20 frågor om Kriminalvården



Relevanta dokument
Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kriminalvårdens författningssamling

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

Reviderad

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Kriminalvårdens författningssamling

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Svensk författningssamling

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Reviderad

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Svensk författningssamling

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

Svensk författningssamling

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Remissvar gällande utkast till lagrådsremiss Ny påföljd efter tidigare dom Ju2012/4191/L5

Rättigheter och Rättsskipning

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Kontaktperson: Louise Ekström Telefon: Telefax: E-post:

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

6 Kriminalvården. 6.1 Omfattning. 6.2 Utgiftsutvecklingen

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

KOS 2018 Kriminalvård och statistik

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2006/07:9

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning. Mattias Larsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

PROV FÖR AUKTORISATION SOM RÄTTSTOLK Realiaprov

Kriminalvården. Motion till riksdagen 2016/17:1534. Förslag till riksdagsbeslut. KD148 Kommittémotion

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2

Lag och rätt. Vecka 34-38

Effekter av utslussning med elektronisk fotboja

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

En modernare kriminalvårdslag

KOS Kriminalvård och statistik

Efter muck. Från anstalt till livet i frihet. BRÅ-rapport 2001:2

6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.

Kriminalvårdens författningssamling

Svensk författningssamling

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Svensk författningssamling

Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Skövde, den 8 9 november 2018

Människan, brottet, följderna

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri

Kriminalvårdens författningssamling

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7

Rattfylleri och sjöfylleri

Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll, m.m.

ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT

Kriminalvårdens riktlinjer för samverkan med civilsamhället m.m. (2018:6)

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

En effektivare kriminalvård

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik

Regeringens proposition 2005/06:123

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010

Fängelse i frihet. En utvärdering av intensivövervakning med elektronisk kontroll RAPPORT 2003:4

Villkorlig frigivning förstärkta åtgärder mot återfall i brott

Clara Ahlqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

2 Promemorians lagförslag... 4

Utvecklingsseminarium

Regeringens proposition 2015/16:151

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Svensk författningssamling

Transkript:

20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03

Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MYCKET KOSTAR KRIMINALVÅRDEN?...3 VAD KOSTAR ETT ANSTALTSDYGN?...3 VAD KOSTAR ETT DYGN PÅ HÄKTE?...4 VAD ÄR DYGNSKOSTNADEN FÖR EN FRIVÅRDSKLIENT?...4 HUR MYCKET KOSTAR MATEN I FÄNGELSET?...4 HUR MYCKET TJÄNAR EN FÅNGE?...5 ACKORDSLÖN...5 FÅR FÅNGARNA HA TV?...5 VARFÖR ÄR DET SÅ MÅNGA RYMNINGAR?...5 VARFÖR SKA FÅNGARNA HA PERMISSIONER NÄR DE BARA MISSKÖTS?...6 VAD ÄR SAMHÄLLSTJÄNST?...6 VAD ÄR KONTRAKTSVÅRD?...6 VAD ÄR ELEKTRONISK ÖVERVAKNING?...7 OANMÄLDA HEMBESÖK...7 VARFÖR SLÄPPS FÅNGARNA UT INNAN DE AVTJÄNAT HELA STRAFFTIDEN?...7 VARFÖR ÄR INTE ALLA FÄNGELSER NARKOTIKAFRIA?...8 KRIMINALVÅRDENS UPPGIFT...8 HUR MÅNGA ÅTERFALLER I BROTT?...9 HUR MÅNGA AV DEM SOM SITTER I FÄNGELSE ÄR NARKOTIKAMISSBRUKARE?...9 HUR MÅNGA INVANDRARE SITTER I FÄNGELSE?...9 2/9 2007-09-17

Hur många fängelser finns det i Sverige? Det finns 54 fängelser i landet med ca 4 500 platser sammanlagt. Anstalterna kan vara öppna eller slutna och de är indelade i fyra säkerhetsklasser. Klass IV är de öppna anstalterna och klass I-III de slutna. Klass I är de säkraste fängelserna och det finns tre sådana: Hall, Kumla och Tidaholm. Hur många häkten finns det i Sverige? Antalet häkten i landet är 27, från Trelleborg i söder till Luleå i norr. Det finns totalt ca 1 500 häktesplatser. I häkte placeras framför allt den som har gripits misstänkt för brott, är anhållen eller har häktats. Hur många frivårdsenheter finns det i Sverige? Det finns 45 frivårdsenheter i landet. Antalet klienter som passerar genom frivården under ett år uppgår till ca 12 000. Verksamheten består bl a av övervakning av villkorligt frigivna och personer dömda till skyddstillsyn. Frivårdens personal arbetar dessutom med samhällstjänst, elektronisk övervakning och personutredningar. Hur mycket kostar Kriminalvården? Det årliga anslaget är omkring 4 miljarder kronor. Av den summan går omkring 80 procent till att driva anstalter och häkten. Vad kostar ett anstaltsdygn? Det beror på vilken typ av anstalt det gäller. Genomsnittet för alla anstalter ligger runt 1 600 kronor per dygn och plats. Dygnskostnaden varierar från ca 1 100 kronor vid en klass IV-anstalt till omkring 2 000 kronor vid en anstalt i säkerhetsklass I. 3/9 2007-09-17

Vad kostar ett dygn på häkte? En plats på ett häkte kostar ca 1 800 kronor per dygn. Vad är dygnskostnaden för en frivårdsklient? Kostnaden varierar beroende på vilken form av övervakning det är fråga om, t ex skyddstillsyn, samhällstjänst eller elektronisk övervakning. Genomsnittskostnaden för en klient i frivården ligger runt 125 kronor per dygn. Hur mycket kostar maten i fängelset? Kostnaden för livsmedelråvarorna uppgår till ca 40 kronor per dag och intagen. - Ofta görs jämförelsen mellan kostnaden för fångarnas mat och den mat eleverna får i skolan. Det är en orättvis jämförelse eftersom kostnaden i skolan enbart avser ett mål mat, medan kostnaden för en intagen består av både frukost, lunch och middag samt mellanmål. 4/9 2007-09-17

Hur mycket tjänar en fånge? "Timlönen" består av två delar; grundersättning och tilläggsersättning, som utgår vid både arbete och studier. Grundersättningen är 3,40 kronor i timmen och tillläggsersättningen uppgår till maximalt 5,10 kronor/timme. Den högsta ersättningen blir på det sättet 8,50 kronor i timmen. Ackordslön I vissa fall kan ackordsersättning förekomma och det högsta totala beloppet blir då 11,10 kronor/timme. Innan ersättningen betalas ut dras alltid 10 procent bort. Det är pengar som avsätts för den intagne och som används till permissioner och frigivning. Får fångarna ha TV? Ja, det får dom. På alla anstalter står det TV-apparater i uppehållsrummen. Dessutom får de intagna ha TV i sina bostadsrum/celler. På vissa anstalter bekostas dessa apparater av anstalten, och vid andra anstalter får de intagna själva betala för detta innehav. Varför är det så många rymningar? Detta är fel, och talet om "svängdörrar" inom Kriminalvården betydligt överdrivet. Sanningen är istället den att antalet rymningar direkt från anstalt har minskat kraftigt under senare tid. Den senaste tioårsperioden har dessa gått ned med 65 procent, från mer än 600/år till ca 200/år. Den procentuellt största minskningen har skett vid de slutna anstalterna. 5/9 2007-09-17

Varför ska fångarna ha permissioner när de bara missköts? Permissionerna är en viktig del i rehabiliterings- och återanpassningsarbetet. Enligt beslut i riksdagen är detta t o m så viktigt att en viss missskötsamhet måste accepteras. Det är grovt missvisande att säga att "permissionerna bara missköts". Faktum är att skötsamheten aldrig har varit så bra, och att den hela tiden förbättras. Mer än 99 procent av ca 60 000 beviljade permissioner sköts utan anmärkning. Vad är samhällstjänst? Samhällstjänst innebär att den dömde på sin fritid tvingas utföra oavlönat arbete hos någon ideell organisation, t ex en idrottsförening. Påföljden är ett alternativ till fängelsestraff för i första hand unga förstagångsdömda. Den utdömda tiden för samhällstjänst ligger mellan 40 och 200 timmar. Vid misskötsamhet riskerar den dömde att få straffet omvandlat till fängelse. Vad är kontraktsvård? Kontraktsvård innebär en överenskommelse mellan domstolen och den dömde om vård på ett behandlingshem. Fängelsestraff på mellan en och trettio månader kan omvandlas till kontraktsvård. Påföljden är främst avsedd för etablerade missbrukare där det finns ett klart samband mellan missbruk och brott. Vård mot missbruk är ett bättre alternativ än fängelse, eftersom den brottsliga verksamheten upphör när missbruket upphör. Vid misskötsamhet kan en dom om kontraktsvård omvandlas till fängelse. 6/9 2007-09-17

Vad är elektronisk övervakning? Elektronisk övervakning, intensivövervakning eller elbojan; kärt barn har många namn och den korrekta termen lyder "intensivövervakning med elektronisk kontroll". Det innebär att den dömde förses med en sändare runt vristen som via en sändare och telefonnätet står i förbindelse med en central dator hos kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping. Denna slår larm om den dömde bryter mot ett i förväg inprogrammerat schema. Elektronisk övervakning är en försöksverksamhet som kan ersätta strafftider upp till tre månader. Fördelen med denna strafform är att den dömde kan fortsätta att arbeta eller studera och ha något så när normala sociala relationer. Oanmälda hembesök Vid oanmälda hembesök kontrolleras att kravet på drogfrihet uppfylls. Vid misskötsamhet avbryts intensivövervakningen och den dömde placeras istället i fängelse. Resultatet hittills är gott och bara fem procent har misskött sin intensivövervakning. Varför släpps fångarna ut innan de avtjänat hela strafftiden? Det är riksdagen som har bestämt att intagna kan friges sedan två tredjedelar eller halva strafftiden har avtjänats. Vid strafftider upp till två år gäller att den dömde i princip ska avtjäna två tredjedelar av strafftiden. Vid strafftider över två år avgör Kriminalvårdsnämnden om den dömde ska friges "i halvtid" eller efter två tredjedels strafftid. Den "rabatterade" strafftiden efterskänks dock inte. Den finns kvar och ska avtjänas om den dömde begår något nytt brott. 7/9 2007-09-17

Varför är inte alla fängelser narkotikafria? Det kan tyckas märkligt att narkotika överhuvudtaget kan förekomma i en så sluten miljö som ett fängelse. Men det är då viktigt att komma ihåg att på ett fängelse samlas dömda personer med förankring i en kriminell livsstil och miljö där droger är vanliga. Kriminalvårdens uppgift Kriminalvårdens främsta uppgift är att så långt möjligt minska efterfrågan på narkotika. Därför har också den särskilda programverksamheten som riktar sig till narkotikamissbrukare ökat. De främsta införselvägarna av narkotika är via besökare och i samband med permissioner. Att förbjuda besök och permissioner anses dock inte förenligt med en human kriminalvård. Det gäller istället att hitta balans mellan å ena sidan den intagnes personliga integritet, hans möjligheter till kontakt med omvärlden och hård kontroll och repression å den andra. 8/9 2007-09-17

Hur många återfaller i brott? Det är en svår fråga att besvara generellt eftersom det beror på flera faktorer, t ex typ av brott, vilka personer som återfaller och tiden efter frigivandet. Siffror från 1966 visar dock att av de 12 123 dömda som det året togs in i anstalt, så hade 5 537 tidigare suttit i fängelse. Det ger, med den definitionen, en återfallsfrekvens på 46 procent. Hur många av dem som sitter i fängelse är narkotikamissbrukare? Ungefär 40 procent av dem som är inskrivna i anstalt bedöms ha missbrukat narkotika den närmaste tiden innan de togs in i fängelse. Detta är dock inte liktydigt med att 40 procent av de intagna skulle missbruka narkotika i fängelse, vilket ibland hävdas i den allmänna debatten. Hur många invandrare sitter i fängelse? Det är en fråga som kriminalvården inte kan svara på. Det enda vi kan skilja på i vår statistik är medborgarskapet, d v s om en person är svensk eller utländsk medborgare. Med den förutsättningen visar det sig att var femte person som tas in i fängelse är utländsk medborgare. Det innebär en viss överrepresentation, jämfört med samhället i övrigt. Utländska medborgare har också oftast förhållandevis längre strafftider än svenska medborgare. 9/9 2007-09-17