning är stipendierna tämligen oproblematiska och stipendiesumman ska betalas ut vid ett eller högst två tillfällen. När det gäller anställda vid Göteborgs universitet betalas inte lönemedel ut utan det handlar ofta om resestipendier eller utrustningsersättning som betalas via institutionen. Externa skattebefriade stiftelser betalar vanligen ut stipendier direkt till stipendiemottagaren. Inkomstskattelagen 11 kap 47 ger stöd för att stipendier kan betalas ut till både doktoranders forskarutbildning (utbildningsstipendium) och för disputerade forskare för postdoktoral forskning (stipendium för annat ändamål). Utan krav på periodicitet (utbildningsstipendium) eller tidsrymd så länge som utbetalningen görs för att främja utbildning eller vetenskaplig forskning. För att dessa stipendier ska vara attraktiva för personer som redan är anställda och måste ta tjänstledigt för att ta emot stipendiet eller för de som har anställning som alternativ är de ofta förhållandevis generösa. Mottagaren får kompensation för att teckna trygghetsförsäkringar inklusive för pension, ersättning för omkostnader samt en ersättning till institutionen för indirekta omkostnader om mottagaren vistas där. Denna typ av stipendier är helt i enlighet med lagen skattefria. Exempel på skattefria forskningsstiftelser är Torsten respektive Ragnar Söderbergs stiftelser och Handelsbankens olika forskningsstiftelser. Inom det medicinska området förekommer ofta en annan lösning där forskarna visserligen söker pengar för specifika ändamål hos skattebefriade stiftelser, t ex pengar till en stipendiat, men där beviljandet av anslag istället blir i form av ramanslag till forskaren/institutionen. Forskaren ska använda anslaget för det sökta projektet men har frihet att inom det disponera pengarna för något av det man sökt om, ramanslaget är oftast mindre än det sökta beloppet. 44 Donationsförordning 5 18
Hur används stipendier vid Göteborgs universitet? Stipendier på grund- och avancerad nivå eller forskarförberedande stipendier eller Vid den naturvetenskapliga fakulteten har man beslutat att det inte ska finnas några forskarförberedande stipendier. 45 Inom den medicinska fakulteten förekommer vad som kallas predoktorala stipendier på upp till 24 månader med ett stipendiebelopp på 10 15 tkr/månad. För de längre stipendierna ligger beloppet i den övre delen av intervallet. Ibland kallas de enbart stipendium på grund- eller avancerad nivå. Enligt dekanbeslut ska stipendiesumman inte överstiga 10 tkr/månad för personer boende i Sverige och 15 tkr/månad för personer boende utanför Sverige. Samma beslut säger att utbetalning inte kan ske periodiskt (mer än två utbetalningar) och att de ska utlysas i konkurrens 46. Inom fakulteten finns även riktlinjer på institutionsnivå beslutade av prefekten. Stipendiaten, vanligen i pågående utbildning eller med examen från avancerad nivå, går ingen kurs men har normalt en utbildningsplan där man ska följa forskningen vid institutionen samt utföra specifika arbetsuppgifter. Ett intyg ska i efterhand utfärdas av prefekten. I underlag för inrättande av stipendier finns exempel på att forskningsledaren hoppas att studenten blir antagen som doktorand och att det finns klar finansiering för detta eller formuleringar om att det är en fördel inför antagning av doktorander. En forskningsledare har inrättat stipendier där flyktingar, från t ex Syrien, rekommenderas söka för att få utbildning inom det aktuella forskningsområdet. Det finns exempel på utlysning av stipendium och överenskommelse med stipendiat gjorts simultant samma dag. I något fall kallas den stipendierade studenten för doktorand i personalförteckningen som finns på internet. Så kallade sommarkurser förekommer, prova på forskning, med stipendier om 2 500kr/vecka under åtta till tio veckor. Möjligen med undantag för någon läkarstudent som fått stipendium för att fullgöra sitt självständiga arbete inom något forskningsprojekt finns det ingen koppling till etablerade kurser vid universitetet. Ibland finns relativt tydliga arbets- eller utbildningsbeskrivningar för vad stipendiaten ska göra men oftast är beskrivningen kortfattad eller saknas. Stipendier för forskarutbildning Göteborgs universitet har under 2015 i sina Doktorandregler helt avskaffat möjligheten att anta stipendiefinansierade doktorander förutom där det finns särskilda avtal 47. Undantag från krav på finansiering genom anställning anställning som doktorand eller extern anställning kan göras i särskilda fall och på följande grunder: o - Om antagning avser doktorand finansierad via stipendier inom ramen för nationellt eller mellanstatligt bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram där stipendier utgör en vedertagen finansieringsform och antagande institution har insyn i hur stipendiet hanteras och betalas ut. 45 Beslut i ledningsgruppen för den naturvetenskapliga fakulteten 2005-03-30 Dnr B403 2571/04 46 Beslut om stipendier för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sahlgrenska akademin. 2014-05-21 47 Göteborgs universitet. Doktorandreglerna. 2015-04-13 19