Delta i samtalet om FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I KRONOBERG!

Delta i samtalet om FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I KRONOBERG! 1

VARFÖR ETT RÅDSLAG JUST NU? Socialdemokraterna i Landstinget Kronoberg befinner sig i opposition sedan valet 2006. ALLA SKA FÅ SÄGA SITT! Vi vill att samtliga medlemmar inom partiet och andra intresserade tar en rejäl diskussion om framtidens hälso- och sjukvård. Materialet presenterar mycket fakta, men ger också upphov till många frågor. Frågor som vi kanske idag inte har svar på, men som får oss alla att fundera och ta ställning. Varje reflektion och synpunkt är viktig för S- ledningen i Landstinget Kronoberg när vi ska göra våra politiska prioriteringar. Vi vill att alla ska känna tryggheten av att veta att det finns en fungerande sjukvårdsverksamhet då den som bäst behövs. Frågan är bara hur vi når dit? Vi vet att vår välfärdsmodell har ett starkt stöd bland medborgarna i vårt land. En solidariskt skattefinansierad hälso- och sjukvård där vård ges efter behov ger ett tryggt samhälle och fungerar samtidigt som en motor för tillväxt och utveckling. Genom att delta i detta rådslag kan du bidra till att ytterligare stärka vår sjukvårdspolitik! Under denna tid har stora förändringar skett med hälso- och sjukvården i Kronobergs län. Vårdval och vårdgaranti med statliga stimulanspengar har förbättrat tillgängligheten i sjukvården för nybesök. Samtidigt som väntetider för återbesök, behandlingar och operationer i flera fall ökat. Kroniskt sjuka och många äldre multisjuka har drabbats. Idag finns det ett större inslag av privata vinstintressen i sjukvården och en politisk vilja från de borgerliga partierna att låta patienterna själva stå för en större del av kostnaderna, gärna genom privata försäkringslösningar. Den borgerliga regeringen har dessutom minskat statsbidragen och flera landsting har idag stora underskott i verksamheteten. Även Landstinget Kronoberg har en ekonomi som är ytterst bekymmersam. Det är därför nu läge att formulera tankar om framtidens sjukvård i Kronberg. Anna Fransson LANDSTINGSRÅD anna.fransson@ltkronoberg.se Monica Haider DISTRIKTSORDFÖRANDE monica.haider@rfss.se 2

VÄGEN IN I SJUKVÅRDEN PRIMÄRVÅRD VÅRDCENTRALER För oss innebär närsjukvård att man på hemmaplan har tillgång till det man behöver allra mest. På nära håll ska finnas en primärvård som har lediga tider och tar emot dig för allehanda vanliga sjukdomstillstånd och en barnmorskemottagning som sköter om dig när du är gravid eller behöver preventivmedel. Det är likaså viktigt att det här finns tillgång till psykosocial kompetens då den psykiska ohälsan ökar. Till närsjukvården hör även en barnavårdscentral som tar hand om dig som förälder och dina barn under uppväxtåren. Att det dessutom i närsjukvården finns fotvårdsterapeut, sjukgymnast, rehabiliteringsmöjligheter och tillgång till hjälpmedel är också lika viktigt. Vårdcentralen ska också arbeta med förebyggande folkhälsoarbete. Med en fungerande närsjukvård kommer det också att finnas möjligheter att bemanna t ex kommunernas särskilda boenden med läkare. Det samma gäller den kommunala hemtjänsten och skolhälsovården. Svensk hälso- och sjukvård ser idag olika ut beroende på var i landet vi befinner oss. Vad som med våra ögon upplevs som långa avstånd mellan vård och patient ter sig för andra landsdelar som korta. Vi har idag tre sjukhus i länet Centrallasarettet i Växjö, Ljungby lasarett och Sankt Sigfrids sjukhus. Till detta ska läggas vårdcentraler och en ambulanssjukvård som klarar mycket avancerad sjukvård under transporten till sjukhus. I ett Sverigeperspektiv kan vi konstatera att kronobergarnas tillgång på vård står sig väl i jämförelsen med andra län. SJUKVÅRDSUPPLYSNINGEN - 1177 När man behöver råd om vård kan vi i Kronobergs län ringa till Sjukvårdsrådgivningen. Där får man svar på om det är något du själv kan göra för att lindra besvären, eller om du behöver komma till sjuksköterska eller läkare. Särskilt utbildade och erfarna sjuksköterskor svarar på dina frågor dygnet runt och kan vid behov hänvisa dig till rätt ställe. Du betalar för ett lokalsamtal. FOLKTANDVÅRD - EN DEL AV SJUKVÅRDEN Idag ingår inte tandvården i sjukförsäkringen. Ett besök hos tandläkare kan bli kostsamt och tandhälsan riskerar att återigen bli en klassfråga. Att inkludera tandvården i den allmänna sjukförsäkringen är en kostnads- och prioriteringsfråga. ATT DISKUTERA Vad tycker du är vårdcentralernas viktigaste uppgift idag? Hur kan vi förbättra möjligheten med att komma i kontakt med sjukvården? Borde vårdcentraler kallas hälsocentraler istället? Varför i såfall? Hur långt kan du tänka dig att åka för att få specialistvård? Borde tandvården vara en del av den övriga sjukvården? 3

SJUKVÅRDEN - ALLAS ANSVAR Alla medlemmar i Socialdemokraterna i Kronoberg har lika stort ansvar för landstingspolitiken. Förtroendevalda på olika nivåer har ett särskilt ansvar för att gemensamma resurser fördelas på ett sådant sätt att de kommer alla kronobergare till del. Vi har därför skapat det här diskussions- och faktamaterialet som ska ge möjligheter för var och en att känna sig säkrare i diskussioner kring hälso- och sjukvården. DE NÖDVÄNDIGA PRIORITERINGARNA Den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen ger allt fler människor möjligheter till diagnos, bot eller lindring. Patientgrupper som tidigare inte fanns inom verksamheten finns där idag tack vare den snabba medicinska utvecklingen. De ökade möjligheterna har samtidigt inneburit krav på tydligare prioriteringar eftersom det ökade trycket på vården också kostar mer pengar.(för att få acceptans för de beslut som tas i en offentligt finansierad verksamhet är det en förutsättning att så många som möjligt varit med i diskussionerna kring dessa). Att enbart ställa nya krav ger ingen bättre verksamhet för alla om man samtidigt inte för en dialog om vad som inte skall göras. Prioritera betyder att sätta något före. Vi socialdemokrater vill föra en sådan dialog och därmed också diskutera vad som skall prioriteras lägre eller kanske till och med tas bort från verksamheten. Prioriteringar är inget nytt. Inom verksamheten sker dessa dagligen. Men i takt med att frågorna blir svårare måste fler vara med i dialogen. Prioriteringar behöver inte enbart handla om stora strukturförändringar utan även om medicinska diagnoser och vikten av förebyggande vård. Det viktiga är att dialogen kring frågor och prioriteringar görs tillsammans med de som har den praktiska erfarenheten av verksamheten. Landstinget Kronobergs totala driftram för 2013 4418 miljoner kronor. 4

VARDAGENS VERKLIGHET Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Ny teknik och ökade kunskaper öppnar upp för nya patienter och demografin mot en allt större andel äldre innebär att kostnaderna för sjukvården kommer att växa. Kostnadsökningen för med sig behov av förändringar. Arbetslivet och vardagens verklighet har samtidigt blivit tuffare. För att förhindra att människor blir sjuka av sitt arbete och sin livsstil måste vi därför alla satsa på att själva vårda och ta ansvar för vår hälsa. Vårdvalet har inneburit större möjlighet för medborgaren att själva välja den vårdgivare man önskar. Det har också inneburit att primärvården kan upplevas som mer tillgänglig och att man som patient blir bemött på ett bättre sätt. Är man inte nöjd med sin vårdcentral kan man helt enkelt byta till en annan. VAD HÄNDER MED EKONOMIN OM INGENTING GÖRS? Det ekonomiska läget i Landstinget Kronoberg är allvarligt. Flera av verksamheterna går med stora underskott och tvingas till stora besparingar. Den styrande alliansmajoriten har beslutat om personalnedskärningar och att privatisera delar av specialistsjukvården. Prognoserna för de närmaste åren ser dyster ut. Skatteunderlaget minskar och statsbidragen till landstingen kommer inte att höjas. ATT DISKUTERA Är vår vision om en solidarisk sjukvård rätt? Vad är skillnaden mellan socialdemokratisk sjukvårdspolitik gentemot högerns? Har vårdvalet inneburit inflytande för den enskilde patienten? Är privata vinstintressen i sjukvården ett problem? Hur ska vi lösa det ekonomiska läget i landstinget? 5

ÄR VI SJUKA PÅ SAMMA SÄTT? Förr botade vi många sjukdomar själva. Idag åker vi till akuten och väntar på hjälp. Vi äter skräpmat, glömmer att motionera, röker och dricker för mycket alkohol. Har vi själva något ansvar för våra sjukdomar? Mera friskvård är kanske det bästa sättet att få oss kronobergare att må bättre. Förebyggande insatser är också bra investeringar för att minska behovet av sjukvård. FN:s världshälsoorganisation WHO definierar hälsa på följande sätt: Hälsa är ett tillstånd där alla människor har möjlighet att känna fullständigt psykiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Sociologen Aaron Antonovskij menar att människors förmåga att hantera och skapa meningsfullhet, se sammanhang och känna delaktighet i tillvaron är avgörande för vår överlevnad. Antonovskijs resonemang sammanfattas i begreppet KASAM - Känsla Av Sammanhang. Känner man däremot maktlöshet i sin tillvaro så kommer sjukdomen som ett brev på posten. NÄR ÄR MAN SJUK? Kort sagt kan sägas att när förmågan att fungera normalt begränsas så har man hamnat i något slags sjukdomstillstånd. WHO:s definition av sjukdom lyder: Förändringar i organens struktur och funktion, lidande samt tillstånd som kan beskrivas enligt WHO:s internationella förteckning av sjukdomsdiagnoser. EGENVÅRD Förr fanns en utbredd kunskap kring hur vi tog hand om och själv botade eller lindrade lättare sjukdomstillstånd. Den offentliga vården ska självklart alltid finnas, som en trygghet och en hjälpande hand då den verkligen behövs. Mycket kan vi dock klara själva. Vi behöver få tillbaks lite av tilliten och förtroendet för egenvården, kunskapen och ansvaret att ta vara på oss själva. Tänk dig att du är kraftigt överviktig. Du känner själv att knäna börjar svikta, du orkar inte längre gå i trappor utan åker alltid hiss om det finns. Du kan inte längre stå upp och knyta skosnörena, utan måste sätta dig ner. Vilket ansvar har du själv för ditt tillstånd? 6

FAR- FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT Att helt enkelt skriva ut motion på recept är en av vägarna att få patienter att ändra livsstil för att förebygga och förhindra sjukdom eller lindra om man redan drabbats. DIN LIVS- OCH ARBETSSITUATION Idag är en av de största sjukskrivningsorsakerna allt det som handlar om psykisk sjukdom, stress och utbrändhet. Fundera lite över vad som hände på vägen fram mot sjukdomsdiagnosen. Du kanske hade ett stressigt arbete, där möjligheterna att påverka kändes små. Var det verkligen så att du inte kunde påverka, eller var det enklare att låta bli att försöka? De flesta arbetsgivare erbjuder idag utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar. Vilka skyldigheter har man då som arbetstagare att föra fram åsikter kring det som gör att man kanske inte mår så bra på jobbet? ATT DISKUTERA Hur tar du ansvar för att hålla din hälsa god? Påverkar ökade klyftor i samhället folkhälsan? Hur skapar vi förutsättningar för en hälsosam livsstil? Hur privata frågor får sjukvården ställa kring din livsstil? Är fysisk aktivitet på recept ett bra sätt att få patienter att ändra livsstil? 7

VÅRDEN ETT FRAMTIDSYRKE De närmaste åren måste Landstinget Kronoberg rekrytera flera hundra nya medarbetare inom flera olika yrkeskategorier på grund av pensionsavgångar. Samtidigt ser vi att antalet ungdomar som väljer vårdutbildningar minskar. Flera landsting har stora problem att rekrytera läkare och tvingas att anlita hyrläkare till stora kostnader. Landstinget Kronoberg ska vara en god och attraktiv arbetsgivare som erbjuder en bra arbetsmiljö, möjlighet till att kombinera arbetsliv med familj, bra lönevillkor och rättighet till kompetensutveckling för alla yrkesgrupper. Rätt till heltid med heltidsschema för de som önskar samt möjlighet till deltid är också en självklarhet för våra medarbetare. ATT DISKUTERA Hur får vi fler ungdomar att välja ett vårdyrke? Hur kan sjukvården vara en god arbetsgivare som människor vill jobba i? Vilka faktorer tror du påverkar mest när en person ska välja vårdyrket? Hur skiljer sig en socialdemokratisk arbetsgivarpolitik från högerns syn på arbetsmiljö och villkor för anställda inom vårdyrken? SKILLNAD MELLAN BEHOV OCH EFTERFRÅGAN Filosofen von Wright konstaterar att behov har vi av det som vi far illa av att vara utan. Men vem är det som egentligen ska avgöra vad som är behov respektive efterfrågan? Frågan om behov är nära kopplad till grundläggande mänskliga rättigheter. Hälso- och sjukvårdslagen är en rättighetslagstiftning. Som patient har man alltså rätt att vända sig till vården om man upplever att man har ett vårdbehov. Hälso- och sjukvårdslagen är däremot inte en skyldighetslagstiftning. Med detta menas att det är sjukvårdshuvudmannen (Landstinget) som avgör vilken vård som skall ges. Idag är hälso- och sjukvården ojämlik. Socioekonomiska faktorer påverkar hur man som patient blir bemött och vilken vård och medicin man erbjuds 8

SJUKVÅRDSLAGENS PRIORITERINGAR Till stöd för sjukvårdshuvudmännens prioriteringsarbete har riksdagen beslutat om de prioriteringsgrupper som omnämns nedan. Besluten togs av en enig riksdag och finns inskrivna i hälsooch sjukvårdslagen. Hur väl implementeringen av lagarna har gått hos de olika sjukvårdshuvudmännen är en ständigt levande fråga. Alltför ofta visar det sig att röststarka grupper fortfarande ges företräde framför mer vårdbehövande. Inte minst är detta tydligt i diskussioner om förändrade strukturer av sjukvården. VERTIKALA OCH HORISONTELLA PRIORITERINGAR Prioriteringsberedningen betonade starkt begreppet behov och tar därmed avstånd från vård som styrs av efterfrågan. Prioriteringsgrupperna tar sin utgångspunkt från tre viktiga grundprinciper; människovärdesprincipen behovs- och solidaritetsprincipen kostnadseffektivitetsprincipen Till prioriteringsgrupp 1 hör: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård (palliativ) i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande (autonomi). Till prioriteringsgrupp 2 hör: Förebyggande åtgärder (prevention) med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering med mera enligt hälso- och sjukvårdslagens definitioner. Till prioriteringsgrupp 3 hör: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Till prioriteringsgrupp 4 hör: Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Prioriteringsgrupper i Hälso- och sjukvårdslagen. Horisontella prioriteringar avser resursfördelningen mellan olika verksamhetsområden och mellan stora sjukdomsgrupper. Horisontella prioriteringar görs av det politiska styrsystemet. De vertikala prioriteringarna berör val inom varje verksamhet där professionen har att ta ställning till vilka principer för vård som ska gälla för enskilda patienter och patientgrupper. Det hör till politikens villkor att tvingas prioritera. Om vi politiker exempelvis tycker att kroniskt sjuka människor är en grupp som bör ges vård på hemorten, är det då inte acceptabelt att andra får åka lite längre för den vård de behöver sällan? ATT DISKUTERA Känns prioriteringsgrupperna rätt? Är vården idag jämlik? Vad kännetecknar en jämlik hälso- och sjukvård? Vem bestämmer mitt behov, jag själv, vårdpersonalen eller politikerna? 9

VILKA RÄTTIGHETER HAR DU SOM PATIENT? Ska du som patient ha rätt att överpröva vad den medicinska expertisen säger genom att begära en second opinion (en utomstående persons prövning) kring dina besvär? Varje vårdgivare inom primär- och specialistsjukvård har ansvar för att informera patienter om det fria vårdvalet. Valmöjligheter gäller offentligt finansierad vård. Med detta avses vård som drivs av landsting eller privata vårdgivare med avtal med något av landstingen. Patientens möjligheter att få komma dit han själv vill tillgodoses och patienten betalar patientavgift enligt de regler som gäller där vården ges. Valfrihet gäller inte för högspecialiserad vård, specialistsjukvård som vi själva inte ger i länet eller vård som normalt inte finns på länssjukvårdsnivån. AKUT VÅRD För akut sjukvård och förlossningsvård får patienten söka vård på närmaste sjukvårdsinrättning. Svenska invånare kan också alltid få akut vård i EU-land eller andra länder som Sverige tecknat avtal med. För att i efterhand få ersättning för kostnaden måste man på resan ha med sig ett särskilt intyg från försäkringskassan. SECOND OPINION Utöver ovanstående har man som patient även rätt till en så kallad second opinion. Med det menas att man har rätt att träffa någon annan med medicinsk kompetens om man inte är nöjd med den diagnos man fått. GRÄDDFILER OCH TVÅ VÄNTRUM I SJUKVÅRDEN? Inom Landstinget Kronoberg finns en livlig diskussion om det är korrekt att sälja t ex röntgenundersökningar till privata försäkringsbolag för att skaffa mer intäkter till landstinget. Försäljningen kan ske både på dagtid om man har överkapacitet, eller på kvällstid då personalen i så fall får förskjuta sin arbetstid eller jobba övertid. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är landstingen skyldiga att ge vård efter behov. Idag har vi 6-8 veckors väntetid för icke akuta röntgenundersökningar. Om man tar emot försäkringsbolagens kunder får landstinget intäkter och kan därmed anställa fler. De avtal som finns med försäkringsbolagen garanterar undersökningen inom en vecka. 10

VÅRD- OCH BEHANDLINGSGARANTI Sjukvården är till för dig när du behöver den. Enligt vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen ska du få tid för besök och behandling inom vissa tidsgränser uttryckt som 0-7-90-90. 0 innebär att man samma dag man söker skall kunna komma i kontakt med vården. 7 står för att man vid behov skall få träffa en läkare inom primärvården inom sju dagar. 90 betyder att du man ska få komma till specialistläkare inom 90 dagar efter remiss från primärvården. 90 betyder att medicinsk behandling, exempelvis operation skall ha påbörjats inom 90 dagar efter specialistutlåtandet. De landsting som ökat tillgängligheten har fått ta del av regeringens kömiljard. Mycket fokus har därför lagts på förstagångsbesök och väntetider för återbesök och behandlingar har istället ökat. Kroniskt sjuka och äldre multisjuka är grupper som drabbats av denna så kallade undanträngningseffekt. Idag ser vi också att antalet privata aktörer som endast drivs av vinstintresse ökar inom vården. Man kan även idag teckna privata sjukförsäkringar som kan ge förtur till hälsooch sjukvård. Det är alltså plånbokens storlek som styr möjligheten att få tillgång till vård. ATT DISKUTERA Är tiderna i vårdgarantin tillräckliga? Finns det sjukvård där väntetiden spelar mindre roll? Hur påverkar möjligheten med privata sjukförsäkringar jämlikheten i vården? Finns det gräddfiler i vården idag? Finns det någon anledning att erbjuda försäkringsbolagen att köpa undersökningar? Anta att det är Kronobergare som får undersökningarna som köps av försäkringsbolagen. Är det i så fall acceptabelt att sälja? Strider det mot vår princip om jämlik vård om Landstinget säljer undersökningar till försäkringskunder? 11

LÄMNA DINA SYNPUNKTER! Du kan lämna dina synpunkter till oss och läsa mer på vår hemsida: socialdemokraterna.se/kronoberg Välkommen att delta i rådslaget. Dina synpunkter är lika mycket värda som någon annans! Ta kontakt med din lokala ABFavdelning studieorganisatören i din S-förening eller din arbetarekommun så ordnas en studiecirkel när tillräckligt många anmält sig. Du kan också som enskild medlem eller intresserad lämna in dina synpunkter till oss. Funderar du över något är det bara att du hör av dig till någon i landstingsgruppen. Vi vill också att du skickar in dina synpunkter till oss. Stora eller små frågor och åsikter, här görs ingen skillnad. Allt är öppet för diskussion. Adressen finner du på sista sidan. E-post kronoberg@socialdemokraterna.se Telefon 0470-711 772 Post Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö 12