Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN

Relevanta dokument
Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!

Hur bra är missbruksvården?

Problemförändringar och brukarskattningar för

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Hur bra är missbruksvården. Täby. Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Ubåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!

Södertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Hur bra är missbruksvården. dertälje? Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

Ubåtsnytt nr 8 GOD TILLFÖRLITLIGHET I UBÅT! Kerstin och Bengt-Åke Armelius

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

Manual till UBÅT. Om UBÅT. Fylla i formuläret

Obligatoriska fält? Personnummer och Datum för beslut är de enda två fält som är obligatoriska för att en Ubåt skall kunna sparas.

Manual till UBÅT. Obligatoriska fält? Personnummer och Datum för beslut är de enda två fält som är obligatoriska för att en Ubåt skall kunna sparas.

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

och Manual Innehåll Stöd... 4 Funktionsträning

NET-PLAN Vad är Net-Plan Beslutsstöd?

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning

Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

Metodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Barn och ungdomsenhet. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Oro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning.

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Funktionshinder. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Barn- och Familjeenheten. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Barn, unga och familj. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Biståndsenheten funktionshinder Psyk. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Barn- och ungdomsenheten. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Barn- och ungdomsenhet. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Enheten för Unga vuxna. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Biståndsenheten funktionshinder Fys. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Enheten för vuxna. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Utförare 2016 Arbetsfokus. Genomförd av CMA Research AB December 2016

Göteborgs Stad. Utförare 2016 Enheten för alkohol, spel och drogproblem. Genomförd av CMA Research AB December 2016

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Arbetsmarknadstorget. Genomförd av CMA Research AB December 2015

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på ASI-intervjuer fram till oktober 2008

Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Ekonomiskt bistånd. Genomförd av CMA Research AB December 2015

och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 N132 Östra Göteborg. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Ekonomiskt Bistånd 3. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Myndighetsutövning bistånd/service. Genomförd av CMA Research AB December 2015

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Arbetsmarknadsenheten. Genomförd av CMA Research AB December 2015

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning 2015 Ekonomiskt bistånd. Genomförd av CMA Research AB December 2015

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Fallbeskrivning från Kunskapsguiden: Samuel 19 år

SMART Utbildningscentrum

Utredning av alkohol- och drogproblem

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Verksamhetsuppföljning 2011 inom Individ och Familjeomsorgen (IFO)

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Beroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Beslut på bättre grund.

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens KBU resultat 2015

En utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV)

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Bilaga 5: Appendix på webben

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Statens ansvar för behandling av spelproblem. 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel.

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Reviderad version 2017

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Brukarundersökning IFO 2017

Transkript:

15-1-29 Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN I detta nummer beskrivs skillnader mellan kvinnor och män avseende vilka åtgärder som registrerats i Ubåt. Får de olika åtgärder? Har de olika upplevelser enligt brukarskattningar? Hur upplever handläggarna att de förändrats av åtgärderna och vad säger förändringar i ASI om skillnader mellan män och kvinnor som fått åtgärder? Kerstin och Bengt-Åke Armelius

och kvinnor i Ubåt åtgärder och kvalitetsskattningar I Ubåt finns 1129 registrerade åtgärder för män och 436 för kvinnor. För både män och kvinnor gäller att drygt % har en registrerad åtgärd, drygt % har två, drygt % har tre och ca % har fler än tre registrerade åtgärder. Stödboende är en vanligare åtgärd för män och 12-steg är en något vanligare åtgärd för kvinnor. KBT, MI och ÅP är lika vanliga för män och kvinnor. har fler oplanerade avslut Huvudkategorier Utredning Stöd Psykosocial beh. Figur 3. Oplanerat avslut för utredning, stöd och psykosocial behandling för män och kvinnor. Procent av alla avslutade åtgärder i huvudkategorin. Figur 1. Huvudkategorier i % av alla åtgärder för män och kvinnor. Stödåtgärder är vanligare för män och psykosocial behandling är vanligare för kvinnor men skillnaderna är små. Utredning, medicinsk behandling och funktionsträning är lika vanliga för män och kvinnor. Underkategorier Totalt har män 35% åtgärder med oplanerat avslut jämfört med 27% för kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst för utredningar, där drygt % av männen har oplanerat avslut jämfört med drygt 5% för kvinnor. Därnäst kommer psykosocial behandling, där närmare % av åtgärderna för män har ett oplanerat avslut jämfört med % för kvinnorna. För stödåtgärder är skillnaden mellan män och kvinnor liten och där har både män och kvinnor drygt % åtgärder med oplanerat avslut. Brukar- och handläggarskattning för män och kvinnor Manliga brukare har skattat 143 åtgärder och kvinnliga 53 åtgärder. Åtgärderna som skattats skiljer sig något. har skattat fler KBTåtgärder och kvinnor fler stödjande samtal. Figur 2. Vanligaste underkategori av åtgärder i % av alla åtgärder för män och kvinnor. Handläggarna har skattat 5 åtgärder för män och 88 åtgärder för kvinnor. Det är inga större skillnader i vilka åtgärder handläggarna har skattat för män och kvinnor. Skattningarna har gjorts på en skala mellan 1 och, där positiva skattningar = 7, 8, 9,.

Brukarskattningar 9 8 7 6 Figur 4. Procent positiva brukarskattningar av åtgärder för män och kvinnor. Den största skillnaden mellan män och kvinnor är för problemförbättring. na har positiva skattningar av problemförbättring för nästan 9% av åtgärderna jämfört med drygt 7% för män. Handläggarskattningar 9 8 7 6 Figur 5. Procent positiva handläggarskattningar av åtgärder för män och kvinnor. Handläggarna har mer positiva skattningar av åtgärder för kvinnor jämfört med för män. Enligt handläggarna har 6% av kvinnornas åtgärder förbättrat klientens problem jämfört med drygt % av männens åtgärder. Förändring av problem i ASI för män och kvinnor Förändring av missbruksproblem har beräknats som skillnad i intervjuarskattning mellan ASI-G och ASI-U på minst 2 skalsteg, vilket definierar en reliabel skillnad i ASI. I figuren visas hur stor andel av åtgärderna som är kopplade till en reliabel förbättring, dvs klienten har minskat sina problem med minst 2 skalsteg, som har en reliabel försämring, dvs klienten har ökat sina problem med minst 2 skalsteg och de som är oförändrade. För män baseras beräkningen på 222 åtgärder med ASI och för kvinnor på 2 åtgärder med ASI. 8 7 6 Figur 6. Andel åtgärder med förbättrade, oförändrade och försämrade klienter för problem med alkohol och för narkotika enligt ASI. Närmare 6% av klienterna har förbättrats avseende alkohol och det är ingen skillnad mellan män och kvinnor. En något större andel av männen än av kvinnorna har försämrats avseende alkohol. När det gäller narkotika har en något större andel av kvinnorna än av männen förbättrats. Det är små skillnader mellan män och kvinnor i de ASI-resultat som finns i Ubåt kopplade till åtgärder, men det är något bättre resultat för kvinnor än för män. Detta stämmer överens

med både brukar- och handläggarskattningar av problemförändring efter åtgärder. Det är inte heller några större skillnader mellan män och kvinnor med avseende på vilka åtgärder de får. Den största skillnaden mellan män och kvinnor är att en större andel av männens åtgärder har ett oplanerat avslut.