Den svenske modellen erfaringer så langt Jan Söderström Sveriges Kommuner och Landsting Organisering og finansiering av kollektivtransporten i byområdene Oslo 2014-03-06
Ny lag om kollektivtrafik Trädde i kraft den 1 januari 2012 Lagstiftarens intentioner Tydligare rollfördelning mellan politik och verksamhet Kollektivtrafiken ett verktyg för samhällsutveckling, dvs. koppling till andra utvecklingsmål Skapa förutsättningar för kommersiell trafik Mer dynamisk marknad, ökat kundfokus Större valfrihet, fler resalternativ 2
Rollfördelningen: ansvaret uppdelat! Regional myndighet, politik Regional myndighet, administration Operatörer: tåg, buss, taxi, båt 3
Norrbotten Varierande organisation! Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Västra Götaland Halland Kronoberg Västmanland Örebro län Södermanland Jönköpings län Östergötland Kalmar län Uppsala län Stockholms län Gotland Region Landsting Regionförbund Kommunalförbund Blekinge Skåne
Kollektivtrafiken är ojämnt fördelad över Sverige! 16 % 19% 54% Andel resor i respektive län av totala antal resor med kollektivtrafiken i hela landet 11%
Ökad politisk styrning vad behövs? 1. Bättre kontroll av kostnaderna 2. Nyckeltal för att vägleda var förbättringar bör sättas in 3. Bättre styrning av kollektivtrafikens förutsättningar i samhällsbyggandet 4. Ökat fokus på järnvägens problem
SKL:s stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna Intressebevakning Rådgivning och service Mötesplatser Bevaka och agera i frågor som rör lagstiftning, finansiering, samhälls-planering etc. Nyhetsbrev, grupparbetsplats för bl.a. juridiska frågor, utvecklings-projekt om upphandling, finansiering och samhällsplanering Presidiekonferenser RKM, nätverk för ledande tjänstemän, konferenser i aktuella ämnen
Dalby Taxi Kommersiell regional kollektivtrafik i Skåne SVERIGETAXI
Swebus linjenät Swebus har cirka 40 50 % marknadsandel för den interregionala persontrafiken 2 miljoner resenärer årligen 150 orter trafikeras
Ökat fokus på järnvägens problem Glädjande: - Det regionala pendlandet med tåg har ökat med 171% sedan 1991 - Bidrar till regional utveckling, ökar arbetskraftsutbudet och anställningsmöjligheter i kombination med bra boenden - Högt tryck på fortsatt utveckling Men - Långa restider är vanligt. Kanske 450 timmar per år - Störningskänsliga, får stora konsekvenser med små marginaler. Särskilt vid lågt trafikutbud - Förloras tilltron till systemet leder det till flytt och begränsningar i orters överlevnadsförmåga
Regional kollektivtrafik på järnväg Subventionerad regional tågtrafik har nu funnits i närmare fem decennier. Från 1980-talet har utvecklingen skjutit fart och den regionala tågtrafiken i RKM:s regi täcker nu en stor del av järnvägsnätet i Sverige.
Exempel på åtgärder - Pendlarens behov som kund synliggörs av TRV - Mera långsiktig kapacitets tilldelning - System mot system prövas samhällsekonomiskt för övergripande prioritering - Partnerskap mellan staten och regionerna på tydligare ömsesidiga villkor - Åtgärder för att stärka marknaden och öka investeringsviljan långsiktiga ansvarsförhållanden och spelregler
Antal kollektivresor år 2002=index 100 220 200 180 160 140 120 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB och Trafikanalys 13
Nettokostnad och antal resor år 2002=index 100 220 200 180 160 140 Nettokostnad Antal resor 120 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB och Trafikanalys 14
Bakgrund Nettokostnaderna för kollektivtrafik ökar betydligt mer än annan verksamhet i kommuner och landsting 200 190 180 170 Kollektivtrafik 160 150 140 130 Hela verksamheten 120 110 100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Uppdraget Vilka har de mest kostnadsdrivande komponenterna varit? Vad har kommunernas och landstingens kostnader för kollektivtrafik utöver bidrag till länstrafikbolagen bestått av? Varför har dessa kostnader ökat så snabbt? Ligger kostnadsökningarna i linje med de krav som ställs på kollektivtrafik och som regleras i lag och förordningar etc.?
De mest kostnadsdrivande komponenterna 2007-2012 Snitt per Perioden 2007 2008 2009 2010 2011 2012 år (%) (Mkr) THM/RKM-kostnad (Mkr) 26 735 29 041 27 805 29 846 34 090 36 497 6,4 9 762 Trafikintäkter (Mkr) 11 593 12 895 13 437 13 974 15 001 16 479 7,3 4 886 Trafiknetto (Mkr) -15 142-16 146-14 367-15 872-19 089-20 018 5,7-4 876 Bidrag från kn+lt (Mkr) 12 285 13 598 14 219 14 769 16 280 17 402 7,2 5 117 Övriga affärsintäkter 2 935 2 621 932 994 1 374 1 526-12,3-1 409 Bidrag staten/rikstrafiken 261 269 262 224 167 185-6,7-77 Resultat (Mkr) 339 342 1 046 115-1 268-906 -1 245 Nettokostnader NK (Mkr) 12 665 14 109 14 786 15 504 17 243 18 152 7,5 5 487 NK-kommun/ltbidrag (Mkr) 380 512 567 735 963 750 14,6 370 Slutsats: Det är THM/RKM- kostnaderna som i pengar räknat betytt i särklass mest för att kommunernas och landstingens nettokostnader har ökat. Bidragen till trafiken har ökat med 5,1 miljarder kronor medan övriga nettokostnader har ökat med 0.4 miljarder. Affärsintäkterna har sjunkit med 1,4 miljarder.
Vad är det som påverkar kostnadsutvecklingen? Utbudsförändringar Stigande faktorpriser (löner, bränsle, fordon etc.) Trafikmix (främst buss/tåg) Andra orsaker (t.ex. upphandlingseffekter)
Länsvisa jämförelser av kollektivtrafik (så kallade Öppna jämförelser ) Hur ser kollektivtrafiken ut i Sverige? Vad får man för pengarna? Vilken samhällsnytta ger den?
Nyckeltal som ger kunskap - Stärka den politiska styrningen. Vad får vi för pengarna? - Nettokostnaden per resa ökar - Samlande nyckeltal behövs med uttalat syfte att Stärka möjligheterna till budgetstyrning Öka kunskaperna om den samhällsnytta som kollektivtrafiken bidrar till
Varför jämföra? - Faktabaserad debatt - Vad får man för pengarna? - Satsar vi på rätt saker? - Hur ligger vi till? - Hur ligger andra till? - Goda exempel Hur har andra gjort? Skulle vi kunna göra så? - Jämförelserna ett komplement till de transportpolitiska målen, fördubblingsmålet och trafikförsörjningsprogrammen
Utgångspunkter - Begränsat antal indikatorer till att börja med - Basår 2012 ny lag, nya förutsättningar - Befintlig statistik med de brister som finns - Avgränsning den allmänna kollektivtrafiken och upphandlad trafik i nuläget - På sikt utöka antalet indikatorer - och förbättra statistiken. Trovärdighetsfråga för branschen att den statistik som används för att beskriva och analysera utvecklingen är enhetlig och tillförlitlig!
Områden för nyckeltal Tillgänglighet Kundnöjdhet Effektivitet Miljöpåverkan (Regionförstoring och tillväxt)
Utvalda ämnesområden - Utbud och resande fyra indikatorer (uppdelning buss/tåg) - Kundnöjdhet två indikatorer - Miljöpåverkan två indikatorer - Tillgänglighet en indikator - Ekonomi tre indikatorer - Regionförstoring och tillväxt utvecklingsområde
35 Beläggning (person-km per utbuds-km år 2012) 30 25 20 15 10 5 0 Källa: Trafikanalys 25
Skattesubvention per invånare 2012 kronor, allmän kollektivtrafik 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Källa: SCB 26
Kollektivtrafiken i samhällsplaneringen Planeringen av kollektivtrafiken på den regionala nivån i respektive län Den fysiska bebyggelseplaneringen sker inom kommunerna. Ambition ökad andel kollektivt resande -> nytillkommande bebyggelse måste planeras utifrån kollektivtrafikens förutsättningar.
FoU-projekt Kollektivtrafiken i samhällsplaneringen - Mål att skapa användbart planeringsverktyg - I de regionala kollektivtrafikprogrammen ge en bild av hur väl kommunernas fysiska planering stämmer med ambitionen att ge goda förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling. - I samarbete med RKM Uppsala och tre kommuner (Uppsala, Håbo, Enköping).
VTI-projekt Stärk kollektivtrafiken i översikts- och detaljplaneringen - Analysera hur kollektivtrafikens förutsättningar hanteras i konkreta planeringsprocesser - Öka kunskapen om vilka faktorer som avgör kollektivtrafikens utrymme - Bidra till att kollektivtrafiken får en mer styrande påverkan i planeringen. - Analys av konkreta fall, intervjuer Växjö, Karlstad och Kristianstad
Stärk kollektivtrafiken i detalj- och översiktsplaneringen Syftet med studien: att identifiera avgörande faktorer för en framgångsrik integrering av kollektivtrafik- och bebyggelse-planering. Frågeområden: - Målsättningar och visioner för kollektivtrafikens roll i stadsplaneringen? - Operationalisering av målsättningar i planeringsprocessen? - När och hur kommer kollektivtrafikfrågorna in i bebyggelseplaneringen? 30
Framgångsfaktorer för en integrerad bebyggelse- och kollektivtrafikplanering - Betydelsen av politiskt förankrade mål, visioner och strategier som operationaliseras - Kollektivtrafikfrågans roll och status hos aktörer som driver planeringen - Kommunikation och förankring genom hela processen - Samordning och lärande mellan olika kunskaper och perspektiv - Strategisk kapacitet att driva förändring 31
Gemensamt framtagna avtalsmallar kan minska kollektivtrafikens kostnader!
Kollektivtrafikens avtalsprocess - Tar tillvara branschens samlade erfarenheter - Modellavtal och kravbilagor för ökad standardisering av generella faktorer regional anpassning av trafik - Samverkansavtal för formaliserad dialog beställare entreprenör- väghållare/kommun m fl - Allt finns samlat och öppet på www.fordubbling.se
Branschöverenskommelser minskar osäkerhet hos båda parter - Minskad osäkerhet ger mindre riskpremier - Standardiserade villkor och specifikationer minskar tidskrävande arbete med egna förfrågningsunderlag - Standardiserade fordonskrav minskar fordonskostnader - Vedertagna villkor minskar risk för överklagan - Juridiskt granskade dokument minskar risk för överklagan
Arbete inom Partnersamverkan har lett fram till gemensamma mallar - Startade 2008 - Partssammansatt arbete Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Taxiförbundet och Svenska Bussbranschens Riksförbund SKL, Svensk Kollektivtrafik och Trafikverket - Flera modellavtal för olika typer av trafik - Gemensamma kravbilagor kring miljö, fordon, trygghet och säkerhet samt index - Juridiskt granskat - Förvaltas och utvecklas av en gemensam, partssammansatt Avtalskommitté - Materialet fritt tillgängligt på www.fordubbling.se
Gemensamma utmaningar kan hanteras i avtalen exempel: För få resenärer skapa drivkrafter att locka fler (incitaments- och koncessionsavtal) Anropsstyrd trafik där linjelagda tåg och stora bussar är omotiverade (avtal för anropsstyrd trafik) Osäkerhet om drivmedelstyper kräv energieffektivitet istället för specifika drivmedel (miljökravsbilagan) Få med infrastrukturhållaren i ett samverkansavtal och bygg infrastruktur för attraktiv och effektiv kollektivtrafik (samverkansavtal)