Individens handlingsutrymme i relation till social klass

Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Individens handlingsutrymme i relation till social klass - en studie om lärlingsutbildningen The individual acting space related to social class - a study about the training education Maria Bergsten Studie och yrkesvägledarexamen 180p 2008-11-11 Examinator: Mariann Enö Handledare: Marita Flisbäck

Sammanfattning Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien. Att få tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken gör inlärningen bättre anser några av dem. Utbildningsformen fungerar som en motivationsfaktor för skoltrötta elever och gör att de får en gymnasieutbildning. Några av ungdomarna anser dessutom att den leder till att de lättare kommer att få arbete efter avslutad utbildning. Utbildningsorten är också av betydelse för valet av utbildning för ungdomarna i studien. Ungdomarna i studien föredrar fast anställning framför tillfällig. De tycker det är viktigt med tryggheten som en fast anställning ger. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Bourdieus sociologiska teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val samt Gottfredsons socialpsykologiska teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. Abstract: studie- och yrkesvägledare, lärlingsutbildning, gymnasieval, habitus, social klass, handlingsutrymme, kompromisser, begränsningar 1

Innehållsförteckning Sida 1. Inledande bakgrund 3 1.1 Syfte och problemformulering 4 1.2 Disposition 5 2. Lärlingsutbildningen 6 2.1 Lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasieförordning 6 2.2 En gymnasial lärlingsutbildning försöksverksamhet 6 2.3 Utbildningsorten 7 3. Metod 8 3.1 Metodspråk 8 3.2 Urval och genomförande 9 3.3 Validitet och reliabilitet 10 3.4 Etik 11 4. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning 12 4.1 Teoretiska perspektiv 12 4.1.1 Bourdieu 12 4.1.2 Gottfredson 14 4.1.3 Liedman 15 4.2 Tidigare forskning 16 5. Resultat och analys 21 5.1 Presentation av intervjupersoner 21 5.2 Yrkesval och social reproduktion 21 5.3 Teoretisk praktisk 23 5.4 Arbete och trygghet 27 5.5 Förhoppningar förväntningar 30 5.6 Avslutande analys 33 6. Avslutande diskussion 35 7. Referenslista 37 Bilagor 2

1. Inledande bakgrund Ungdomstiden har förlängts, i den mening att många ungdomar etablerar sig senare på arbetsmarknaden och skjuter upp sina studie- och yrkesval. Det finns flera faktorer som har lett till den här utvecklingen. Ungdomars utbildningstid har blivit längre eftersom de flesta ungdomar läser på gymnasiet, arbetslöshet slår mest mot ungdomar och försenar inträdet på arbetsmarknaden. Den höga arbetslösheten bland ungdomar gör också att många väljer att studera i stället för att vara arbetslösa. Det stora utbudet av utbildningar och den ökade valfriheten gör att ungdomar kan ha svårt att fatta beslut när det gäller studie- och yrkesval och istället skjuter upp valet (Hansen & Orban, 2002, Fransson & Lindh, 2004). I förslaget till den nya gymnasieförordningen (SOU 2008:27) föreslår man att gymnasieskolans program ska delas in i högskoleförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen delas upp i skolförlagd yrkesutbildning och lärlingsutbildning. I den nuvarande gymnasieskolan ger alla nationella program grundläggande behörighet till högre studier. I förslaget till den nya gymnasieförordningen ska den grundläggande behörigheten till högskolan inte vara generell för de elever som väljer yrkesprogram utan istället frivillig. Ett led i förberedandet för den nya gymnasieskolan är en gymnasial lärlingsutbildning som försöksverksamhet. Den verksamheten ska pågå i tre år och startade hösten 2008. Kommuner i landet fick ansöka om platser till försöksverksamheten och i den kommun som jag valt att göra min studie blev intresset för denna utbildning bland blivande gymnasieelever stort. Ca 130 elever sökte utbildningen och efter intervjuer under våren valde ca 80 elever att börja på utbildningen hösten 2008. Under utbildningen har jag läst om ungdomsarbetslöshet och om ungdomars väg ut på arbetsmarknaden. När initiativet om lärlingsutbildningen som försöksverksamhet kom väcktes mitt intresse och jag bestämde mig för att göra min studie i en av de kommuner som startat lärlingsutbildning. Den gymnasiala lärlingsutbildningen innebär i korta drag att stor del av utbildningen, minst halva tiden, förläggs till en arbetsplats inom den bransch som eleven själv valt. 3

Jag vill studera ungdomarna som har valt denna form av utbildning och vilka faktorer som har styrt deras val. De här ungdomarna tillhör inte gruppen som skjuter upp sitt studie- och yrkesval eftersom de tidigt väljer ett specifikt yrke och att utbilda sig på en arbetsplatsförlagd utbildning. Är det ett medvetet val eller hamnar de här av andra orsaker? Är det i så fall samhällets strukturella mönster som är den bakomliggande orsaken eller är det elevernas självkännedom som är så starkt utvecklad? Kan det vara andra orsaker som t.ex. skoltrötthet som spelar en avgörande roll i valet och kan utbildningsformen i så fall fungera som en motivationsfaktor? Under utbildningstiden kommer ungdomarna att få erfarenhet av arbetslivet och en stark anknytning till arbetsmarknaden. Jag vill veta mer om deras syn på arbete och hur de tänker om sin framtid. Jag anser att den här studien är relevant, både för studie- och yrkesvägledare och i ett samhällsperspektiv. Kan den nya gymnasiereformen leda till att ungdomar väljer ett yrkesprogram med så tydlig inriktning på ett specifikt yrke så tidigt i livet att det leder till en inlåsningseffekt som gör att handlingsutrymmet senare i livet minskar? Har ungdomarna ett livsperspektiv när de väljer eller väljer de det som passar för stunden? En av Studie- och yrkesvägledarens uppgifter är att vidga den vägledningssökandes perspektiv och vara den som informerar om alternativ för att göra beslutet så väl underbyggt som möjligt. För att kunna göra det menar jag att det är viktigt att känna till vilka bakomliggande faktorer det kan finnas till ungdomars val av utbildning. Dessa frågor har lett fram till min studies syfte och problemformulering. Jag kommer att belysa mina frågeställningar ur ett sociologiskt perspektiv, dvs. att försöka att förstå och förklara individers studie- och yrkesval i relation till de strukturella samhällsfaktorer som påverkar. 1.1 Syfte och problemformulering Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna i studien att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Examensarbetet bidrar med perspektiv på unga individers valmöjligheter i relation till deras sociala omgivning. 4

Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorer som gör att de intervjuade eleverna väljer lärlingsprogrammet? Vilka förväntningar har eleverna på utbildningen, framtida arbete och övriga livssituationer? Hur kan ungdomars val till lärlingsutbildning förstås i förhållande till social klasstillhörighet? 1.2 Disposition I kapitel 2, under rubriken lärlingsutbildning, beskriver jag lärlingsutbildningen som den ser ut i förslaget till ny gymnasieförordning, hur lärlingsutbildning som försöksverksamhet är upplagd samt ger en kort beskrivning av utbildningsorten dit jag förlag min studie. I kapitel 3, under rubriken metod, redogör jag för den kvalitativa metod som jag valt i min studie. Jag redogör även för metodspråk, urval och genomförande samt validitet och reliabilitet. I kapitel 4, under rubriken teoretiska perspektiv och tidigare forskning, beskriver jag de teoretiska perspektiv som jag valt att koppla till min studie. Det är Bourdieus sociologiska perspektiv, Gottfredsons socialpsykologiska och Liedmans teori om kunskap. I detta kapitel tar jag också upp tidigare forskning som jag anser relevant för min studie. I kapitel 5, under rubriken resultat och analys, redogör jag för mina empiriska resultat i olika analysteman, där analysen följer direkt efter resultatet. Rubrikerna är: Yrkesval och social reproduktion, teoretisk och praktisk, arbete och trygghet samt förhoppningar och förväntningar. Jag inleder kapitlet med en presentation av intervjupersonerna och avslutar med en övergripande analys av hela empirin. I kapitel 6, under rubriken avslutande diskussion, diskuterar jag i vilken utsträckning jag fått svar på mina frågeställningar. Jag tillför egna funderingar samt ger förslag på fortsatt forskning. 5

2. Lärlingsutbildning Här ger jag en kort beskrivning av lärlingsutbildningen som den ser ut i förslaget till gymnasieförordningen (SOU 2008:27). Vidare beskriver jag lärlingsutbildningen som en försöksverksamhet för att slutligen ge en beskrivning av en ort som startat utbildningen i höst, dit jag förlagt min studie. Uppgifterna om utbildningen på utbildningsorten har jag fått från min nyckelinformant och från kommunens hemsida på Internet, vilken jag dock inte kan uppge eftersom utbildningsorten är anonym i min studie. 2.1 Lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasieförordning Enligt direktivet till utredningen (Dir 2007:8 se SOU 2008:27, s. 674) är bakgrunden till förslaget om ny gymnasieförordning att många ungdomar, framförallt på yrkesförberedande utbildningar, inte slutför sin gymnasieutbildning. Det måste ses som ett allvarligt misslyckande att en av fyra pojkar respektive en av fem flickor inte får slutbetyg inom fyra år, trots att utbildningen är treårig (SOU 2008:27, s. 674). För dem som avbryter sin utbildning är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Stort fokus i utredningen läggs på yrkesprogrammen för att de i högre grad ska anpassas mot arbetsmarknadens krav och behov. Olofsson och Wadensjö (2006, s. 151) menar att den viktigaste anledningen till att lärlingsutbildningsfrågorna nu aktualiseras är att samarbetet mellan skola och arbetsliv upplevs som otillräckligt, vilket påverkar yrkesutbildningarnas kvalitet negativt. Det leder till att ungdomars möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning försvåras. 2.2 En gymnasial lärlingsutbildning - försöksverksamhet Under hösten 2008 startas en gymnasial lärlingsutbildning som en försöksverksamhet i landet. Den ska pågå i 3 år. Gymnasial lärlingsutbildning är ett treårigt gymnasieprogram som omfattar 2500 gymnasiepoäng, likt ett nationellt gymnasieprogram. Minst halva utbildningstiden på lärlingsutbildningen ska vara arbetsplatsförlagd, alltså 1250 p mot 375 p arbetsplatsförlagd tid på ett nationellt yrkesförberedande program. För att komma in på utbildningen krävs samma behörighet som för andra gymnasiala program, alltså godkänt i basämnena engelska, svenska och matematik. Till skillnad från lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasiereform ger lärlingsutbildningen i försöksverksamheten grundläggande behörighet för högre studier. 6

Enligt Förordning (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning är syftet med utbildning följande: 7 Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. 2.3 Utbildningsorten Orten dit jag valt att förlägga min studie är en mindre kommun med ca 10 000 invånare. Kommunens viktigaste näringsgren är tillverkningsindustrin. Denna gren som motsvarar 45 procent av arbetsmarknaden är mer än dubbelt så stor i kommunen än den är i riket som helhet. De två största arbetsgivarna på bruksorten är kommunen och pappersbruket. Kommunen har av tradition en låg arbetslöshet. I kommunen finns sedan tidigare endast en mindre gymnasieskola med specialutformade program. Elever som läser nationella program pendlar till grannkommuner. Lärlingsutbildningen har startats i ett samarbete mellan näringslivet och kommunen. Ca 80 elever har börjat utbildningen i höst. Hälften av eleverna bor i kommunen och den andra hälften bor i närliggande kommuner. Eleverna ska läsa den yrkesförberedande delen av utbildningen på en arbetsplats fyra dagar i veckan och den teoretiska delen på skolan en dag i veckan. Branscher som eleverna har valt att utbilda sig inom är hotell/restaurang, hantverk, bygg, fordon, handel, el/data, naturbruk/skogsbruk, omsorgen, barn och fritid, industrin och VVS energi. Fordon-, bygg- och hantverksbranschen (florist, hudterapeut och frisör) är de branscher som intresserar flest elever. Könsfördelningen på hela utbildningen är relativt jämn med 57 % killar och 43 % tjejer medan könsfördelning inom varje bransch är ojämn. 7

3. Metod Här redogör jag inledningsvis för vilken metod jag valt och gör en kort beskrivning av metodspråket. Vidare redogör jag för urvalet och genomförandet och fortsätter med att diskutera validitet och reliabilitet. 3.1 Metodspråk Jag har valt att göra min studie utifrån en kvalitativ metod. Enligt Ryen (2004, s. 14) studerar man i kvalitativ metod människor i deras naturliga miljö för att få fram individens perspektiv och sätt att se på världen. Då mitt syfte och mina frågeställningar är inriktade på att förklara och försöka förstå intervjupersonernas sätt att se på världen anser jag att en kvalitativ metod är lämpligare än en kvantitativ. Jag har valt att använda ett naturalistiskt metodspråk. Det innebär att man anser att intervjupersonens tolkning representerar hennes verklighet (Ryen, 2004). Enligt naturalistisk metod har jag även med många citat i resultatdelen eftersom det är ett sätt att återge intervjupersonernas svar så autentiskt som möjligt. Jag valde att göra en kvalitativ intervju för att samla in data. Datainsamlingen i min studie skedde parallellt med analysen i en process. Ryen (2004, s. 106) menar att fältarbete, analys och tolkning pågår samtidigt och bildar en process i naturalistisk metod. Jag använder en iterativ analysmetod. Enligt Ryen (2004, s. 116) pågår tre processer samtidigt i en iterativ analysmetod. Det är reducering av data; då man väljer begrepp och metod, intervjuar, kodar och till sist letar efter ett tema. Vidare är det demonstration av data; då man söker mening i analysen genom att visa en viss del av datan. Slutligen är det slutledning och verifiering; då man på olika sätt tolkar datan. Innan jag startade min datainsamling utarbetade jag en halvstrukturerad intervjuguide med sju huvudrubriker, vilka är förväntningar, bakgrund, drömmar och mål, påverkansfaktorer, arbete samt framtiden (se bilaga). Jag ställde öppna frågor under intervjun för att på så sätt få intervjupersonen att berätta fritt och för att kunna följa upp med följdfrågor. Jag har valt att göra kvalitativa samtalsintervjuer för att nå mitt syfte med den kvalitativa metod jag använder; att förklara och försöka förstå intervjupersonernas sätt att se på världen. 8

3.2 Urval och genomförande Urvalet har skett genom att jag valt ut relevanta variabler. En av variablerna var utbildningsort. Jag valde att förlägga studien till endast en utbildningsort som ett sätt att avgränsa studien. Eftersom jag kunde skönja en viss homogenitet i urvalet av undersökningspersoner från samma ort valde jag att ha boendeort som en variabel. Jag valde kön som en andra variabel eftersom jag inte ville binda mig vid något speciellt kön. Bransch blev min sista variabel eftersom jag inte ville undersöka någon särskild bransch utan ville få heterogenitet i min studie. Jag är medveten om att det finns andra intressanta variabler att använda för att hitta avvikande fall i urvalet. En sådan skulle kunna vara de elever som gjort könsöverskridande val. Det fanns t.ex. två tjejer som valt att utbilda sig inom byggbranschen och två killar som valt att utbilda sig till frisörer. Eftersom jag fick tillgång till denna information sent under arbetets gång och eftersom tiden för studien är begränsad har jag varit tvungen att välja bort den variabeln. Enligt mitt syfte och min problemformulering är könsperspektivet heller inget som jag valt att undersöka utan jag menar att det hade ändrat fokus på min studie. Inledningsvis tog jag kontakt med koordinatorn för utbildningen som blev en nyckelinformant i min studie och en hjälp att få en ingång till ämnet. Hon hjälpte mig även att välja ut intervjupersoner utifrån mina urvalsvariabler och att stämma möte med dem. Fyra av intervjuerna genomfördes i en lokal på skolan och en av intervjuerna ägde rum på den intervjuades praktikplats. Intervjuerna varade mellan en halvtimme och en timme. En halvtimme kan tyckas kort för att göra en kvalitativ samtalsintervju men jag märkte att några av intervjupersonerna blev trötta och jag bedömde det som att de då inte skulle ge utförliga svar. Jag kände mig nöjd med att jag fått svar på mina frågor. Jag menar också att intervjuguiden gav en relativt fast struktur så därför höll vi oss till kärnan i frågorna. Ryen (2002) skriver att med en utarbetad förhandsstruktur kan man också undvika att samla in en mängd överflödig information som bara minskar analysens kraft (s. 44). Intervjuerna har bandats och transkriberats ordagrant. För att minska datainsamlingen har jag efter varje intervju kodat informanternas svar. Jag delade in datan i olika enheter 9

och läste igenom alla enheter innan jag sorterade dem i kategorier. När alla enheter var sorterade skapade jag namn på varje kategori. Kategorierna har sedan blivit olika analysteman. I intervjuguiden finns en fråga om vilken utbildningsbakgrund intervjupersonernas föräldrar har. I efterhand kan jag se att jag inte har ställt den här frågan på samma sätt till alla intervjupersonerna. Till några av intervjupersonerna har jag ställt frågan som en följdfråga medan jag till andra endast utgått från föräldrarnas yrke för att bilda mig en uppfattning om deras utbildningsbakgrund. Det innebär att jag inte har fått likvärdiga svar på frågan från intervjupersonerna. En förklaring till detta kan vara att jag i början av mitt arbete med uppsatsen valde att se klassindelning efter yrkesposition men att jag efterhand blivit mer intresserad av det som Bourdieu (1995) kallar kunskapskapitalet och av hans sätt att utifrån flera faktorer dela in människor i olika klasser. Hade jag gjort om studien i dag hade jag valt att arbeta annorlunda i detta avseende. 3.3 Validitet och reliabilitet I vetenskapliga studier används begreppen validitet och reliabilitet. Att ge studien validitet innebär att forskaren ger den trovärdighet genom att undersöka det som avses undersökas. Reliabilitet innebär att forskaren har utfört studien på ett pålitligt sätt och att den därigenom är tillförlitlig (Ryen, 2004, s.138). Jag redogör här för hur jag har försökt öka validiteten och reliabiliteten i min studie. Jag är medveten om att jag som forskare genom mina värderingar kan påverka studiens resultat och analys mycket och jag har försökt att i så stor utsträckning som möjligt undvika att min egna förförståelse påverkat studien. I en naturalistisk metod ska man som forskare förhålla sig neutral och inte värdera intervjupersonerna för att på så sätt lättare få tillgång till intervjupersonernas egna erfarenheter. Det är ett sätt att öka reliabiliteten (Ryen, 2004). Jag har spelat in alla intervjuer på band och väljer att i resultatdelen använda många citat från mina intervjupersoner. Ryen (2004) menar att man ökar reliabiliteten genom att det är intervjupersonernas utsagor som belyser slutsatserna. Jag har valt att ge intervjupersonerna fingerade namn och att inte namnge orten där min undersökning ägde rum. Jag menar att jag på det sättet gör reliabiliteten 10

högre då intervjupersonerna kunde vara mer öppenhjärtiga och ge sitt perspektiv utan rädsla för att bli igenkända. Genom att jag utarbetat en intervjuguide och följt den under intervjun har jag undersökt det jag velat undersöka och inget annat. På det sättet anser jag att jag har ökat validiteten i min studie. Ryen (2004, s. 152) menar att en metod att validera kvalitativa studier är att ständigt jämföra datan under hela processen som man gör i iterativ analys. Jag har arbetat enligt iterativ analysmetod under analysprocessen och även det ger, anser jag, min studie viss validitet. 3.4 Etik Jag har under studiens gång följt de fyra punkterna i Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (www.vr.se). De fyra punkterna benämns som krav: Informationskravet: Jag informerade intervjupersonerna om studiens syfte. Samtyckeskravet: Jag berättade att intervjupersonernas deltagande är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Jag fick deras samtycke till att medverka. Konfidentialitetskravet: Jag informerade om att ingen annan än jag har tillgång till det inspelade materialet och att jag kommer att förstöra inspelningen så fort uppsatsen är inlämnad och godkänd. Jag har sett till att ingen annan haft tillgång till utskrifterna från intervjuerna. Jag berättade också för intervjupersonerna att varken de eller utbildningsorten kommer att namnges med sina rätta namn. Nyttjandekravet: Jag informerade intervjupersonerna om att materialet inte ska användas i annat syfte än för forskning. 11

4. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning Forskningen om utbildnings- och yrkesval i ungas perspektiv är begränsad enligt Fransson och Lindh (2004). De menar att endast ett fåtal studier finns i detta ämne och flertalet av dem är C- och D-uppsatser. Många av dessa studier har studerats utifrån en uppfattning om studie- och yrkesvalet som en rationell valprocess där överväganden sker utifrån förnufts- och kunskapsbaserat underlag (Fransson & Lindh, 2004, s. 59) och inte utifrån socioekonomiska förhållanden, etnicitet och kön. I den här studien väljer jag att se studie och yrkesvalet ur ett sociologiskt perspektiv och har därför valt att analysera utifrån Pierre Bourdieus teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val. För att bredda perspektivet något väljer jag att även föra in ett socialpsykologiskt perspektiv hämtat från Linda Gottfredsons teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. Ett av mina analysteman i min studie som jag redogör för i resultat/analysdelen har rubriken teoretisk och praktisk kunskap och jag tillför även ett teoretiskt perspektiv till den delen. Jag beskriver Sven-Erik Liedmans, som är professor i idé- och lärdomshistoria, teorier om kunskap. Efter kapitlet om teoretiska perspektiv följer ett kapitel om tidigare forskning. Där har jag valt att referera till olika studier och undersökningar som är av intresse för mitt ämne. 4.1 Teoretiska perspektiv 4.1.1 Bourdieu Enligt Bourdieu (1995) är begreppet habitus en benämning på ett samlat socialt arv som varje människa innehar och som framkommer i ett speciellt mönster hos individen som en handlingsposition. Via dessa dispositioner skapas ett system där habitus anger villkoren för individens syn på omvärlden. En av utgångspunkterna i Bourdieus teorier är fältbegreppet. Termen fält definierar han som en specifik social värld eller ett socialt rum. För att få ta del av fältet, släppas in i det sociala rummet, krävs ett inträde i form av kunskap om fältets spelregler. Man kan se skolan som ett fält. En duktig elev som satsar på bra betyg har allierat sig med 12

utbildningssystemet, men att inte prestera enligt skolans förväntningar är att göra motstånd mot detta system (Broady, 1985). Bourdieu (1995) talar om fyra olika slags kapital som människor har i olika stor utsträckning. Det är det ekonomiska kapitalet, det kulturella kapitalet, det symboliska kapitalet och det sociala kapitalet. Olika former av kapital tillsammans med habitus och fält strukturerar människor till olika positioner i samhället. Enligt Bourdieu (1973, se Sandell, 2007 s. 31) är det endast de som har rätt habitus som har förmågan att ta till sig undervisningen i skolan. Eleverna segregeras på detta sätt utifrån deras bakgrund. Det är maktförhållanden mellan skilda klasser och tillgång till olika typer av kapital som förklarar sorteringen och segregationen i utbildningssystemet. De som har den största benägenheten att investera i sina barns utbildning är de som har störst mängd kulturellt kapital. Även på arbetsmarknaden och i utbildning hålls människor isär utifrån olika principer. Det gäller även geografiskt. Det betyder att platsen där man bor spelar en avgörande roll i människors habitus. (1973, 1979/1993, Bourdieu, se Sandell, 2007 s. 61-62). Bourdieu (1979/1993:265, Bourdieu se Flisbäck, 2006) menar att de flesta människor anpassar sina framtida förväntningar efter vad de tror är möjligt. Deras habitus, i vilken deras tidigare erfarenheter är införlivade, gör att de har en uppfattning om vilka positioner som är möjliga att uppnå och de rättar sina förväntningar efter det. På det viset sätter de upp sina mål efter de objektiva chanserna (s. 179). De tidigare erfarenheterna styr vilka förväntningar och förhoppningar som blir möjliga. Den som har många förväntningar som anses realistiska kan ha vidare drömmar och tillåta sig misslyckas och ta större risker. Marita Flisbäck (2006) har i sin avhandling bearbetat Bourdieus perspektiv åt ett mikrosociologiskt håll och menar att vi måste skilja mellan individers förväntningar och förhoppningar. Hon menar att trots att förväntningarna är begränsade så har ändå människor hopp inför sin framtid. Förväntan är en framtida bild av vad som är troligt. Förhoppningar liknar mer barnets naiva känsla av att allt är möjligt (s. 63). Bourdieu talar om klasser av erfarenheter eller klasshabitus. Han menar då att vi kan se kollektiva, strukturella likheter i människors livsbanor påverkat av t.ex. kön, klass eller etnicitet. Samtidigt är varje enskild människas livsprojekt unikt. Individers habitus kan 13

alltså på ytan förfalla lika, men människors upplevelser är aldrig identiska, ingen habitus är den andra lik (Flisbäck, 2006, s 57). Bourdieu menar att klassbegreppet innefattar mer än individers yrke och ekonomi. Men det jag i min studie främst behandlar är klass i relation till yrkespositioner och mitt intresse är hur individer genom sina fria val tenderar att reproducera dessa. 4.1.2 Gottfredson I Linda S. Gottfredsons (2002) karriärteori görs ett försök att kombinera psykologiska och sociologiska perspektiv. Hennes teori handlar om hur begränsningar och kompromisser begränsar våra livsval och gör att vi väljer vissa vägar framför andra. Valet av karriär är en process som startar tidigt i barndomen. Under processens gång utesluter individen möjligheter och gör kompromisser utifrån sin självbild. Enligt Gottfredson (2002) är begränsning en process där individen förkastar de alternativ som är oacceptabla. Individen jämför sin självbild med sin bild av yrken och ser i vilken utsträckning dessa matchar varandra. Begränsningsprocessen startar tidigt i barndomen och delas in i fyra stadier. Stadierna bygger på varandra och visar på en högre grad av mental utveckling och integration av självbilden och yrkesönskningar. Först bildas konstruktioner om att vi är olika kön och vilka yrken som domineras av vilka kön. I steg två diskrimineras yrken i förhållande till könstillhörighet. I nästa steg sker ytterligare en begränsning när man förstår vilka olika status yrken har och vilka yrken som är oacceptabla enligt den egna familjen och omgivningen. I sista steget identifierar individer yrken som de föredrar och som passar bäst ihop med självuppfattningen. När den sociala identiteten utvecklas begränsar vi oss ytterligare när vissa yrken inte stämmer överrens med vår sociala identitet. På detta sätt bildar individen sin kognitiva karta där yrkesval och självbild vävs ihop. De kognitiva yrkeskartorna skapar individen enligt samma mönster som självbilden. Det kan leda till att individen tar till sig den information som gör att vederbörande kan behålla sin självbild. Yrkesbilderna jämförs med självuppfattningen och ju mer de stämmer överrens desto högre blir tillfredställelsen för individen. Begränsningsprocessen sker först då individen skapar ett utrymme för sitt val, sitt sociala rum, genom att de alternativ som inte stämmer med 14

självbilden väljs bort. Urvalsprocessen görs utifrån tre steg; kön, social tillhörighet och intresse (Gottfredson, 2002). Gottfredson (2002) menar att processen att kompromissa är ännu ett sätt att begränsa våra livsval. Vid en kompromiss justerar man förhoppningarna så att de också rymmer realiteten. Förhoppningarna styrs då från idealet till det förväntade. Barriärerna kan vara praktiska saker som avstånd till skola och anställning, familjeband och även antalet jobbtillfällen inom vissa yrken. När man kompromissar överger man sitt mest önskade alternativ. Kompromissen kan vara liten när det finns många valmöjligheter som individen gillar men blir större om det finns färre valmöjligheter inom det acceptabla fältet. Prioriteringsordningen för hur man kompromissar är att man skyddar könet längst. Sedan avgör statusen hur stor kompromissen blir. Slutligen är det intresset som man kompromissar. För att individen ska känna tillfredställelse med sitt yrkesval får inte kompromissandet med det sociala jaget vara för stort. 4.1.3 Liedman Sven-Erik Liedman har bl. a. skrivit boken Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper (2001). Där beskriver han begreppet kunskap och jag har särskilt intresserat mig för kapitlet Kunskap sitter i kroppen där han tar upp indelningen mellan praktisk och teoretisk kunskap. Liedman (2001) menar att det är en självklarhet att vi idag lever i ett kunskapssamhälle. Men vad är egentligen kunskap? Vi får tidigt lära oss att kunskapen kan delas in i olika fack. Vissa kunskapsområden är viktigare än andra. Vissa ämnen i skolan hänger samman med yrken som anses finare eller ger ett större ekonomiskt kapital än andra. En viktig gränslinje som dras i kunskapsvärlden är den mellan praktiskt och teoretiskt. Liedman menar att alla sysselsättningar i grunden är praktiska. Den som behärskar ett område uppnår och bevarar sin skicklighet genom att enträget arbeta inom det (Liedman, 2001, s. 41). Han menar också att teorier fungerar som ett slags manualer och att inget arbete i sig är teoretiskt utan att vi alla arbetar med kroppen, hjärnan inbegripen. Gränsen mellan praktisk och teoretisk kunskap är en problematisk gräns. Den speglar en gammal och ännu existerande klassindelning i samhället snarare än egenskaper hos olika typer av kunskap (Liedman, 2001, s. 83). 15

Vidare skriver Liedman (2001, s. 175) att man traditionellt associerar ordet pedagogik till hur läraren lär ut och det sker främst genom språket, men att alla även vet att det finns andra sätt att lära sig. Hur man lär sig hantera verktyg, inklusive kroppens, tillhör idag ett av de stora pedagogiska problemen menar Liedman (2001, s. 174). Det finns ett växande intresse för att lära sig genom handling, att göra, genom att lära sig på en arbetsplats som lärling. Inlärningen innebär inte bara en växande skicklighet att hantera redskap av olika slag utan också en anpassning till ett sätt att vara, en uppsättning värderingar och en yrkesidentitet (Liedman, 2001, s. 175). Men även de som läser på universitet övas in i sina färdigheter och sina sociala roller. 4.2 Tidigare forskning 4.2.1 Ungdomars önskan om fast anställning Ingela Goding och Sven Nelander skriver i LO-rapporten (2005, s. 20) att tillfälliga anställningar som behovsanställningar och projektanställningar har ökat i Sverige. Att ungdomar gärna vill ha dessa tillfälliga arbeten för att vara rörliga på arbetsmarknaden är en myt menar Bengt Furåker, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Han menar att ungdomars inställning till arbete i debatten ofta framställs som annorlunda än hos den äldre arbetskraften. Furåker har medverkat i en stor internationell studie där man jämfört synen på anställningstrygghet i åtta länder. I Sverige är andelen som tycker att anställningstrygghet inte är särskilt viktig eller inte viktig alls, 4 %. Den internationella undersökningen ger inget stöd för resonemanget om att ungdomar hellre vill vara rörliga på arbetsmarknaden än ha fasta anställningar utan visar att ungdomar i lika hög grad som andra tycker att anställningstryggheten är viktig. Flera andra undersökningar har kommit fram till liknande resultat; ungdomar vill hellre ha en fast anställning än en tillfällig. Tidskriften Arbetsmiljö har t.ex. gjort två undersökningar som visar att 96 % av befolkningen önskar fasta anställningar. Tryggheten som en fast anställning ger är viktig. I rapporten Ny tid, nya tankar? Ungdomars värderingar och framtidstro har man frågat ungdomar i åldrarna 16-29 år om vilka mål som de anser viktiga att uppnå. Högst upp på listan kommer, förutom ett eget boende, att ha en fast anställning. SCB tillfrågade år 1999, ungdomar som är födda år 1978 vad de ansåg vara absolut viktigast när de fyllt 25 år. Högst upp på listan 16

kom att kunna försörja sig själv, en egen bostad och att ha en fast anställning (Goding & Nelander, 2005, s. 20). Ett liknande resultat redogör Karin Fransson och Gunnel Lindh (2004) för i sin rapport Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon. De refererar till en undersökning gjord av Jonsson (2001) där resultatet visar att ungdomar inte är inställda på att vara så rörliga som arbetsmarknaden förväntar sig att de ska vara. I stället tyder resultaten på att majoriteten föredrar trygghet framför tidsbegränsade anställningsvillkor och projektanställningar (Fransson & Lindh, 2004, s. 58). 4.2.2 Lärlingsutbildningens möjligheter I rapporten Lärlingsutbildning ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? förmedlar Olofsson och Wadensjö kunskaper och erfarenheter av lärlingsutbildning i och utanför Sverige. De redovisar vilka institutionella förutsättningar som krävs för en framgångsrik lärlingsutbildning och hävdar att sådana förutsättningar hittills har saknats i Sverige, men möjligen är på väg att etableras. En slutsats av rapporten är att gymnasial yrkesutbildning är betydelsefull både ur social och också samhällsekonomisk synpunkt. En väl fungerande yrkesutbildning underlättar i synnerhet för ungdomar från arbetarklassmiljöer att genom en bra utbildning snabbt komma ut i arbetslivet (Olofsson & Wadensjö, 2006, s 4). Vidare menar Olofsson och Wadensjö (2006) att andelen ungdomar som avslutar en gymnasieutbildning sannolikt kommer att öka och att övergången mellan skola och arbetsliv kommer att underlättas. De menar att lärlingsutbildningen har uppfattats som ett effektivt medel för att minska ungdomsarbetslöshet, att det är mer effektivt än arbetsmarknadspolitiska insatser. Lärlingsutbildningen har också uppfattats som ett effektivt instrument för att motverka social utslagning av skoltrötta tonåringar (Olofsson & Wadensjö, 2006). När det gäller de olika gymnasieprogrammens ingång till högre studier visar en undersökning från SCB gjord mellan åren 1998-2002 (Olofsson & Wadensjö, 2006, s 50-51) att år 2000 är det bland de 24-åringar som gått på el- och fordonsprogram få, 4 % respektive 10 %, som studerar vidare. På hantverksprogrammet är det 18 %, på omvårdnadsprogrammet 10 % och på barn och fritidsprogrammet 13 %. 17

4.2.3 Ungas syn på arbete. Ungdomsstyrelsens rapport Ungas syn på arbete (2003) belyser ungdomars, i åldern 15-25 år, syn på arbete. 2700 unga har deltagit i undersökningen. En av frågorna till de unga i åldern 15-19 år var: Hur viktiga är följande egenskaper i ett arbete för att du ska vara intresserad? Över 90 % tyckte att trevliga arbetskamrater, en bra chef, god arbetsmiljö och bra lön är viktiga egenskaper i ett arbete. Intressanta arbetsuppgifter och omväxlande arbetsuppgifter värderades också högt. Under de senaste 20 åren har det hänt en hel del när det gäller ungas utbildningsvanor. Det är idag betydligt fler som påbörjar högre studier innan de fyllt 25 år. Sedan tidigare är det känt att utbildningsnivå tenderar att gå i arv. I rapporten hänvisar man till en undersökning gjord av högskoleverket (2002, se Ungdomsstyrelsens rapport, 2003). Bland unga med akademikerföräldrar så planerade 70 % en längre utbildning och samma siffra gäller för ungdomar som är födda utomlands. Bland ungdomar med arbetarbakgrund så planerar 40 % en längre utbildning. Enligt ungdomsstyrelsens rapport (2003) finns det även variationer i den undersökta ungdomsgruppen beroende på vilken typ av kommun man bor i. Bland de unga som bor i en mindre kommun är det vanligt att antingen gå på gymnasiet eller att arbeta. 20 % av de unga som bor i en mindre kommun har högskoleutbildning medan siffran är 50 % för de unga som bor i en större kommun eller storstad. Där är andelen som arbetar inte heller lika stor. 4.2.4 Fostran till lönearbete Paul Willis (1981) beskriver i boken Fostran till lönearbete hur klass kan reproduceras i ett samhälle. Han beskriver unga killar inom arbetarklassen i England som utvecklade en negativ inställning till skolan. De förknippade teoretiska kunskaper med en kontroll från skolans sida och de övertog en misstro från sina föräldrar mot intellektuellt arbete som de ansåg inte hänger ihop med ett praktiskt. De som styrde de unga killarna mot okvalificerade jobb var två saker, pengar och arbetskamrater. Efter några år i arbetslivet ångrade de sig och önskade att de hade arbetat bättre under sin skoltid. De insåg att handlingsutrymmet var begränsat och att de skulle fastna i trista lågavlönade jobb. 18

I förordet till den svenska utgåvan av boken skriver Ulf Lindberg att barn uppfostras i högre samhällsklasser till en prestationsmotivation. I medelklassen får barnen lära sig att planera långsiktigt och att skjuta upp de omedelbara behoven. Den förmågan är särskilt användbar i skolan, som ju domineras av medelklassens framgångsideologi med tonvikten på individuell prestation och konkurrens (Lindberg, 1982, s. 9) Han menar också att man kan se följande skillnader mellan medelklassen och arbetarklassen. I medelklassen har man långt tidsperspektiv, långsiktig planering, flera alternativ, kvalitativa krav på jobbet och man förtränger de aktuella behoven. I arbetarklassen däremot har man kort tidsperspektiv, kortsiktig planering, få alternativ och behov av närhet. 4.2.5 Segregation och social snedrekrytering Anna Sandell (2007) har skrivit en avhandling där hon utforskar och analyserar utbildningssegregationen i den svenska skolan och dess relation till individualisering. Avhandlingen visar att mönstren för hur livsvägar väljs fortfarande är strukturerade utifrån kön och klass. Vidare skriver Sandell (2007, s. 46) att den könsmässiga segregationen är störst bland de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan, de studieförberedande programmen har en jämnare könsfördelning. Byggprogrammet, elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet och industriprogrammet är program på gymnasieskolan som i stort sett uteslutande rekryterar killar och de flesta av dem är från arbetarklassen. De programmen har tydliga gränser mot andra samhällsklasser och mot tjejer (2006, Lidegran, se Sandell, 2007, s. 46). Karin Fransson och Gunnel Lindh (2004, s. 46) skriver i sin rapport att de mest flickdominerade programmen idag är omvårdnadsprogrammet, hantverksprogrammet (florist- och frisörutbildning) samt barn och fritidsprogrammet. Sandell (2007, s. 45) hänvisar till tidigare forskning som visar att även klasstillhörigheten är en segregerande faktor vid gymnasievalet. 75 % av eleverna från en högre klass valde ett av de studieförberedande programmen medan siffran var 35 % bland elever från arbetarklassen. Skillnaden var störst bland killar. Vidare skriver Sandell (2007) att Valet av gymnasieprogram står i direkt relation till vidare studier, vilket tyder på att valet inför gymnasiet även sorterar bort ett antal människor från de 19