1 Bodens Energi AB Samrådsunderlag för fortsatt och förändrad verksamhet vid värmeverket i Boden 6 april 2015
2 Innehåll 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 2 BAKGRUND... 3 3 VERKSAMHETEN... 4 3.1 Nuvarande verksamhet vid Värmeverket i Boden... 4 3.2 Planerad verksamhet vid Värmeverket i Boden... 7 4 LOKALISERING... 11 4.1 Alternativa lokaliseringar... 11 4.2 Planförhållanden... 12 4.3 Områdesbeskrivning... 13 5 FÖRVÄNTAD MILJÖPÅVERKAN... 13 BILAGA Förslag till innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning
3 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare/sökande Bodens Energi AB Adress Slipvägen 7 961 38 Boden Anläggning: Värmeverket Besöksadress anläggningen Degerbergsvägen 2 961 38 Boden Organisationsnummer 556200-9117 Fastighetsbeteckning Boden 57:12 Fastighetsägare Prövningskoder, huvudbranscher Kontaktperson Bodens Energi AB A 90.201 Förbränning av avfall, avfallsförbränningsanläggning (>100 000 ton per år) B 40.50 Förbränningsanläggning 50-300 MW tillfört Hardy Lundberg, VD Anläggningens platsnummer 2582-106 Telefon 092162198 E-post hardy.lundberg@bodensenergi.se Kommun Bodens kommun Län Tillståndsgivande myndighet Tillsynsmyndighet Norrbottens län Mark- och miljödomstolen i Umeå Miljö- och byggnadsnämnden, Bodens kommun (nuvarande) 2 Bakgrund Bodens Energi är en energikoncern där fjärrvärme, elhandel, elproduktion och administration bedrivs i moderbolaget Bodens Energi AB och elnätsverksamheten bedrivs i det helägda dotterbolaget Bodens Energi Nät AB. Bodens Energi är även delägare till 60 procent i bolaget Energiproduktion i Norrbotten AB (EPAB). Bodens Energi AB var tidigare delägt med Vattenfall, men ägs sedan 2007 helt av Bodens kommun.
4 Bodens Energi har producerat, distribuerat och sålt el och fjärrvärme sedan 1980. Fjärrvärme finns nu i alla tätbebyggda bostadsområden i centralorten Boden. De nyanslutningar som tillkommer sker i form av förtätningar i befintliga fjärrvärmenät. Det finns ett sammanbundet fjärrvärmenät som förser Bodens tätort med värme. Produktion av fjärrvärme sker i en central anläggning, Värmeverket, med olika pannor för avfall, biobränslen och olja. Den senaste installerade avfallspannan producerar även el. Som ett komplement finns även nio reservanläggningar utplacerade i fjärrvärmenätet. Den äldsta fastbränslepannan har varit i drift sedan början av 1980-talen. För att minska drifttiden på denna panna och på så sätt förlänga dess livslängd, avser Bodens Energi att komplettera Värmeverket med en ny avfallseldad panna med kringutrustning för produktion av fjärrvärme och el. Den nya enheten kommer även att medföra att oljeanvändningen i befintliga anläggningar minskar och möjliggöra en större elproduktion. För att genomföra den planerade förändringen söker därför Bodens Energi tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och förändrad verksamhet vid Värmeverket i Boden. 3 Verksamheten 3.1 Nuvarande verksamhet vid Värmeverket i Boden Huvudproduktionsanläggning för fjärrvärme är Värmeverket i Boden, som består av tre oljeeldade hetvattenpannor, en avfallseldad hetvattenpanna, en biobränsleeldad hetvattenpanna och en avfallseldad ångpanna för samtidig produktion av fjärrvärme och el. Värmeverket har en sammanlagd installerad bränsleeffekt på cirka 175 MW. Tabell 1 redovisar befintliga produktionsenheter vid Värmeverket i Boden.
5 Tabell 1 Befintliga produktionsenheter vid Värmeverket Boden Enhet Typ Tillförd bränsleeffekt, MW Bränslen enligt tillstånd I drift år P11 Hetvattenpanna 33 Eldningsolja, Eo4 1979 P12 Hetvattenpanna 33 Eldningsolja, Eo4 1979 P13 Hetvattenpanna 33 Eldningsolja, Eo4 1979 P14 Hetvattenpanna 29 Avfall, biobränsle, Eo1 Rökgaskondensering gemensam P14 och P16, 10 MW (1980) 1997* 1991 P16 Hetvattenpanna 22 Biobränsle, torv, Eo1 1985 Rökgaskondensering, gemensam P14 och P16, 10 MW 1991 P17 Ångpanna 24 Avfall, biobränslen, 2008 Eo1 Rökgaskondensering, 2013 3 MW Turbin, 5 MW 2008 Summa 174 * Ombyggd från biobränsle till avfallsförbränning 1997 Verksamheten vid Värmeverket i Boden har tillstånd enligt miljöbalken daterat 2009-09-17 från länsstyrelsen i Norrbottens län med ett ändringstillstånd daterat 2011-04-12. Inom verksamhetsområdet för Värmeverket (fastigheten Boden 57:12) bedriver även Energiproduktion i Norrbotten AB (EPAB) verksamhet för att framställa och bearbeta träbaserade bränslen (beslut i miljö- och byggnadsnämnden om anmälan, daterat 2010-12- 07). Den årliga produktionen i anläggningen har under de fem senaste åren varierat mellan 305 och 340 GWh värme samt mellan 24 och 28 GWh el. Huvudbränslen i anläggningen är avfall, som eldas i P14 och P17. Olika sorters av avfall ingår i tillståndet för anläggningen, men det utgörs i princip av hushålls- och verksamhetsavfall. En mindre mängd farligt avfall eldas, inklusive smittsamt avfall. I P16 eldas biobränslen med en inblandning av torv. Lätt eldningsolja (Eo1) används som startoch stödbränsle i dessa pannor. Eldningsolja (Eo4) används i de tre oljepannorna, P11-P13. Bränslen transporteras med bil till anläggningen. Lagring av bränslen sker antingen i inbyggda lager eller på hårdgjorda ytor utomhus. Utrustning finns för att bereda och bearbeta bränslen. Ytterligare yta håller på att färdigställas för lagring och bearbetning av bränslen. Arbete pågår med att se till att lakvatten från både befintliga och tillkommande ytor för utomhuslager av bränslen kan samlas upp. Ytor för lagring och bearbetning av bränslen redovisas i Figur 1.
6 Figur 1 Verksamhetsområde för Värmeverket med ytor utomhus för lagring och bearbetning av bränslen De tre oljeeldade pannorna är för spets- och reservdrift och används korta tider, upp till några hundra timmar per panna och år. Det finns ingen separat rökgasrening för oljepannorna. Figur 2 visar principiella scheman för fastbränslepannorna med rening av rökgaser respektive av vatten från rökgasrening och rökgaskondensering.
7 Figur 2 Översiktliga scheman för fastbränslepannorna P14, P16 och P17 vid Värmeverket i Boden Största delen av restprodukterna från anläggningen uppkommer vid förbränning av avfall. Slagg/bottenaska upparbetas genom bland annat metallavskiljning och karbonatisering och kan därefter användas som fyllningsmaterial. Restprodukten från rökgasreningen (flygaskan) transporteras till Norge och bearbetas där för att användas som fyllning av en gruva. Användningen av flygaskan är där klassad som ett återvinningsförfarande. 3.2 Planerad verksamhet vid Värmeverket i Boden Den planerade verksamheten innebär att den befintliga anläggningen kompletteras med ytterligare en avfallseldad ångpanna, P18, med kringutrustning för produktion
8 av fjärrvärme och el. Den tillförda bränsleeffekten för P18 planeras till 34-45 MW och planeras med rökgaskondensering för att utvinna ytterligare energi ur rökgaserna, cirka 4 MW. Med den planerade utökningen kommer den totala installerade bränsleeffekten vid Värmeverket att bli i storleksordningen 210-220 MW. I Tabell 2 redovisas enheter som planeras att ingå i tillståndsansökan, befintliga och tillkommande. Tabell 2 Planerade produktionsenheter vid Värmeverket Boden Enhet Typ Tillförd bränsleeffekt, MW Bränslen enligt ansökan I drift år P11 Hetvattenpanna 33 Eldningsolja, Eo4 1979 P12 Hetvattenpanna 33 Eldningsolja, Eo4 1979 P13 Hetvattenpanna 33 Eldningsolja, Eo4 1979 P14 Hetvattenpanna 29 Avfall, biobränslen, Eo1 Rökgaskondensering gemensam P14 o P16, 10 MW P16 Hetvattenpanna 22 Biobränslen, torv, Eo1 Rökgaskondensering gemensam P14 o P16, 10 MW (1980) 1997* 1991 1985 1991 P17 Ångpanna 24 Avfall, biobränslen, 2008 Eo1 Rökgaskondensering, 3 2013 MW Turbin, 5 MW 2008 P18 Ångpanna 34-45 Avfall, biobränslen, 2018/2019 Eo1 Rökgaskondensering, 2018/2019 4 MW Turbin, 6-9 MW 2018/2019 Summa 208-219 * Ombyggd från biobränsle till avfallsförbränning 1997 I och med att den tillkommande pannan, som producerar både fjärrvärme och el, kommer att ersätta driften i pannor som enbart producerar fjärrvärme, ökar förbrukningen av avfallsbränsle till över 100 000 ton per år. För att minska utsläppen till luft från P18 kommer anläggningen att förses med långtgående rökgasrening och rökgaskondensatet kommer att renas innan det släpps ut till recipienten. Pannan kommer att förses med en egen skorsten. För närvarande finns ett hinder som gör att skorstenshöjden begränsas till 45 m, med Bodens Energi är beredda att bygga en cirka 60 m hög skorsten om så skulle bli möjligt. I Figur 3 visas möjlig utformning av rening för den nya avfallspannan. Hanteringen av restprodukter planeras bli lika för den nya pannan som för de befintliga pannorna.
9 Ammoniak (SNCR) Kalk Aktivt kol Utsläpp till luft Avfallsbränslen PANNA P18 SLANGFILTER RÖKGAS- KONDENSERING Slagg/aska Restprodukt KONDENSATRENING Till recipient Figur 3 Möjlig schematisk utformning av en ny avfallseldad panna med rening I Figur 4 visas möjlig layout för Värmeverket i Boden med den nya pannan med kringutrustning, befintlig utrustning är markerad med rött och tillkommande med blått. Där redovisas även EPABs befintliga verksamhet med grönt.
10 Figur 4 Anläggningslayout Värmeverket i Boden med ny panna, P18 med kringutrustning (rött markerar befintlig utrustning, blått utrustning för P18, grönt EPABs befintliga verksamhet)
11 4 Lokalisering Värmeverket är lokaliserat inom fastigheten Boden 57:12, se Figur 5. Fastigheten ägs av Bodens Energi AB. Värmeverket Figur 5 Lokalisering av Värmeverket i Boden 4.1 Alternativa lokaliseringar Specifika, möjliga lokaliseringar har studerats för en ny avfallseldad pannenhet för att förse fjärrvärmenätet i Boden med fjärrvärme. För lokalisering av denna typ av verksamhet är det en förutsättning att det finns tillräckligt utrymme. Ytbehovet för en nyetablering bedöms till cirka 6-8 ha. Det är dessutom viktigt att det finns goda transportmöjligheter, att omgivningspåverkan kan bli begränsad samt att tillräckligt avstånd till närmaste bostäder och närhet till fjärrvärme- och elnät finns. Totalt har tre olika förslag jämförts, se Figur 6. Befintliga Värmeverket (genom förtätning) Brändkläppen, i anslutning till befintlig avfallsanläggning Bodensågen
12 Figur 6 Alternativa lokaliseringar som studerats för en ny avfallseldad panna i Boden Det bedöms som mest fördelaktigt miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt att bygga den nya avfallseldade pannenheten vid Värmeverket. Enheten kan byggas genom förtätning av befintligt område och befintlig infrastruktur med mera vid Värmeverket kan utnyttjas. 4.2 Planförhållanden Översiktsplan Området för befintlig verksamhet är angivet som värmeverk i den gällande översiktsplanen från 1990. Den planerade förändringen strider inte mot översiktsplanen. Detaljplaner Området där Värmeverket är placerat är planerat för tekniska anläggningar enligt detaljplanen för Boden 57:12, antagen 2011. För att säkerställa att det finns flexibilitet vid val av pannleverantör, önskar Bodens Energi att tillåten bygghöjd för pannan höjs något. Detta bedöms kunna genomföras genom ett enkelt planförfarande. Arbetet med revidering av detaljplanen har inletts vid planenheten inom Bodens kommun.
13 4.3 Områdesbeskrivning Värmeverket är lokaliserat på fastigheten 57:12 i Bodens kommun och är beläget cirka 2 km väster om Bodens centrum vid väg 97 mot Jokkmokk. Avståndet till närmaste bostadshus, som är fyra småhus längs väg 97, är cirka 100 meter från anläggningen. Närmaste större bostadsbebyggelse ligger cirka 1 km öster om Värmeverket. Transporter till och från anläggningen sker med bil, i huvudsak via väg 356 och väg 97/Jokkmokksvägen. Luleå älv utgör vattenrecipient för större delen av processavloppsvattnet från Värmeverket. Värmeverket ligger i direkt anslutning till Paglaområdet. Pagla är ett friluftsområde. Hela Paglaområdet med dess befästningssystem, förrådsbyggnader och hangarer samt Bodens garnisons kasernområde är av riksintressen för kulturmiljövården Värmeverket är inom påverkansområdet för riksintresset för totalförvarets militära del, som fastställdes 17 december 2010. 5 Förväntad miljöpåverkan Verksamhetens huvudsakliga miljöpåverkan på miljön sker genom emissioner till luft och vatten. Emissionerna till luft består bland annat av de försurande gaserna kväveoxider, svaveldioxid och saltsyra, samt stoftpartiklar. För att begränsa utsläpp till luft och vatten kommer den nya pannlinjen att byggas med utrustning för långtgående rening. För att utnyttja så mycket som möjligt av energin i rökgaserna planeras anläggningen att förses med rökgaskondensering ur vilken energi återvinns och ett kondensat uppstår. Kondensatet kommer att tas om hand och renas. Det uppkommer även fasta restprodukter från förbränningen, dels från pannan, dels från rökgasreningen. Restprodukterna kommer att omhändertas så att miljöpåverkan begränsas och restprodukterna kommer om möjligt att återanvändas. Risk för buller, damning och lukt kan främst uppstå vid hantering av bränslen. För den tillkommande pannlinjen kommer befintliga system för bränslen att användas, men det krävs vissa kompletteringar. För tillkommande anläggningsdelar för bränslen kommer åtgärder att vidtas som begränsar riskerna för buller, damning och lukt. Det krävs transporter till och från anläggningen. Dessa transporter kommer att ske med bil. Utsläpp till vatten är främst suspenderande ämnen och metaller. Renat rökgaskondensat och avloppsvatten från rökgasrening och processavloppsvatten leds till Luleå älv via en dagvattenledning. Dagvatten från hårdgjorda ytor där bränslen lagras går via diken och kommer att samlas upp.
Fördelar Den planerade förändringen medför att användningen av fossil olja kan minskas. Produktion i en äldre pannlinje kan ersättas med produktion i en ny modern, med högre prestanda. Den nya enheten innebär även att el kan produceras samtidigt som värme, vilket innebär ett effektivt resurshushållande. 14
15 Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - förslag Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning - Nollalternativ och planerad verksamhet - Ansökans omfattning - Systemgränser och avgränsningar Verksamhetsbeskrivning Områdesbeskrivning Alternativa lokaliseringar Emissioner från anläggningen Transporter Summering av emissioner Alternativa lösningar för att minska miljöpåverkan inklusive jämförelse med BAT och BREF Lokala miljökonsekvenser - Effekter under byggtid - Luftkvalitet och uppfyllande av miljökvalitetsnormer - Vattenrecipient och uppfyllande av miljökvalitetsnormer - Buller - Lukt och damning - Påverkan på skyddsvärda områden inklusive riksintressen - Påverkan på kultur, natur och friluftsliv - Miljörisker - Påverkan på landskapsbilden Regionala miljökonsekvenser Globala miljökonsekvenser Överensstämmelse med miljömål (lokala, regionala och nationella) Bilagor till MKB Teknisk beskrivning Samrådsredogörelse Särskilda utredningar - Lokaliseringsutredning - Spridningsberäkningar luft, inkl uppfyllande av miljökvalitetsnormer - Påverkan på vattenrecipient, inkl uppfyllande av miljökvalitetsnormer - Bullerutredning - Miljöriskanalys - Transportutredning - Statusrapport avseende föroreningar i mark och grundvatten