Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Seminarium Näringsdepartementet 23 januari 2013
Innehåll 1) Introduktion 2) Globala värdekedjors framväxt och betydelse 3) En enkel modellram för globala värdekedjor och offshoring 4) Offshoring och utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden 5) Den svenska FoU-paradoxen en illusion? 6) Strukturförändringar, internationell konkurrenskraft och omvandlingseffekter inom tjänstesektorn
Vad är globala värdekedjor?
Separation av produktion och konsumtion (1 st unbundling) * Utbyggnad av järnvägsnät och ångfartyg i mitten och slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet möjliggjorde rumslig separation av produktion och konsumtion I kombination med skalfördelar och komparativa fördelar ekonomiskt lönsamt
Världshandel och handelskostnader 1870-2000 1,9 15 1,8 14 Mått på handelskostnader 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 Handelskostnader Världshandel 13 12 11 10 9 Världshandel (logaritmerad) 1 8 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Källa: Jacks, Meissner och Novy (2011) och Baldwin (2012)
IKT revolutionen Uppdelning av produktionen i aktiviteter/steg (2nd unbundling) drastiskt minskade informations- och kommunikationskostnader avsevärt lättare att samordna olika aktiviteter på distans produktionsaktiviteter som tidigare utförts nära varandra kunde nu spridas geografiskt Har förbättrat möjligheterna att kombinera teknologi från de utvecklade länderna med billig arbetskraft från de mindre utvecklade länderna
Implikationer av GVK Skiftat fokus från sektorer/branscher mot aktiviteter/steg inom de globala värdekedjorna Värdekedjorna har blivit alltmer finfördelade (fractionalisation) samtidigt som aktiviteterna/stegen blivit mer geografiskt utspridda (dispersion) Första globaliseringsvågen: Ökad handel i varor (och ökad migration) Andra globaliseringsvågen: Handel i varor har fortsatt att stiga, i synnerhet insatsvaror och komponenter. Ökad tjänstehandel och kraftigt ökade direktinvesteringar.
Den leende värdekedjan Anmärkning: Grundidén bakom den leende värdekedjan kommer från Acers grundare Stan Shih. Han använde den för att illustrera de problem taiwanesiska IT tillverkare skulle möta om de fortsatte att enbart förlita sig på sina konkurrensfördelar inom tillverkning.
Den svenska FoU paradoxen en illusion? Andel högteknologisk produktion (procent) 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Irland Ungern Korea Finland Tjeckien Frankrike Japan Storbritannien Sverige USA Danmark Slovenien Belgien Portugal Tyskland Italien Nederländerna Österrike Polen Spanien Norge Island 0 2 4 6 8 10 12 14 FoU intensitet (procent) Källa: OECD Science, Technology and R&D Statistics och National Accounts Statistics
Den svenska FoU paradoxen en illusion? Paradoxen består i att Sverige varit ledande vad gäller FoU-intensitet samtidigt som andelen för högteknologisk produktion varit medelmåttig eller låg. Sverige förefaller ha haft komparativ fördel i FoUverksamheten, men inte i tillverkningen. FoU-paradoxen skulle mycket väl kunna förklaras inom ramen för ett resonemang kring globala värdekedjor och frågan är om den då egentligen utgör ett problem.
Lärdomar av FoU paradoxen Det är viktigt att göra en väl underbyggd analys av problemet innan rekommendationer av policyåtgärder görs. De globala värdekedjornas ökade betydelse har gjort att det blivit allt svårare att identifiera internationell konkurrenskraft med mått som enbart bygger på produktionsvärden.
Revealed comparative advantage RCA ( X X ) ( X X ) RCA = / / / i isw iworld Sw World RCA är större än ett indikerar att Sverige har komparativa fördelar i sektor i
RCA kontors- och telekommunikationsutrustning År Kina Sverige 1985 0.22 0.88 1990 0.89 0.7 1995 1.01 0.75 2000 1.19 1.05 2005 1.85 0.78 2011 1.92 0.84 Källa: WTO
Genomsnittlig utbildningstid i Sverige och Kina i befolkningen över 25 år År Kina Sverige 1985 4,32 9,52 2010 7,54 11,61 Källa: Barro and Lee
Globala värdekedjor och internationell handel i tjänster Ökad internationell handel inom globala värdekedjor internationellt utbyte på alltmer finfördelad nivå handeln i tjänster får ökad betydelse Identifikation i vilka branscher inom tjänstesektorn som det förekommer (eller potentiellt skulle kunna förekomma) internationell handel baseras på hur regionalt koncentrerad verksamheten är i en bransch.
Geografisk koncentration av branscher inom olika näringsgrenar, 2005 Utvinning Tillverkning Finansiell verksamhet Jordbruk, skogbruk och fiske Transport och kommunikation Företagstjänster Uthyrning Hotell och restaurang Annan service El, gas och vatten Parti och detaljhandel Offentlig förvaltning Hälso och sjukvård Fastighetsverksamhet Utbildning Byggverksamhet 0.2.4.6.8 1 Ginikoefficienter
Sysselsättningsandelar i tillverkning, exponerad och icke-exponerad tjänstesektor 1990-2010 70 60 Procent 50 40 30 Tillverkning Exponerade tjänster Icke-exponerade tjänster 20 10 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SCB RAMS
Andel kvalificerad arbetskraft i tillverkning, exponerad och icke-exponerad tjänstesektor 1990-2010 60 50 40 Procent 30 20 10 Tillverkning Exponerade tjänster Icke-exponerade tjänster 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SCB RAMS
Partiellt samband mellan andel sysselsatta med högskoleutbildning och exportintensitet 2008 ln exportintensitet -2-1 0 1 2 Transporttjänster Parti- och agenturhandel FoU Teleprodukt Läkemedel IT- och kommunikationstjänster Maskin- och konsumentvaru Instrument Transportmedel Konfektion Teknisk konsultverksamhet Stål- och metall Massa- och papper Bränsle- och kemisk Detaljhandel Trävaru Plast-, jord- och sten Offentlig tjänster och annan service Övriga företagstjänster Juridisk- och ekonomisk konsultverksamhet Hotell, restauranger och rekreation Avfall, vatten- och kraft Livsmedel Byggverksamhet Förlag och grafisk -1 -.5 0.5 1 ln andel högskoleutbildade Anmärkning: Egna beräkningar baserade på data från SCB över varu- och tjänstehandel, Företagens ekonomi samt den longitudinella integrationsdatabasen LISA.
Antal högskoleexamina bland 20-29 åringar som andel av befolkningsgruppen 20-29 år 4,0 3,5 3,0 Procent 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Källa: Högskoleverket och SCB Befolkningsstatistiken
Lönepremier för sysselsatta i exponerade branscher och yrken 2005 14 12,7 12 11,6 10 Exponerad bransch och exponerat yrke Procent 8 6 7,1 6,8 Exponerad bransch och icke-exponerat yrke Icke-exponerad bransch och exponerat yrke 4 3,2 3,5 2 0 Hela ekonomin Tjänster
Sannolikhet att bli friställd och bli återanställd om man arbetar i exponerad tjänstesektor eller tillverkning jämfört med icke-exponerad tjänstesektor Sektor Friställd Återanställd Exponerad tjänstesektor + + Tillverkning + - Anmärkning: Resultaten baseras på probitskattningar för perioden 2000 till 2009
Effekter av friställning på årsbruttolön 2 0 t-3 t-2 t-1 t t+1 t+2 t+3 t+4-2 Procent -4-6 -8-10 -12 Tillverkningsindustri Exponerade tjänster Icke-exponerade tjänster Anmärkning: Inkomsteffekterna är skattade för individer som blivit friställda under perioden 2000 till 2005.
Samband på regionnivå mellan storlek och andelen sysselsatta i exponerade tjänstebranscher 2010 40 Andel i exponerade tjänstebranscher (procent) 35 Stockholm 30 Älmhult Göteborg 25 Borås Arjeplog Umeå Malmö 20 Östergötland 15 10 Åsele 5 Eda Fagersta 0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 Sysselsättning (logaritmerad) Källa: SCB RAMS
Samband på regionnivå mellan storlek och andelen sysselsatta inom tillverkning 2010 Andel inom tillverkningsindustrin (procent) 45 Fagersta 40 Värnamo 35 30 25 Dorotea 20 Östergötland Göteborg 15 Malmö 10 Stockholm 5 Sollefteå Arjeplog 0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 Sysselsättning (logaritmerad) Källa: RAMS
Varför är exponerad tjänstesektor koncentrerad till stora regioner? Företag kan dra fördel av en större pool av arbetskraft med de kvalifikationer de behöver och arbetskraften värdesätter att de lätt kan röra sig mellan olika arbetsgivare inom sin profession. Företag kan utnyttja kunskaps- och informationsspillovers när företag inom liknande verksamheter är samlokaliserade. Det finns olika inrättningar i stora urbana regioner som attraherar välutbildad arbetskraft inom tjänstesektorn
Regionala effekter av expansion av exponerade tjänster Ökad tjänsteexport innebär att i stora regioner kommer sysselsättningen sannolikt att öka och de jobb som skapas har höga löner. Även om det kommer att ske omlokaliseringar som ett resultat av ökad internationell handel i tjänster är dessa regioner så pass stora, diversifierade och dynamiska att de med stor sannolikhet kan absorbera dessa chocker utan alltför stora svårigheter. Strukturomvandlingsproblemen blir förmodligen större om det är regioner som är starkt koncentrerade på industriell verksamhet som drabbas.
Några avslutande kommentarer Expansion av exponerad tjänstesektor kräver lägre hinder för tjänstehandel i snabbväxande länder FoU: positiva externa effekter, men stort läckage utomlands Human kapital: positiva spillovers och låg mobilitet