Provet i historia 1.10.2010 några svarsförslag Det finns inga patentsvar på hur man borde svara på studentexamensfrågorna i historia, men här är några saker som man kunde ha tagit upp. Det är oftast inte så farligt om något saknas, eftersom essän bedöms som en helhet av sensorerna. (De här svarsförslagen har ingen koppling till studentexamensnämnden eller HYOL): 1. Behandla digerdödens återverkningar i Europa Digerdöden: en pestepidemi eller pandemi som skördade en tredjedel eller (på vissa ställen t.o.m. upp till hälften) av Europas befolkning under mitten av 1300-talet. Pesten var en återkommande epidemi i Europas historia (under antiken och nya tiden) men den här vågen var sällsynt ödesdiger. Spreds från Asien med handelsvägarna. Råttorna hade loppor och lopporna spred pesten från råttor till människor. Kom först till östra delarna av Medelhavet och Svarta havet, därifrån pesten spred sig med handelsvägarna till södra och västra Europa. Därifrån spred den sig norrut. I Norge dog nästan hälften av befolkningen, men Finland drabbades inte lika illa. Östra Europa och Ryssland hade inte lika stora förluster i människoliv. Eftersom man inte visste orsaken för epidemin trodde man att det var en bestraffning från Gud för synder eller andra orsaker. På vissa ställen i Europa beskyllde man judar för smittan och förföljde judar på grund av digerdöden. Ekonomiskt påverkades Europa i och med att upp till hälften av befolkningen dog på vissa ställen (t.ex. Norge). Städerna var särskilt smittodrabbade och stadsbefolkningen decimerades. I och med att bondebefolkningen också dog påverkades ekonomin. Livegenskapen förändrades och bönderna, eller de som överlevt, kunde få en bättre ställning. På vissa ställen började bönder också kräva bättre förhållanden med bondeuppror mot adel, prästerskap och kungadömen. När arbetskraften på landsbygden och antalet skattebetalare minskade kunde dessa kräva mera av adel, präster och kungar. På vissa ställen kuvades bondeupproren och livegenskapen återställdes, men på andra ställen fick bönderna det bättre ställt. I västra Europa började livegenskapen gradvis försvinna men i östra Europa (t.ex. Polen-Litauen och Ryssland) fortsatte livegenskapen under nya tiden. I den medeltida konsten blev dödstemat allmännare i samband med digerdöden. I Boccaccios Decamerone (ett skönlitterärt verk från Italien) går berättelsen ut på att en grupp människor går ut 1
från Florens till landsbygden på grund av pesten. På landsbygden berättar dessa tio berättelser (namnet syftar på tio) från medeltida Italien. Upplevelsen om döden och epidemin påverkade också tron på religionen, kyrkans position, domedagsprofetior och vidskepelser under en tid då det vetenskapliga tänkesättet med mikrobiologiska fakta inte ännu var så långt kommet. I vissa fall kunde man beskylla någon för sjukdomen (som judarna). Häxprocesserna i Europa var som värst under 1600-talet, men i slutet av medeltiden förekom det redan en del att man beskyllde någon för trolldom. Också under 1600-talet under de största häxprocesserna var det vanligt att man beskyllde någon för häxeri för att någon dött i en sjukdom (som t.ex. pesten). 2. Två citat av Galileo Galilei a) Jämför citaten och diskutera varför de avviker från varandra. (2 p.) b) Hur har synsättet på världsalltets struktur i huvudsak förändrats i Västerlandet, från antiken till i dag? (4 p.) a) I det första citatet förklarar Galileo ivrigt om sina vetenskapliga upptäckter. I den andra förnekar han sina upptäckter på grund av att katolska kyrkan fördömt dem som irrläror och hotar honom om han inte avsäger sig från dem. b) Under antiken fanns det flera uppfattningar om universum, men astronomerna hade olika teorier om världsalltet. Aristoteles och Ptolemaios uppfattningar om geocentrism, alltså att jorden är mitten, blev katolska kyrkans normativa uppfattning under medeltiden. Enligt Aristoteles och Ptolemaios uppfattningar var jorden i mitten och planeterna, månen och solen kretsade runt den. I den medeltida katolska läran var jorden mittpunkten och dessutom platt. Under 1500-talet menade Kopernikus att jorden roterade kring sin egen axel och att solen var i världsalltets mittpunkt och att jorden tillsammans med de övriga planeterna kretsade runt solen. Även Tycho Brahe hade konstaterat i sina astronomiska forskningar under 1500-talet att den gamla vedertagna geocentriska världsbilden inte kunde stämma, men han satte jorden i världsalltets mitt. Enligt honom kretsade solen kring jorden och de andra planeterna runt solen. 2
Kepler fotsatte vidare där som Brahe och Kopernikus blev och kom fram till att planeterna rörde sig i elliptiska banor, inte cirkulära. Kopernikus hade fel i sin heliocentrism, att solen var världsalltets mittpunkt, men hans, Brahes och Keplers astronomiska forskningar förändrade synen på universum och ifrågasatte de gamla vedertagna uppfattningarna. Upptäcktsfärderna runt jorden och till andra världsdelar under 1400- och 1500-talen bevisade också att de gamla uppfattningarna inte kunde stämma. Katolska kyrkan höll trots allt fast vid sina gamla doktriner. Därför försvårades Galileos forskningsresultat under 1600-talet av att katolska kyrkan inte gick med på att Galileo skulle publicera sina upptäckter. Galileo menade att jorden snurrar runt solen och runt sin egen axel så som Kopernikus redan konstaterat. Galileo gjorde astronomiska och fysikaliska upptäckter om kroppars rörelse och kunde med teleskop observera himlakroppar. Han anses vara en av naturvetenskapernas grundare, eftersom han hävdade att man genom experiment kunde bevisa olika teorier och ifrågasätta andra uppfattningar. Isaac Newton fortsatte det arbete som Galilei, Kepler, Brahe och Kopernikus påbörjat. Han undersökte tyngdkraft eller gravitation, och i England fanns större tolerans för nya syner (England var protestantiskt och det fanns ett nytt intresse för naturvetenskapliga upptäckter i Europa). Efter Galileo och Newton hade man ungefär nått uppfattningen om världsalltets egentliga uppbyggnad under loppet av 1600-talet. Under 1700-talet slog upplysningen igenom då man allt mera började ifrågasätta gamla uppfattningar som kyrkan hållit fast vid. Einstein ifrågasatte och bevisade nya forskningsrön under början av 1900-talet med sin relativitetsteori. Fram till Einsteins relativitetsteori hade Newtons uppfattning om universum varit rådande. Under 1900-talet har uppfattningen om universum utökats med Einsteins uppfattningar om tid och rum, energi och massa samt andra fysikers och astronomers uppfattningar om Big Bang, svarta hål m.m. 3. Målning av den ryske konstnären Ilja Repin, Kyrklig procession i Kurskprovinsen (målad 1880-1883). Ange vilken stilriktning inom konsten målningen representerar och motivera detta. Analysera den bild målningen ger av det samtida ryska samhället. Målningen representerar den realistiska stilen. Inom realismen försökte man måla realistiskt genom att skildra vanliga människor och deras vardag. 3
Repin har målat det ryska samhället på landsbygden och de stora skillnaderna som existerade mellan olika människor (och samhällsklasser). Ortodoxa kyrkan hade en betydelsefull roll i Ryssland och munkar och präster syns på bilden. Man ser också mer välbärgade människor (mannen på hästen, kanske en adelsman?) Det finns fattiga tiggare och bönder i vanliga kläder i processionen. Kyrkan accepterar samhällsordningen som sådan och kyrkan har en betydelsefull roll i människornas vardag, de deltar i processionen. Målningen är gjord under kejsartiden, då den ortodoxa kyrkan hade en väsentlig roll i ryska samhället och prästerskapet hade en väsentlig roll i att legitimera kejsarmakten. Efter mars- och oktoberrevolutionerna år 1917 avsattes både kejsaren och prästerskapet. 4. Vilka faktorer bidrog till att det växte fram en industriell massproduktion i västvärlden, under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet? Industriella revolutionen, ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard bidrog till att man började massproducera varor. Järnvägar och nya transportmedel bidrog till att varor kunde transporteras snabbare och lättare. Massproduktionen gick ut på att producera allt mera varor på löpande band för billigare produktionskostnader. När utbudet ökade och produktionen blev snabbare på grund av ny teknologi sjönk priset på varorna och allt fler människor hade råd att köpa dessa vilket ledde till masskonsumtion. Levnadsstandarden hade börjat öka i västvärlden bland stora populationer. Efterfrågan på olika varor ökade. (Ibland kunde man skapa en vara och sedan marknadsföra den för att först övertyga massorna att de skall ha något t.ex. lyxvaror.) Henry Ford introducerade löpande bandet på sina bilfabriker. Arbetsmomenten delades så att en arbetare gjorde en sak som denne var specialiserad i. Sedan gick bilen framåt på löpande band till nästa arbetare. Så här gick produktionen snabbare och blev billigare. När produktionskostnaderna sjönk gick även priset på bilar ner. T-Forden slog igenom som personbil i USA, vilket bidrog till bilismen. (Taylorismen som begrepp har att göra med arbetsmomenten i produktionen.) 4
5. Vad avses med begreppen Monroedoktrinen och dominoteorin? Hur har dessa två riktlinjer tillämpats i Förenta staternas utrikespolitik? Monroe var en amerikansk president under 1800-talet och Monroedoktrinen gick ut på att USA inte ville ha andra stormakter på sin bakgård, det vill säga Amerika, inklusive Latinamerika. Europeiska länder skulle inte blanda sig i Amerika (Nord- och Sydamerika) och USA skulle inte blanda sig i Europas ärenden. Dominoteorin uppkom under kalla kriget. Enligt teorin skulle länder anamma kommunismen om deras grannar gjorde det, en för en. Därför blandade sig USA i t.ex. Vietnamkriget (för att förhindra att kommunistiska regeringar inte skulle få fotfäste i Sydostasien). Till Monroedoktrinen återkom man till också under 1900-talet då USA höll sig utanför Europas affärer och hade stormaktspolitiska intressen i Latinamerika (t.ex. före första världskriget och under kalla kriget). I Latinamerika hade USA inte direkt inflytande men hade stora bolag i de olika länderna och kunde vid behov med gunboat diplomacy eller slagskeppsdiplomati påverka de enskilda latinamerikanska staterna för att främja USA:s ekonomiska eller politiska intressen. T.ex. United Fruit Company etablerade sig i många latinamerikanska länder och marinkåren kallades in ibland för att skydda de amerikanska storbolagen om en regim inte höll ordning i landet eller om ett uppror ägt rum någonstans som hotade amerikanska intressen. Efter andra världskriget hade USA hoppats på att gradvis ta bort sin armé från Europa (enligt Monroedoktrins linjer) men kalla kriget och dominoteorin orsakade att USA valde att bli aktiv och militärt närvarande i både Europa och Asien också efter andra världskriget. 6. Vad avses med påståendet att Finland under fortsättningskriget förde ett separatkrig? Hur motiverat är påståendet? Med påståendet avses att Finland förde ett krig skilt för sig oberoende av Tyskland för att ta tillbaka de områden som man förlorat i vinterkriget mot Sovjetunionen. Man var alltså inte enligt denna tolkning allierad med Tyskland utan en vapenbroder i fortsättningskriget 1941-1944. Direkt efter kriget stödde sig många på den här uppfattningen. Finland hade inte formella avtal med Tyskland (åtminstone inte i början) och när operation Barbarossa började väntade finska regeringen tills Sovjetunionen bombat finska städer innan man deklarerade att Finland åter igen var i krig. 5
Å andra sidan fanns tyska soldater på finskt territorium och Tyskland använde finskt territorium då operation Barbarossa inleddes. Det här tolkades av Sovjetunionen som ett hot mot dess områden och Sovjetunionen anföll finska områden. Enligt drivvedsteorin var Finland mellan två stormakter, Tyskland och Sovjetunionen, och måste välja någon part då man drevs in i strömmen. Denna teori har ifrågasatts i dag. Efter vinterkriget utövade Sovjetunionen påtryckningar på Finland. De baltiska länderna hade annekterats av Sovjetunionen och Sovjetunionen hade Hangö som militärbas. Ryska soldater fick åka med finska järnvägar till Hangö. När Tyskland gick med på avtal att tyska permittenter fick åka genom Finland till Tyskland från Norge upplevdes det här som en lättnad i Finland. Även de övriga avtalen med Tyskland före fortsättningskriget upplevdes som tryggande. Det här scenariot beskriver kanske drivvedsteorin mellan två stomakter varav man valde den ena. I dag godkänner de flesta forskare i Finland att landet de facto var allierat med Tyskland under fortsättningskriget. Även sommaren 1944 skrev Risto Ryti formellt under ett avtal med Tyskland under Sovjetunionens storoffensiv, där han lovade att Finland inte skulle sluta separatfred med Sovjetunionen och att Finland skulle hålla sig på Tysklands sida. Finland gick också över den gamla gränsen och ockuperade bland annat Petroskoj (Petrozavodsk på ryska). I praktiken var Finlands samarbete med Tyskland väldigt nära och det militära samarbetet var i praktiken som en allians. Tyskland hade många divisioner av soldater i finska Lappland och använde finska flygfält mot Sovjetunionen. I och med att Finland var en demokrati valde man inte att starta krig utan att Sovjetunionen först bombat finska städer, men en revansch för förlusterna i vinterkriget och man hade mobiliserat armén i god tid före Tysklands operation Barbarossa och i ganska starkt samförstånd med tyska högkvarteret. Det här stöder uppfattningen om att Finland och Tyskland var i praktiken allierade. 7. Behandla Mikael Agricolas (d. 1557) verksamhet och betydelse. Studerade i Wittenberg som var ett centrum för reformationen (Martin Luther spikade sina 95 teser i staden). När Gustav Vasa genomförde reformationen i det svenska kungadömet skulle kyrkans språk vara folkspråket. På svenska gjordes översättningen av Nya Testamentet av Olaus Petri, det finska översättningsarbetet gavs åt Mikael Agricola. 6
Vid sidan av att han översatte Nya Testamentet skrev han en Abc-bok på finska, som bidrog till finska skriftspråkets utveckling. Han utvecklade också det finska skriftspråkets grammatik. Utöver det här skrev han också betraktelser om finnarnas religion före kristendomen, det vill säga om de gamla gudarna som förekommer i Lönnrots Kalevala och sålunda har hans skrifter haft ett övrigt historiskt och litterärt värde som kulturarv. Efter att ha jobbat som lärare, präst och biskop i Åbo fick han också diplomatuppdrag. Under en diplomatresa till Ryssland dog han på vägen. Agricola anses allmänt som finska skriftspråkets fader eller grundare. Det översättningsarbete av Bibeln som han började fortsattes av andra och slutfördes under svenska tiden. Sålunda översattes kyrkliga texter till finska vilket bidrog till ett finskt skriftspråk, men Agricola skapade också den pedagogiska Abc-boken och en del andra texter med värdefullt innehåll med tanke på det finska kulturarvet. 8. Två värderingar av det europeiska kolonialväldet och dess inflytande. a) Hur skiljer sig synsätten på det europeiska inflytandet från varandra i citaten? (3 p.) b) Vilka positiva och negativa konsekvenser av det europeiska kolonialväldet har det blivit i ett utomeuropeiskt område som du väljer att behandla? (3 p.) a) Geografen i det första citatet beskriver under 1930-talet i positiv ton hur européerna spridit civilisationen med dess effekter till Afrikas befolkning. Han betonar de positiva effekterna och betraktar afrikanerna som folk som inte kan ta hand om sig själva. Han menar också att inbördeskrigen mellan folken slutat och framhäver européernas roll i det här. I det andra citatet förklarar den franska filosofen på 1960-talet att européerna spridit sin kultur och utplånat andra kulturer. Han lyfter fram de negativa aspekterna med européernas spridning av kultur. Under 1930-talet (före andra världskriget) betraktade européerna ofta sig själva och sin kultur som något bättre än ursprungsbefolkningarnas kultur. Efter andra världskriget och på 1960- talet hade man i västerlandet i större mån börjat ifrågasätta europeiseringen och dess effekter. Under de här åren blev många afrikanska kolonier självständiga från sina europeiska kolonialmakter. 7
b) Det finns många alternativ, men man kan t.ex. välja Sydafrika: o Holländare koloniserade Sydafrika på 1600-talet. Den nederländska befolkningen utvecklade med tiden ett eget språk som heter afrikaans. Dessa kallas i dag för boerbefolkningen. Under Napoleonkrigen tog britterna över styret i Kapkolonin. o Både boerna och britterna förde krig med afrikanska samhällen i området. Zuluriket nådde sin höjdpunkt under 1700- och 1800-talen och förde krig mot de vita civilisationerna. Slutligen besegrades zuluerna av britterna efter att zuluerna gjort hårt motstånd och besegrat britterna i några fältslag. o En annan lokal kultur var san-folket eller bushmännen som lever i dag som samlare och jägare i Kalahari-Namib öknen mellan Sydafrika, Namibien och Botswana. Deras kultur har också varit utsatt på grund av den västerländska civilisationens utbredning, industrialiseringen, koloniseringen och urbaniseringen, som tvingar naturfolken att integreras i de moderna samhällena. o Även boerna och britterna förde krig mot varandra. Boerna försökte under 1800- talet skapa självständiga republiker. Slutligen vann britterna boerna och boerstaterna blev en del av Sydafrika. o Sydafrika blev ett stort område, där de vita engelsmännen och boerna hade makten. I landet utvecklades ett apartheid-system som var rassegregerande. Svarta och vita skulle t.ex. färdas i olika tågvagnar. o Under sin tid i brittiska Sydafrika upplevde indiern och juristen Gandhi att systemet var orättvist och rasistiskt och han for tillbaka till sitt hemland Indien för att starta en självständighetsrörelse i Indien. o Indien och Sydafrika fick autonomi inom samväldet och slutligen även självständighet. o I Sydafrika blev apartheid trots allt rådande trots autonomin och självständigheten. o Nelson Mandela satt i fängelse på grund av sin aktivitet mot systemet, men blev under 1990-talet president i landet efter att systemet slopades. o Under 1980-talet försökte grannlandet Namibia också bli helt självständigt från sydafrikansk kontroll. (Martti Ahtisaari jobbade då för FN och medverkade i Namibias självständighetsprocess. Sydafrikas armé krigade mot Namibias självständighetsrörelse. Under 1980-talet var apartheid fortfarande i kraft och den sydafrikanska regeringen försökte utöva kontroll också i Namibia.) 8
o Efter första världskriget hade forna tyska kolonin Namibia blivit ett brittiskt mandatområde och brittiska Sydafrika hade administrerat området. Fram till 1990 fortsatte Sydafrika att utöva kontroll i landet. o Det brittiska och nederländska kulturarvet har säkert varit orättvist och segregerande i Sydafrika, men under brittiska samväldets tid blev Sydafrika en rik koloni och är i dag kanske Afrikas rikaste stat, i mångt och mycket på grund av sina naturresurser och på grund av det brittiska styret som utvecklade landets ekonomi. Städer som Johannesburg och Kapstaden utvecklades till storstäder och gruvindustrin fick fart med brittiskt kapital. o I dag har det här trots allt lett till att rikedomarna har fördelats väldigt ojämnt och storstäderna har ett enormt problem med kriminalitet som gör Sydafrika till ett av världens farligaste länder. Inkomstskillnaderna mellan fattiga och rika är enorma och kan vara en delförklaring till kriminaliteten. Korruptionen är också problematisk i dag. o Under 1990-talet genomfördes en emancipationsprocess då Nelson Mandela blev första svarta presidenten i landet och apartheid slopades på fredliga vägar. Namibia blev självständigt. o Trots allt har Sydafrika stora problem men kriminalitet, korruption och HIV. Sydafrika är ett av Afrikas rikaste länder med en hög BNP bland afrikanska länder och med stora naturresurser samt en stor befolkning. +9. Texter om Versaillesfreden a) Hur behandlades Tyskland i Versaillesfreden? (2 p.) b) Utgå från citaten av Keynes, Hitler och Macmillan och bedöm skribenternas inställning till fredsfördraget. (3 p.) c) Vilken betydelse hade Versaillesfreden för europeisk politik på 1920- och 1930- talen? (4 p.) a) Tysklands och dess allierade ansågs ansvariga för första världskriget, så som det konstateras i det första citatet som är ur fördraget. Segrarmakterna satte hårda villkor på Tyskland. 9
Tyskland fick inte delta i förhandlingarna om villkoren och efteråt upplevde många att villkoren var omåttligt hårda och att Tyskland fick bära en oproportionerligt stor skuld. b) Keynes var nationalekonom och bekymrade i sitt uttalande över de negative effekter som Versaillesfredens krav kom att ha på Europas ekonomi och Tysklands som en central del av den europeiska ekonomin. Hitler menade i Mein Kampf-citatet att Versaillesfredens hårda villkor var en möjlighet för honom och nazisterna att mobilisera det tyska folket bakom nazismens ideologi på grund av Versaillesfredens hårda krav på det tyska folket. Macmillan menar i sitt citat att fastän villkoren var hårda mot Tyskland bar inte segrarmakterna i första världskriget och beslutsfattarna till Versaillesfreden någon skuld för att Hitler kom till makten i Tyskland och för att andra världskriget bröt ut. Med andra ord kan man mellan raderna läsa att det var Hitler och Nazityskland som orsakade kriget, inte Versaillesfreden eller dess makare enligt Macmillan. c) Versaillesfreden upplevdes som hård bland befolkningen i Tyskland. Den tyska militärens storlek krympte och framförallt ekonomin drabbades hårt på grund av de krigsskulder man tvingades betala till segrarmakterna. Storbritannien var mera moderat med villkoren och medgav delvis att de var hårda, men Frankrike (som förlorat mest i kriget i människoliv och materiell förstörelse) yrkade att villkoren skulle följas. För att få Tyskland att betala krigsskulder snabbare ockuperade franska och belgiska trupper också Ruhrområdet och tvingade Tyskland att betala snabbare tillbaka sina skulder. Tyskland tryckte sedlar för att klara av detta vilket ledde till en hyperinflation i början av 1920-talet. Detta ruinerade den tyska ekonomin och ytterligare tyskarnas förtroende i Weimarrepubliken och fredsavtalen. Under 1920-talet försökte andra makter medla och Locarnoavtalen förbättrade förhållandena lite och USA gav omfattande lån åt Tyskland så att man skulle få den tyska ekonomin på fötter så att Europas ekonomi också skulle fungera bättre. USA drabbades av en egen ekonomisk kris år 1929 vilket ledde till en världsdepression och drabbade även Europa. I samband med depressionen fick nazisterna många anhängare och kunde slutligen efter att ha fått tillräckligt med säten i riksdagen gripa makten i Tyskland år 1933 och göra Hitler till diktator. 10
Ett av Hitlers motton var att Versaillesfreden var en skamfred och att Tyskland fått en dolkstöt i ryggen. Enligt Hitler hade tyska armén befunnit sig på franskt territorium när freden undertecknades och var sålunda inte maktpolitiskt slaget. Han menade att egna tyskar hade enligt dolkstötslegenden bidragit till att fienderna kunnat tvinga Tyskland till en skamlig fred. Därför ville Hitler vid makten få en revansch över a) segrarmakterna som skrivit freden b) de grupper han själv ansåg som ansvariga i Tyskland för dolkstöten. (Bland annat beskyllde han judar och politiska organisationer som stött Weimarrepubliken och Tysklands kapitulation. Å andra sidan var Tyskland ekonomiskt utarmat år 1918 och hade dåliga förutsättningar för ett utdraget krig, speciellt då USA kommit på ententens sida.) +10. Två svåra depressioner under 1900-talet i Finland. a) Utgå från siffrorna i tabellen och jämför depressionen vid decennieskiftet 1930 med depressionen på 1990-talet. (2 p.) b) Jämför orsakerna till de två depressionerna med varandra. (3 p.) c) Utgå från citaten och diskutera hur man försökte lindra arbetslösheten och vad depressionen betydde för individen, å ena sidan kring decennieskiftet 1930, å andra sidan på 1990-talet. (4 p.) a) 1990-talets depression var värre än 1920- och 1930-talets depression med tanke på BNP:n och sysselsättningen. b) 1920- och 1930-talen: världsomspännande depression (efter börskraschen i USA 1929). Under 1990-talet en internationell recession, men den finska depressionen var mera nationell och berodde på att man börjat avveckla regleringen av den finska ekonomin, ekonomin överhettades och Sovjetunionen kollapsade samtidigt, vilket ledde till att samtidigt då det gick dåligt för finska banker och företag föll östhandeln. c) Under 1930-talet var välfärdsstaten och socialskyddet inte utvecklade i Finland. Staten och fackförbunden kunde bättre hjälpa till under 1990-talet. 11
1920- och 1930-talen kunde kommunerna och staten ge småskaliga nödjobb och det fanns en del arbetslöshetskassor som kunde ge ut nödhjälp. För övrigt litade man på vänner och släktingar. Välfärdsstaten under 1990-talet kunde ge ut arbetslöshetsbistånd, m.m. men i många fall var arbetslösa tvungna att gå till brödköer och andra hjälpmedel som ordnades av olika organisationer. Vetamix 2013. 12