Väderleksdata i Västergötland under gången tid. 1172 blev träden gröna i slutet av januari och fåglarna byggde bo i feb. 1421 blommade träden i mars och i april kunde man plocka mogna körsbär. 1538 stod säden i full blom i december. Varken snö eller frost. 1585 stod säden i ax vid påsktiden. 1588 grönskade träden i februari. 1607 fanns varken snö eller frost. 1617 fanns varken snö eller frost. 1647 begynte de farlige vätår. 1649 gjorde hagelskada obotlig skada på säden. 1650 fanns varken snö eller frost. 1652 ånyo hagelskada på säden. 1659 fanns varken snö eller frost. 1666-67 hade varit torkår på Falbygden, vars befolkning begärde skattelindring. 1671 den 11 juli hade ett "gräselígt stort hagel fallit i Slöta och Saleby 1678 skedde "stor hagelskada" ånyo i Slöta. 1708 den 3 okt. Jordbävning över hela Västergötland. 1709 var en ovanlig vinter från Michaelis till mars månads slut. Var den starkaste vinter som man aldrig hört och då förlorade de svenske hela sin armé i Ryssland vid Pultava, Persmässodag. 8/8 Jordbävning. 1710 grasserade pestilentien i Stockholm. 1711 även här i Västergötland. 1713 25 maj jordbävning.. 1715 22/4. (3/5 efter nya stilen) total solförmörkelse. 1716 den 8 juni kl. 8 om aftonen var stark jordbävning, att jorden skalv, hus, spisar och skorstenar darrade och hotade med fall. 1726 den 13 juli i dagningen stark och långsam jordbävning, att tak och väggar brakade. 1727 var så dyr tid, att folk förgicks av hunger. De åt bark av träd samt hassle~ och aleknopp, nässlor och kvekerötter. 1728 den 18 nov. om natten kl. 3 var jordbävning varpå följde 10 dagars nordväststorm och yrväder. 1731 S. Pauli dag efter middag var jordbävning. 1733 den 2 maj (13/5 efter nya stilen) total solens förmörkelse. 1742 missväxt och svår hungersnöd. 1749 valborgsmässodag, jordbävning, men hade här ingen mer effekt än att fönster och tillhopa stående glas skangrade. 1750 S. Mattiae dag och natt var så stark storm, att det skedde stor skada på hus, tak, skorstenar, gärdesgårdar och i synnerhet på skogen. 1755 blev härstädes missväxt, särdeles på säden, som med stor svårighet och något skadad i mycken väta inbärgades. 1756-57 blev genom sent snöfall och sommartorka i 7 veckor liten vårsäd och rågen brådtogs mångenstädes här i orterna.
1759 i mars, april och maj var ofta stark storm som fällde trän här i Sandhems och andra skogar. Köld continuerade i slutet av maj, då regn med värme gjorde gott på äng och åker. Därefter blev 7 veckors torka, som hindrade helst här i orten och även på Falbygden. Samma år den 8 okt. hördes kl.12 om dagen jordbävning i 2 minuter från nordost. Samma år, natten mellan den 21 och 22 dec. hördes en stor jordbävning, som ett buller av Jehu körande, varav hus och käril darrade mycket. 1762 var om sommaren lång torka, att säd och hö blev litet, varav följande vår blev stor foderbrist. För 1 tjog långhalm gav man 3 à 5 mark. En skäppa råg steg 1763 till 6 à 7 mark, havre 4 mark, dessutom var svårt få säd särdeles havre, för pengar. 1763 först i juni var nattfrost att löv å trän och plantor skadades. Ifrån den 14 juli till den 15 aug. regnade mycket, helst den 22 juli, så mycket hö bortflöt och Sandhemssjön gick upp i Kölnegården. Sedan på vintern därefter kom ingen särdeles tjäle och slädföret merendels onyttigt. 1764 skadades vackra säden, axskriden, av en natts frost. Råg och havre gällde följande våren 7 á 8 mark smt., havre 4 mark smt. 1765 efter såningen kall torka. Ifrån den 10 juli regnade mycket, åtminstone var annan dag, så vattnet flödade över kilar vid ån. Dock ymnig årsväxt av hö och säd, väl bärgad fast något hö av väta skämt. (Sandhem) 1767 var årsväxten vacker nog. Hö och säd inbärgades svårligen för regna skull. En skäppa råg kostade mest 12 mark, korn 8, havre 4 mark. 1768 den 18 mars uppkom vid middagstiden ett förskräckligt kallt yrväder, som varade till aftonen, varav många på vägar blev döde och de som var nära sin hemvist råkade knappt rätt fram. Denna onda fredag sägs liknat en ond tisdag år 1723 i februari. Sädesbärgningen för regns skull gick långt ut på hösten. Vinterråg blev ganska liten i hela Västergötland. Lövbrott hindrades och skämdes av väta. 1769 efter vårsåningen blev allestädes brist på säd, som knappt fanns till salu. 0m våren förtärde mask säden på vissa åkrar. Nyårsafton yrde gruveligen. Vägar gjordes brukbara genom snöhävning. 1770 den 16 och 17 april (påskdagar) åkte man över Sandhemssjön. Den 18 bar isen sist en gående. 1773 Våren begyntes i god tid och lagom med regn. 1773 års äring på åker och äng var ymnig. Rågen mognade och kunde skäras vid Larsmässotiden Höbärgningen under föga regn hade gått lätt till slut. En skäppa råg gällde 5, 1 skäppa korn 4 och havre 10 mark, 1774 var våren tidig och äringen allestädes mest härlig. inbärgningen gick bra. Den 7 dec. var snödrivorna svåra och vägfarande kom knappt fram. 1775 låg stora snödrivor till i april. Gräs och säd inbärgades väl. 1776 Snösmältningen började sist i april och först i maj. 1777 var äring på åker och äng ymnig. 1779 den 9 april storm, som fällde Mossebergs ladugård, fastän den var ny. Sommaren var torr. Mindre hö och vårsäd. Vattenbrist vid kvarnarna till i september.
1780-talet var också missväxtår. 1780 den 19 juli gick åskan starkt och slog ihjäl en 31-årig man i Rullesås i Sandhem. 1781 I början av maj började vårsädet. Sedan lång 9 à 12 veckors torka gjorde skada på gräs och sädesväxt. Hö blev knappt hälften. Sidskott av säden fick knappt mogna. Den 8 och 9 aug. mejades rågen. Den veckan var hiskelig solhetta. Rödsoten började på barn. Boskapssjukan gick på några ställen. Svårt åskväder i Kälvene den 10 aug. Hö och säd blev ganska ringa, knappt till hälften emot vanligt. 1785 väderleken var mycket omväxlande med torka före och efter midsommar och regn i rötmånaden. 1812 förstördes grödan av snöfall vid Midsommartiden, och det lilla som blev räddat, kunde för nederbörd på hösten icke bärgas. 1822 en ovanligt liten gröda av säd och foder. Svårt hagel på sommaren. 1823 har lämnat den bördigaste gröda av säd och höslag som har inträffat under de senaste 20 åren. 1826 under höstmånaderna en ovanligt stark storm rasat, som förstört många hus och hägnader samt varit skadlig för skogarna. Särskilt den 13 nov. 1826 var ett fruktansvärt torkår. Från vårarbetet till skörden föll inget regn. Solstrålarna brände från en molnfri himmel, och solrök nedsatte sikten till en fjärdedels mil, liksom dimma. 1828 uppträdde ett starkt jordskalv som 30 sept. halv 2 på förmiddagen. Ganska bra skörd. Under början av året stark köld, men ännu värre vid årets slut och under jultiden. 1830 var våtår. 1834 var torkår. 1850 inträdde den "onde tisdagen" den 29 jan. det svåraste yrväder som förekommit i mannaminne. Äldre hus blåste ned, och det var omöjligt att vistas ute. I Västergötland frös 18 personer ihjäl denna dag. 1856 den 1 maj föll mycket snö, och den räckte över alla gärdesgårdar. 1868 var ett svårt torkår, med missväxt. Grödan blev brådmogen och skörden inbärgad den 10 augusti. 1871 första söndagen i advent kallas "onda söndagen" Svårt yrväder. 1874 hade rekordkall vinter. Alla vattendrag voro frusna, så att de bar häst och fordon under sista veckan av april. 1887 hade en typisk snövinter. 1888 mycket snö. Sen bärgning. 1890 rekordvarm sommar 1892 hade en sträng och långvarig vinter. 1893 torrt år. Tidig och sträng vinter. 1897 torrt år. 1898 ovanligt mild vinter. 1900 hade mycket snö. Den 12 feb. inträffade det värsta yrväder, och mycket snö föll under hela veckan. Omkr. 1 mars regn och storm. Tågen stod kvar i Grästorp i tre dagar. All snö smälte och frös till is, så alla marker voro isbelagda.
1901 var ett torrt och varmt år. 1902 kallt år. Torr höst. Julstorm. 1903 hade torr och varm sommar. 1904 mild vinter, tidig vår och torr sommar. Missväxt. Många vita nätter under sommaren Söndagen den 23 okt. jordbävning. 1905 torrt år och snöfattig vinter, 1906 hade en snörik vinter. 1907 mycket regn. Det regnade 32 dagar under juli-aug. Därefter torr höst. 1910 torr sommar, Vattenbrist. 1911 torr sommar. 1912 hade en ovanligt regnig sommar. 1913 var ett mycket torrt år. 1914 var torrt år. Särskild varm försommar. Många skogseldar. 1915 mild vinter. Snöstorm 13-14 maj. 1917 hade sträng vinter. 1918 hade -35 gr. den 6 jan. Slädföre hela april. Kylig och kall vår och försommar. Rågen frös i blomningen. 1919 hade snövinter och vacker sommar. 1920 mild vinter. Tidig vår, Åskrik sommar. Snölös december. 1921 sommar med mycket åska. 23 okt. svår snöstorm. Mycket skog bröts ned av blötsnön. Tågen fick inställas i tre dagar. 1922 mycket snö. Sen vår, sen bärgning. 1923 hela sommaren regnig. Kall höst. (Göteborgsutställningen) 1924 sträng vinter. Hela sommaren våt. Bladmögel på potatisen. 1925 mycket varm sommar. Svårt åskväder den 31 juli. 1926 blidvinter. 1927 regnig och sen vår. Nederbördsrekord 2 juli. 154 mm föll under 2 1/2 dygn 1928 mild vinter och tidig vår. Varm sommar med mycket åska. Orkan den 9-10 feb. Storm Fortsätter i början av mars. 1929 sträng vinter med mycket snö och snöyra nästan varje dag. Slädföre i maj. December månad var rekordmild. 1930 mild vinter, Varm sommar med mycket åska. 1931 sen våt sommar med åska. 1932 tidig sommar. Jordstötar i slutet av augusti. 1933 torrt år. Sällsynt mild vinter. Åskrik sommar och varm. +36 grader 9 juli. Vattenbrist 1934 varmt år. 1935 blåsig kall vinter. Torr kall vår. Varm sommar, särskilt vid midsommartiden. 1936 kall vinter med mycket snö. Sen kall vår. 1937 vackert grönt norrsken den 7 jan. Rött norrsken 30 nov. 1938 starkt rött norrsken 26 jan. Våt sommar. 1939 vått år. Nederbördsrekord under juli. Mycket åska. Kall vinter i nov. och december månader. 1940 sträng vinter med mycket snö och yrväder. Varm torr sommar. Starkt vackert norrsken den 25-26 okt. Tidig vinter.
1941 torrt år. Rekordkall vinter med mycket snö. Kallaste januari på 127 år. 1942 kallt år. Den 25 jan. var det -32 gr. och snöstorm. Kall regnig vår. Varm sommar. +27 gr. i skuggan d. 27/8. Tidig kall höst och snörik vinter. 1343 ovanligt varmt år. Blidvinter med barmark. Tidig, varm vår. Torr sommar och regnig höst. 1944 vått år. Blidvinter. våt kall vår med sen varm sommar. Våt och blåsig men varm höst. Tidig vinter med snö. 1945 kall, snörik vinter. Tidig, varm och torr vår. Våt sommar. Fin höst och kall vinter. 1946 kall, snörik vinter. Tidig, varm, torr vår. Våt sommar. Fin höst och kall vinter. 1447 kall barvinter. Varmaste våren sedan 1901. Våldsamma översvämningar i april efter snöfall. Varm och åskrik sommar. Regn under industrisemestern. sedan uppehåll till i början av oktober. 1948 torrt år. 1949 vått år tämligen varmt. 1950 mycket snö och regn. Sen vår och besvärlig bärgning av skörden. 1951 mycket snö. Trafiksvårigheter i mars. Översvämningar i april. Varm sommar Torr mild höst. 1952 varm april torr sommar. Från aug. mycket regn. Skördearbetet avslutades i snö under november månad. 1953 litet snö, tidig vårsådd, god skörd. Okt. och dec. rekordvärme. 1954 yrväder i januari. 24 vinternätter i april. kallaste juli i mannaminne. Efter en sällsynt varm höst, snö redan i november. 1955 snörik mars, efter kyla 23-28 april torr sommar. Tidig skörd som var inbärgad redan i augusti. Trafikstopp den 17 december. 1956 jan.-april snöiga, kylig sommar, medelgod skörd, bra fruktskörd. Barvinter med regn och blåst i december. 1957 snöfattig vinter utom feb. Disig, kall vår, mycket regn sen sådd och skördearbete ännu i oktober månad. 1958 snö kvar i skogen i april. Vacker juni. Juli och augusti en enda sammanhängande regnperiod. Över 100 mm nederbörd varje månad. Svårt åskväder den 13 juli. Fint skördeväder. 1959 mycket snö i januari, snöfal1 20 jan. Nytt yrväder 23-24 jan. Svåra skogsskador, torr sommar gav dålig skörd. Vattenbrist. 1960 kylig, snöfattig vinter, vacker maj och juni, men regnvåt juli. (136 mm.) skördeskador som följd. Våtaste nov. på 60 år, men mild december. 1961 snölös, tidig vår. Växlande delvis varm sommar. Tidig sådd och skörd. Sen höst, kall dec. Snö den 5 dec. 1962 vanligt våtår med klen skörd, som delvis var obärgad vid snöfallet den 11 november. 1963 kallaste januari sedan krigsvintern 1941-42, snöhinder den 14 jan. Stora snövallar under februari. Snön kvar i skogarna i april, därefter varm sommar med god skörd. 1964 torr höst. mild vinter. Rekordskörd
1965 efter barvinter tjälskador. Kall vår och regnig sommar. Svårbärgad, men god skörd. Mycket snö i december. 1966 kallaste januari på 1900-talet med snöhinder 2 och 13-15 jan. yrsnö. Även feb. med köldrekord den 9 feb. 1 meter snö i skogen, Vårflod. Varm maj, åska 20 juni, torr sommar, lågt grundvatten, god skörd. 1967 snövinter i slutet av januari. Åska med hagel i april, torr sommar, vattenbrist, medelgod skörd. Åskregn i aug. Oktober gav rekordnederbörd med 220 mm. Den 17 okt. snöstorm med skogsskador som följd. Kall december. 1968 snörik januari, trafiksvårigheter 17 jan. Varm april, men regn delade sådden i tvenne perioder. Den varmaste sommaren på många år, med torka och lågvatten som följd. Tidig skörd. Nov. och dec. disiga och snöfattiga. 1969 mild januari med mycket snö, kall mars och april. Under maj 122 mm regn. Försenad sådd och dålig skörd. 0rkan den 22 sept. med svåra skogsskador. (värre än 1921) Storm även 1 november lär ha varit den svåraste vi upplevt i mannaminne, Saltskador på träd och buskar från västkusten upp till Vara och längre. Mild vinter till årets slut. 1970 snötäcke i januari. I april snöstorm med trafikhinder. Varm sommar ända in i september. God välbärgad skörd. Första snön redan den 28 oktober. Varm, disig nov. och december. 1971 snöfattig vinter. Varmaste januari på ett sekel, sådd redan i april, kallaste maj på 1900-talet. vacker sommar med värmebölja vid midsommar. Från 3 juli dåligt väder med regn. God skörd. Mild och snölös höst och förvinter. 1972 mild snölös vinter Sen vår men bra sommar och höst Mild vinter. 1973 åter snölös vinter. Varm sommar och skaplig höst. 1974 rekordvarm vinter som var helt snölös och inga minusgrader Ganska sen vår torr sommar trots detta rekordskördar. Mild höst 1975 mild vinter, våt och mulen och ingen snö. Våren kall, sommaren torr och varm, rekordvärme i juli och aug. Mild höst. 1976 nästan snölös vinter. kall vår torr och varm sommar och fin höst, Första snön 30-31 okt. Snörik och kall december. 1977 kall vår och sommar. Hösten vacker Mycket regn i oktober. Snöoväder i mitten av november månad. 1978 ganska mycket snö i feb. och mars. Våren sen och kall som vanligt men solig. Sommaren kall och regnig, Högst +12 gr, i juli, Hösten likadan. Novembers första 20 dagar var varmast på hela året, 1979 De två första månaderna av året voro mycket kalla och snörika. Våren sen och kall. sommaren kall och solfattig. Hösten också kall och regnig. Nov. mild. Snö och kyla mellan 8 dec. -22 dec sedan dimma och regn till årets slut. 1980 Jan. kall och snörik Fyra snödagar i feb. mycket dimma. 17 solskensdagar i mars och ostlig vind. Mycket sol i april och maj. Åska den 29 maj. Första delen av juni varm (+32 gr.) Inte mindre än 13 åskdagar i juni. 4-5 juli svårt hagel. 10 åskdagar i juli. senare hälften bättre väder. Sept. och okt. kalla och fuktíga. Första snön den 23 oktober. Nov. första del kall. Likadant i dec. sedan mängder av regn.
1981 Ganska mild januari. Halva månaden över 0-strecket. Feb. mildare än vanligt. Lite snö. Första delen av mars kall. Tre snödagar, andra hälften mild. April mild och solig. Maj varm, +28 gr. den 22 maj. Åskväder den 13, 18, 23-24 maj. Juni kall, regnig och blåsig. Endast 3 hela soldagar. Högst +19 gr. Första delen av aug. mulen, senare delen solig. Högst +25 gr. Sept. månad mycket molnrik. Endast 4 hela soldagar. Högst +20 gr. Två åskväder. 0ktober blåsig och mulen. Sex soldagar och tre åskväder. Första delen av nov. mycket sol. Senare delen både åska och snö. Dec. månad århundradets kallaste dec. I mitten av månaden 8 soldagar i följd. Ned till -21 gr senare delen snörik;