Protokoll Gasmarknadsrådet 4 mars 2015 Tid 10.00 15.30 Plats Swedegas, Kilsgatan 4, Göteborg Närvarande Johan Zettergren Swedegas AB (ordförande) Swedegas AB (sekreterare) Mattias Wesslau Swedegas AB Geir Sjöholm Swedegas AB Linus Hellman Swedegas AB Michael Pellijeff Energimyndigheten Linda Eriksson - Energimyndigheten Maria Malmkvist Energigas Sverige Anders Falk Energimarknadsinspektionen Bernt Svensson Kraftringen Nät AB Gunnar Backsund Göteborg Energi AB Reine Spetz Borealis AB Lars Göransson Öresundskraft AB Finn Jagd Larsen Dong Energy A/S Karin Lundqvist St1 Magnus Hedgran Göteborg Energi Gasnät AB Lars Lindström Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB Mathias Edstedt Stockholm Gas AB Paul von Heiroth - Modity Energy Trading AB Camilla Mejdahl Jeppesen Energinet.dk Tedh Stjärnborg E.ON Gas Sverige AB Dagens gäst Jeppe Danø Energinet.dk Frånvarande Mattias Johansson Fordonsgas Sverige AB Håkan Rannestig Öresundskraft AB Vibeke Grum-Schwensen Dong Energy A/S Carolina Wistén Dong Energy AB Michael Bayer E.ON Gashandel Sverige AB Roland Schädlich Perstorp AB Emma Wrege Varberg Energi AB 1
Elin Sundström E.ON Gas Sverige AB Alexander Johannesson Kraftringen Nät AB 2015-03-19 1. Introduktion/Godkännande av dagordningen Johan Zettergren förklarade dagens möte öppnat och hälsade deltagarna välkomna. Dagordningen godkändes. 2. Anteckningar från föregående möte I föregående protokoll, punkt 3, diskuterades det hur man skulle gå vidare med en kommunikationsövning och detta arbete pågår fortfarande. Det är Energimyndigheten och Swedegas som bereder denna fråga. Beträffande Hyper 3, också under punkt 3, så har både en kommunikations- och en reduktionsövning ägt rum under december 2014. 3. Försörjningstrygghet 3.1 Energimyndigheten informerar Michael berättade om Energimyndighetens arbete 2015 där en ny frånkopplingsmodell för skyddade kunder har tagits fram. Mer information om detta kommer senare. Tillsynsarbetet kommer att fortsätta under 2015. Ukraina och Ryssland fortsätter förhandla och länderna kom tillsammans med EU nyligen överens om att fortsätta med det pågående vinteravtalet t.o.m. 31 mars. Det planeras även för ett sommaravtal. Kommissionen kommer föreslå en agenda och bjuda in representanter från Ukraina och Ryssland innan utgången av mars. Det är framförallt i de östra regionerna, Donetsk och Luhansk, som det råder osäkerhet. Inget nytt om det gamla avtalet mellan länderna som ska avgöras genom skiljeförfarande i Stockholms tingsrätt och detta kommer troligen ske inom 2016. Kommissionen har presenterat ett ramverk för en Energiunion inom EU. Detaljer arbetas nu fram och ett förslag på åtgärder ska presenteras för de 28 medlemsländerna. Den tydligaste och viktigaste punkten är: 2
2015-03-19 Solidaritetsklausul Beroendet av import från enstaka leverantörer och grannländer ska minskas. Förtroendet mellan länder ska stärkas och en bättre insyn när EU-länder köper energi från länder utanför EU. I samband med Energiunionen diskuterades det om eventuella framtida regioner, t.ex. en gemensam marknad Sverige/Danmark. Flera av deltagarna påpekade det naturliga för Sverige att samarbeta med Danmark såsom idag. Magnus Hedgran påpekade att då Sverige och Danmark har olika lagstiftningar så man ska vara observanta på vår nationella suveränitet. Linda berättade om arbetet vid försörjningskrisövning. Hyper3-testet var en liten övning men kommande övning kommer vara mer storskalig och Linda påpekade att alla är välkomna att delta. 21 april kommer det att utföras koordinering av företagens krisplaner. Se bilaga 1 för presentation. 3.2 SoS Geir berättade om stormen Egon som drog in över södra Sverige lördagen den 10 januari. Stormen spelade i en högre division än Alexander och Svea, säsongens första två namngivna oväder. Egon kan dock inte jämföras med stormen Gudrun som passerade för nästan på dagen tio år sedan. Med 70 000 strömlösa hushåll och orkanbyar på många håll längs Götalands kuster, så kan Egon närmast jämföras med stormarna Simone och Sven i oktober och december 2013. Den högsta byvindhastigheten rapporterades från Väderöarna med 40 m/s. Orkanbyar högre än 32,7 m/s förekom vid många kuststationer. Energinet.dk lämnade följande information från stormen Egon: Tyra plattform stängde produktionen den 9 januari p.g.a. höga vågor. Gaslager Lille Torup och framför allt Stenlille försedde Danmark och Sverige med gas under stormen. Någon import från Tyskland var inte aktuellt. Det exporterades t.o.m. gas till Tyskland under större delen av stormen. Egons påverkan på Swedegas var i princip ingen alls. Några strömavbrott på tre stycken MRstationer under kvällen/natten. Batteribackup finns på alla MR-stationer så att mätvärden och larmfunktioner kan skickas till SCADA-systemet. Inga kunder påverkades av stormen. Det påpekades att högt vattenstånd skapar successivt stora bekymmer på elsidan. Se Geirs presentation, bilaga 2. 3
4. Systembalansansvar 2015-03-19 Alexander redovisade statistiken beträffande Swedegas systembalansansvar. Se bilaga 3 för detaljerad information. 5. sinformation 5.1 Aggregerad bild Sverige Mattias beskrev Swedegas aggregerade bild över gasmarknadens utveckling. Se bilaga 4 för information. 5.2 Detaljerad bild av Göteborg Energi Gunnar Backsund förklarade marknadsbilden ur sin synvinkel genom sin presentation Transportkundens reflektioner. Gunnar inledde med en bild på gasnätet i Göteborg som har en maximal gaseffekt på 900 MW och en maximal fjärrvärmeeffekt på 1500 MW. De största anläggningarna presenterades. Gunnar gick sedan in på bokningsförfarandet och gav exempel på hur transportkapacitetsbokningar kan se ut. Tre varianter presenterades där man kunde se utfallet för januari: - Maximalt utnyttjad bokning. Kostnad: 29,1 SEK/MWh - Verkligt utfall januari. Kostnad: 56,4 SEK/MWh - Ett möjligt scenario vid överuttag. Kostnad: 62 SEK/MWh Gunnar konstaterade att gastransporten är mycket dyrare än i Danmark. Dagens transporttariff medför höga kostnader när det är svårt att förutse kapacitetsbehovet. Det är viktigt att gas inte konkurreras ut p.g.a. prisbildningen utan att man tar vara på gasens styrka: stora volymer på kort tid. Kortare produkter skulle kunna vara en väg för att stimulera mer gasanvändning vilket passar ihop med gasens flexibla roll bland de olika energislagen. En kommentar som nämndes var att kortare produkter kan vara relevant om de i sig skulle påverka volymerna positivt, annars riskerar man att bara åstadkomma omfördelningseffekter mellan olika kunder. Swedegas avser genomföra ett analysarbete på denna punkt. Gunnars presentation finner ni som bilaga 5. 4
6. Balanseringsförordningen, NC BAL 2015-03-19 Implementeringsplan för balanseringskoden presenterades av Alexander som först avhandlade en del bakgrundsfakta följt av en snabb titt på exemplet Energinets implementering av koden (som kan ses som ett slutmål för den svenska marknaden). Beträffande själva implementeringen beskrevs det hur man bör gå tillväga med de så kallade inomdygnsvärdena samt prognoser för schablonförbrukningen. Sveriges modell av balanseringskoden innehåller två stycken inomdygnsvärden och inga prognoser. Ei:s beslut om Swedegas ansökan om interimistiska åtgärder beräknas tas senast i april/maj. Swedegas räknar dock med ett godkännande och implementeringsprocessen anses därmed startad. Det är viktigt att EIs beslut inte drar ut på tiden och att EI meddelar om några problem förväntas, annars hotas tidsplanen för genomförande. Kommande steg är att Swedegas skyndsamt ska presentera en specifikation med rapporteringsdetaljer vilken ska förtydliga arbetet som behövs utföras av framför allt nätägare men även balansansvariga. Informationsmail med tidplan har distribuerats ut till de aktörer som påverkas av koden. Se bilaga 6 för mer information. 7. Tillsyn och reglerfrågor Anders Falk hade fyra punkter i sin presentation: 1. EU och Ei:s arbete med nätkoder 2. REMIT-processens fortskridande 3. Pågående regeringsuppdrag 4. Tillsyn av gasnätstariffer EU och Ei:s arbete med nätkoder NC INT Kommissionen antog denna kod den 4 november och den träder i kraft den 1 maj 2016. Koden berör främst Swedegas och handlar om villkor vid sammanlänkningsavtal mellan olika TSOs. Den behandlar också gaskvalitet och odorisering samt även rapportering. Förordningen i sin helhet släpps i och med publicering i Official Journal vilket bör ske inom kort. NC TAR Sverige (Swedegas) kommer att påverkas av denna kod vilken hör ihop med Incremental capacity. ENTSOG har 31 dec 2014 lämnat ett förslag på denna kod 5
till ACER och efter detta datum har ACER tre månader på sig att komma med ett yttrande. ENTSOG och ACER har svårt att enas om detaljer i denna kod, bl a vilka metoder för kostnadsallokering (entry/exit) som ska vara tillåtna, vilket har försvårat arbetet. Intressenter kan lämna synpunkter på nätkoden genom att maila Ei på registrator@ei.se, diarienr. 2015-100788. NC BAL Koden träder i kraft den 1 okt 2015. Swedegas bereder frågan och har bland annat ansökt om intermistiska undantag. NC CAM Första bedömningen har varit att denna nätkod inte skulle ha någon betydelse för Sverige. Dock har koden blivit omskriven vid flera tillfällen och det är fortfarande tveksamt om även Sverige kommer att beröras. Koden träder i kraft 1 nov 2015. Anders nämnde även arbetet med Gas Target Model där syftet är att skapa en stor gemensam Europamarknad. Denna rapport ses dock som en rekommendation och är ingen tvingande lag. REMIT-processens förfarande Genomförandeakterna för REMIT beslutades av Kommissionen och medlemsstaterna den 3 okt 2014. De som berörs är gashandlare, TSO:s och stora förbrukare (årsförbrukning > 600 GWh). Ei har tecknat ett samförståndsavtal med Gaspoint Nordic och DERA med intentionen att säkerställa att övervakningsuppgifterna enligt REMIT kommer att genomföras på ett konsistent och effektivt sätt. Mer information kan hämtas från Ei:s hemsida: http://ei.se/sv/nyhetsrum/internationella/ei-har-undertecknat-ett-samforstandsavtal-- Memorandum-of-Understanding-MoU-/ Ett seminarie om REMIT och transaktionsrapportering kommer att hållas 26 mars i Stockholm. Sista ansökningsdag för medverkan är den 16 mars: http://ei.se/sv/projekt/projekt/remit---for-att-forhindra-insiderhandel-och- marknadsmanipulation-/senaste-nytt/seminarium-om-remit-och-transaktionsrapportering-den- 26-mars/ Ytterligare information om REMIT finns på Ei:s hemsida: http://ei.se/sv/projekt/projekt/remit---for-att-forhindra-insiderhandel-ochmarknadsmanipulation-/ Pågående regeringsuppdrag Gaskvalitet och inmatning av biogas på naturgasnätet Anders presenterade Ei:s regeringsuppdrag och började med regler som ska gälla vid anslutning av förnybara energikällor d.v.s. inmatning av biogas på naturgasnätet som är aktuellt i detta sammanhang. Intentionerna är att biogasen inte ska bli diskriminerad jämfört med naturgasen. 6
Ei ska följa det pågående arbetet inom EU rörande gaskvalitet och föreslå regler för ökad transparens genom krav på offentliggörande av tekniska regler för nätanslutning av anläggningar för gas från förnybara källor. Hösten/vintern 2015 ska en preliminär avlämning av rapport till regeringen äga rum. Linda Werther Öhling är projektledare. Förhandsregleringens påverkan på avgifter vid anslutning och överföring av biogas Naturgaslagen har skapats utifrån överföring av naturgas och nu ska en analys göras huruvida förhandsregleringen i sig kan påverka anslutningar av biogasproduktion till naturgasnäten. Ei har även i uppdrag att redovisa utveckling och förändring av överföringsavgifter och anslutningsavgifter för biogasproducenter samt uttagspunkter ämnade för uttag av biogas som t.ex. tankstationer för fordonsbränsle. Slutlig rapportering senast 31 dec 2015. Uppdraget avrapporteras i slutet av 2016 och projektledare är Ei:s Sigrid Granström. Uppföljning av nuvarande modell för systembalansansvar Anders berättade vidare om Ei:s uppföljning av nuvarande modell för systembalansansvar där syftet är att göra en utvärdering av överflyttningen av balansansvaret från Svenska Kraftnät till Swedegas. Rapporteringstidpunkt är senast 30 nov 2015. Tillsyn av gasnätstariffer Beträffande förhandsregleringen av naturgastariffer för perioden 2015 2018 så har fyra verksamheter (redovisningsenheter) överklagat till förvaltningsrätten. Samtliga fyra har överklagat kalkylräntan. Bedömning för 2012-2014 är under utvärdering och resultatet kommer presenteras under Q1/Q2 2015. Se vidare Anders presentation i bilaga 7. 8. Styrgruppen för varierande värmevärde Maria inledde med att berätta att Energigas Sverige fyller 100 år i år och att Gasdagarna detta år sker redan 27-28 maj. Anmälning görs på Energigas Sveriges hemsida: http://www.energigas.se/aktuellt/kalendarium/arr1505gasdagarna Naturgasrådet tillsatte under 2014 en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag på hur avräkning och debitering ska hanteras i det västsvenska naturgassystemet då vi framöver kan komma att se större fluktuationer för värmevärdet. Tedh Stjärnborg som är affärsanalytiker på Eon och ingår i arbetsgruppen fortsatte presentationen och började med att visa dagens värmevärdesskillnad som mäts i Dragör och som används för avräkning och debitering idag. Vidare har man diskuterat tre olika tillvägagångssätt för implementeringsmodell och man har nu enats om en Modifierad dansk modell. Som transmissionsnätsägare har man enligt denna modell skyldighet att leverera ett specifikt värmevärde för varje uttagspunkt (uppmätt eller 7
beräknat). Distributionsnätsägarna och andra sidan har möjlighet att dela upp sina nät i värmevärdesområden, stora som små (beroende på nätets utformning). Vid fastställande av värmevärde finns flera möjligheter för distributören att tillgå. Varierad storlek på värmevärdesområden, använda sig av beräkningsprogram, installera gaskromatografer eller en kombination av flera. Oavsett vilken metod nätägaren väljer så ska det resultera i att varje värmevärdesområde erhåller ett specifikt värmevärde på månadsbasis. Det är distributionsnätägarens ansvar att använda den metod som nätägaren anser lämplig förutsatt att kunderna får en så rättvis behandling som möjligt. En mobil gaskromatograf kommer göra en årlig kontroll på de beräknade värmevärdena. Anledning till att man valde denna modell är att metoden är beprövad i Danmark och att den är mindre komplex än att använda t.ex. en dygnsvariant på värmevärden. Kunderna debiteras på samma sätt som idag med kwh u och nätavräkningen fortsätter, som idag, använda kwh ö. Det konstaterades att det finns mycket data idag att som kund ta del av och det kan vara svårt att hålla reda på vilken data som är relevant för respektive kund. Tedh berättade att beträffande värmevärde så är det Swedegas som via en Quality Tracker-modell kan redovisa detta. Lars påpekade att förutom värmevärdet så kan annan data som t.ex. gassammansättning vara intressant för kunderna. Anders undrade om kunderna kommer ha möjlighet att se sitt värmevärde momentant men Tedh förklarade att så inte var fallet utan att nätägarna skickar vidare värmevärdet till leverantören som i sin tur kan skicka det vidare till kunderna. Anders påpekade att storkunder som kan växla mellan energislag kanske vill ha momentana värden. Mathias lade till att alla nätägare som har tillgång till värmevärden bör publicera dessa på sin hemsida. Det uttrycktes önskemål om att kunderna inte ska behöva gå till leverantören för att få tag på värmevärde utan även borde kunna gå via nätägaren. Det är ca 18 månader till implementering och Karin undrade vem som tar beslutet om att implementera denna modell. Maria svarade att det är Naturgasrådet som bransch som avser ta ett gemensamt beslut. Det frågades även om kostnader. Det ligger på respektive nätägare. Se Tedhs presentation som bilaga 8 och implementationsplanen som bilaga 9. 9. Quality Tracker (QT) Geir gav inledningsvis en kort bakgrund till QT-projektet. Vad är en QT? Det är ett beräkningsprogram för att fastställa gasdata, bl.a. värmevärde i uttagspunkter. Gasdata från QT kommer ligga till grund för avräkning och debitering varje månad. För att programmet skall fungera så noggrant som möjligt ställs stora krav på indata till programmet. Hela Swedegas transmissionsledning skall läggas in med avseende på rörlängder, 8
geometri, topologi och komponenter. Till detta kommer data från tryck, temperatur och flöden samt gassammansättning från inmatningspunkter. Från QT erhålls beräknad gaskvalitet i samtliga uttagspunkter på transmissionssystemet. QT beräknar även värmevärdet som kommer att ligga till grund för slutavräkningen. I början av året tog Swedegas ett investeringsbeslut. Swedegas har träffat leverantörer och intervjuat gasföretag som använder sig av en QT, bl.a. Energinet.dk. Kravspecifikation är framtagen inför upphandling. Den preliminära tidplanen är totalt för hela projektet ca 17 månader. Upphandling av QT påbörjas under mars. Det undrades om värmevärden kommer att presenteras på Swedegas hemsida och som idag kommer Swedegas att så snabbt som det är möjligt att publicera både preliminära och slutliga värmevärden på hemsidan. Det frågades också om man kunde få ta del av gassammansättningen från QT i uttagspunkterna och denna tjänst avser Swedegas att tillhandahålla. Redan idag erbjuds denna tjänst från gaskromatografer. Sista frågan handlade om hur Swedegas ska hantera differensen i gaskvalitet vid inmatning av biogas från GoBiGas innan QT är implementerat. Swedegas avser att implementera QT i takt med det gemensamma branschprojektet som syftar till att kunna hantera varierande värmevärden vid avräkning och debitering. Detta ser Swedegas som en långsiktig bra lösning för att hantera en framtid med större variation i värmevärde. Swedegas avser inte att införa en temporär lösning fram till att branschprojektet är implementerat. Swedegas bjöd in till en telefonkonferens där deltagarna kunde ställa frågor den 13 mars mellan kl. 09.00 11.00. Se Geirs presentation som bilaga 10. 10. Gas i Danmark 2015 Dagens gäst Jeppe Danø gav en intressant presentation om gasens roll i Danmark under 2015. Jeppe berättade om den fallande produktionen i Nordsjön och om kapacitetsökningen i Ellund vilket är intressant för den svenska marknaden då det finns risk för större värmevärdesskillnader när införseln av gas från kontinenten ökar. Ett krisscenario presenterades där det konstaterades att vid avbruten gasimport till EU från Ryssland så ska den danska och svenska marknaden klara sig åtminstone en sexmånadersperiod. 9
Jeppe berättade om Energinets arbete med en grön omställning av det danska gassystemet. Man har tuffa mål som påminner om Sveriges på denna bit. 2050 vill man vara oberoende av fossila bränslen. För övrigt kan det konstateras att i Danmark har förbrukningen sjunkit flera år i sträck och att den fortsätter att göra det. Vi tackar Jeppe för hans medverkan. Presentationen finner ni som bilaga 11. 11. Gasförsörjningsförordningen Geir gav en kort bakgrund till EU:s arbete med försörjningstrygghetsförordningen. EU-kommissionens konsultation om ändringar i försörjningstrygghetsförordningen presenterades. Ett sammandrag av ett 40-tal frågor från kommissionen samt sammandrag av svaren hittills från Departementet förevisades. Det är oklart om Departementet kommer att svara. Ett alternativ som övervägs är ett gemensamt svar från branschen. Vid Gasdialog den 18:e mars kan frågan ställas till Departementet hur de tänker gå tillväga. Sammantaget noterades under mötet att mötesdeltagarna inte hade några direkt avvikande synpunkter men att Departementets förslag till svar ska mest möjligt följas upp innan inlämning. 12. Avtalsvillkor Mattias berättade att Swedegas nya balansansvarsavtal ligger hos Ei för godkännande. Annars inget nytt på denna punkt. 13. Övriga frågor Mathias Edstedt berättade om statusen hos Stockholm Gas efter regleringen som trädde i kraft 1 januari 2015. 10
14. Kommande möten Nästa möte kommer att hållas 10 juni i Stockholm då Energigas Sverige står som värd. Vid protokollet Justerat Johan Zettergren 11