Förord 7 i om jesus och islam Jesusgestalten 15 Islam i frälsningshistorien (av Olivier Clément) 25 Muhammed, Koranens profet? (av Mahmut Aydin) 63 ii kyrkan bland muslimerna Förkunna Jesus? 79 Vilken skillnad gör det? 87 iii mot en djupare förståelse Följden av ett missförstånd 111 Ett ord som är gemensamt för oss och för er en historisk bakgrund (av Paul Jackson) 121 Ett ord som är gemensamt för oss och för er 129 iv ett svenskt perspektiv Hur tänker Svenska kyrkan? 135 v en annan väg Vem var det? 153 Efterord 157 Appendix I 161 Appendix II 165 Namnlista 171 En kort ordlista 175 5
Om Gud hade velat så, skulle han ha gjort er till ett enda folk. Men han ville pröva er genom det som kommer. Överträffa varandra i goda gärningar. Ni skall alla återvända till Gud. (Koranen, sura 5, 48) Herrens ängel sade till Hagar:»Du är havande och skall föda en son, och du skall ge honom namnet Ismael, ty Herren har hört din klagan. Mer vildåsna än människa skall han vara, han skall slåss mot alla och alla mot honom. Öster om alla sina bröder skall han bo.«(bibeln, 1 Mos. 16:10 12) 6
Förord Behovet av en fungerande, välinformerad dialog mellan kristna och muslimer är stort, och det brådskar. Islam och kristendomen är de största religionerna i världen. Statistiskt sett omfattar de nära hälften av jordens befolkning; kulturellt och politiskt påverkar de alla. Att föra dialog är svårt. Dialog är samspråk och för det behöver man ord med bestämd betydelse, gester som inte missförstås och relativt likartade utgångspunkter. Man måste veta vem man är och vad man tror på. Man måste kunna ta emot varandra i respekt. Redan Aristoteles visste att ingen vänskap kan uppstå mellan den rike och den fattige, den mäktige och den svage. Det krävs en mötesplats en trygg ort, ett fredligt ställe, där man känner att man är i jämnhöjd med varandra. Den här boken vill bidra till upprättandet av en sådan mötesplats. Det första steget kan verka förvånande: markera skillnaderna. Att lyfta fram likheterna är utan tvivel behagligare, men riskerar att förvränga perspektivet. Det är inte för inte som motsättningarna finns vi är olika, 7
vi tror olika. När vi har accepterat detta står problemet i klar dager inför oss och vi kan samtala. Ett av de mest centrala problemen är hur Jesus och Muhammed uppfattas av muslimer och kristna. Här finns många missuppfattningar och ofta bristande kunskap om hur det är på den andra sidan. Därför inleder vi med en jämförande studie av Jesusgestalten inom islam och i kristendomen. 1 Ett annat problem främst för de kristna är hur den andra religionen skall passas in i frälsningshistorien, som ju är något helt annat än en sociologisk eller allmänhistorisk tolkning av det som sker. Hur skall vi som kristna förstå fenomenet islam? 2 Den franske teologen och filosofen Olivier Clément var starkt engagerad både i kristen ekumenik och i religionsdialog. Texten vi här publicerar av honom återspeglar den reflektion som har skett under de senaste årtiondena. Vad som är acceptabelt för de kristna och till och med verkar utomordentligt generöst i kristet perspektiv uppskattas inte alltid av muslimerna. Den turkiske forskaren Mahmut Aydins analys av biskop Kenneth 1 Om inte annat anges är texterna i denna bok författarens egna. 2 Det sociologiska perspektivet har blivit så dominant i dag att det förmodligen är ganska svårt att genast förstå vad detta innebär. Det är inte särskilt svårt att förklara islam sociologiskt, ur ett religionshistoriskt perspektiv men på vilket sätt kan en kristen säga att islam ingår i Guds plan för mänskligheten? Om man tror att Jesus har gett den slutliga uppenbarelsen av Gud, hur förklarar man att det har uppstått en världsreligion efter Jesus som åberopar Abrahams Gud? Det säger sig självt att detta är en fråga enbart för den som tar den kristna tron på allvar. 8
Craggs försök att gå islam till mötes är bara ytterligare ett exempel på hur lång och svår vägen är. Ett samtal mellan författaren och prästen Thierry Becker från Algeriet ger en aning om vilka utmaningar som möter missionärer och andra som bor bland muslimer i vardagen. Den historiska öppning i dialogen mellan muslimer och kristna som helt oväntat följde på en påvlig blunder i Regensburg uppmärksammas därpå. Ett hundratal muslimska ledare och tänkare skrev 2007 till de kristna kyrkornas ledare, med påven i spetsen, och föreslog att man skulle börja samtala på allvar för att få fred på jorden. Initiativet togs emot av Rom, Konstantinopel, Moskva, Canterbury, Genève och en mängd större och mindre kyrkoinstanser och har gett upphov till intensiv aktivitet. Inte mycket av denna tycks ha noterats i Sverige. En inledande artikel (skriven 2008) följs av en introduktion författad av jesuitprästen Paul Jackson, som är engagerad i religionsdialog i Pabna i östra Indien. Därefter kommer den offentliga sammanfattningen av det brev som de muslimska ledarna skrev till kyrkoledarna och vars fulla text finns att tillgå på olika språk dock ej på svenska på den hemsida som initiativtagarna skapat. 3 Till sist ges en inblick i vad som kanske är det svenska perspektivet, återspeglat i den debatt som uppstod i samband med ärkebiskopsvalet 2013. 3 www.acommonword.com 9
Läsaren bör förvarnas: detta är en bok som helt utan komplex utgår från det kristna perspektivet. Det finns tre skäl till detta. Det första är att islam är en religion som har kulturpolitiska dimensioner. Det tål att upprepas. Man kan inte föra någon dialog med muslimer utifrån en förmodat neutral position som båda parterna förmodas inta. Det är en illusion som grundar sig på en annan, mycket livskraftig illusion, nämligen att vi i Europa befinner oss i en sådan position. Det gör vi inte alls och detta utgör det andra skälet: den europeiska civilisationen är en kristen civilisation. Det betyder inte att alla européer är kristna eller på något vis måste ha med den kristna kyrkan att göra. Det betyder bara just detta, som är ett historiskt faktum: grunden för vår civilisation är till stor del det kristna arvet konstnärligt, intellektuellt och andligt. Detta vet muslimerna mycket väl. Vi behöver inte låtsas vara kristna om vi inte är det av övertygelse, men vi skall inte heller låtsas som om vi befann oss utanför alla kategorier, värden och föreställningar. Ingen är ett oskrivet blad. Vi förstår oss själva först om vi accepterar detta faktum. Det tredje skälet är att redaktören för denna bok är engagerad kristen och de vars bidrag ingår i den är troende, antingen muslimer eller kristna. Vi förenas i övertygelsen att det inte är genom att samlas omkring neutrala och abstrakta principer som man för dialog, utan genom att lyssna till andra när de talar utifrån sin 10
ståndpunkt och själv tala utifrån sin egen ståndpunkt. Ingen försöker vara neutral; alla försöker gå till sin övertygelses yttersta gräns för att möta den andre. Vad är då syftet med den här boken? Främst är det att låta den svenska publiken höra liksom på avstånd något av den stora och fascinerande debatt som pågår utanför vårt territorium en debatt som äger rum mot bakgrunden av en intensiv kamp, både för överlevnad och för öppenhet. Det är en debatt som ständigt är hotad; som är mycket krävande; som engagerar hela mänskligheten och som ingen kan förutse slutet på. Kanske det inte finns något slut. Man kan inte reducera hela religionsteologin till en»jag tycker«-fråga. Man kan inte heller måla den i skarpt svart och vitt. Men det hjälper att sätta snäckan till örat och för en stund lyssna till det stora bruset. 11