En begravningsplats vid Dragsgärdet

RAPPORT 2015:37 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 En begravningsplats vid Dragsgärdet Östergötland Norrköpings stad och kommun Drag 1, 3, 5 och 6 samt delar av fastigheterna Drag 2, Intaget 1 och Nordantill 1:1 Dnr 3.1.1-03436-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00340-2015 (SHMM) Christina Helander

RAPPORT 2015:37 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 En begravningsplats vid Dragsgärdet Östergötland Norrköpings stad och kommun Drag 1, 3, 5 och 6 samt delar av fastigheterna Drag 2, Intaget 1 och Nordantill 1:1 Dnr 3.1.1-03436-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00340-2015 (SHMM) Christina Helander En begravningsplats vid Dragsgärdet 1

STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@shmm.se e-post fornamn.efternamn@shmm.se www.arkeologiuv.se 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:37 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Christina Helander Foto Christina Helander, Annika Konsmar och Norrköpings stadsmuseum Tryck/utskrift Arkitektkopia AB, 2015 Omslagsbild Fängelset och disponentsvillan vid Motala ström. Från SV. U5363:1 Foto Annika Konsmar. 2 En begravningsplats vid Dragsgärdet

Innehåll Bakgrund och sammanfattning 5 Syfte 6 Metod och dokumentation 6 Kultur- och fornlämningsmiljö 6 Frågeställningar 12 Resultat 12 Gravar 12 Härd 12 Odlingsjord 12 Diskussion 16 Förmedling 17 Sammanfattning 17 Referenser 18 Litteratur 18 Arkiv 18 Administrativa uppgifter 19 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar 20 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar 22 En begravningsplats vid Dragsgärdet 3

Sankt Johannes 126:1 Sankt Johannes 126:1 Sankt Johannes 106:1 Sankt Johannes 105:1 Sankt Johannes 126:1 Sankt Johannes 104:1 Sankt Johannes 108:1 Sankt Johannes 98:1 Sankt Johannes 101:1 Sankt Johannes 96:1 Sankt Johannes 109:1 Sankt Johannes 112:1 Sankt Johannes 99:1 Sankt Johannes 107:1 Sankt Johannes 99:1 Sankt Johannes 97:3Sankt Johannes 97:2 Sankt Johannes 97:1 Sankt Johannes 111:1 Sankt Johannes 110:1 Norrköping 360 Norrköping 359 Sankt Johannes 127:1 Sankt Johannes 82:1 Sankt Johannes 81:1 Östra Eneby 2:1 Östra Eneby 2:2 Östra Eneby 74:2 Östra Eneby 3:1 Östra Eneby 94:2 Östra Eneby 94:1 Sankt Johannes 100:1 Sankt Johannes 114:1 Östra Eneby 4:1 Sankt Johannes 114:1 Sankt Johannes 114:1 Sankt Johannes 113:1 Sankt Johannes 113:1 Sankt Johannes 55:1 Fig 1. Fastighetskartan över Norrköping med utredningsområdet markerat med blått. Skala 1:10 000. Borg 189:1 Borg 110:1 Borg 143:2Borg 143:3 Borg 143:1 Borg 143:4 4 En begravningsplats vid Dragsgärdet

Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 En begravningsplats vid Dragsgärdet Bakgrund och sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamhet, UV, överfördes, enligt regeringsbeslut, till Statens historiska museer (SHMM) den 1 januari 2015. Verksamheten är en del av SHMM och har tills vidare namnet Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten. Samtliga ärenden som handlades av RAÄ, UV, däribland föreliggande, överfördes till Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, för slutförande. Med anledning av att Norrköpings kommun arbetar med detaljplan inom fastigheterna Drag 1, 3, 5 och 6 samt delar av fastigheterna Drag 2, Intaget 1 och Nordantill 1:1, Norrköpings stad och kommun, Östergötland, har Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, efter beslut den 10 november 2014 av Länsstyrelsen Östergötland, utfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, enligt 2 kap. 11 kulturmiljölagen (1988:950), KML. Utredningen utfördes inom området för Norrköpings gamla fängelse (RAÄ 107), byggt år 1790. Ytan omfattade knappt 30 000 m 2 inklusive bebyggda delar. Det togs upp 31 schakt vilka sammantaget omfattade en uppschaktad yta om 242 m 2. Det kunde konstateras 13 tydliga gravnedgrävningar med fyra, eventuellt fem, öst-västligt orienterade träkistor. Begravningsplatsen är endast ungefärligt avgränsad och omfattar efter utförd utredning cirka 965 m 2. Inom samma yta påträffades en möjlig härd. Gravarna har täckts över med fiberduk. Inom övriga utredningsområdet kunde konstateras att marken var mycket skadad, troligen avhyvlad och sedan täckt med utfyllnadsmassor. I några schakt fanns tunna linser kvar av odlingsjord men i de flesta schakt låg de påförda massorna direkt på den grusiga undergrunden. Om området för begravningsplatsen skall exploateras vidare föreslår Statens historiska museer, Arkeo logiska uppdragsverksamheten, att det först utförs en arkeologisk förundersökning av begravningsplatsen med syfte att avgränsa, datera och karaktärisera den. Ansökan om tillstånd enligt 2 kap. 13 Kulturmiljölagen (1988:950), KML, ställs till Länsstyrelsen Öster götland, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. En begravningsplats vid Dragsgärdet 5

Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 1, är att genom kart- och arkivstudier, där äldre kartmaterial, fornminnesregistret (FMIS), relevant litteratur och arkeologiska rapporter studeras, skapa en bild av fornlämningar och fornlämningsmiljön i området för berörda fastigheter. Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 2, är att med hjälp av grävmaskin ta upp sökschakt för att klarlägga om det planerade arbetsföretaget berör lagskyddade fornlämningar. Resultaten skall kunna ligga till grund för Norrköping kommuns vidare planering samt för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och för kommande beslut enligt 2 kap. 13 kulturmiljölagen (1988:950), KML. Metod och dokumentation Schakten togs upp med hjälp av grävmaskin och marken banades av ner till anläggningsnivå eller orörd mark där handredskap tog vid. Schakten och anläggningarna har mätts in digitalt med RTK-gps och sedan beskrivits, fotograferats och registrerats. Den digitala informationen lagras i AU:s digitala dokumentationssystem Intrasis (www.intrasis.com). Kultur- och fornlämningsmiljö Kvarteret ligger strax väster om fornlämningsgränsen för Norrköpings stad, RAÄ 96. I söder gränsar området till Motala ström och i norr avgränsas området mot Matteus kyrkogård av Dragsgatan, som var den gamla landsvägen mot Himmelstalund och Linköping. I öster finns bebyggelse och i väster grönområden (se fig 1). Motala ström anses vara en av de faktorer som i hög grad påverkat etableringen och utvecklingen i Norrköpingsområdet. Strömmen har sannolikt fungerat som en viktig kommunikations- och transportled, vilken bundit samman Götalands inland med Östersjön. Då strömmen har flera fall, ibland på så mycket som 18 meter, var den ofarbar ungefär mellan Drag och Knäppingsborg och det var nödvändigt med omlastning. Därmed växte ett antal naturliga kontrollpunkter fram och Drag, som ligger vid det första fallet, har varit en sådan (Elfstrand 1998). Tidigare arkeologiska undersökningar i närområdet har till exempel skett i kvarteret Drag 7. Förutom en stenkällare, sannolikt från 1800-talets senare del, kunde förundersökningen visa att delar av slänten ner mot Motala ström under sen tid har fyllts ut med stora mängder utfyllnadsmassor som ibland är upp till 2,5 meter tjocka (Lindeblad 2006). Även en undersökning i kvarteret Oron, som ligger öster om Drag, visade att området ner mot Motala ström hade schaktats ner i botten och sedan fyllts ut (Feldt 1990; Lindgren-Hertz 1998). En antikvarisk kontroll i Dragsgatan i samband med ledningsdragning visade inget av arkeologiskt intresse (ÖLM Dnr: 326/93). Däremot har muntliga uppgifter gjort gällande att människokranier påträffats vid olika kabeldragningar, men deras placering och sammanhang är oklara. Det topografiska läget, ett söderläge mot Motala ström och en nivå över havet på omkring 27 meter, är gynnsamt ur ett förhistoriskt boplats- eller gravperspektiv, från bronsålder och framåt (se framsidan). Till exempel visar fynd av en spiralornerad avsatsyxa från äldre bronsålder funnen ute i Motala ström, och ett par kokgropar från samma tid funna i nuvarande Kungsgatan, på närvaro från perioden (Nilsson 2005:426ff ). År 1318 omnämns för första gången kvarnar i Norrköping (Lindeblad 2008:33), men det var inte förrän år 1384 som staden fick stadsprivilegier. 6 En begravningsplats vid Dragsgärdet

Fig 2. På en karta från år 1695 ligger utredningsområdet i den sydöstra delen av det så kallade Dragsgärdet, med stadens jordar (LSA D75-1:5). En begravningsplats vid Dragsgärdet 7

Utredningsområdet har ett intressant läge även betraktat utifrån senare perioder, från medeltid och fram i modern tid, då det ligger omedelbart utanför den medeltida och tidigmoderna staden. På 1636 års karta, en jordebokskarta som visar åkermarkens utbredning vid denna tid, utgjordes platsen av det som kallades stadens jordar. På kartan från 1695 syns jordarna och Drags kvarn (se fig 2). Stadens jordar omfattade stora brukade ytor som var mycket viktiga för stadsbornas försörjning. En av de största jordarna var det så kallade Dragsgärdet (Nilsson 2014). Stadens jordar avskildes från stadens tomter av stadens plank och på exempelvis 1879 års karta är området lokaliserat sydväst om Plankgatan, det vill säga platsen för planket. Söder om platsen, invid strömmen, fanns Gryts och Drags kvarnar, vilka sätts i samband med Norrköpings tidiga industrialisering (Broberg 1984; Lindeblad 2006:47). Vid strömmen etablerades med tiden ytterligare industrier som Drags manufakturer och Holmens bruk. Utredningen utfördes inom området för Norrköpings fängelse. Det byggdes ursprungligen som ett så kallat spinnhus, en straff- och arbetsinrättning för kvinnor. Det har funnits ett par spinnhus i Norrköping. Det tidigaste fanns en kort tid på 1600-talet, därefter anlades ett andra spinnhus år 1742 på Skeppsholmen. Spinnhuset på Skeppsholmen drevs av en arren dator, Urlander, som använde arbetskraften i sin textilfabrik i Drag. När spinnhuset förföll under andra delen av 1700-talet började den nuvarande fångvårdsanstalten år 1787 att byggas vid Dragsgärdet och år 1790 stod den klart för inflyttning (se fig 3; Söderberg 1968:126). Placeringen av det nya spinnhuset var inte slumpmässigt. Läget vid Drags fabriker var välvalt eftersom det var dit garnet skulle, men även den tidens nya syn på fångvården i upplysningens anda spelade roll. De äldre spinnhusen hade legat på Saltängen, en stadsdel som inte bara var fattig utan också träskartad och därmed ohälsosam. Detta, tillsammans med byggnadernas låga standard, trångboddheten och bristfälliga sanitära förhållanden, medförde både sjukdomar och höga dödstal. Det nya fängelset, däremot, låg på en höjd och Motala ströms vatten hade ännu inte smutsats ner av stadens alla utsläpp. Kost och hygien var något bättre än tidigare och lokalerna mer ändamålsenliga (Horgby 1990:4ff; Söderberg 1968:126ff ). Fig 3. Spinnhuset. Publicerad med tillstånd av Norrköpings stadsmuseum. 8 En begravningsplats vid Dragsgärdet

Fig 4. På kartan från 1879 syns en gång eller liknande markerad. Den går även igen på senare kartor. En begravningsplats vid Dragsgärdet 9

Fig 5. Pestkyrkogården och Lilla Lund markerade på en karta från år 1930. 10 En begravningsplats vid Dragsgärdet

Inom området har fängelset byggts till i flera etapper och byggnader har tillkommit och rivits. År 1817 byggdes de två flyglarna och 1847 förlängdes de (Horgby 1990:13ff ), 1896 byggdes en envånings verkstadsbyggnad som sammanband den östra och den västra flygeln (Horgby 1990:26). Mellan denna och strömmen fanns en liten smedja jämte en byggnad med tvättstuga och såpkokeri, och vid stranden en siminrättning (Horgby 1990:42ff ). Några uppgifter om begravningsplats har inte kunnat beläggas men vid sitt besök i fängelset år 1798 beskriver vice pastor Hans Olaf Sundelius bland annat Tomten ikring hus och gård borde vara tillräcklig för trädgårdar åt betjäningen, men hela rymden, begravningsplatsen inberäknad, utgör icke ett tunnland (Horgby 1990:9). Även om det diskuterats om att en ny kyrkogård skulle anläggas utanför staden sedan 1782, borde det inte vara Matteus kyrkogård, som idag ligger norr om fängelseområdet, som Sundelius avsåg, eftersom den inte togs i anspråk förrän år 1811 (Cullberg 1968:149). På några av kartorna (se fig 4) finns något som liknar en öst-västligt markerad gång, som överensstämmer med platsen där begravningsplatsen påträffades. Om den är en rest av en struktur som på något sätt har haft med begravningsplatsen att göra är för tidigt att säga. I fängelseprästens anteckningar från tiden 1847 till 1894 omnämns både dop och begravningar, men var själva jordfästningen förättades framkommer inte. Antalet begravningar har varierat från ett par till upp mot 12 individer per år (Prästens anteckningar 1847 1894). Dragsgärdet har pekats ut som platsen för den pestkyrkogård som användes när Norrköping drabbades av sjukdomen åren 1710 1711 och nästan hälften av stadens befolkning omkom. Pestkyrkogården skulle ha omfattat området kring vägen från nuvarande fångvårdsanstalten, till Himmelstalunds brunnssalong, alltså i närheten av krematoriet (Malmberg, 1984:70). På kartorna från 1715 (D75-1:8), 1720 (D75-1:10) och 1930 (karta över Norrköping. John E. Pettersson), finns pestkyrkogården markerad, men då knappt 400 meter väster om utredningsplatsen (se fig 5). Även grannfastigheten väster om fängelseområdet, Drag 6, har ingått i utredningen och omfattade 5 300 m 2. Här lät Drags fabriker år 1862 anlägga Lilla Lund, en av de arbetarbostäder som var avsedda för arbetarfamiljer med barn (se fig 5 och 6). Det var ett stenhus i två våningar som omgavs av trädgårdstäppor (http://runeberg.org/ski/norrkoping/0190. html). Byggnaden syns på ett flertal kartor och stod kvar fram till 1900-talets mitt. Fig 6. Arbetarbostaden Lilla Lund. Troligtvis fotograferat från sydost, från fängelseområdet. Publicerat med tillstånd av Norrköpings stadsmuseum. En begravningsplats vid Dragsgärdet 11

Frågeställningar Inför utredningen inom fastigheterna Drag 1, 3, 5 och 6 samt delar av fastigheterna Drag 2, Intaget 1 och Nordantill 1:1 ställdes två frågor: 1. Finns det gravar? 2. Finns äldre bevarade kulturlager eller anläggningar? Resultat Det togs upp sammanlagt 31 schakt över ytan (bilaga 1 och fig 7). I den nordvästra delen av området, på båda sidorna av fängelsemuren, påträffades fornlämning i form av en begravningsplats. Begravningsplatsen är endast ungefärligt avgränsad och omfattar efter utförd utredning cirka 965 m 2. Begravningsplatsen borträknat, kunde konstateras att marken inom övriga utredningsområdet var mycket skadad, troligen avhyvlad och sedan täckt med massor. Massorna innehöll keramik, kritpipsskaft, porslin, tegel och glas av 1700-tals-karaktär till sammans med yngre metallskrot, glas och kapsyler. I några schakt fanns tunna linser kvar av den odlingsjord som sannolikt är den som syns markerad på de historiska kartorna från mitten av 1600- talet och framåt. I de flesta schakt låg de påförda massorna direkt på den grusiga undergrunden. Gravar Inom begravningsplatsen påträffades 13 tydliga gravnedgrävningar (bilaga 2 och fig 8), vilka har täckts över med fiberduk. I nedgrävningarna avtecknades fyra eller eventuellt fem, träkistor med en öst-västlig orientering (se fig 9 och 11). Nedgrävningarna blev synliga cirka 0,5 meter under asfaltsytan och bärlagret. Undergrunden utgjordes här, till skillnad från nästan hela övriga utredningsytan, av siltig sand. Nedgrävningarna påträffades i schakten OS200, OS387, OS690 och OS754, som låg öster om fängelsemuren, och eventuellt också i OS570 som låg invid och väster om fängelsemuren och på den fastighet som idag används av Svenska kyrkan, Drag 6. Även i OS690 och OS754 fanns nedgrävningar där träkistor kunde anas (se fig 10). Härd I schakt OS570, som låg väster om fängelsemuren och inom fastigheten Drag 6, påträffades en möjligen förhistorisk härd, A597. Den bedöms ha varit rund med ett innehåll av sot, kol och skärviga stenar. Den var endast delvis framtagen då den fortsatte in i schaktkanten. Den uppskattas ha varit omkring 0,9x0,9 meter stor (se fig 12). I samma schakt fanns också fragment av diken och en mycket skadad stensyll men i övrigt tydde allt på att marken skadats av tidigare markingrepp. Odlingsjord Sporadiskt över ytan fanns tunna linser av odlingsjord som var gråbrun, sandig och förutom något enstaka fynd, väldigt ren. Den var som tjockast någon knapp decimeter och låg direkt på den rödbruna, grusiga undergrunden. En typ av undergrund som tyvärr är mycket ogynnsam för studier av olika brukningsmetoder eftersom spadstick och årderspår inte bevaras. Sannolikt är det rester av den jord som syns markerad på de historiska kartorna från mitten av 1600-talet och framåt. 12 En begravningsplats vid Dragsgärdet

6495050,000000 567920,000000 567960,000000 568000,000000 568040,000000 568080,000000 568120,000000 6495000,000000 X 6495000 Y 567920 6495000,000000 6494950,000000 516 541 387 652 690 754 570 200 343 622 400 318 426 442 626 328 411 746 6494950,000000 6494900,000000 1000012 566 457 562 300 6494900,000000 504 307 6494850,000000 496 500 6494850,000000 6494800,000000 461 469 492 477 X 6494800 Y 568080 6494800,000000 Teckenförklaring SymbolId Utredningsområde 6494750,000000 0 10 20 30 40 Meter SymbolId Schakt Kyrkogard, ungefärlig utbredning 6494750,000000 567920,000000 567960,000000 568000,000000 568040,000000 568080,000000 568120,000000 Fig 7. Plan med schakten. En begravningsplats vid Dragsgärdet 13

6494960,000000 6494966,000000 6494972,000000 6494978,000000 6494984,000000 218 567991,000000 567982,000000 A702 694 706 X 6494966 A713 567982,000000 567991,000000 734 716 758 568000,000000 Teckenförklaring 567973,000000 567964,000000 A391 A395 SymbolId Utredningsområde SymbolId Schakt Kyrkogard, ungefärlig utbredning SymbolId Nedgrävning SymbolId Kista SymbolId Härd 568000,000000 249 233 227 Y 567991 212 277 A290 A605 X 6494984 A597 0 5 10 15 Meter 567973,000000 567964,000000 Y 567964 6494984,000000 6494978,000000 6494972,000000 6494966,000000 6494960,000000 Fig 8. Plan över den ungefärliga ytan med gravar. Nedgrävningarna är markerade med orange, kistorna med brunt och den eventuella härden med svart. 14 En begravningsplats vid Dragsgärdet

Fig 9 (ovan t v). Nedgrävningarna A212, A277, A249, A233, A227 och A218. Fotot är taget från öster mot den västra fängelsemuren. U-5363:4. FOTO ANNIKA KONSMAR. Fig 11 (ovan t h). Nedgrävningarna A694 med kistan A702 och nedgrävningarna A716 och A734. Den senare sannolikt en sentida nedgrävning. U-5363:6. FOTO CHRISTINA HELANDER. Fig 10 (t v). Nedgrävning A277 och kistan A290. Invid tumstocken anas lite av skallen. Fotot är taget från norr. U-5363:5. FOTO CHRISTINA HELANDER. Fig 12 (t v). Härden, A597 och en eventuell grav, A605. U-5363:2. FOTO CHRISTINA HELANDER. En begravningsplats vid Dragsgärdet 15

Diskussion Efter avslutad utredning kan det konstateras att det finns en begravningsplats i fängelseområdets nordvästra del, invid muren och på parkeringsplasten, liksom möjligen invid fängelse muren i det nordöstra hörnet av kyrkans mark, Drag 6. Vilka dessa människor var, och varför de begravts här, kan eventuella senare arkeologiska undersökningar sannolikt visa. En teori är att de är offer för någon av de pester som drabbade Norrköping, antingen på 1620-talet eller på 1710-talet. Det finns en pestkyrkogård markerad på de äldre kartorna, men betydligt längre västerut än denna. Ett annat alternativ är att det skulle kunna röra sig om en begravningsplats för avlidna interner från fängelset. Något som talar emot detta är att det saknas såväl skriftliga belägg som markeringar på någon karta för en sådan. Det förekom välgörenhet till fattighjonen på spinnhuset från både fabrikörerna och besökande i form av sjukhjälp, beklädnad och helgbespisning (Söderberg 1968:130), men inget står om eventuella begravningskassor. En möjlig begravningsplats för internerna skulle annars kunna ha varit fattigkyrkogården som i Norrköping låg där en gång S:t Johannes kyrka fanns, idag Hörsalsparken. Efter år 1811 borde det även ha varit rimligt att begravas på Matteus kyrkogård. Från spinnhuset i Göteborg finns uppgifter om att de avlidna fångar som inte hade anhöriga som kunde betala begravningen, skickades till Karolinska Institutet (grundat 1810) för att användas i forskning och i undervisning. De som hade anhöriga som kunde betala en begravning kunde till exempel få vila på fattigkyrkogården som låg intill spinnhuset (http://www.alltidgot.com/spinnhuset-vid-svingeln/). Innan 1797 begravdes farsotsoffer och fattig hjon i utkanten av staden Göteborg, sedan utsågs Fattighusängen på Stampen som plats för den nya begravningsplatsen. Den låg intill Sankt Johanni kyrkogård, tidigare Fattighuskyrkogården (von Mentzer 1994:160). Ett tredje alternativ är att gravarna har ett helt annat och för oss ännu okänt sammanhang. Gällande det övriga området är det sannolikt att jorden i områdets norra del, framför fängelsebyggnaden, har hyvlats av för att ytorna skulle kunna stabiliseras, kanske inför asfalteringen. Delar av odlingsjorden kan också ha använts som utfyllnadsmaterial i sydsluttningen ner mot Motala Ström. Även resultatet av utredningen på kyrkans mark (Drag 6) tyder på att området hyvlats av eftersom frånvaron av raseringsmassor från de rivna arbetarbostäderna vid Lilla Lund var påtaglig. Området söder om fängelsets huvudbyggnad, mot strömmen, har utsatts för flera stora markingrepp, både i form av bortschaktning av mark och i form av påfyllnad av andra massor. Spår efter denna verksamhet har tidigare konstaterats vid andra arkeologiska undersökningar i närheten, som till exempel vid kvarteren Drag 7 och Oron. I områdets östra del, vid de båda murarna, liksom inne på gården, var marken skadad av flera kabeldragningar och av en bred vattenledning. Det bedöms som osannolikt att fornlämning finns kvar inom den del av området som inte markerats som begravningsplats, eftersom de sentida massorna i hög grad låg direkt på orörd mark. Endast i några fall kunde tunna linser av odlingslager konstateras, vilket skulle kunna vara rester av stadens jordar. Den här typen av grusig undergrund, och som dominerar i området, ger mycket dåliga förutsättningar för att odlingsspår i form av årderspår eller spadstick ska kunna bevaras. Inte heller övriga området inom Drag 6 bedöms innehålla fornlämning. 16 En begravningsplats vid Dragsgärdet

Förmedling Den 5 mars 2015 besöktes utredningen av Norrköpings Tidningar och Folkbladet samt NT 24 och Östnytt. En artikel kommer att publiceras i den populära tidsskriften Arkeologi i Östergötland 2015. Sammanfattning Om området för begravningsplatsen skall exploateras vidare föreslår Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten att det först utförs en arkeologisk förundersökning av begravningsplatsen med syfte att avgränsa, datera och karaktärisera den samt bedöma skelettmaterialets bevarandegrad. Ansökan om tillstånd enligt 2 kap. 13 Kulturmiljölagen (1988:950), KML, ställs till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Linköping i april 2015 Christina Helander En begravningsplats vid Dragsgärdet 17

Referenser Litteratur Broberg, B. 1984. Norrköping. Medeltidsstaden 50. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Elfstrand, B. 1998. Torrläggning i Motala Ström. Arkeologisk specialinventering. Motala Ström, strömfåran i jämnhöjd med Norrköpings kriminalvårdsanstalt och mot öster fram till Hästskodammen vid Gamlabro, Matteus församling, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Linköping 1998:37. Feldt, L. 1990. Besiktning, Kv Oron (Bredgatan) Norrköping, Östergötland. Östergötlands museum. Dnr: 236/91. Gullberg, E. 1968. Norrköpings kommunalstyrelse 1719 1862. Norrköpings historia 8. Stockholm. Horgby, B. 1990. Ett spinnhus blir riksanstalt. Norrköpings fängelse under 200 år. Lindeblad, K. 2006. Kvarteret Drag 7. Norrköping stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst Rapport 2006:24. Lindeblad, K. 2008. Landskap och urbanisering. Östergötland ur ett centralortsperspektiv 700 1550. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar. Lund Studies in Historical Archaeology 10. Skrifter nr 74. Linköping. Lindgren-Hertz, L. 1998. Del av Nordantill 1:1, uppströms kv Kåkenhus. Norrköpings stad och kommun. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Linköping 1998:3. Lst dnr: 220-6358/93. Slutanmälan rörande Dragsgatan (Brunnssalongen Holmen). Östergötlands länsmuseum. Malmberg, A. 1984. Stad i nöd och lust. Norrköping 600 år. Norrköping. Nilsson, P. 2005. Om boplatslokalisering inom Bråbygdens hällristningsområden. I: Goldhahn, J. (red). Mellan sten och järn, del II. Göteborg. Nilsson, P. 2014. Norrköpings resecentrum och Butängen. Arkeologiskt kulturhistoriskt planeringsunderlag. Riksantikvarieämbetet, PM, UV Öst 2014:2. Söderberg, T. 1968. Norrköpings ekonomiska och sociala historia 1719 1870. Norrköpings historia 7. Stockholm. von Mentzer, K. 1994. Äldre kyrkogårdsmiljöer i Göteborg. I: Söderpalm, K. (red). Dödens riter. Stockholm. Arkiv FMIS, RAÄ, Stockholm. http://runeberg.org/ski/norrkoping/0190.html http://www.alltidgot.com/spinnhuset-vid-svingeln/ Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) D75-1:d4:6 7. 1636. Geometrisk ägoavmätning. Upprättad av Johan de Rogier. D75-1:5. 1695. Lådakt och låda 44 m m av stadens ägor. Upprättad av Jacob Johansson Vernsten. D75-1:8. 1715. Tvistepark mellan Himmelstalund och Ö Eneby socken. Upprättad av Sven Ryding. D75-1:10. 1720. Grundritning på nya byggnadsplatsen. Upprättad av Sven Ryding. 18 En begravningsplats vid Dragsgärdet

Stadsarkivet i Norrköping Karta över Norrköping. 1930. John E. Pettersson. Karta över Norrköping. 1879. Upprättad och utgiven av Norrköpings stads byggnadsnämnd. Alfred Rudolf Lundgren. Norrköpings stadsmuseum Prästens anteckningar åren 1847 1894. Spinnhuset. Teckning i prästens anteckningar åren 1847 1894. Lilla Lund. Fotografi. Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Norrköping Socken: Plats: Drag 1, 3, 5 och 6 samt delar av fastigheterna Drag 2, Intaget 1 och Nordantill 1:1 Undersökningens mittpunkt: X6494916, Y568020 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: Riksantikvarieämbetet dnr: 3.1.1-03436-2014 Statens historiska museer dnr: 5.1.1-00340-2015 Länsstyrelsen dnr: 431-7098-14 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2014-11-10 Projektnummer: 12947 Intrasisprojekt: UV2014:167 Rapportnummer: 2015:37 Ansvarig arkeolog: Christina Helander Personal: Annika Konsmar Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Norrköpings kommun Undersökningstid: 2015-03-02 2015-03-06 Undersökningsområde: 29 183 m 2 Undersökt yta: 242 m 2 Arkivhandlingar: Inga arkivhandlingar Fynd: Inga fynd Foto: Unr: 5363:1 8 En begravningsplats vid Dragsgärdet 19

Bilaga 1. Schaktbeskrivningar ID Djup (m) Jordkaraktär i botten Beskrivning Area Höjd 200 0,45 Sand I schaktet fanns flera nedgrävningar för gravar. Under asfalten och bärlagret påträffades ett tunt lager som tolkades som en markhorisont. Det var cirka 0,05 meter tjockt men svårbedömt då gravnedgrävningarna var grävda genom detta. Under markhorisonten och nedgrävningarna vidtog gulaktig sand som bedöms vara undergrunden. Schaktets bottenmått är 30,5 m ö h. 300 0,4 Rödbrunt grus Under gräsmattan tog ett mörkbrunt, humöst lager med fynd i form av keramik, järnskrot, tegel och fönsterglas vid. I den norra delen av schaktet, i östvästlig riktning, gick ett äldre, icke utmarkerat, rör. I schaktet fanns en större, cirka 1x1 meter stor, grovt tillhuggen sten, troligen någon slags syllstensten. Det fanns inga andra stenar i anslutning till denna, så dess sammanhange är oklart. 307 0,4 Rödbrunt grus Schaktets fyllning bestod av ett brunt humöst lager med inslag av fynd. Marken var ojämn och sluttade år söder. Nedgrävningar för flera ledningar skymtade. I den väatra delen fanns ett möjligt stolphål men det låg i det som tolkats som ett påfört lager. 318 0,5 I schaktets östra del fanns ett otolkat lager bestående av tunn, svart siltig sand med kol och yngre rödgods i. I övrigt fanns inget i schaktet förutom bärlager. 21,195 31,214 10,362 43,128 13,448 31,46 12,137 31,074 328 0,6 Schaktets bottenmått är 30,5 m ö h. 16,521 31,433 343 0,7 Rödbrunt grus Schakt parallellt med fängelsemuren. Under gräset vidtog det mörkbruna, fyndförande påförda lagret. I dess östra del syntes nedgrävningskanten för fängelsemuren. Den skar utfyllnadslagret och var fylld med sand. 387 0,25 Gravar påträffades cirka 0,25 till 0,3 meter under gräsnivån. Ovanför gravarna fanns en cirka 0,05 meter tjock grusläggning. 400 0,78 Rödbrunt grus I schaktet fanns två påförda lager varav det under låg direkt på den rödbrunda grusiga undergrunden. Schaktet togs upp där stadsjorden legat och frånvaron av odlingsjord tyder på att ytan vid något tillfälle har hyvlats av. Ytan har varit parkmark. 411 1,2 Rödbrunt grus Schaktet låg norr om huvudbyggnades östra del och söder om muren. Marken var omgrävd och igenfylld. Området var skadat av flera kabeldragningar. Den grusiga undergrunden tog vid cirka 0,5 meter under asfalten. 426 0,75 Rödbrunt grus I schaktet fanns två påförda lager och ett som skulle kunna utgöra en lite bättre bevarad del av ett odlingslager. Schaktet togs upp där stadsjorden legat och frånvaron av odlingsjord tyder på att ytan vid något tillfälle har hyvlats av. Ytan har varit parkmark. 442 0,6 Rödbrunt grus Schakt i parkdel. Det påförda raseringslagret som förkom i de flesta schakt fanns även här, direkt på den rödbruna, grusiga undergrunden. 457 0,35 Rödbrunt grus I schaktet fanns dels det mörkbruna påförda lagret, 0,15 meter tjockt) med innehåll av diverse raseringsmaterial samt ett cirka 0,13 meter tjockt grått, minerogent, sandigt lager som skulle kunna vara någon form av odlingsrest. 461 0,85 Berg Schaktet togs upp precis intill fängelsemuren i söder och cirka fem meter norr om Motala ström. Det mörkbruna, fyndförande påförda lagret (A473) låg direkt på berget. 469 0,85 Berg Schaktet togs upp precis intill fängelsemuren i söder och cirka fem meter norr om Motala ström. Det mörkbruna, fyndförande påförda lagret låg direkt på berget. Här trycktes även vatten från strömmen upp. 477 0,4 Berg Schaktet togs upp precis intill fängelsemuren i söder och cirka fem meter norr om Motala ström. Det mörkbruna, fyndförande påförda lagret låg direkt på berget. 492 0,3 Ej i botten Schaktet togs upp precis intill fängelsemuren i söder, cirka fem meter norr om Motala ström och så nära muren i öster det gick att komma. Nedgrävningskanten för fängelsemuren låg dikt an en stenrad, som eventuellt kan ha utgjort en kajkant. Området var smalt och det gick inte att tag upp mer yta. 496 1,2 Rödbrunt grus Schaktet togs upp i en gräsklädd sydslänt väster om fängelset. Under gräset fanns ett 0,21 meter tjockt, rent sandlager och därefter det mörkbruna, fyndförande påförda lagret med en tjocklek på 0,9 meter. 500 Ej i botten Fyllningen liknade den i OS496, men här fanns flera kablar varför schaktet inte grävdes i botten. 504 0,77 Ej i botten I schaktet gick ledningar, i övrigt samma mörkbruna lager (A508) som i övriga schakt i slänten. 7,05 30,39 2,91 31,314 3,019 30,78 9,061 29,322 4,27 30,166 9,548 29,99 5,697 30,203 3,331 19,877 3,748 20,896 2,446 25,624 5,469 25,743 3,066 22,928 2,822 22,774 3,08 29,467 20 En begravningsplats vid Dragsgärdet