Låt medborgaren bestämma!

Låt medborgaren bestämma!

Låt medborgaren bestämma! Kundvalssystem i Nacka kommun Linda Wahlquist

CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO/CVV 1999 FORMGIVNING: SILVER SÄTTNING: MELANDERS FOTOSÄTTERI TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 1999 ISBN 91-7566-438-0 ISSN 1404-3033, NR 5 www.cvv.nu info@cvv.nu

INNEHÅLL 1. INLEDNING 6 2. KUNDVALSSYSTEMET I NACKA 10 3. VAD INNEBÄR CHECKSYSTEMET? 16 4. HUR TILLÄMPAS CHECKSYSTEMET PÅ OLIKA OMRÅDEN? 20 5. VILKA BLIR GODKÄNDA PRODUCENTER I KOMMUNENS KUNDVALSSYSTEM? 28 6. HUR SÄTTS PRISERNA? 36 7. KONKURRENSFÖRUTSÄTTNINGAR MELLAN OLIKA ANORDNARE I NACKA KOMMUN 48 8. VAD HÄNDER I FRAMTIDEN? 52 9. ORDLISTA 56

1. Inledning

I dag står de svenska kommunerna inför ett vägskäl; det gamla systemet, som styr välfärdsproduktionen, håller på att bytas ut. På många håll i landet pågår ett förnyelsearbete, där man tittar på alternativa driftsformer. Under 1990-talet har flera kommuner försökt effektivisera sin verksamhet, och man diskuterar huruvida delar av verksamheten kan drivas i andra former än de traditionella förvaltningsformerna. Konkurrensutsättning och alternativa driftsformer har under de senaste åren systematiskt prövats som alternativ till de traditionella organisationsformerna. Tack vare kommun- och förvaltningslagen kan kommunerna själva välja sin organisationsform, vilket har bidragit till att några har infört olika typer av nya organisationer och ledningssätt. Genom de senaste årens förändringsarbete runt om i landet, har synen på kommunernas funktioner förändrats. Kommuner har blivit mer kundorienterade och inriktar sig på resultat snarare än på produktion. Detta har lett till att kommunerna i dag är mer marknadsinriktade och börjar se medborgarna som sina kunder. Kommunpolitikernas dubbla funktion som både beställare och utförare har på flera håll ändrats, och beställningen av kommunens tjänster görs i stället av kommuninvånarna. Kommunerna tillhandahåller fortfarande de tjänster som efterfrågas, men produktionen måste inte ske i kommunal regi. Kundvalsmodellen är ett nytt sätt att organisera den kommunala verksamheten som ger medborgarna ökat inflytande. I praktiken innebär kundvalssystemet att tjänster och service inom det berörda området har prissatts, och att medborgarna i respektive kommun köper de tjänster de vill ha, vilket ger dem makt att påverka. Kommuninvånarna bestämmer själva vem de vill köpa tjänsten av och kan välja mellan kommunala och privata alternativ. Syftet med att införa ett kundvalssystem, är bland annat att 7

INLEDNING medborgarnas inflytande skall öka, men även att kvaliteten på tjänsten kan höjas samtidigt som priserna kan hållas nere. Med ett checksystem överförs beställarmakten från politikerna till medborgarna, som blir kunder. Medborgarna bestämmer själva vilken skola, daghem etc som deras barn skall gå i. Politikernas uppgift reduceras till att dra upp riktlinjerna för produktionen och att godkänna de olika verksamheterna, privata såväl som offentliga. I kundvalssystemet får även personalen på de olika serviceenheterna ett större ansvar, då det inte längre är politikerna som ensidigt bestämmer villkoren. Medborgaren står i centrum! Det bör understrykas att kundvalssystemet ökar medborgarinflytandet. Det är genom medborgarnas aktiva val som kvaliteten och effektiviteten i servicen styrs, eftersom verksamheterna måste anpassa sig efter marknadskrafterna. Genom valfriheten koncentreras resurserna till det som är grunden i de olika verksamheterna. Det är kundens behov som ställs i centrum, och nöjda kunder tenderar att komma tillbaka. Med kundvalsmodellen ökar användningen av marknadsstyrning på bekostnad av den traditionella anslagsstyrningen. Men huvudsyftet är ändå att ge medborgarna valfrihet och makt att själva kunna påverka innehållet i tjänsterna. Aktiv konkurrens är ett utmärkt redskap för att åstadkomma förbättrad kvalitet, men det förutsätter mångfald. Ett av huvudsyftena med kundvalssystemet är att verksamheterna hela tiden skall utveckla kvaliteten och samtidigt tvingas hushålla med knappa resurser. Konkurrensen skall öka inflytandet och stimulera utvecklingsarbetet. Producenterna måste ständigt försöka att bli mer kostnadseffektiva för att öka sina marginaler, och därigenom kan resursutnyttjandet bli mer effektivt och kvaliteten höjas. Under de närmaste åren kommer man att se en ökning av kon- 8

kurrensutsättning och alternativa driftsformer, framför allt inom den så kallade mjuka servicen, visar en rapport som presenteras av Svenska Kommunförbundet. Antalet friskolor kommer att öka. I små kommuner har man märkt en ökad frekvens av alternativa produktionsformer i den kommunala verksamheten. Kommunerna ställer också i dag tydligare krav på producenterna, vilket har minskat de totala kostnaderna. Genom kundvalssystemet ställs allt större krav på förmågan att anpassa och utveckla verksamhetens kvalitet, för att den på bästa sätt skall kunna motsvara medborgarnas varierande behov och önskemål. I ett kundvalssystem behöver man inte använda någon politisk omväg för att genomföra en förändring; kundvalet styr marknaden direkt. Fördelen med systemet är att producenterna snabbt kan tillgodose kundernas behov, eftersom kunden talar direkt med producenten. I ett kundvalssystem har kunden alltså möjligheten att välja aktivt och på så sätt direkt påverka sin producent. I ett system där medborgaren ses som kund och har valfrihet får hon/han automatiskt stort inflytande. Kunden kan förhandla direkt med sin producent, som måste vara lyhörd för kundens behov för att denne inte skall välja en annan aktör på marknaden. Om medborgaren i stället tilldelas en producent, minskar möjligheterna att förändra och påverka avsevärt. Kunden kan inte välja en annan, bättre producent om han/hon inte är nöjd. Mona Boström, stadsdirektör i Nacka Kommun, säger att Nacka tillämpar ett helt nytt sätt att se på medborgarna. Kommunen har tagit steget från att företräda medborgarna vid val av service till att låta dem företräda sig själva i aktiva val, vilket är möjligt genom kundvalssystemet. Mona Boström ser kundvalet som den tydligaste formen av demokrati, där var och en själv får göra sin röst hörd. 9

2. Kundvalssystemet i Nacka

Nacka kommun har ett av Sveriges mest utvecklade kundvalssystem. Redan 1982 införde Nacka, som första kommun i landet, fotvårdscheckar. 1992 infördes checkar även inom hemtjänsten, och därefter har det utvidgats till andra verksamheter inom den så kallade mjuka servicen. Tack vare det nya checksystemet kan nu den enskilde själv bestämma om han/hon vill använda sig av den kommunala eller den privata serviceleverantören. Så tidigt som 1976 väcktes tanken hos några moderater i Nacka kommun, däribland kommunalrådet Erik Langby, på ett så kallat kundvalssystem. Det började med att två föräldragrupper önskade starta ett föräldrakooperativ. Med dåvarande system kunde de inte konkurrera på lika villkor med de befintliga, kommunala alternativen. Man tvingades betala ur egen plånbok, om man ville använda någon annan tjänst än den kommunala. Man arbetade därför stegvis fram ett system, som kom att bli dagens kundvalssystem. Inom den kommunala produktionen övergick man från att arbeta som en ren förvaltningsorganisation till att ha resultatenheter, som jämfördes inbördes med andra verksamheter, både kommunala och privata. Den privata produktionen vidareutvecklades, från att för 25 år sedan ha varit ett föräldrakooperativ till dagens vinstdrivande företag. Finansieringen sker dock fortfarande till största delen med offentliga medel. Det kommunala åtagandet har gått från hantering av budgetäskanden via enhetsbidrag till ett system med checkar. Produktion: Kommunal Privat 1. Förvaltningsform 1. Producentkooperativ 2. Resultatenheter 2. Konsumentkooperativ förening 3. Företag 11

KUNDVALSSYSTEMET I NACKA Finansiering: Kommunal 1. Anslag 2. Entreprenadupphandlig 3. Enhetsbidrag 4. Värdecheckar Vägen mot en kundvalsmodell har inte varit utan komplikationer, menar Erik Langby. Det är inte lätt att byta från ett planhushållningssystem med utbudsbegränsning till ett marknadssystem med många producenter och än fler självständiga kunder. Att beräkna den rådande genomsnittskostnaden medförde problem, som ledde till att många institutionella förändringar måste göras (bl a måste finansierings- och myndighetsfunktioner skiljas från verksamheten/produktionen), fokus måste ställas om från input till output, internpris- och internhyressystem måste marknadsanpassas; de kan inte, som i helt reglerade marknader, vara strikt självkostnadsbaserade för respektive lokal/fastighet. Arbetet med utformningen av modellen har ofta inneburit att man, då man tagit tre steg framåt, tvingats ta ett halvt tillbaka, men flexibilitet har blivit nyckelordet. Man har arbetat med ett idéunderlag som referenspunkt och man har löst uppkommande problem under arbetets gång. Systemet modifieras också kontinuerligt; det blir aldrig riktigt färdigt. Grundvärderingar för ett nytt system Principen bakom införandet av kundvalssystemet kan sammanfattas i fyra punkter: 1. Decentralisera ansvar och befogenheter 2. Särskilja finansiering och produktion 3. Utveckla delegerat ansvar på lägsta nivå i organisationen 4. Minska förvaltningsorganisatoriska hinder 12

Nacka arbetade också fram en förändringsplan, som kallades FÖRDEL NACKA, (FÖRändring, DEcentralisering, Ledning), som innehåller ett antal grundvärderingar: Grundläggande principer för politiker/tjänstemannaroller Marknadsstyrning internt: internpriser internhyror externt: avgifter (nya, marknadsanpassade och differentierade) Skilj på ledning och service Platt organisation få nivåer Chefsutveckling Symmetri hela ansvarsområden Kommuninvånar-/ kund -orientering genom: attitydundersökningar valfrihet/mångfald profilerade verksamheter Decentralisering, delegering MÅLSTYRNING, kombinerat med fortsatt RAMSTYRNING Ett nytt system som påverkar alla inblandade Genom kundvalssystemet har även producenterna fått ökad frihet och ökade befogenheter, eftersom de själva bestämmer hur de skall använda sina resurser. Vissa administrativa kostnader, för t ex del av växel och datasystem, är dock fortfarande centralstyrda, vilket gör att bl a förskolor måste betala tillbaka en viss procent av checkbeloppet. När kundvalsmodellen infördes kände en del politiker viss frustration över att de inte längre fick bestämma om detaljer, men genom fokusering på systemfunktion och målsättning har uppgiften ändrats till uppföljning och utvärdering. Att ändra nämndstruktur, liksom formen för nämndstöd (stödet till de förtroendevalda i rollen som politiker), har varit viktigt för att stär- 13

KUNDVALSSYSTEMET I NACKA ka ett förändrat arbetssätt. För Nacka kommun har privatisering inte varit ett självändamål. Drivkraften var i stället att medborgaren själv skulle kunna välja det alternativ som bäst passade henne/honom och familjen; valet är individens ensak vare sig det faller på det privata eller det kommunala alternativet. Ungefär tre fjärdedelar av kommuninvånarna väljer kommunen som utförare av hemtjänsten. Antalet företag samt privata utförares marknadsandel har dock successivt ökat efter införandet av kundvalssystemet. Det är de fristående och de enskilda alternativen som ökar, och inför höstterminen år 2000 finns elva ansökningar om att få starta fristående skolor i kommunen. Inom dagbarnvården är majoriteten av anordnarna numera privata, och inom förskolan går ungefär hälften av barnen hos privata anordnare. Andelen fristående eller privat driven verksamhet i Nacka: 42 % av förskolan 19 % av fritidshemmen för lågstadiet 18 % av fritidshemmen för sexåringarna 28 % av barnomsorgen som helhet 12 % av förskoleklasser för sexåringar 17 % av grundskolan (samt 2 % utanför kommunen) 16 % av gymnasieskolan (samt 18 % utanför kommunen och 12 % i landstinget) 20 % av hemtjänsten 30 % av platserna i särskilt boende Styrformer I en av Nacka kommuns skriftserier beskrivs kommunens fyra huvudtyper av styrformer: målstyrning, extern kundvalsstyrning, intern 14

kundvalsstyrning och centralstyrning. De tre första är främst avsedda att säkerställa en hög grad av medborgarinflytande. Den fjärde är inriktad på samordning och utnyttjande av stordriftsfördelar. Med målstyrning menas att det är kommunen som sätter upp mål för verksamheten, men det är inte kommunen som i detalj styr hur målen sedan kommer att uppfyllas. I praktiken är det omöjligt för kommunens nämnder att ta ställning till alla de dagliga frågor som uppkommer. Därför handlar den politiska styrningen främst om att utforma och tillämpa styrformer, som gör det möjligt för invånarna och de anställda att ta över beslutsfattandet. Valet av styrform avgör var och hur olika typer av beslut kommer att fattas. Extern kundvalsstyrning är ett checksystem för olika kommunala tjänster, och intern kundvalsstyrning rör kommunens interna upphandling av sådant som lokaler och utrustning. Centralstyrning innebär inriktning på samordning och utnyttjande av stordriftsfördelar.

3. Vad innebär checksystemet?

Checksystemet infördes i Nacka kommun i olika omgångar under 1990-talet inom de centrala verksamheterna skola, barnomsorg och hemtjänst. Systemet tillkom främst för att man skulle kunna erbjuda medborgarna valfrihet och makt att påverka innehållet i de tjänster som checkarna omfattar. Dessutom ville man stimulera konkurrensen mellan olika producenter i kommunen. De primära målen är att kunna erbjuda medborgarna: God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet Låg skattesats och påverkbara avgifter Stark kommunal ekonomi God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Grovt förenklat innebär checksystemet att medborgaren själv kan välja mellan kommunala och privata producenter, som konkurrerar på lika villkor. De tjänster som kommunen styr genom kundvalssystemet är de individuella tjänsterna. I en av kommunens skriftserier står det: Checksystemet har införts inom de centrala verksamheterna skola, barnomsorg och hemtjänst. Det betyder att tjänster inom dessa områden har prissatts. Det i sin tur för med sig att kommuninvånare som köper tjänster inom något eller några av dessa områden också kan påverka. Inte bara vad de köper utan också av vem och i vilken omfattning. Checksystemet har införts för att ge medborgaren valfrihet och makt att påverka innehållet i tjänsterna. Dessutom stimuleras konkurrensen mellan olika anordnare. 17

VAD INNEBÄR CHECKSYSTEMET? Med checksystemet har den borgerliga majoriteten i kommunen visat att man vågar gå mot strömmen, och att kommunpolitik inte behöver bedrivas enligt traditionellt hierarkisk modell. Det politikerna i Nacka kommun gjort är att visa att det är möjligt att släppa ifrån sig makten och att i stället låta medborgarna/kunderna styra. Genom kundvalssystemet sker styret underifrån genom medborgarnas fria val på områden där detta är möjligt. 18

4. Hur tillämpas checksystemet på olika områden?

Barnomsorg Checksystemet inom barnomsorgen infördes under 1994 och innebar att föräldrarna kunde vara med och påverka sina barnomsorgskostnader på ett helt nytt sätt. Nu bestämmer föräldrarna hur mycket omsorgstid de är i behov av och vilken omsorgsform de önskar. Genom checksystemet öppnas en marknad även för andra aktörer, som får möjlighet att bedriva barnomsorg på samma villkor som kommunen. 1998 var antalet kommunala respektive fristående/privata anordnare inom grund- och förskolan (enligt Siffror som talar om förskolan och skolan i Nacka): Anordnare Antal Andel i procent Kommunala förskolor 160 121 Kommunala fritidshem (skolor) 130 110 Privata förskolor och fritidshem 119 117 Kommunala familjedaghem 153 118 Privata familjedaghem 197 133 Kommunala föräldrakooperativ 110 113 Privata föräldrakooperativ 122 118 Totalt antal anordnare 291 100 I Nacka har alla föräldrar rätt till barnomsorgscheck, om de är folkbokförda i kommunen samt förvärvsarbetar, studerar eller är arbetslösa. Med barnomsorgschecken kan föräldrarna fritt välja vilken producent som skall tillhandahålla barnomsorgen. Checken binder inte föräldrarna till att välja producenter enbart inom den egna kommunen, utan de kan välja barnomsorg i hela landet, förutsatt att producenten är godkänd av hemkommunen. Kostnaden för barnomsorg varierar med barnens ålder och är lägre för äldre barn än för yngre. I Nacka kommun ansvarar Barnomsorgs- och utbildnings- 21

HUR TILLÄMPAS CHECKSYSTEMET? nämnden för att de auktoriserade anordnarna tillhandahåller en grundläggande kvalitet på barnomsorgen. Nämnden har fastställt kvalitetskriterier, som gäller all barnomsorg i Nacka kommun, och som utgör underlag för återkommande enkätundersökningar till föräldrarna i kommunen. De kriterier som varje anordnare måste uppfylla är: Verksamheten skall tillgodose barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet i en trygg och säker miljö. Personalen skall vara kompetent, kunnig och flexibel. Personalen skall ha en varm och engagerad kontakt med varje barn. Verksamheten skall ha en inriktning som alla känner till och som ligger till grund för det dagliga arbetet. Verksamhetens kvalitet och innehåll skall stämma överens med föräldrarnas förväntan. Den information som ges, och sättet som den ges på, skall stämma med föräldrarnas behov. Det är föräldrarna som slutgiltigt avgör om de anser att den valda barnomsorgen uppfyller deras önskemål. Om de inte är nöjda, för de en dialog med anordnaren. Om detta inte leder till en positiv förändring, kan föräldrarna, med hjälp av checken, välja att flytta sitt barn till en anordnare som bättre tillgodoser behoven. Skola Läsåret 1992/93 införde Nacka skolchecksystem i grundskolan, och i gymnasieskolan stegvis 1992 1995. Systemet tillkom främst för att betona vikten av att föräldrarna själva tar aktiv ställning till och skaffar sig inflytande över skolan och barnens skolgång. Föräldrarnas ansvar för och möjligheter att påverka sina barns skolgång ökar. Skolchecken fungerar som ett symboliskt betal- 22

ningsmedel, som används för att köpa grundskole- och gymnasieutbildning. I kommunens skriftserie om skolchecken sägs: Genom skolcheckssystemet når kommunen flera syften: Föräldrarnas möjligheter att välja skola ökar Föräldrarnas inflytande, ansvar och möjligheter att påverka ökar Resursutnyttjandet blir effektivare Utbudet/profileringen från skolans sida ökar Nacka kommun erbjuder alla föräldrar med barn och ungdomar att välja vilken skola deras barn skall gå i. Inför varje hösttermin sänder kommunen ut en katalog med förteckning över skolor och utbildningsvägar till föräldrar med barn som skall gå i grund- eller gymnasieskola. Katalogen presenterar ett antal utbildningspaket, som föräldrar och barn kan använda för att aktivt välja den skola och utbildning som passar dem bäst. Katalogen ger en samlad bild av de alternativ, kommunala och fristående, som står till buds och hur man går till väga när man skall välja. Man kan välja skola inför varje läsår, men lämnar in blanketten endast när man skall välja första gången eller om man vill byta skola. Kommunen har inga synpunkter på om föräldrarna väljer en skola som ligger nära eller långt bort, eller om den är kommunal eller fristående. Det viktiga är att föräldrarna gör ett aktivt val. Om föräldrar till barn i grund- och gymnasieskolan väljer en skola som ligger längre bort från hemmet än två km för skolåren 1 2, tre km för skolåren 3 6 respektive fyra km för skolåren 7 9, får de själva bekosta elevens resor. Detta kan i vissa fall begränsa valet av skola. Vad bestämmer skolorna själva över? I dag är det staten som anger målen för skolans verksamhet och fastställer de yttre ramarna. Detta innebär att staten anger kom- 23

HUR TILLÄMPAS CHECKSYSTEMET? munens skyldigheter gentemot kommuninvånarna. Men det är kommunen som svarar för skolorganisationen. I Nacka har en stor del av kommunens beslutanderätt flyttats från politiker och chefer till rektorerna/skolorna. Skolorna har eget budgetansvar, och lärarna bestämmer tillsammans med rektor vad man skall satsa på. Både skolor och lärare försöker profilera sig, och med ökat föräldrainflytande är de i dag mer påpassade, och har större krav på verksamheten. Skolorna måste marknadsföra sig, och det är inte ovanligt med föräldramöten, där skolan presenterar, s a s säljer sin verksamhet och sina idéer. Föräldrarna har i dag bättre insyn i skolans verksamhet, men utvärderingar har ändå visat att föräldrarna sällan engagerar sig i eller besöker skolan. Utbudet av skolor med alternativ pedagogik har ökat, liksom antalet utbildningsvägar i grund- och gymnasieskolan. I en av kommunens informationsbroschyrer om skolchecken, står det: Av det gamla, statliga systemet finns ingenting kvar. Skolchecken har inneburit ett helt nytt sätt att tänka och ett nytt sätt att planera och genomföra skolverksamheten på. Skolan är på väg från en myndighetskultur till en servicekultur. Skolchecken har medfört att tilltron till människors vilja och förmåga att ta eget ansvar ökat och att deras vilja att göra det i högre utsträckning respekteras. Turordningsregler Turordningsregler är aktuella på områdena skola och barnomsorg. När efterfrågan hos en viss anordnare är större än utbudet, uppstår en kösituation. Vid köbildning gäller anmälningsdatum hos önskad anordnare som turordningsregel. Men självklart finns undantag som gör att barn kan få förtur, till exempel av sociala skäl. 24

Nacka kommuns mål är att se till att minst 95 procent av elevers och föräldrars förstahandsval av skola skall tillgodoses inom loppet av tre månader. När ett område eller en skola blir alltför eftertraktat, försöker den som driver skolan att i första hand utöka sin kapacitet. Kommunen försöker också intressera andra anordnare att etablera verksamhet i det område som har för stor efterfrågan i förhållande till sin kapacitet. Inför läsåret 1999/2000 gäller närhetsprincipen som urvalskriterium vid intagning till förskoleklass och grundskola (se ordlista). Detta beslut grundar sig på bedömningen att andelen sexåringar som skall välja förskoleklass kommer att öka. Man tror att detta kan leda till att föräldrarna delar in sig i två intressegrupper: de som vill att barnet efter förskolan skall kunna få förtur att välja skola utifrån närhetsprincipen, och de som vill ha förtur till den grundskola där barnet går i förskoleklass. Hemtjänst Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. Hemtjänst, ledsagning och avlastning är exempel på sådant som beviljas enligt socialtjänstlagen. 1992 infördes i Nacka ett checksystem för den kommunala hemtjänstverksamheten. Checksystemet ger vårdtagaren möjlighet att välja mellan kommunal och privat hemtjänst, vilket medger att kommunala och privata vårdgivare konkurrerar på lika villkor, eftersom de kommunala alternativen inte kan skyddas med bidrag och subventioner. Den vårdtagare, som av kommunens biståndshandläggare beviljas hemtjänst, får information om hur checksystemet fungerar och om sina möjligheter att välja en privat vårdnadsgivare som alternativ till den kommunala hemtjänsten. Vårdtagaren får en check med köpkraft, som motsvarar kommunens självkostnad för den service han eller hon har rätt till. Om vårdtagaren 25

HUR TILLÄMPAS CHECKSYSTEMET? inte är nöjd med den utförda vården, går det att välja en ny privat eller kommunal anordnare. Betalning När vårdtagaren väljer en privat vårdgivare används checkarna som betalningsmedel direkt till denna. Vårdgivaren har inte rätt att kräva (eller acceptera) betalning utöver checken för tjänster som checken avser. Vidare betalar vårdtagaren en av kommunfullmäktige fastställd taxa till kommunen. Mål för att uppnå en bättre äldreomsorg Nacka har inrättat en särskild äldrenämnd för att markera äldrefrågornas politiska betydelse. I nämndens arbete ingår att utveckla kvaliteten och valfriheten samt att genomföra en utbyggnad av äldreomsorgen. Äldrenämnden ansvarar för kommunens stöd till äldre i enlighet med socialtjänstlagen (förutom socialbidrag och övrig särskild lagstiftning) samt för den kommunala delen av hälso- och sjukvården för äldre. I den politiska majoritetens program för äldre- och handikappade anges följande punkter som ett sätt att uppnå en tryggare och bättre omsorg i kommunen: Äldreomsorgens kvalitet och kvantitet förstärks ytterligare genom en vidareutveckling av systemen för valfrihet, kvalitetsuppföljning, ekonomisk prioritering och fler vård/boendeplatser. Ytterligare ett ålderdomshem/sjukhem byggs i centrala Nacka, och byggande och drift sker i enskild regi efter en tävling om bästa verksamhet. För att undvika att äldre hamnar mellan stolarna, skall Nacka kommun, tillsammans med landstinget pröva ett eventuellt kommunalt huvudmannaskap för geriatrik och primärvård. En bättre samordning inom äldrevården skulle påtagligt förbättra för de äldre. 26

Nacka skall i kontakter med landstinget eftersträva ökat läkaransvar vid de olika sjukhemmen. Hemtjänsttaxan och taxorna i övrigt inom äldre- och handikappomsorgen ses över i syfte att åstadkomma fler enhetstaxor (med såväl låginkomst- som högkostnadsskydd). 27

5. Vilka blir godkända producenter i kommunens kundvalsverksamhet?

Anordnare av tjänster får godkännande eller auktorisation på olika sätt, beroende på vilket produktionsområde det rör sig om. Anordnare inom barnomsorgen auktoriseras av barnomsorgsoch utbildningsnämnden. Skolor godkänns av Skolverket efter yttrande från kommunen. Anordnare av hemtjänst och annan kundvalsservice inom äldre- och handikappomsorg auktoriseras av äldrenämnden. Auktorisation/godkännande lämnas tills vidare, men det sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Kommunen använder sig också av attitydundersökningar, för att få veta hur brukarna ställer sig i olika frågor. Enkätundersökningarnas resultat redovisas enhetsvis till respektive rektor/chef. Rapporten lämnas sedan vidare, och en förenklad redovisning vägs sedan ihop med övriga resultat från utvärderingarna och redovisas i en särskild informationsbank samt i de kataloger som används vid val av producent. Kvalitetsuppföljningen sker också kontinuerligt. Kommunen använder sig huvudsakligen av enkätundersökningar för att kontrollera kvaliteten hos anordnarna. Man genomför också statisktiska jämförelser, självvärderingar enligt SIQ/USK, Koalaty kid 19 (se ordlista), värderingsverktyg, observationer, riktade undersökningar samt utvecklingssamtal mellan barn, elever, föräldrar och lärare. Socialtjänsten har sjösatt ett system för kvalitetsuppföljning, som utgår från klagomålshantering. Alla större anordnare skall framöver själva använda sig av dokumenterade kvalitetssystem av typen SIQ. Barnomsorg Inom barnomsorgen är det barnomsorgs- och utbildningsnämnden som ansvarar för godkännandet av nya producenter i kommunen. För att bli godkänd måste anordnaren och personalen ha adekvat utbildning eller yrkeserfarenhet för att kunna tillgodose barns behov av omsorg och god pedagogik. Nämnden kontrollerar också att lokalerna är ändamålsenliga. De godkända anordnarna presenteras i en årligen utkommande barnomsorgskata- 29

VILKA BLIR GODKÄNDA PRODUCENTER? log. Nämnden följer upp att kvaliteten upprätthålls genom återkommande enkätundersökningar bland föräldrarna. Undersökningen utgår från ett antal kvalitetskriterier, som antagits av kommunen. I katalogen betonas valfriheten som ett av de övergripande kommunala målen. Kommunen placerar aldrig ett barn i förskola eller skola; det är alltid föräldrarna och eleverna som väljer. För att en anordnare skall godkännas krävs: att denna är registrerad för lagstadgade skatter och avgifter, samt att dessa betalas i enlighet med gällande regler; att gällande lagstiftning följs; att ansvars- och garantiförsäkring för personalen tecknas; att personalen har sådan utbildning och erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet tillgodoses; att lokalerna är ändamålsenliga och godkända för sitt ändamål av berörda myndigheter; att all personal iakttar tystnadsplikt och handlingssekretess; att all personal har kännedom om anmälnings- och upplysningsplikten enligt socialtjänstlagen; att inskrivna barn omfattas av försäkringsskydd motsvarade den av Nacka kommun tecknade olycksfallsförsäkringen; att gällande turordningsregler följs; att gällande tillämpningsföreskrifter följs; att kvalitetskriterierna ligger till grund för verksamheten; att barngruppen vid start består av minst fem barn; att anordnare ställer barnomsorgsplatser till förfogande för de föräldrar som önskar plats hos anordnaren. Producenterna behöver inte förnya sitt godkännande sedan de blivit auktoriserade. Det är i stället kvalitetsuppföljningen som utvärderar producenternas insatser. En särskild uppföljningsoch utvärderingsplan finns för kontroll av anordnarna. Också 30

inom barnomsorgen genomförs enkätundersökningar, som visar att 92 % av föräldrar med barn i barnomsorg i november 1999 var nöjda. Motsvarande siffra för föräldrar med barn på fritidshem är 83 %. Men det finns fortfarande områden som kan och bör förbättras. Grund- och gymnasieskola De kvalitetskrav som avgör om en skola skall få bedriva verksamhet finns angivna i den svenska läroplanen. Varje kommun är skyldig att tillhandahålla grundskola och att erbjuda skolgång i gymnasieskola i tillräcklig omfattning. Det är däremot kommunerna själva som utformar verksamheten utifrån läroplanens krav. Skolverket fungerar som tillsynsmyndighet. De fristående skolorna måste godkännas av staten för att få bedriva undervisning, så Skolverket fungerar som tillsynsmyndighet även för dem. I Nacka kommun finns en särskild Barnomsorgs- och utbildningsnämnd, som ansvarar för checksystemet. Nämnden ansvarar också för utvärdering och kontroll av skolorna. Kvalitetsgarantin för skolan sker genom den statliga auktorisationsgarantin. Barnomsorgs- och utbildningsnämnden lägger sig inte i vem som bedriver skolverksamheten, bara den håller hög kvalitet. De grundläggande kvalitetskraven finns inskrivna i läroplanen, men kommunen kräver därutöver att verksamhet, som skall bekostas med check, även uppnår kommunfullmäktiges uppsatta mål. Vartannat år utvärderar Nämndkontoret hur dessa mål har uppnåtts i kommunens totala skolverksamhet, kommunal såväl som fristående. Kommunen har upprättat en särskild uppföljnings- och utvärderingsplan, som omfattar kundundersökningar, statistiska jämförelser, observationer, kommunala och nationella prov samt kvalitetsredovisningar som inlämnas från enhetscheferna. Kommunens skolor konkurrerar på lika villkor, och man gör ständiga jämförelse mellan dem. Om man ser på verksamhets- 31