Kurshandledning 1. Kursens innehåll

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05: Politisk teori 1, 6hp HT-16 Kurshandledning 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en serie föreläsningar som behandlar politiskt tänkande från antiken fram till modern tid. I föreläsningarna får studenterna möta viktiga politiska idétraditioner och tänkare, som bidragit till att forma det vi idag intresserar oss för inom politisk teori. Här introduceras flera av politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, dygd, demokrati, frihet och rättvisa. Det främsta syftet med föreläsningarna är att bjuda in studenterna till att själva gå i närkamp med politisk-teoretiska texter och idéer. Ett minst lika viktigt pedagogiskt elementet i kursen manifesteras i seminarierna och genom att studenterna författar en egen kortare vetenskapliga text, en promemoria. Seminarierna organiseras runt ett antal frågor kring vilka studenterna får fundera och argumentera individuellt. Syftet med seminarierna är att erbjuda studenterna ett forum där de ska lära sig och träna sig i att förstå, tolka, utvärdera och argumentera kring de olika politiska idéer som presenteras i kurslitteraturen. Inför det avslutande seminariet ska studenterna arbeta med en skriftlig individuell uppgift som sedan diskuteras vid seminariet och lämnas in till seminarieläraren. Kursen består av fyra innehållsliga moment. De två första momenten behandlar det politiska tänkandets natur och dess idéhistoria. Grundläggande politisk-teoretiska frågor behandlas i dessa två moment, och studenterna får bekanta sig med några av de mest tongivande tänkarna och tankarna i de politiska idéernas historia framförallt genom att läsa originaltexter. De två följande momenten behandlar samtida politiskt tänkande, och studenterna får här bekanta sig med dagsaktuell politiskteoretisk forskning och debatt. Litteraturen skall inhämtas i takt med föreläsningarna. Studenterna bör observera att kursen kräver koncentrerad inläsning redan från början. Det rekommenderas även att studenterna bildar mindre studiegrupper där de diskuterar litteraturen och seminariefrågorna, även om de sedan ska besvaras enskilt. 1 Delar av denna kurshandledning är med benäget tillstånd lånade från det av Jörgen Hermansson och Johan Tralau författade informationsmaterialet för kursen Statskunskap A, politisk teori, vid Uppsala universitet. 1

Lärandemål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna demonstrera kunskaper om grundläggande begrepp och tankemönster inom ämnesområdet politisk teori, såväl vad gäller äldre som nyare litteratur, redogöra för hur sådana begrepp, tankar och idéer uppkommer och kommuniceras i olika samhälleliga, politiska och kunskapsteoretiska kontexter, skriftligt reflektera över och kritiskt förhålla sig till politiska begrepp, idéer och tankemönster samt att muntligt i en seminariesituation redogöra för sina tankegångar och förhålla sig till andra studenters motsvarande prestation, argumentera för och mot samt jämföra och kontrastera olika politiska begrepp, idéer och tankemönster samt inta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkning utifrån såväl kunskapsteoretiska som etiska och demokratiska perspektiv. Examination och betygskriterier Kursen examineras genom seminariedeltagande samt en salstentamen. Inför varje seminarium ska studenterna läsa samtlig angiven kurslitteratur och förbereda ett skriftligt underlag som de kan utgå ifrån under seminariediskussionen. Deltagande vid seminarierna är obligatoriskt. Kursen avslutas med en salstentamen där kursens samtliga moment examineras. Tillsammans utgör seminariedeltagandet och tentamen underlag för betygsbedömningen. Studenterna kan erhålla betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget G krävs fullgjorda seminarier, det vill säga att studenten aktivt deltagit vid samtliga seminarier och ett Godkänt resultat på salstentamen. För betyget VG krävs fullgjorda seminarier samt Väl Godkänt resultat på salstentamen. Glöm inte bort att anmäla dig till salstentamen! Anmälan ska ske via Studentportalen senast en vecka innan tentamen äger rum. När tentamen är färdigrättad kan den hämtas ut på studerandeexpeditionen. Den ligger på bottenvåningen i A-huset, ingång 19C. 2

Betygskriterier Betygsnivå Väl godkänd Godkänd Underkänd Kriterier För betyget VG krävs uppvisad gedigen över genomsnittet begreppslig kunskap inom alla de områden som anges under lärandemålen. Uppvisad muntlig och skriftlig förståelse skall vidare förmedlas genom att dessa kunskaper analytiskt och självständigt kan tillämpas på samhällsfrågor i allmänhet genom kritiskt reflekterad begreppsförståelse. Kunskaperna skall därutöver presenteras i saklig och tydlig språkdräkt. För betyget Godkänd krävs acceptabel genomsnittlig begreppslig kunskap inom alla de områden som anges under lärandemålen. Kunskaperna skall presenteras i saklig, korrekt och tydlig språkdräkt. Betyget Underkänd ges när fördjupade kunskaper inte har uppnåtts inom alla de områden som anges under lärandemålen. Lärare Jörgen Ödalen (JÖ), kursansvarig. E-post: jorgen.odalen@liu.se Johan Wennström (JW). E-post: johan.wennstrom@liu.se Kurslitteratur Hallberg, Peter, Maria Jansson & Ulf Mörkenstam (red.) (2009). Tretton texter i politisk teori (Malmö: Liber). [Urval]. Platon (2003). Staten (Stockholm: Atlantis). [Urval]. Roberts, Peri & Peter Sutch (2007/2016). Politiskt tänkande. En introduktion (Lund: Studentlitteratur). 2 Tralau, Johan (2013). Lite naket kan väl aldrig skada, Neo 6/2013. Tillgänglig på: http://magasinetneo.se/artiklar/lite-naket-kan-val-aldrig-skada/. Wennström, Johan (2015). Skräckfilmerna varnar oss för upplösta normer, Svenska Dagbladet, 7 juni 2015. Tillgänglig på: http://www.svd.se/skrackfilmerna-varnar-oss-for-upplosta-normer. 2 Denna bok finns i två upplagor. Det går bra att använda sig av vilken som av upplagorna. 3

Rekommenderad litteratur Tralau, Johan (2012). Inbjudan till politisk teori (Lund: Studentlitteratur). Momentschema Nedan följer kursens momentschema. Observera att specifik tid och plats anges i TimeEdit. *** Föreläsningar Del I. Det politiska tänkandets klassiska rötter Föreläsning 1. Vad är, och hur bedriver man politisk teori? (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, introduktion; Platon, 327a-354c, 368a-464e. 3 Föreläsning 2. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur I. Platon. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 1; Platon, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b. Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 2; i Tretton texter: Aristoteles. Del II. Den moderna utvecklingen inom det politiska tänkandet Föreläsning 4. Kontraktet: att komma överens om att vara överens Hobbes, Locke, Rousseau. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 3-4; i Tretton texter: Locke, Rousseau. Föreläsning 5. Marx och socialismen. (JW) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 5; i Tretton texter: Marx & Engels. Del III. Samtidens politiska tänkande Föreläsning 6. Utilitarism och rättighetsteori. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 6; i Tretton texter: Mill. 3 Sidhänvisningarna är till den standardpaginering (den s.k. Stephanuspagineringen) som finns i marginalen (inte uppe eller nere på sidan) i alla användbara utgåvor av Platon. Den som har en annan utgåva hemma kan därför troligen använda denna och hitta rätt passager genom att i marginalen leta upp siffrorna 327a osv. 4

Föreläsning 7. Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 7; i Tretton texter: Rawls. Föreläsning 8. Liberalism, demokrati och mångfald. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 8; Tralau, Lite naket kan väl aldrig skada. Del IV. Utmaningar av universalism och fundamentism Föreläsning 9. Konservatism. (JW) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 10 (9 i gamla upplagan); Wennström, Skräckfilmerna varnar oss för upplösta normer ; i Tretton texter: Burke. Föreläsning 10. Feminism. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 11 (10 i gamla upplagan); i Tretton texter: Wollstonecraft, Pateman. Seminarier Seminarium 1. Att analysera argument och rättfärdiga normativa principer. (JÖ & JW) Litteratur: Roberts & Sutch, del I-II; Platon, 327a-354c, 368a-464e, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b; i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels Seminarium 2. Att tillämpa politisk teori (JÖ & JW) Litteratur: Roberts & Sutch, del II-IV (utom kap. 9 i nya upplagan); Tralau, Lite naket kan väl aldrig skada ; i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels, Mill, Wollstonecraft, Rawls, Burke. Seminarieinstruktioner Syftet med seminarierna är att: 1. vara ett stöd för studentens kunskapsinhämtning. Studenten tar själv ansvaret för att till varje föreläsning och seminarium ha inhämtat relevanta textavsnitt. 2. ge en möjlighet att genom diskussioner och kritiska analyser försöka problematisera kunskapsstoffet. 3. ge underlag för betygsättning. Betygsättningen grundas på studentens aktiva deltagande i diskussionen vid seminarierna. 5

Var inte rädd för att pröva era tankar vid seminarierna. Det är tillåtet att resonera fel. Det vi kräver av er är att ni anstränger er och försöker få till en god argumentation. Och det är genom att alla bidrar som vi i slutändan också kan lyckas få till hållbara resonemang. Den övergripande idén med de seminarierna är att ni som studenter skall utveckla er förmåga till analytiskt tänkande. Seminarierna skall bringa klarhet i vad det innebär att vara analytisk. I flera av de frågor som ställs nedan efterfrågas exempelvis vad ni anser om vissa argument eller ståndpunkter, om en viss ståndpunkt är rimlig, eller om ett argument är övertygande. Det förväntas då att ni inte endast redogör för er åsikt, utan att ni anger skäl för denna åsikt det vill säga anför argument som stöder er ståndpunkt. Till varje seminarium skall studenterna förbereda nedanstående frågor gärna tillsammans med andra studenter genom förseminarier. Samtliga frågor ska förberedas genom att studenterna har med sig ett skriftligt underlag att utgå ifrån. På det första seminariet riktas uppmärksamheten mot argumentationsanalys och hur man försvarar normativa principer. När vi politiska teoretiker har identifierat en ståndpunkt, ett ställningstagande, har vi samtidigt ålagt oss uppgiften att urskilja och pröva dess bakomliggande argument. Detta är inte självklart; för en politisk sociolog eller psykolog skulle det snarast handla om att undersöka dess orsaker. Men för en politisk teoretiker är föreställningen om att ståndpunkter bör vara kopplade till argument en grundläggande analysmodell. En slutsats är inte trovärdig om den inte följer av trovärdiga premisser. Vi ställer också frågan hur man kan rättfärdiga normativa principer. Vi uppmärksammar några olika sätt att underbygga principer för politiskt handlande. Vilken är den bakomliggande värdepremissen? Och vad slags empiriska föreställningar förutsätts vara giltiga? Det andra seminariet kretsar kring tillämpningar inom den politiska teorin. Med utgångspunkt i några klassiska exempel försöker vi identifiera olika syften med att tillämpa normativa principer i faktiska eller hypotetiska situationer. Observera att seminarierna är obligatoriska. Särskilda skäl krävs för att frånvaro ska accepteras, och frånvaro måste kompenseras med en kompletteringsuppgift. Innehållet i kompletteringsuppgiften avgörs av seminarieläraren. Seminarieuppgifter *** Seminarium 1. Att analysera argument och rättfärdiga normativa principer. Litteratur: Roberts & Sutch, del I-II; Platon, 327a-354c, 368a-464e, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b; i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels Detta är ett diskussionsseminarium. Ni ska förbereda svar på samtliga frågor genom att författa och ta med er ett eget skriftligt underlag att utgå ifrån under diskussionen. Fråga 1. Enligt Platon, hur ser det goda och rättvisa samhället ut? Håller du med om den samhällsoch rättvisesyn som målas upp i Staten? Sokrates hävdar att staten behöver en myt, en vacker lögn som medborgarna skall tro på. Vad slags argument kan anföras för en sådan uppfattning? Finns några motsvarigheter till sådana myter i våra moderna samhällen? 6

Fråga 2. Kontraktsteoretikerna Hobbes, Rousseau och Locke, utvecklade snarlika teorier om vad som ger oss medborgare skäl att underställa oss en politisk ordning. Försök att ge precision åt både likheter och skillnader i deras sätt att argumentera. Hur beskriver de situationen som föregår att kontrakten upprättas? Vilken av dessa beskrivningar anser själv du är rimligast, och varför? Vad förändras i och med att kontrakten upprättas? Vad anser du att det spelar för roll om medborgarna uttryckligen har ingått kontraktet, om de har samtyckt på något underförstått sätt, eller om man bara tänker sig att det vore rationellt för medborgarna att ingå kontraktet? Fråga 3. Socialistiska och marxistiska teorier karaktäriseras av en särskild syn på människan som föränderlig och bestämd av de omständigheter i vilka hon befinner sig. Vilka argument kan man anföra för detta slags syn på människan? Hur viktig är denna syn på människan för den socialistiska ideologin? Vilka likheter och skillnader finns mellan den socialistiska människosynen och den syn på människan vi finner hos kontraktsteoretikerna? Tycker du att den socialistiska människosynen är rimlig? Håller du exempelvis med Robert Owen om att en individ som ägnar sig åt kriminell verksamhet inte kan klandras för detta eftersom kriminalitet är ett resultat av att ett visst socialt system format denna individs karaktär? Seminarium 2. Att tillämpa politisk teori Litteratur: Roberts & Sutch, del II-IV (utom kap. 9 i nya upplagan); Tralau, Lite naket kan väl aldrig skada ; i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels, Mill, Wollstonecraft, Rawls, Burke. Detta är ett diskussionsseminarium. Ni ska förbereda svar på samtliga frågor genom att författa och ta med er ett eget skriftligt underlag att utgå ifrån under diskussionen. Fråga 1. Anta att ni ställer er bakom skadeprincipen som den formulerades av Mill. Hur kan man med hänvisning till skadeprincipen argumentera för att incest mellan syskon bör vara helt tillåtet? Hur kan man likaledes utifrån skadeprincipen argumentera för att incest mellan syskon bör vara helt förbjudet? Är skadeprincipen rimlig som styrande norm i ett samhälle? Fråga 2. Hur kritiserar Wollstonecraft den syn på kvinnan som går att finna hos Rousseau och andra politiska tänkare? Anser du att hennes kritik, eller delar av den, har relevans än idag? Fråga 3. Burke talar om ett samhällskontrakt mellan ofödda, levande och döda generationer. Vad menar Burke att detta kontrakt kräver av oss? Vilka plikter, om några, tycker du själv att vi som lever i dag har mot andra generationer när vi förändrar och utvecklar samhället? Fråga 4. De moderna ideologierna har olika syn på vad som är ett rättvist och gott samhälle. Diskutera vilka skillnader och likheter som finns på detta område mellan socialdemokrati, eller socialliberalism, (Rawls), libertarianism (Nozick) och kommunitarianism (Walzer). Vilken av teorierna anser du har de mest övertygande argumenten? Fråga 5. De gamla kontraktsteoretikerna menade att samhällskontraktet förutsätter medborgarnas lojalitet mot staten eller samhällsgemenskapen. Hur bör vi se på de svenska medborgare som reser iväg för att strida för en annan stat eller politisk gemenskap, t.ex. för IS i Irak och Syrien, eller för Kurdistan? Har de därmed övergivit samhällskontraktet med oss andra och kan uteslutas? 7