Statlig ersättning för vårdkostnader - anvisningar för. den offentliga hälso- och sjukvården

Statlig ersättning för vårdkostnader - anvisningar för den offentliga hälso- och sjukvården

sjukvården Innehåll 1 Vad statlig ersättning handlar om... 4 2 Förutsättningar för ersättning... 5 2.1 Vem har rätt till statlig ersättning?... 5 2.2 Vad förutsätts det för att ersättning ska fås?... 5 3 Intyg över rätt till vård... 7 3.1 Europeiskt sjukvårdskort och provisoriskt intyg... 7 3.2 Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland... 8 3.3 Pass... 9 3.3.1 Personer bosatta i ett nordiskt land... 9 3.3.2 Personer bosatta i Förenade kungariket... 10 3.3.3 Personer bosatta i Australien... 10 3.4 Övriga identitetshandlingar och intyg över rätt till vård... 11 3.5 Ogiltiga som intyg... 11 3.6 Intyg över rätt till vård saknas... 13 4 Vårdkostnader som ersätts... 15 4.1 Ersättningsgill vård... 15 4.2 Godtagbara specialkostnader... 16 4.2.1 Förflyttning mellan sjukhus i Finland... 16 4.2.2 Förflyttning till ett sjukhus i ett annat nordiskt land... 16 4.2.3 DRG-pris... 17 4.2.4 Köpta tjänster i Finland... 17 4.2.5 Tolk- och tolkningskostnader... 18 4.2.6 Prehospital akutsjukvård som sjukvårdsdistriktets egen verksamhet... 18 5 Kostnader som inte ersätts... 19 5.1 Icke godtagbara kostnader... 19 5.1.1 Klientavgifter... 19 5.1.2 Överanvändningsavgifter... 19 5.1.3 Köpta tjänster från andra länder... 19 5.1.4 Kostnader för översättning av handlingar... 19 1

5.1.5 Transport till en annan vårdenhet av en patient som inte är inskriven... 19 5.1.6 Förflyttning till ett sjukhus i utlandet... 20 5.1.7 Prehospital akutsjukvård producerad av en privat serviceproducent eller av räddningsväsendet... 20 5.2 Situationer som inte omfattas av ersättning... 20 5.2.1 Sjukförsäkrade i Finland... 20 5.2.2 Arbetspensionsförsäkrade i Finland... 21 5.2.3 Innehavare av EU-blåkort... 21 5.2.4 Personer som omfattas av sjukförsäkringssystemet för EU-anställda... 21 5.2.5 Anställda inom internationella organisationer... 21 5.2.6 Förhandstillstånd att uppsöka vård i Finland... 22 5.2.7 Övriga situationer som inte omfattas av ersättning... 22 6 Särskilda situationer... 24 6.1 Arbetsolycksfall och yrkessjukdomar... 24 6.2 Trafikskador... 24 7 Att ansöka om ersättning... 25 7.1 Vem får ansöka?... 25 7.2 Ansökningstid... 25 7.3 Blankett Y 31... 25 7.3.1 Ifyllnadsanvisningar för blankett Y 31... 26 7.4 Hos vem ska ersättning sökas?... 29 8 Utbetalning av ersättning... 30 8.1 Ersättningsbelopp... 30 8.2 Betalningsmottagare... 30 8.3 Betalningsadress... 30 8.4 Betalningstidpunkter... 30 8.5 Undantag som gäller utbetalning... 31 9 Beslut om ersättning... 32 9.1 Beslut om beviljande... 32 9.2 Avslag... 32 10 Sökande av ändring i beslut som gäller statlig ersättning... 33 11 Ytterligare information... 34 Bilaga 1. EU- och EES-stater... 35 Bilaga 2. Europeiskt sjukvårdskort som ett separat kort: ett estländskt kort som exempel... 36 2

Bilaga 3. Exempel på europeiskt sjukvårdskort kombinerat med sjukförsäkringskortet från en tysk sjukkassa vilket är giltigt som intyg över rätt till vård... 37 Bilaga 4. Europeiskt sjukvårdskort utfärdat av FPA för finländska pensionärer som är stadigvarande bosatta i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz... 38 Bilaga 5. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person från Kanalöarna i Förenade kungariket: passet för en person från Guernsay... 39 Bilaga 6. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett rikssvenskt körkort som exempel... 40 Bilaga 7. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett identitetskort utfärdat av Skatteverket i Sverige som exempel... 41 Bilaga 8. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett rikssvenskt bankkort som exempel... 42 Bilaga 9. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett danskt sjukförsäkringskort som exempel... 43 Bilaga 10. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land: patientbricka (rikssvenskt patientkort)... 44 Bilaga 11. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land: frikort (för resor på grund av sjukdom)... 45 Bilaga 12. Kortet World Health Insurance utfärdat av ett holländskt försäkringsbolag är inte giltigt som intyg över rätt till vård... 46 3

1 Vad statlig ersättning handlar om Syftet med statlig ersättning är att huvudmännen för den offentliga hälso- och sjukvården ska få ersättning från staten för de kostnader som uppkommit med anledning av vård som getts en person med stöd av EU-lagstiftningen 1 eller en internationell överenskommelse om sjukvård eller social trygghet (nedan internationellt avtal) 2. FPA verkställer den statliga ersättningen. För att statlig ersättning ska beviljas förutsätts det att personen har påvisat sin rätt till sjukvård genom att för den offentliga hälso- och sjukvården visa upp ett tillbörligt intyg över rätt till vård. Den tillämpliga EU-lagstiftningen eller det tillämpliga internationella avtalet bestämmer hur personen ska påvisa sin rätt till vård och hur omfattande hans eller hennes rätt till vård i Finland är. En legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som arbetar inom den offentliga hälso- och sjukvården bedömer behovet av vård. Personen betalar motsvarande klientavgifter för vården som kommuninvånarna. Om det är oklart om en person har rätt till sjukvård i Finland kan den offentliga hälso- och sjukvården kontakta FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar 3. Enheten försöker då utreda om personen har på EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal baserad rätt till vård i Finland. Den offentliga hälso- och sjukvården kan få statlig ersättning för kostnaderna för både primärvård och specialiserad sjukvård. Ersättning kan fås även för tjänster som är avgiftsfria för patienterna. Ersättning för kostnaderna för vården betalas till högst ett belopp som motsvarar beloppet av kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsterna och från vilket dragits av de klientavgifter som tagits ut hos personen. Den offentliga hälso- och sjukvården kan ansöka om statlig ersättning hos FPA. Till ansökan om statlig ersättning ska fogas en kopia av personens intyg över rätt till vård. FPA betalar ut den statliga ersättningen till huvudmannen för den offentliga hälso- och sjukvården. Ersättningarna betalas ut fyra gånger i kalenderåret. När den offentliga hälso- och sjukvården ansöker om statlig ersättning för vårdkostnader får FPA samtidigt de uppgifter den behöver för att kunna sköta den mellanstatliga faktureringen av kostnaderna. Bestämmelser om statlig ersättning finns i sjukförsäkringslagen 4. 1 Det redogörs närmare för EU-lagstiftningen i handboken Sjukvård i Finland för personer från andra länder. 2 Överenskommelserna med Australien, Québec i Kanada och Israel är internationella avtal med relevans för vården. Det redogörs närmare för överenskommelserna i handboken Sjukvård i Finland för personer från andra länder. 3 Kontaktuppgifter för FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar finns i kapitel 11 i anvisningarna. 4 15 kap. 16 a i sjukförsäkringslagen (1224/2004). 4

2 Förutsättningar för ersättning En huvudman för den offentliga hälso- och sjukvården har rätt till statlig ersättning när en person som är sjukförsäkrad någon annanstans än i Finland eller familjemedlemmar till en sådan person har fått vård med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal. Finland ansvarar inte för vårdkostnaderna för dessa personer. Den offentliga hälso- och sjukvården kan få statlig ersättning också när den har gett en sådan person vård som inte är sjukförsäkrad i Finland och inte bor här men vars vårdkostnader Finland ansvarar för. De persongrupper för vilka det betalas statlig ersättning har fastställts nationellt mellan staten och kommunerna. Närmare information om de olika persongrupperna och deras rätt till vård i Finland finns i handboken Sjukvård i Finland för personer från andra länder, som har publicerats på FPA:s webbplats. För att den offentliga hälso- och sjukvården ska kunna beviljas statlig ersättning måste personen ha påvisat sin rätt till vård med ett tillbörligt intyg över rätt till vård. 2.1 Vem har rätt till statlig ersättning? Huvudmännen för den offentliga hälso- och sjukvården, det vill säga kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten, har rätt att få statlig ersättning. Ersättningen betalas alltid till den som är huvudman för den offentliga hälso- och sjukvårdsenheten, inte till den vårdgivande enheten. 2.2 Vad förutsätts det för att ersättning ska fås? En förutsättning för att statlig ersättning ska beviljas är att personen för den offentliga hälsooch sjukvården har visat upp ett tillbörligt intyg över rätt till vård med vilket han eller hon påvisar att han eller hon omfattas av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal som är bindande för Finland. Dessutom förutsätts det att personen har tillhandahållits sjukvård i den omfattning som anges i avtalet och det för vården har tagits ut samma klientavgifter som de som tas ut hos kommuninvånarna. Den offentliga hälso- och sjukvården har alltså rätt till statlig ersättning när den har tillhandahållit en sådan person vård som vistas tillfälligt i Finland och som är sjukförsäkrad i en annan EU- eller EES-stat 5, i Schweiz, i Australien eller i Québec i Kanada. Ett exempel är tyska turister som kommit till Finland. Den offentliga hälso- och sjukvården kan få statlig ersättning också när vård har tillhandahållits en i Finland bosatt person som på grundval av arbete är sjukförsäkrad i en annan stat som tillämpar EU-lagstiftningen. Som exempel kan nämnas en sjöman som bor i Finland men som på grund av arbetet är sjukförsäkrad i Estland. Det har ingen betydelse för statlig ersättning om personer av detta slag har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland. 5 I bilaga 1 ingår en förteckning över EU- och EES-staterna. 5

Dessutom kan den offentliga hälso- och sjukvården få statlig ersättning när vård har tillhandahållits personer som inte är sjukförsäkrade i Finland och inte bor här men vilkas sjukvårdskostnader Finland ansvarar för. Exempel på sådana personer är pensionstagare som är stadigvarande bosatta i Spanien och får pension från Finland. 6

3 Intyg över rätt till vård Ett intyg över rätt till vård är ett dokument med vilket personer som kommit till Finland från en EU- eller EES-stat, från Schweiz, från Australien eller från Québec i Kanada påvisar sin rätt till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Den tillämpliga EU-lagstiftningen eller det tillämpliga internationella avtalet bestämmer med vilket slags dokument personen ska påvisa sin rätt till vård och hur omfattande hans eller hennes rätt till vård i Finland är. För statlig ersättning förutsätts det att personen för den offentliga hälso- och sjukvården har visat upp ett tillbörligt intyg över rätt till vård som var giltigt när vården tillhandahölls. Den offentliga hälso- och sjukvården ska foga en kopia av intyget till sin ansökan om statlig ersättning. Intyg över rätt till vård (se närmare avsnitten 3.1 3.4): europeiskt sjukvårdskort (EHIC) och provisoriskt intyg som ersätter kortet och som utfärdats i någon annan stat än Finland europeiskt sjukvårdskort för pensionärer utfärdat av FPA Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland, vilket är ett dokument utfärdat av FPA pass utfärdat i bosättningsstaten övriga identitetshandlingar och intyg över rätt till vård. Den som får vård ska ha ett eget personligt intyg över rätt till vård. Ett intyg över rätt till vård som innehas av en person bosatt i ett nordiskt land kan emellertid användas för att påvisa rätten till vård för en minderårig som är beroende av den personens försörjning om den minderåriga saknar ett eget intyg över rätt till vård (se avsnitten 3.3 och 3.4). Likaså accepteras mammans europeiska sjukvårdskort som intyg över rätt till vård för nyfödda och spädbarn (se avsnitt 3.1). Personens intyg över rätt till vård ska vara giltigt när vården ges och det ska uppfylla kraven och gå att avläsa. Om det finns grundad anledning att misstänka att intyget över rätt till vård inte är autentiskt behöver det inte accepteras. Personen ska dessutom alltid styrka sin identitet för den offentliga hälso- och sjukvården. 3.1 Europeiskt sjukvårdskort och provisoriskt intyg En person som kommit tillfälligt till Finland från en annan EU- eller EES-stat eller från Schweiz kan påvisa sin rätt till medicinskt nödvändig sjukvård med ett europeiskt sjukvårdskort (EHIC) eller ett provisoriskt intyg som ersätter kortet. Den stat som utfärdat kortet eller intyget ansvarar för personens sjukvårdskostnader. 7

Den som visar upp ett europeiskt sjukvårdskort för den offentliga hälso- och sjukvården har rätt att få medicinskt nödvändig sjukvård mot samma klientavgift som de som har hemkommun i Finland. Kortet eller det provisoriska intyget är alltid personligt. Det ska vara giltigt när vården ges. Även minderåriga barn bör ha ett eget kort. Mammans europeiska sjukvårdskort accepteras emellertid som intyg över rätt till vård för nyfödda och spädbarn. Det finns två standarder för det europeiska sjukvårdskortet: det kan utfärdas som ett separat kort (bilaga 2) eller så att det är kombinerat med det nationella sjukförsäkringskortet (bilaga 3). Bägge har samma utformning och kan användas för att påvisa personens rätt till vård. Varje stat utfärdar kortet på sitt officiella språk, men alla språkversioner av kortet innehåller samma uppgifter. I övre högra hörnet av kortet finns den utfärdande statens landskod med två bokstäver. På de följande raderna finns kortinnehavarens personuppgifter och koden för hans eller hennes sjukförsäkringsinstitution/sjukkassa. I nedre högra hörnet anges kortets sista giltighetsdatum. I vissa stater utfärdas elektroniska kort, men i Finland avläser man inte personuppgifter från ett sådant chipsförsett kort. På Europeiska kommissionens webbplats (Europeiska kommissionen > Sysselsättning, socialpolitik och inkludering > Hur känner du igen kortet) kan man bekanta sig med kort från olika stater. Provisoriskt intyg som ersätter det europeiska sjukvårdskortet är ett pappersdokument i A4- format som varje stat utfärdar på sitt eget språk. Intyget utformas alltid enligt standardmodellen. Av dokumentet framgår koden för den utfärdande staten, innehavarens personuppgifter, sjukförsäkringsinstitutionens eller sjukkassans identifikationskod, det europeiska sjukvårdskortets identifikationsnummer och kortets sista giltighetsdatum. I nedre delen av dokumentet ingår uppgifter om intygets första och sista giltighetsdatum, datum för utfärdande av intyget samt underskrift och stämpel. Även personer som är bosatta i ett annat nordiskt land eller i Förenade kungariket kan påvisa sin rätt till vård genom att visa upp sitt europeiska sjukvårdskort eller ett provisoriskt intyg som ersätter kortet. Det kan emellertid inte krävas att personer bosatta i de nordiska länderna eller i Förenta kungariket ska ha ett kort eller ett intyg. Läs mera i avsnitt 3.3 Pass och 3.4 Övriga identitetshandlingar och intyg över rätt till vård. Europeiskt sjukvårdskort för pensionstagare bosatta utomlands När en pensionstagare flyttar från Finland till en annan EU- eller EES-stat eller till Schweiz för att bosätta sig stadigvarande där och Finland står för hans eller hennes sjukvårdskostnader får han eller hon från FPA ett europeiskt sjukvårdskort med limegrön baksida (bilaga 4). Genom att visa upp kortet är han eller hon under en tillfällig vistelse i Finland berättigad till medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården. 3.2 Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland Med dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland påvisar en person i första hand sin rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster i Finland. Intyget är bindande för den offentliga hälso- och sjukvården. 8

3.3 Pass Intyget innehåller uppgifter om hur pass omfattande sjukvård personen har rätt att få inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. Om rätten är begränsad har han eller hon endast rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under en tillfällig vistelse. Om rätten är omfattande har han eller hon rätt till all sjukvård som han eller hon behöver. Av intyget framgår dessutom om den offentliga hälso- och sjukvården har rätt till statlig ersättning för personens vårdkostnader. Intyget innehåller också anteckning om personens rätt att få sjukvårdsersättningar för privata hälso- och sjukvårdstjänster och för läkemedelsinköp. FPA utfärdar intyget på eget initiativ eller på begäran. Pappersdokumentet i A4-format utfärdas alltid för en viss tid, högst två år. För vissa persongrupper 6 skickar FPA en kopia av intyget till den offentliga primärvårdsenheten och enheten för specialiserad sjukvård i personens bosättningskommun om hemkommunen eller bosättningskommunen är känd. På finska benämns intyget Todistus oikeudesta hoitoetuuksiin Suomessa och på engelska Certificate of entitlement to medical care in Finland. Personer som bor och är sjukförsäkrade i ett annat nordiskt land, i Förenade kungariket eller i Australien kan påvisa sin rätt till vård genom att visa upp ett giltigt pass. Under en tillfällig vistelse i Finland har de då rätt att få medicinskt nödvändig sjukvård mot samma klientavgift som personer som har hemkommun i Finland. I de följande avsnitten redogörs det närmare för de villkor som ska vara uppfyllda i respektive fall. 3.3.1 Personer bosatta i ett nordiskt land Personer som bor och är sjukförsäkrade i ett annat nordiskt land kan med sitt pass påvisa sin rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under en tillfällig vistelse. Passet ska vara giltigt när vården ges. Dessutom ska personen ha en stadigvarande bostadsadress i det aktuella landet. Den offentliga hälso- och sjukvården ska uppge personens stadigvarande bostadsadress när den ansöker om statlig ersättning. För att kunna påvisa sin rätt till vård med passet behöver personen inte vara medborgare i det nordiska landet. Ett finländskt pass kan undantagsvis godtas som intyg över rätt till vård om det i FPA:s datasystem finns uppgifter om att personen har stadigvarande bostadsadress i ett annat nordiskt land. Också då ska den offentliga hälso- och sjukvården uppge personens bostadsadress när den ansöker om statlig ersättning. Om ett minderårigt barn saknar eget pass kan rätten till vård påvisas med vårdnadshavarens pass. Personer som bor och är försäkrade i ett nordiskt land kan påvisa rätten till vård även med en annan officiell identitetshandling, ett europeiskt sjukförsäkringskort eller ett provisoriskt intyg som ersätter kortet. Det kan emellertid inte krävas att de ska ha ett europeiskt sjukvårdskort eller ett provisoriskt intyg. 6 I Finland bosatta utländska utsända arbetstagare, sjömän, gränsarbetare eller familjemedlemmar vilkas sjukvårdskostnader en annan EU- eller EES-stat eller Schweiz ansvarar för. 9

3.3.2 Personer bosatta i Förenade kungariket Personer som är bosatta och sjukförsäkrade i Förenade kungariket kan under en tillfällig vistelse i Finland påvisa sin rätt till medicinskt nödvändig vård genom att visa upp sitt pass. Dessutom ska personen ha stadigvarande bostadsadress i Förenade kungariket. Den offentliga hälso- och sjukvården ska uppge adressen när den ansöker om statlig ersättning. Ett finländskt pass kan undantagsvis godtas som intyg över rätt till vård om det i FPA:s datasystem finns uppgifter om att personen har stadigvarande bostadsadress i Förenade kungariket. Också i det fallet ska den offentliga hälso- och sjukvården uppge bostadsadressen när den ansöker om statlig ersättning. Personer som bor och är försäkrade i Förenade kungariket kan påvisa rätten till vård också med ett europeiskt sjukvårdskort eller med ett provisoriskt intyg som ersätter kortet. Det kan emellertid inte krävas att de ska ha ett europeiskt sjukvårdskort. Undantag för Kanalöarna Det som sägs i det föregående tillämpas inte på personer bosatta på Kanalöarna, eftersom Kanalöarna inte utgör en del av Europeiska unionen. Kanalöarna består av Man, Guernsey, Alderney, Herm, Jethou, Sark och Jersey. I bilaga 5 finns en bild av ett pass för en person från Kanalöarna. Passet kan alltså inte användas som intyg över rätt till vård. 3.3.3 Personer bosatta i Australien Med stöd av sjukvårdsavtalet med Australien 7 är personer som tillfälligt vistas i Finland och som är sjukförsäkrade i Australien berättigade till medicinskt nödvändig vård. Medlemmarna av personalen vid Australiens diplomatiska beskickning och konsulat och deras familjemedlemmar har rätt till all sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården oavsett hur lång deras vistelse är. Personer som omfattas av sjukvårdsavtalet med Australien ska i Finland påvisa sin rätt till medicinskt nödvändig vård under en tillfällig vistelse genom att visa upp ett australiskt pass eller en annan stats pass av vilket det framgår att innehavaren har rätt att bo i Australien under obegränsad tid. I ansökan om statlig ersättning ska den offentliga hälso- och sjukvården uppge personens stadigvarande bostadsadress i Australien. Om det är oklart om en person har rätt till sjukvård i Finland kan den offentliga hälso- och sjukvården höra sig för hos FPA. FPA utreder saken med Australien och får i allmänhet inom 24 timmar veta om personen omfattas av avtalet eller inte. 7 Det redogörs närmare för sjukvårdsavtalet med Australien i handboken Sjukvård i Finland för personer från andra länder. 10

3.4 Övriga identitetshandlingar och intyg över rätt till vård Endast personer som är bosatta och sjukförsäkrade i ett annat nordiskt land kan påvisa sin rätt till vård med en giltig officiell identitetshandling. Dessutom ska personen ha en stadigvarande bostadsadress i det nordiska landet. Den offentliga hälso- och sjukvården ska uppge adressen i ansökan om statlig ersättning. En person behöver inte vara medborgare i ett annat nordiskt land för att kunna påvisa sin rätt till vård genom att visa upp en identitetshandling. Identitetshandlingen behöver inte ha utfärdats av ett nordiskt land. Om det handlar om ett minderårigt barn bosatt i ett annat nordiskt land är även vårdnadshavarens identitetshandling giltig som intyg över rätt till vård. Som identitetshandling för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land godtas också ett intyg som är ett godtagbart identitetsbevis i personens bosättningsstat. Undantagsvis är också ett sjukförsäkringskort som utfärdats i ett annat nordiskt land giltigt för att påvisa personens rätt till sjukvård. Exempel på kort som kan godtas som intyg över rätt till vård: körkort som uppfyller EU-standarderna och har utfärdats i bosättningsstaten (bilaga 6: exempel på ett rikssvenskt körkort) kort som utfärdats av skattemyndigheten (bilaga 7: exempel på ett kort utfärdat av Skatteverket i Sverige) bankkort med foto (bilaga 8: exempel på ett rikssvenskt bankkort) sjukförsäkringskort (bilaga 9: exempel på ett danskt sjukförsäkringskort). Personer som är bosatta och sjukförsäkrade i ett annat nordiskt land kan påvisa sin rätt till vård även genom att visa upp sitt pass, ett europeiskt sjukvårdskort eller ett provisoriskt intyg som ersätter kortet. Det kan emellertid inte krävas att de ska ha ett europeiskt sjukvårdskort. En person som bor i ett annat nordiskt land och som har påvisat sin rätt till vård som sig bör har under en tillfällig vistelse rätt till medicinskt nödvändig sjukvård mot samma avgift som personer som har hemkommun i Finland. 3.5 Ogiltiga som intyg Endast de kort och dokument som nämns i avsnitten 3.1 3.4 är giltiga som intyg för att påvisa att en person har rätt till vård i Finland. Intyget över rätt till vård ska uppfylla kraven, gå att avläsa och vara giltigt när vården ges. Om det finns grundad anledning att misstänka att intyget över rätt till vård inte är autentiskt behöver det inte accepteras. Den offentliga hälsooch sjukvården kan då kontakta FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar. I det följande ges exempel på kort och dokument som kan ge upphov till missförstånd inom den offentliga hälso- och sjukvården. En person kan inte påvisa sin rätt till vård genom att visa upp dem. 11

FPA-kort FPA-kortet kan inte användas för påvisa rätten till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Personer som är sjukförsäkrade i Finland får ett FPA-kort, men sjukförsäkringen har ingen betydelse med tanke på de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna. Sjukförsäkringskort utfärdat i en annan stat än i ett annat nordiskt land En person kan visa upp ett nationellt sjukförsäkringskort utfärdat av sjukförsäkringsinstitutionen i sitt hemland, men med undantag för kort utfärdade i de nordiska länderna är ett sådant kort inte giltigt för att påvisa rätten till vård. Det bör emellertid noteras att ett europeiskt sjukvårdskort kombinerat med ett nationellt sjukförsäkringskort är giltigt för att påvisa rätten till vård på samma sätt som ett separat europeiskt sjukvårdskort. Ogiltiga dokument för personer bosatta i de nordiska länderna Personer som är bosatta och sjukförsäkrade i ett annat nordiskt land kan inte påvisa rätten till vård med exempelvis patientbricka (bilaga 10: patientkort i Sverige) frikort (bilaga 11: frikort för resor på grund av sjukdom) barnavårdskort. Försäkringsbolagens försäkringskort Ett privat försäkringsbolags kort är inte giltigt som intyg över rätt till vård. Kortet World Health Insurance Card (WHIC) som utfärdats av ett holländskt försäkringsbolag är ett exempel på ett kort som eventuellt kan förväxlas med det europeiska sjukvårdskortet. Kortet (bilaga 12) påminner till utseendet och namnet om det europeiska sjukvårdskortet, men det kan inte användas för att påvisa rätten till vård i Finland. EU-institutionernas sjukförsäkringskort EIHIC EU-tjänstemän och andra EU-anställda har ett eget från de nationella sjukförsäkringarna fristående sjukförsäkringssystem (JSIS). Denna sjukförsäkring är obligatorisk för EU:s personal och alla som hör till personalen har ett individuellt kort (EIHIC). Kortet kan orsaka missförstånd eftersom både dess namn och dess utseende liknar det europeiska sjukvårdskortet. Den som omfattas av JSIS kan inte ha ett europeiskt sjukvårdskort. EU-institutionernas sjukförsäkringskort kan inte användas för att påvisa rätten till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. FPA kan utfärda ett separat Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland för JSIS-medlemmarna och för dem som är beroende av deras försörjning. 12

Elektroniskt sjukförsäkringskort Ett europeiskt sjukvårdskort som kombinerats med ett elektroniskt, det vill säga chipsförsett, nationellt sjukförsäkringskort är inte giltigt som intyg över rätt till vård om inte uppgifterna om det europeiska sjukvårdskortet kan avläsas på något annat sätt än från chipset. Intyg med beteckningen Q/SF Intyg som sjukförsäkringsinstitutionen i Québec i Kanada utfärdat med beteckningen Q/SF1 eller Q/SF4 är inte giltiga som intyg över rätt till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Personen ska först registrera sin rätt till vård hos FPA med ett intyg av detta slag. Efter registreringen får han eller hon från FPA dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland. Intyg med beteckningen E eller S Med intyg med beteckningen E eller S beviljas och registreras sådana vårdförmåner mellan staterna som baserar sig på EU-lagstiftningen. Endast intyg med beteckningen E 112 eller S2 är giltiga som intyg över rätt till vård när en person uppsöker vård inom den offentliga hälsooch sjukvården. De övriga E- och S-blanketterna är inte giltiga som intyg över rätt till vård. I oklara fall kan den offentliga hälso- och sjukvården kontakta FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar. 8 3.6 Intyg över rätt till vård saknas Ett giltigt intyg över rätt till vård ska alltid visas upp för den offentliga hälso- och sjukvården. När den offentliga hälso- och sjukvården ansöker om statlig ersättning för vårdkostnaderna ska den lämna FPA en kopia av intyget. Intyget kan också visas upp i efterhand. Om en person saknar intyg över rätt till vård ska han eller hon ombes att skaffa ett intyg över rätt till vård från den stat som ansvarar för hans eller hennes sjukvård. Personen har oftast kontaktuppgifterna till sjukförsäkringsinstitutionen eller sjukkassan eller den myndighet som ansvarar för hans eller hennes sjukvård, och det enklaste alternativet är att han eller hon själv begär att få ett intyg över rätt till vård. Även den offentliga hälso- och sjukvården kan direkt kontakta den berörda myndigheten i en annan stat för att få ett intyg över rätt till vård. Vid behov kan den offentliga hälso- och sjukvården också kontakta FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar 9 och be om hjälp för att få intyget. FPA är skyldig att försöka reda ut ett ärende som gäller en persons intyg över rätt till vård om den offentliga hälso- och sjukvården eller personen själv begär detta. Den offentliga hälso- och sjukvården ska då lämna FPA uppgifter om namn och födelsedatum för den person som får eller har fått vård, uppgifter om bosättningsstat och bostadsadress och i den mån det är möjligt namnet på personens sjukförsäkringsinstitution eller sjukkassa. På basis av uppgifterna begär FPA ett provisoriskt intyg av kontaktenheten i den aktuella staten eller begär enheten om hjälp för att få ett intyg. 8 Kontaktuppgifter för FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar finns i kapitel 11. 9 Kontaktuppgifter för FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar finns i kapitel 11. 13

Om en person inte ens efter dessa utredningar kan visa upp ett intyg över rätt till vård kan den offentliga hälso- och sjukvården hos honom eller henne ta ut en avgift till högst ett belopp som motsvarar kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsterna. En person har alltid rätt att få brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården, vilket baserar sig på Finlands nationella lagstiftning om hälso- och sjukvård. Med stöd av klientavgiftslagen får den offentliga hälso- och sjukvården emellertid då fakturera patienten för de faktiska vårdkostnaderna till fullt belopp. 14

4 Vårdkostnader som ersätts I samband med statlig ersättning avses med vårdkostnader de kostnader som kommunen med anledning av vården av en av sina invånare skulle betala ersättning för till den kommun eller samkommun som är huvudman för verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården eller samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt. Bestämmelser om ersättning för kostnaderna finns i hälso- och sjukvårdslagen 10. Som statlig ersättning för kostnaderna för vården betalas högst ett belopp som motsvarar beloppet av kostnaderna för tillhandahållandet tjänsterna och från vilket dragits av de klientavgifter som tagits ut hos personen 11. Enligt klientavgiftslagen gäller att ersättning för den klientavgift som patienten ska betala inte betalas ens i det fallet att avgiften inte har kunnat tas ut hos patienten. Den offentliga hälso- och sjukvården kan få statlig ersättning för kostnaderna både för tjänster inom primärvården och för tjänster inom den specialiserade sjukvården. Ersättning fås för kostnader för såväl öppen vård som sjukhusvård. Statlig ersättning kan fås även för tjänster som enligt klientavgiftslagstiftningen är avgiftsfria för den som använder tjänsterna, exempelvis när en person under 18 år besöker hälsovårdscentralläkarens mottagning. Ersättning betalas också för kostnaderna för besök hos andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården än hos läkare eller tandläkare. Statlig ersättning betalas även för sådana vårdkostnader som inte faktureras mellan staterna. Finland har slopat faktureringen av vårdkostnader med de nordiska länderna och Förenade kungariket. Trots det får den offentliga hälso- och sjukvården statlig ersättning för kostnader för vård av personer från dessa länder. Ersättning betalas på samma grunder som i övriga situationer. 4.1 Ersättningsgill vård EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal bestämmer hur omfattande rätt till vård en person har i Finland. Det europeiska sjukvårdskortet eller något annat intyg över rätt till vård berättigar inte som sådant till att få vård, utan vården och behandlingen ordnas på basis av en medicinsk bedömning av patientens hälsotillstånd. En legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som arbetar inom den offentliga hälso- och sjukvården, vanligen en läkare eller tandläkare, bedömer från fall till fall vilken vård och vilka vårdåtgärder patienten behöver. Vården ges på basis av bedömningen och enligt nationell vårdpraxis. FPA beviljar statlig ersättning för kostnaderna för vården och behandlingen. 10 58 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). 11 Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). 15

4.2 Godtagbara specialkostnader Exempel på specialkostnader som godtas som kostnader som berättigar till statlig ersättning när en person har på EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal baserad rätt till vård i Finland: 4.2.1 Förflyttning mellan sjukhus i Finland Den offentliga hälso- och sjukvården är berättigad till statlig ersättning för kostnaderna för förflyttning mellan sjukhus om personen är inskriven som patient vid den offentliga hälso- och sjukvårdsenhet från vilken han eller hon förflyttas. Om personen inte är inskriven som patient vid en offentlig hälso- och sjukvårdsenhet, se Icke godtagbara kostnader > 5.1.5 Transport till en annan vårdenhet av en patient som inte är inskriven. 4.2.2 Förflyttning till ett sjukhus i ett annat nordiskt land Statlig ersättning betalas för kostnader som föranleds av att en patient med stöd av den nordiska konventionen om social trygghet förflyttas till ett sjukhus i ett annat nordiskt land. En förutsättning är att en patient som är bosatt i ett annat nordiskt land är inskriven för vård inom den offentliga hälso- och sjukvården och han eller hon flyttas till sitt bosättningsland för sjukhusvård. Ersättning kan beviljas för kostnaderna för förflyttningar som gjorts den 1 januari 2013 eller senare. Den offentliga hälso- och sjukvården bedömer behovet av förflyttning, ser till förflyttningsarrangemangen och betalar kostnaderna för förflyttningen. Ersättning ska sökas efter det att den offentliga hälso- och sjukvården har betalat kostnaderna för förflyttningen. För beviljande av statlig ersättning förutsätts det att en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land har påvisat sin rätt till vård genom att för den offentliga hälso- och sjukvården att visa upp pass, en officiell identitetshandling, ett europeiskt sjukvårdskort eller ett provisoriskt intyg. Dessutom ska personen ha en stadigvarande bostadsadress i det nordiska landet. Om förflyttningen genomförs med ambulansflyg ska den offentliga hälso- och sjukvården dessutom tillämpa det särskilda förfarande som beskrivs i det följande. Förfarandet gäller ambulansflygningar som gjorts den 14 januari 2013 eller senare. Särskilt förfarande som gäller ambulansflygning En skriftlig utredning om ändamålsenligheten med och kostnaderna för ambulansflyget ska lämnas till FPA innan flygningen ordnas. I utredningen ska den offentliga hälso- och sjukvården ta ställning till medicinska och ekonomiska faktorer och faktorer som är beroende av patientens vilja. När en offentlig hälso- och sjukvårdsenhet prövar ambulansflygningens ändamålsenlighet ska den beakta patientens medicinska tillstånd, patientens vilja och kostnaderna för flygningen i 16

förhållande till något annat transportsätt. Tillämpningspraxis gällande den nordiska konventionen om social trygghet utgår från att patienten i första hand ska vårdas i den stat där han eller hon vistas. Patienten får inte transporteras till sitt hemland mot sin vilja. Han eller hon har emellertid rätt att komma till sitt hemland om han eller hon så önskar, och då kan transporten anses vara en del av vården. Återresan ska ordnas med tyngdpunkt på de medicinska grunderna. Hemresan behöver inte ordnas omedelbart vid den tidpunkt patienten önskar utan vid den tidpunkt då det är ändamålsenligt av medicinska och ekonomiska skäl och skäl som är beroende av patientens vilja. Innan flygningen ordnas ska utredningen lämnas till FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar. 12 FPA svarar den offentliga hälso- och sjukvårdsenheten inom två arbetsdagar efter det att utredningen har inkommit till Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar. FPA bedömer inte ambulansflygningens ändamålsenlighet, utan kontrollerar att utredningen tar ställning till medicinska och ekonomiska faktorer och faktorer som är beroende av patientens vilja. Om utredningen inte tar ställning till allt detta begär FPA om en tilläggsutredning av den offentliga hälso- och sjukvårdsenheten. Utredningen är en ytterligare förutsättning för erhållande av den statliga ersättningen, som söks i efterhand. Utredningen innebär därmed inte automatiskt att statlig ersättning beviljas, utan när ersättning söks undersöker FPA om de övriga villkoren är uppfyllda. Också när det gäller ambulansflygningar ska den offentliga hälso- och sjukvården ansöka om statlig ersättning efter det att den har betalat flygkostnaderna. Bestämmelser om förfarandet finns i statsrådets förordning 10/2013: Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om Folkpensionsanstaltens uppgifter vid verkställighet av vissa bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 samt i överenskommelser om social trygghet eller sjukvård. Förordningen trädde i kraft den 14 januari 2013. Om ambulansflygningen har gjorts innan förordningen trädde i kraft (den 1 januari 13 januari 2013) krävs inte det särskilda förfarande som föreskrivs i förordningen. 4.2.3 DRG-pris Den offentliga hälso- och sjukvården kan uppge vårdkostnaden som DRG-pris. Det beaktas som vårdkostnad, och statlig ersättning betalas i enlighet med den kostnad som uppgetts. 4.2.4 Köpta tjänster i Finland Kostnaderna för vård som ordnats i form av köpta tjänster kan godkännas om den offentliga hälso- och sjukvården har ordnat vården i form av köpta tjänster hos en privat serviceproducent inom hälso- och sjukvården i Finland. En förutsättning för utbetalning av ersättning är att den offentliga hälso- och sjukvården ansöker om ersättning för vårdkostnader som den redan har betalat till den privata serviceproducenten. 12 Kontaktuppgifter för FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar finns i kapitel 11. 17

4.2.5 Tolk- och tolkningskostnader Om den offentliga hälso- och sjukvården har ansett att det varit motiverat att anlita en tolk i samband med vården av patienten kan kostnaderna för anlitande av tolk eller för tolkning beaktas som vårdkostnader. I handboken Sjukvård i Finland för personer från andra länder redogörs det mera övergripande för ordnandet av tolkningstjänster. Se även Icke godtagbara kostnader > 5.1.4 Kostnader för översättning av handlingar. 4.2.6 Prehospital akutsjukvård som sjukvårdsdistriktets egen verksamhet Kostnaderna för prehospital akutsjukvård kan beaktas i samband med statlig ersättning om sjukvårdsdistriktet ordnar den prehospitala akutsjukvården som egen verksamhet. Ett sjukvårdsdistrikt organiserar den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. Det kan sköta verksamheten själv, ordna vården i samarbete med räddningsväsendet eller med ett annat sjukvårdsdistrikt eller köpa servicen från någon annan serviceproducent. Utbetalning av statlig ersättning följer i regel praxis för ersättning för kostnader för nationell prehospital akutsjukvård. Det innebär att FPA betalar serviceproducenten sjukförsäkringsersättning per försäkrade om sjukvårdsdistriktet anskaffar den prehospitala akutsjukvården från en privat serviceproducent eller från räddningsväsendet. Ersättningen betalas till sjukvårdsdistriktet om det organiserar den prehospitala akutsjukvården genom att sköta verksamheten själv. Se även Icke godtagbara kostnader > 5.1.7 Prehospital akutsjukvård producerad av en privat serviceproducent eller av räddningsväsendet. 18

5 Kostnader som inte ersätts Betalning av statlig ersättning baserar sig på den nationella lagstiftningen i Finland. Bestämmelser om ersättningen finns i sjukförsäkringslagen 13. I detta kapitel redogörs det för de kostnader och situationer i fråga om vilka den offentliga hälso- och sjukvården inte beviljas statlig ersättning. 5.1 Icke godtagbara kostnader Exempel på kostnader för vilka det inte betalas statlig ersättning: 5.1.1 Klientavgifter I samband med statlig ersättning beaktas inte de klientavgifter 14 som också de som bor i kommunen ska betala själva. När en person påvisar sin rätt till vård med ett tillbörligt intyg över rätt till vård och styrker sin identitet har han eller hon rätt att inom den offentliga hälsooch sjukvården mot samma klientavgift som kommuninvånarna få vård som omfattas av rätten till vård. Denna klientavgift ska inte uppges i ansökan om statlig ersättning till FPA fastän det inte har kunnat tas ut någon avgift hos klienten. 5.1.2 Överanvändningsavgifter Med överanvändningsavgifter avses avgifter som baserar sig på avtal om ordnande av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Avgifterna beaktas inte i samband med statlig ersättning. 5.1.3 Köpta tjänster från andra länder Statlig ersättning betalas inte för kostnader som föranleds av vård som den offentliga hälsooch sjukvården anskaffat från andra länder i form av köpta tjänster. Den offentliga hälso- och sjukvården kan beviljas statlig ersättning endast för vårdkostnader som uppkommit i Finland. 5.1.4 Kostnader för översättning av handlingar De kostnader som föranleds av översättning av handlingar som behövs för vården av patienterna är inte sådana vårdkostnader för vilka statlig ersättning kan betalas. Se även Godtagbara specialkostnader > 4.2.5 Tolk- eller tolkningskostnader. 5.1.5 Transport till en annan vårdenhet av en patient som inte är inskriven Även om en person har rätt till vård i Finland med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal betalas inte statlig ersättning om han eller hon inte är inskriven vid den 13 15 kap. 16 a i sjukförsäkringslagen (1224/2004). 14 Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). 19

offentliga hälso- och sjukvårdsenhet från vilken han eller hon flyttas till en annan vårdenhet i Finland. Personen ska då först själv betala kostnaderna för transporten och i efterhand hos FPA ansöka om ersättning enligt sjukförsäkringslagen. Om personen har med sig ett europeiskt sjukvårdskort och om den som tillhandahåller transporttjänsten har ingått avtal med FPA blir personen transporterad till självriskpris. Om en patient som är inskriven på ett sjukhus förflyttas till en annan vårdenhet i Finland, se Godtagbara specialkostnader > 4.2.1 Förflyttning mellan sjukhus i Finland. 5.1.6 Förflyttning till ett sjukhus i utlandet Statlig ersättning betalas inte när en patient förflyttas från ett sjukhus i Finland till ett annat land för vård. Vårdgivaren eller patienten själv står för kostnaderna. Ett undantag är förflyttning mellan sjukhus i de nordiska länderna. För förutsättningarna för ersättning se Godtagbara specialkostnader > 4.2.2 Förflyttning till ett sjukhus i ett annat nordiskt land. 5.1.7 Prehospital akutsjukvård producerad av en privat serviceproducent eller av räddningsväsendet Om ett sjukvårdsdistrikt anskaffar prehospital akutsjukvård från en privat serviceproducent eller från räddningsväsendet ska statlig ersättning i regel inte betalas för kostnaderna. Ett sjukvårdsdistrikt organiserar den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. Det kan sköta verksamheten själv, ordna vården i samarbete med räddningsväsendet eller med ett annat sjukvårdsdistrikt eller köpa servicen från någon annan serviceproducent. Utbetalning av statlig ersättning följer i regel praxis för ersättning för kostnader för nationell prehospital akutsjukvård. Det innebär att FPA betalar serviceproducenten sjukförsäkringsersättning per försäkrade om sjukvårdsdistriktet anskaffar den prehospitala akutsjukvården från en privat serviceproducent eller från räddningsväsendet. Ersättningen betalas till sjukvårdsdistriktet om det organiserar den prehospitala akutsjukvården genom att sköta verksamheten själv. Se även Godtagbara specialkostnader > 4.2.6 Prehospital akutsjukvård som sjukvårdsdistriktets egen verksamhet. 5.2 Situationer som inte omfattas av ersättning Den offentliga hälso- och sjukvården får inte statlig ersättning i de situationer som presenteras i det följande. Dessa situationer och de persongrupper i fråga om vilka statlig ersättning inte betalas har fastställts nationellt mellan staten och kommunerna. Närmare information om olika persongruppers rätt till vård finns i handboken Sjukvård i Finland för personer från andra länder. 5.2.1 Sjukförsäkrade i Finland Statlig ersättning för vårdkostnaderna beviljas inte om personen i fråga är sjukförsäkrad i Finland. 20

FPA kan meddela ett beslut om sjukförsäkring enligt vilket personen omfattas av retroaktiv försäkring. Tidpunkten för meddelandet av beslutet inverkar då på om statlig ersättning kan beviljas. Ersättning kan inte beviljas om beslutet om retroaktiv försäkring har meddelats före vårdtidpunkten. 5.2.2 Arbetspensionsförsäkrade i Finland Statlig ersättning beviljas inte om en person omfattas av EU-lagstiftningen och han eller hon är arbetspensionsförsäkrad i Finland när vården ges. Om en person vissa dagar har varit arbetspensionsförsäkrad i Finland kan statlig ersättning inte beviljas för de dagarna. En person som är arbetspensionsförsäkrad i Finland omfattas av arbetspensionslagstiftningen i Finland. Med stöd av EU:s förordning har han eller hon då rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster i Finland på Finlands bekostnad. Han eller hon har alltså rätt att få alla offentliga hälso- och sjukvårdstjänster mot samma klientavgift som kommuninvånarna, och statlig ersättning betalas inte. Statlig ersättning kan undantagsvis beviljas om en i Finland arbetspensionsförsäkrad person har fått vård mot ett europeiskt sjukvårdskort som utfärdats i en annan stat. 5.2.3 Innehavare av EU-blåkort Migrationsverket kan bevilja högkvalificerade personer som kommer till Finland direkt från tredjeländer en uppehållstillståndshandling som innehåller informationen EU-blåkort (Blue Card). Med högkvalificerade personer avses anställda med hög yrkeskompetens. Uppehållstillståndshandlingen berättigar en högkvalificerad person att bo och arbeta i Finland. Den som har ett EU-blåkort har rätt att få all den sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården som han eller hon behöver mot samma klientavgift som kommuninvånarna. Det spelar då ingen roll om han eller hon har hemkommun i Finland. Detsamma gäller även familjemedlemmar som flyttar till Finland tillsammans med kortinnehavaren. Statlig ersättning beviljas inte för vårdkostnaderna. 5.2.4 Personer som omfattas av sjukförsäkringssystemet för EU-anställda Statlig ersättning gäller inte för dem som omfattas av sjukförsäkringssystemet för EUanställda. Ett exempel är de som är anställda i tjänsteförhållande vid kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors. Sjukförsäkringssystemet för EU-anställda svarar för hälso- och sjukvårdskostnaderna för dessa personer. 5.2.5 Anställda inom internationella organisationer Statlig ersättning beviljas inte för vård av personer som är anställda inom internationella organisationer som är verksamma i Finland. Huvudregeln är att de internationella organisationerna själva sköter sjukförsäkringen och ordnandet av hälso- och sjukvård för sina utländska arbetstagare. 21

5.2.6 Förhandstillstånd att uppsöka vård i Finland Statlig ersättning beviljas inte för kostnaderna av vården om den offentliga hälso- och sjukvården har tillhandahållit en person vård med stöd av ett förhandstillstånd från en annan stat (intyg med beteckningen E 112 eller S2). FPA betalar emellertid vårdgivaren ersättning för vårdkostnaderna om den offentliga hälsooch sjukvården med blanketten Y 31 lämnar uppgifter om vårdkostnaderna till följd av ett förhandstillstånd. FPA fakturerar den utfärdande staten för kostnaderna och när staten har betalat kostnaderna till FPA betalar den i sin tur dem till den offentliga hälso- och sjukvårdsenhet som tillhandahållit vården. 5.2.7 Övriga situationer som inte omfattas av ersättning Statlig ersättning beviljas inte i följande situationer: Personen är flykting, asylsökande eller vistas olagligen i Finland. Personen har inte visat upp något intyg över rätt till vård och ett intyg kan inte fås från den stat som svarar för personens sjukvårdskostnader eller det finns ingen sådan stat. Personen kommer från en så kallad avtalslös stat, det vill säga från en stat som inte tillämpar EU-förordningarna eller med vilken Finland inte har ingått någon överenskommelse om social trygghet eller sjukvård. Personen kommer från Kanalöarna inom Förenade kungariket, det vill säga från Man, Guernsey, Alderney, Herm, Jethou, Sark eller Jersey. I de fall där överenskommelsen om social trygghet med Israel ska tillämpas. Exempelvis en arbetstagare som en finländsk arbetsgivare sänt till Israel och hans eller hennes medföljande familjemedlemmar omfattas av lagstiftningen i Finland. De har rätt att få all den sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården som de behöver mot samma klientavgift som kommuninvånarna, men statlig ersättning betalas inte. Personen arbetar som gränsarbetare i Finland. Han eller hon bor i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz men är sjukförsäkrad i Finland på basis av sitt arbete. Finland bär kostnadsansvaret för sjukvården för personer av detta slag. En pensionstagare eller en familjemedlem till honom eller henne har hemkommun i Finland men får vård i Finland på bekostnad av en annan stat som tillämpar EUlagstiftningen. Personen omfattas av det tyska eller det spanska pensionssystemet för tjänstemän och bor i Finland. Det rör sig om en studerande som genom heltidsstudier avlägger hela sin examen i ett annat nordiskt land men enligt beslut från FPA är sjukförsäkrad i Finland. En sådan studerande har rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster i Finland mot samma klientavgift som kommuninvånarna oavsett om han eller hon har hemkommun i Finland eller inte. 22