Att arbeta säkert på

Relevanta dokument
Att arbeta säkert på labb

Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi Innehåll

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Substitution eller minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen vid Linköpings universitet

Strategi för ommärkning av kemikalier vid LiU

Kemiska arbetsmiljörisker

8 Kemikaliehantering. Sammanfattning. Bakgrund. Innehållsförteckning

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

Checklista. Skolans kemiundervisning

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet

Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd

Riskhantering vid laboratoriearbete

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Dokumenttyp Föreskrift Dokumentnamn Föreskrift för biosäkerhet vid Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet

Rutin för inköp av kemikalier

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Riskbedömning Lysering RIPA

KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se

Kemiska risker i arbetsmiljön

LINKÖPINGS UNIVERSITET Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet

Avfallskärl till laboratorier, verkstäder

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt

Kemiska risker i arbetsmiljön

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Allmänt förekommande avfall på laboratorier

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

Riskbedömning Cellfärgning metylenblått

Rutin för borttransport av smittförande avfall och GMM-avfall som farligt gods, Campus US

Riskbedömning Etablering av cellinjer ÖNH

Anvisning för uppskyltning av laborativa lokaler och förvaringsskåp

Säkerhet introduktion

Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim

Riskbedömning Western blot

Härdplast- Cyanoakrylat

Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Riskbedömning Proliferation - SRB

Substitution eller minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen vid Linköpings universitet

Kemikalieförteckning. Hur kan vi dokumentera kemiska riskkällor i skolan? KRC Foto: KRC

Riskbedömning Preparation av tumörvävnad inför kvantitativ DNA-analys

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer

Riskbedömning Elektrofores - polyakrylamidgel

Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)

Nytt om kemikaliehantering Välkomna

genetiskt modiferade mikroorganismer

Riskbedömning för arbete på lab

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/

Avfallshantering Farligt Avfall

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

Övrigt farligt avfall hanteras enligt separata rutiner inom de båda organisationerna.

FoS Instruktioner kemavfallsrummet

TILLSTÅND FÖR R-VERKSAMHET ENLIGT SFS 2000:271

Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial

Rutin för hantering av kemikalier, farligt avfall och riskavfall

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad

Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay

Riskbedömning Silverinfärgning av gel

Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm/block RUTIN Kemikaliehantering

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan,

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg

Riskbedömning Gjutning av akrylamidgel

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hantering av vanligt förekommande flytande kemikalieavfall inom laborativ verksamhet - Exempellistan

Hur ska alla som inte är kemister klara av att bedöma och hantera kemiska risker? Ann-Beth Antonsson

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna

GODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Riskbedömning Immunohistokemi, manuell

Transkript:

Att arbeta säkert på labb Hanna Wessman, Koordinator laboratoriesäkerhet Charlotte Immerstrand, Koordinator Biosäkerhet Miljö- och säkerhetsenheten LiU VAD VI TÄNKT TA UPP IDAG Välkomna! Kort om Miljö- och säkerhetsenheten och Laboratoriesäkerhet Att förbereda laborativt arbete t ex Välja kemisk produkt Varför ska jag riskbedöma? Vad är medicinsk kontroll? Vad gäller min mikroorganism eller cellinje? Behövs tillstånd eller anmälan? Hur ska jag arbeta säkert? Tillbud vad är det? Vem kan jag fråga? Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 1

INLEDNING Miljö- och säkerhetsenheten (MoS) Enheten består av följande personer med nedanstående egna ansvarsområden: Hanna Wessman, koordinator laboratoriesäkerhet & miljö (arbetsmiljöfrågor på labb, kemikalieavfall mm) Charlotte Immerstrand, koordinator biosäkerhet Kristina Orselius, koordinator kemikaliehantering Annevi Fredäng, koordinator brandskydd Helena Tegehed Dahlin, säkerhetschef Anna-Lena Vejdal, koordinator interna miljörevisioner AnnaKarin Unger, miljöstrateg och enhetschef Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 2

Kort om Miljö- och säkerhetsenhetens uppdrag Koordinera, driva, utveckla LiU:s miljö- och säkerhetsarbete Bevaka gällande lagstiftning, krav och regler Upprätta lokala instruktioner och riktlinjer Följa upp hur LiU följer externa och interna krav och beslut Laboratoriesäkerhet Arbetsmiljö Brandskydd Miljöarbete brandfarliga varor kemikaliehantering biosäkerhet strålskydd maskiner/utrustning gaser laboratorieavfall Institutionsgemensamt arbete LiU övergripande arbete genom MoS-enheten i samarbete med HR-enheten & SAMS (samarbete med Region Östergötland) Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 3

Laboratoriesäkerhetshandboken Lagkrav, regler och rutiner samt tolkningar, praktiska råd och tips om hur lagar och föreskrifter ska kunna uppfyllas. Kontaktuppgifter till ansvariga och sakkunniga personer inom LiU/Region Östergötland Länkar till annan relevant information. Du hittar den under A-Ö listan på www.liu.se Laboratoriesäkerhetshandboken Lagkrav, regler och rutiner samt tolkningar, praktiska råd och tips om hur lagar och föreskrifter ska kunna uppfyllas. Kontaktuppgifter till ansvariga och sakkunniga personer inom LiU/Region Östergötland Länkar till annan relevant information. Du hittar den under A-Ö listan på www.liu.se Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 4

Att arbeta säkert på labb INNAN Välja produkt/organism Anmälan/tillstånd, andra krav Riskbedömning Medicinsk kontroll Kunskapsnivå Lokal, utrustning UNDER Förvaring Arbeta säkert Arbetsplats, skyddsutrustning Oförutsedda händelser Tillbud EFTER Avfallshantering Återställa arbetsplatsen INNAN Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 5

INNAN att välja kemisk produkt Vilken/vilka kemiska produkter ska användas? Kolla upp dom! Enklast i kemikaliehanteringssystemet KLARA och i Laboratoriesäkerhetshandboken www.liu.se under A-Ö uppe till höger Behövs inget log in till KLARA, sök på produktens namn eller CAS nr INNAN att välja kemisk produkt I kemikaliehanteringssystemet KLARA finns info om bl a: Faropiktogram, faroangivelser, säkerhetsdatablad Tillstånd från Arbetsmiljöverket (få tillstånd INNAN du beställer, sanktionsavgift) CMR-ämne (bl a krav på utredning INNAN användning) Medicinska kontroller (ofta undersökning INNAN arbete påbörjas) Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 6

INNAN att välja kemisk produkt Kontrollera om krav på andra tillstånd eller krav på hantering finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering T ex krav på hur narkotiska produkter ska förvaras, krav på dispens för kvicksilverinnehållande ämnen Information om substitution, att välja en mindre farlig produkt i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering INNAN att välja kemisk produkt TBE-buffert 10x (TRIS-borat-EDTA-buffert), koncentrerad 10x vattenlösning Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 7

INNAN att välja kemisk produkt TBE-buffert 10x (TRIS-borat-EDTA-buffert), koncentrerad 10x vattenlösning - innehåller borsyra + Krävs inget tillstånd att använda - Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet - Krävs en CMR-utredning INNAN att välja kemisk produkt CMR-utredning CMR ämnen - cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande kemiska ämnen och produkter Faroangivelser CMR-klassificerade (enligt CLP kemiska produkter Riskfraser får (enligt inte användas KIFS 2005:7) om det förordning) är tekniskt möjligt att ersätta dem H350: Kan orsaka cancer R45: Kan ge cancer H340: En Kan utredning orsaka genetiska ska visa defekter att ersättning R46: inte Kan ge är ärftliga möjliggenetiska skador H360: Kan Blankett skada fertiliteten för utredning eller det av CMR-produkter finns i R49: Kan ge cancer vid inandning ofödda barnet Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering R60: Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61: Kan ge fosterskador Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 8

INNAN att välja kemisk produkt CMR-utredning CMR-klassificerade kemiska produkter får inte användas om det är tekniskt möjligt att ersätta dem En utredning ska visa att ersättning inte är möjlig Blankett för utredning av CMR-produkter finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering INNAN att välja kemisk produkt TBE-buffert 10x (TRIS-borat-EDTA-buffert), koncentrerad 10x vattenlösning - innehåller borsyra + Krävs inget tillstånd att använda - Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet - Krävs en CMR-utredning Bra om jag inte behöver jobba med TBE-buffert, finns det andra alternativ? Jag kollar i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering och hittar länk till Nationella substitutionsgruppen Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 9

INNAN att välja kemisk produkt Jag kollar i Laboratoriesäkerhetshandboken under Kemikaliehantering och hittar länk till Nationella substitutionsgruppen: INNAN att välja kemisk produkt Kanske TAE-buffert (tris-acetat- EDTA)? 50x lösning har denna märkning: Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 10

INNAN att välja kemisk produkt Kanske TAE-buffert (tris-acetat- EDTA)? 50x lösning har denna märkning: Hudirriterande bl a Men inte tillstånd, CMR-ämne Och om man väljer 1x lösning är den inte märkt med några faropiktogram, min arbetslösning är alltså inte klassad som farlig! TAE-buffert funkar till den avsedda applikationen, bättre val till projektet INNAN att välja kemisk produkt Ok, inget tillstånd krävs för TAE Ingen CMR produkt, ingen CMR-utredning Inget krav på medicinsk kontroll. Men vad är det eg Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 11

INNAN - medicinsk kontroll I KLARA står det när medicinsk kontroll krävs, som t ex för Bly: KOM IHÅG - det kan även finnas krav på medicinska kontroller kopplat till arbete med biologiska agens, försöksdjur, laser mm ibland är kravet relaterat till exponering (dvs begränsning i mängd eller tid) Därför mycket viktigt med riskbedömning, som bl a kan visa om det finns behov av medicinska kontroller! Om ni kommer fram till att medicinska kontroller behövs, görs det genom Företagshälsovården INNAN - medicinsk kontroll Medicinska kontroller kan innebära t ex läkarundersökningar, andra hälsoundersökningar, vaccination, ibland provtagningar Måste jag gå på medicinsk kontroll? Arbetsgivaren vara skyldig att ordna med någon typ av medicinsk kontroll. I dessa situationer är du skyldig att delta i undersökningen om du ska ha ett visst arbete. För andra arbeten måste arbetsgivaren erbjuda dig medicinsk kontroll. Då har du som medarbetare/student ingen skyldighet att delta i undersökningen. Men du bör delta i undersökningen som en extra trygghet mot att bli skadad i ditt arbete. Mer information finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Arbetsmiljö på labb. Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 12

INNAN riskbedömning Riskbedömning Faror Aktiviteter Skyddsåtgärder Identifiera vilka faror som finns T ex vilka kemikalier, material, utrustningar. Riskfyllda moment? Identifiera kritiska arbetsmoment T ex hur använder jag utrustningen, kemikalien? Under vilka förhållanden? Vilka risker gäller för mig i normalfallet och vid en driftstörning? Uppskatta riskernas storlek och värdera riskerna. Kom ihåg: Vad göra vid oväntade händelser? T ex spill, stick/skärskada, ventilationsavbrott, brand Vilka skyddsåtgärder behövs? T ex val av arbetsmetod, utrustning och produkter. Val av arbetsplats och skyddsventilation. Personlig skyddsutrustning som skyddsrock, handskar, glasögon, andningsskydd. Dragskåp, ögon- och nöddusch. Arbets- och hanteringsinstruktioner. Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 13

INNAN några fler förberedelser Lokal? Arbetsplats? Skyddsutrustning (process ventilation, ögondusch mm)? Personlig skyddsutrustning (skyddshandskar, glasögon mm) Rätt sorts handske för arbetet/kemikalien? Information finns på Arbetsmiljöverkets hemsida och från tillverkare. Har vi det som jag behöver? Beställa? Lägga in uppgifter om inköp av TAE-buffert i KLARA INNAN - biosäkerhet Föreskrifter från Arbetsmiljöverket som rör arbete med biologiska agens och GMM: - Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxin, överkänslighet (AFS 2005:1) - Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorgansimer (AFS 2011:2) Välja organism kan finnas olika alternativ Riskbedömning Beskriva organismens egenskaper och arbetet, oförutsedda händelser Riskbedömningen mynnar ut i vilka skyddsåtgärder som behövs => skyddsnivå Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 14

Blanketten finns tillgänglig i Laboratoriesäkerhetsha ndboken under Säker arbetsmiljö på labb INNAN - biosäkerhet Medicinsk kontroll Finns vaccination tillgänglig? Behövs annan medicinsk förebyggande åtgärd eller kontroll? Kunskapsnivå Alla arbetstagare ska ha lämplig utbildning och tillräckliga kunskaper Lokal, utrustning Riskbedömningen ger rätt skyddsnivå, har vi lokaler som passar för arbetet? Var ska jag förvara mitt agens/mina celler? Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 15

INNAN - biosäkerhet Om smittämne ska skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finnas för arbetet Anmälan/tillstånd till Arbetsmiljöverket INNAN risknivåer biologiska agens, GMM Allvarlig sjukdom. Liten eller ingen möjlighet att bota eller förebygga. Epidemisk spridning. Tex Ebola Riskklass 4 Riskklass 3 R Allvarlig sjukdom. Svår att bota eller förebygga, ibland hög smittsamhet. Tex Mycobacterium tuberculosis, HIV Kan orsaka infektion hos människa. Möjlig att förebygga, bota eller självläker Tex Salmonella, influensavirus och andra isolerade från människa som inte tillhör högre riskklass Riskklass 2 L Riskklass 1 F GMM Orsakar normalt inte infektion hos människa, kan ge annan ohälsa Tex mjölksyrebakterier, vissa cellinjer Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 16

INNAN - biosäkerhet Om smittämne ska skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finnas för arbetet Anmälan/tillstånd till Arbetsmiljöverket Biologiska agens: anmälan för riskklass 2, tillstånd för riskklass 3-4 GMM: anmälan för riskkategori F (ingen eller försumbar risk) och L (Låg risk), tillstånd för riskkategori R (måttlig eller hög risk) Varje forskningsledare ansvarar för att anmäla sin användning Se AV:s sidor om användning av mikroorganismer, och GMM länkar från Laboratoriesäkerhetshandbokens ämnessida för biosäkerhet Exempel val av organism Jag vill studera hur tarmceller påverkas av ett virus som orsakar blödarsjuka - Crimean-Congo hemorrhagic fever virus Förberedelser Vilken riskklass tillhör viruset, vilken skyddsnivå behöver jag jobba på? Se AFS 2005:1 för riskklasser och skyddsnivåer Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 17

AFS 2005:1 Bilaga 2B Förteckning över vissa smittämnen i riskklasserna 2, 3 och 4 Kriterier för klassificering Högsta riskklassen, skyddsnivå 4 krävs! Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 18

AFS 2005:1 Bilaga 2B Förteckning över vissa smittämnen i riskklasserna 2, 3 och 4 Skyddsnivå 2 krävs! Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 19

Exempel, fortsättning Riskbedömning för att säkerställa skyddsnivå Medicinska kontroller, Kunskapsnivå, Lokaler och utrustning, Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner Exempel, fortsättning Krävs anmälan eller tillstånd? Biologiskt agens riskklass 2 => anmälan enligt AFS 2005:1 Kontakta koordinator i biosäkerhet på er institution eller LiU (Charlotte) Försättsblad finns på Arbetsmiljöverkets hemsida, uppgifter som ska vara med i anmälan beskrivs i AFS 2005:1, Bilaga 4 Anmälan skickas till Arbetsmiljöverket, kopia till koordinator(er) biosäkerhet och registrator Om viruset skulle vara genetiskt modifierat blir det istället en anmälan av GMM L- verksamhet Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 20

Riskbedömning, anmälan/tillstånd för GMM Beskriv: Mottagarorganism (GMM före modifiering) Den vektor som används Det genetiska materialets avsedda funktion Riskbedömning potentiellt skadliga effekter förknippade med GMM Effekter på människors hälsa och på miljön Bedöm hur allvarliga effekterna är och sannolikheten för att de ska uppstå Bra temasida om GMM på Arbetsmiljöverkets hemsida, inkl blanketter och vägledning UNDER Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 21

UNDER förvaring av kemisk produkt I avsedda skåp/förråd på ett säkert sätt med t ex spillskydd, vid behov ventilerat och med hänsyn till samförvaringsregler: Brandfarligt ska separeras från giftigt/frätande Syror och baser ska förvaras separerade från varandra Låsta skåp för farliga el särskilt begärliga kemikalier UNDER förvaring av kemisk produkt Kemikalieskåp ska märkas med vilken typ av kemikalier som finns där t ex brandfarliga, giftiga osv Alla flaskor/kärl ska vara märkta (originalmärkning eller faropiktogram, namn och halt av farliga ämnen) Alla kemikalier märkta enligt CLP innan 2019-06-01 Därför måste ni märka om alla behållare (flaskor, burkar mm) på LiU enligt CLP senast maj 2019 Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 22

UNDER hantering av kemisk produkt Arbeta utifrån riskbedömningen! Se över riskbedömning, uppdatera Om nåt händer rapportera alltid tillbud & olyckor! Tillbud (Oj!)= allvarlig incident som höll på att orsaka en arbetsskada men gynnsamma omständigheter gjorde att det stannat vid en påminnelse om riskerna Arbetsskada/Olycka ( Aj ) = skada som uppkommer på arbetsplatsen eller på väg till eller ifrån arbetet Mer information finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Nödlägen och olyckor Kom ihåg att gå på ev medicinska kontroller UNDER arbeta säkert Enligt riskbedömning Skyddsåtgärder i enlighet med skyddsnivå Från Folkhälsomyndigheten. Sep 29, 2016. Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 23

UNDER arbeta säkert Handskar Använda handskar? Använd rätt sort, bestäms i riskbedömningen Skydd mot mikroorganismer, krävs virustestad handske? Även skydd mot kemikalier? Information om skyddshandskar på Arbetsmiljöverkets hemsida här Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 24

UNDER arbeta säkert Risk för aerosolbildning Aerosoler: små droppar som innehåller smittämnen, kan ibland spridas och orsaka smitta utan att smittämnet normalt överförs som luftburen smitta. Störst risk för smittämnen med liten infektionsdos Exempel på åtgärder som minskar risk för aerosolbildning: Blås ej ur sista droppen ur pipetten Stick inte ner en het platinaögla i en bakteriekoloni, engångsögla ett alternativ Inkubera agarplattor med mediet uppåt för att minska kondensbildningen Undvika att hälla kulturer i öppna kärl Arbeta i säkerhetsbänk Använd säkerhetskoppar vid centrifugering Om spill, täck spillet med en duk som man dränker in med desinfektionsmedel (häll ej direkt på) UNDER arbeta säkert Mikrobiologisk säkerhetsbänk Olika typer av bänkar: Vilken bänk behöver jag? Vilken bänk finns på labbet? Blockera inte öppningen Ej för mycket saker inne i bänken UV-ljus? Tänk på riskerna BSC class II A1, modified from WHO Laboratory biosafety manual, 3rd edition (2004) Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 25

UNDER skador Undvik vassa föremål där det går, särskilt vid risk för smitta Rutin för stick-, skär och stänkskada om något skulle hända Finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under Nödlägen och olyckor Lokal rutin för IKE på interna sidor för Arbetsmiljö här Sätt gärna upp rutinen i labbet! Rutinen i korthet: 1. Direkt Om det blöder: Låt det blöda och tvätta rikligt med tvål och vatten, sedan handdesinfektion Om stänk i munnen, på slemhinnor, i ögonen eller skadad hud: skölj rikligt med vatten eller isoton koksalt (NaCl) 2. Om prov från patient Kolla upp mer, känd infektion hos patient? Be kliniken testa patienten om möjligt. 3. Kontakta alltid infektionsmottagningen för bedömning Kontorstid (Må-To 8-16, Fr 8-15): infektionskliniken via växeln 010-103 0000 Övriga tider (om högre risk för infektion): Bakjouren på sökare 97078 eller infektionsavd 010-103 1144 4. Rapportera tillbud- eller arbetsskada EFTER Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 26

EFTER Återställa arbetsplatsen? Rengöring? Ta bort skyltning? Desinfektion vid arbete med smittämnen eller GMM Gör rent arbetsbänken enligt skriftliga instruktioner för smittämnen Viktigt välja desinfektionsmedel som är verksamt mot det agens man jobbar med EFTER desinfektionsmedel översikt Karolinska Institute Laboratory safetycourse (2010) Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 27

EFTER Lösningar, kemikalier? Prover? Biologiska agens? Avfall eller överlämna? EFTER Avfallshantering Handskar = laboratorieavfall Särskilda regler för olika sorters kemikalieavfall, radioaktivt avfall osv Inga levande celler ska hällas ut Avfall innehållande GMM och smittförande avfall ska tas omhand så nära källan som möjligt Särskild rutin för GMM-/smittförande avfall som ska transporteras bort för destruktion Se Laboratoriesäkerhetshandboken under Avfall Gula tunnor och kärl för stickande/skärande: tänk på att försluta ordentligt innan kärlen hämtas/ställs i miljörum Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 28

Vem kan jag fråga? Kontaktuppgifter Miljö- och säkerhetsenheten Koordinator miljö och laboratoriesäkerhet Hanna Wessman telefon: 013-28 15 64 e-post: hanna.wessman@liu.se Koordinator biosäkerhet Charlotte Immerstrand telefon: 013-28 58 16 e-post: charlotte.immerstrand@liu.se Koordinator intern miljörevision och uppföljning Anna- Lena Vejdal telefon: 013-28 28 19 e-post: anna-lena.vejdal@liu.se Säkerhetschef Helena Tegehed Dahlin telefon: 013-28 17 40 e-post: helena.tegehed.dahlin@liu.se Koordinator kemikaliefrågor Kristina Orselius telefon: 013-28 20 33 e-post: kristina.orselius@liu.se Koordinator brandskydd Annevi Fredäng telefon: 013-28 23 40 e-post: annevi.fredang@liu.se Kontaktuppgifter HR-enheten HR-konsult, arbetsmiljö Monika Rissanen telefon: 013-28 10 29 e-post: monika.rissanen@liu.se Miljöstrateg/enhetschef AnnaKarin Unger telefon: 013-28 66 21 e-post: annakarin.unger@liu.se Hanna Wessman hanna.wessman@liu.se 013-28 1564 Charlotte Immerstrand charlotte.immerstrand@liu.se 013-28 5816 www.liu.se Laboratoriesäkerhetsseminarium, campus US 29