Hållbar utveckling och etisk reflektion Mars 2016
Hållbar utveckling i vår programkontext: I examensmålen för alla teknikutbildningar finns krav på kunskap som bidrar till hållbar utveckling HÖGSKOLEINGENJÖR: - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling CIVILINGENJÖR: - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
Hållbar utveckling i vår programkontext: Ordet hållbar utveckling nämns inte i examensmålen för generella examina men studenterna ska för en kandidatexamen kunna: - göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används vilket kan förmodas förutsätta kunskap om hållbar utveckling.
DEFINTION Hållbar utveckling: Begreppet hållbar utveckling definierades ursprungligen av en FN-kommission (Brundtlandkommissionen) 1987 och löd "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." Begreppet har utvecklats vidare och vid en FN-konferens i Rio de Janeiro 1992 fastslogs att en hållbar utveckling måste inkludera både ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. Hållbarhetsrådet definierar på sin hemsida begreppet: En hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö.
Hållbar utveckling i LiU-kurser: 2008 gjordes en inventering av hållbarhetsinslag i LiUkurser. Inför detta definierade en arbetsgrupp de tre dimensionerna - ekonomisk - social - ekologisk som en vägledning till kursansvariga.
Ekonomisk hållbar utveckling: Ekonomidimensionen: En ekonomisk hållbar utveckling innebär en balanserad tillväxt som på lång sikt inte leder till skuldsättning eller förstörelse av grundläggande tillgångar. Centralt är att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Exempel på nyckelord: Värdeskapande; effektivitet; sysselsättningsgrad; resurshantering; tillväxt; naturresurser; hushållning med knappa resurser; resursfördelning; välfärd; välfärdsfördelning; investeringar; externa effekter; institutionella- och ansvarsförhållanden; äganderätter; samhällsekonomiska (sociala) kostnader
Socialt hållbar utveckling: Sociala dimensionen: Utgångspunkten för en socialt hållbar utveckling är att förutsättningar finns för långsiktig stabilitet, flexibilitet och trygghet. Centralt är social sammanhållning och delaktighet, jämställdhet, sysselsättning och lärande, barns och ungdomars utveckling, en levande kultur, trygghet samt förmåga, rätt och möjlighet till andlig och materiell autonomi. Exempel på nyckelord: Ekonomisk trygghet; tillgång till utbildning, sjukvård och arbete; mångfald; kultur; jämlikhet; folkhälsa; demokrati; marginalisering; andlighet; genus; lokala förhållanden; kulturell identitet; förhållande mellan generationer; missbruk; relationer; familj; trygghet; sysselsättningsgrad; fattigdomsfrågor; hälsa; mänskliga rättigheter; rättvisefrågor; brottslighet; social och samhällelig stabilitet; bostadsförhållanden.
Ekologiskt hållbar utveckling: Miljödimensionen av hållbar utveckling: Med Miljö förstås här människans påverkan på naturen exempelvis i form av klimatpåverkan, utarmning av naturresurser och spridning av skadliga ämnen och organismer. Till området räknas också människans sätt att förstå, hantera och förebygga denna påverkan. Exempel på nyckelord: biologisk mångfald; utnyttjande och hushållning med natur-resurser; avfallshantering; klimatpåverkan; naturvård; renings-teknik; föroreningar; miljöskydd; ekologiskt jord- och skogsbruk; buller; strålskydd; energi och energibärare; energieffektivitet; processoptimering; förnybara energikällor; kemiska hälsorisker; miljöriskbedömningar; materialval; återvinning; utveckling av miljöteknik; miljöanpassad produktutveckling; materialutveckling; trafikplanering; miljöövervakning, miljöpolitik, miljöadministration, natursyn.
Enkät till våra examinatorer om inslag av hållbar utveckling och etiska reflektioner Genomfördes under hösten 2015 Enkel utformning svara på webben: Innehåller din kurs någon/några frågeställningar som kräver etisk reflektion? Moment om socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling? Beskriv gärna kortfattat typ av frågeställning och hur den kommer in i kursen. Examineras någon form av etisk reflektion/socialt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar utveckling under kursen?
Resultat: Långt ifrån fullständig information erhölls En hel del görs inom båda delområdena även om studenterna kanske inte alltid ser etiketten Även många lärare är förvirrade av begreppet hållbar utveckling och ser inte hur deras kurser kan bidra pratade med Lars Westerberg (Didacticum). Workshop 14/4 fm: Hållbar utveckling är väl bra, men passar det i mina kurser? Etiska reflektioner generellt: Skulle önska lite mer och speciellt studentaktiva moment som tränar detta dilemman tas upp på föreläsningar, men.. vi
Ett exempel KBcv åk 1-3: KB cv: Åk 1 Ht Biokemi 1 6hp Vt Genetik 6hp Mikrobiologi 6hp Allmän kemi 1 & 2 12hp Organisk kemi 1 6hp Cellbiologi 6hp Envariabelanalys 2 Grundkurs i matematik 6hp Envariabelanalys 1 6hp Åk 2 Ht Organisk kemi 2 6hp Fys. princ. och etik 6hp Vt Analys B, flera variabler 6hp Biokemi 2 6hp Progr. och problemlösn. 6hp Mekanik 6hp Spektroskopi och kinetik 6hp Molekylärgenetik 6hp Linjär algebra 6hp Fysik TB 6hp Åk 3 Ht Biomätteknik 6hp Projekt i kemisk biologi 6hp Fysikalisk kemi 6hp Reglerteknik 6hp Vt Proteinkemi 6hp Matematisk statistik 6hp Genteknik 3hp Bioinformatik 3hp Systembiologisk modellering 2hp Protein Eng. kandidatprojekt 16hp OBLIGATORISKA KURSER ÅK 1-3: HÅLLBAR UTVECKLING: Allmän kemi, Organisk kemi 1: Handhavande av kemiska ämnen och säkerhetsrisker samt avfallshantering. Organisk kemi 2, Biokemi 1: Hantering och hälsorisker med vissa kemikalier. Genomföra riskanalyser. Biokemi 1 tar även upp lite kring antibiotikaresistensutveckling. Mikrobiologi: Tar upp användandet av antibiotika och resistensutveckling ur flera perspektiv. Reglerteknik: Möjligen indirekt då tillämpningsexempel från t.ex vindkraft kan förekomma. ETIKINSLAG: Genetik: Grupparbete och seminarium där GMO diskuteras utifrån olika intresseperspektiv. Mikrobiologi: Tar upp användandet av antibiotika och resistensutveckling ur flera perspektiv. Fysiologiska principer och etik: Innehåller en etikmodul omfattande 2hp som innebär att studenterna ska analysera etiska problem utifrån etiska principer och begrepp samt som behandlar vetenskaplig hederlighet och professionsansvar. Molekylärgenetik: Utgående från minst en vetenskaplig artikel som diskuterar etiska frågeställningar inom molekylärbiologin, exempelvis som behandlar genetiskt modifierade grödor eller genetisk manipulering av mänskliga embryon) ska studenterna formulera diskussionsfrågor som antingen tar upp etiska eller tekniska frågeställningar. Diskussionsfrågorna tas sedan upp i seminarieform. Om möjligt bjuds även en gästföreläsare som arbetar med genetisk rådgivning inom region Östergötland in till kursen. Genteknik/Projekt i kemisk biologi: Etiska frågeställningar om DNA-sekvenser och vilken information man kan erhålla diskuteras i seminarieform. Kandidatprojektet: Etisk reflektion ska ingå i projektrapporten.
Masterprofiler KBcv: Protein Science and Technology: Lite fördjupning av dessa delar i ämneskurserna BEDÖMNING: Examensmålen - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter når förmodligen en acceptabel nivå. Mer information om att frågorna även tas upp inom huvudområdet för åtföljande master är önskvärd. Industriell bioteknik och produktion: BEDÖMNING: Examensmålen - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter bedöms vara uppfyllda.
Men viss osäkerhet finns. Var ska ribban ligga för de två aspekterna?
Vad borde vi utifrån detta titta mer på = först skaffa mer information om? Teknologie master i kemisk biologi (väldigt lite information om etisk reflektion samt hållbarhetsaspekter under avancerade kurser i kemisk biologi) Naturvetenskaplig master i kemisk biologi (se ovan) Teknologie master i teknisk biologi om man läst masterprofilen Sensorer och material i biomedicinen (se ovan) Naturvetenskaplig master i kemi (se ovan) Kandidatexamen i kemi (främst etisk reflektion) Eventuellt: Naturvetenskaplig master i biologi om man läst etologimastern lite mer studentaktivitet
Andra lärosäten: Möte med KTH, LTH, CTH, UU och UmU i samband med BTD-dagarna i november Etik: Uppsala väldigt systematiskt tänk vi nummer två med vår etikmodul - hos alla övriga finns delar lite här och där, men ingen röd tråd och stor risk att samma frågeställning kommer upp flera gånger UU: Tre första åren fyra moduler inom befintliga kurser 1. Grundläggande etisk teori och yrkesetik 2. Miljö- och risketik 3. Forsknings- och publiceringsetik 4. Rätten till personlig integritet Efter varje kurs (?) görs en etisk självvärdering.
Andra lärosäten: Hållbar utveckling: KTH: Använder begreppet miljö och hållbar utveckling Virtuell kurs med kursmål och kriterier som ej ger poäng, utan baseras på moment som integrerats i andra kurser röd tråd - labbsäkerhet - antibiotikaresistensutveckling - projektkurs: studera ett företags hantering av frågan - kandidatarbetet UmU: Egen kurs på 7.5 hp LTH, CTH: Flaggade kurser och kräver 6 hp i examen
Hur resonerar man i yrkeslivet kring hållbar utveckling? Vilka frågor stöter man på som kräver etisk reflektion?
Hur går vi vidare???