FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4

FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4

Public Libraries 2002 Folkbiblioteken 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Producent: Statistiska centralbyrån, scb Förfrågningar: Birgitta Modigh, Kulturrådet, tel. 08-519 264 16 eller Cecilia Skjöld, scb, tel. 08-506 950 41 Printed in Sweden by scb Tryck, Örebro 2003 issn 1403-0276 isbn 91-85603-94-5 Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08-519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Grafisk form omslag: Liedgren Design Kulturrådet 2003

3 Innehåll Contents Sida/Page 3 Innehåll Contents 4 Om statistiken About the statistics 4 Bibliotekstyper Types of public libraries 4 Imputering Imputing values 5 Sammanfattning Summary in Swedish 6 Kommunala folkbiblioteken Municipal libraries 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. Hospital libraries and other libraries 17 Bakgrund Background 17 Syfte och användning Aim and usage 17 Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Types of libraries covered by the public library statistics 18 Engelsk sammanfattning Summary in English 19 Svensk engelsk ordlista List of terms 20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts 23 Bilageförteckning List of appendices 24 Tabeller Tables Bilagor: Appendices: 72 1 Blankett 1 Questionnaire 76 2 Kvalitetsdeklaration 2 Quality declaration 78 3 Fristående sjukhus, förteckning 3 List of independent hospital libraries

4 Om statistiken Folkbiblioteksstatistiken, som sedan 1976 utförts årligen, omfattar uppgifter om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Syftet är att i första hand utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå, men även att generellt kunna användas av dem som önskar aktuell information om tillstånd och utveckling inom biblioteksväsendet. Fr.o.m. 1 juli 1994 produceras statistiken av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens kulturråd som är statistikansvarig myndighet. Blankett för uppgiftsinsamling finns i bilaga 1. Mer information om bakgrunden återfinns längre fram. I bilaga 2 lämnas en kvalitetsdeklaration för folkbiblioteksstatistiken. Bibliotekstyper Kommunernas biblioteksförvaltningar lämnar årligen uppgifter till statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek inkl. kommunernas bibliotek vid vårdinstitutioner, betraktas som en enhet. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare 38 fristående sjukhusbibliotek samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Sigtunastiftelsen bibliotek samt Svenska Sjömansbiblioteket. Fr.o.m. detta år ingår inte längre biblioteken för svenskar utlandet. Bortfall och korrigering för bortfall Samtliga bibliotek har besvarat enkäten men partiellt bortfall förekommer. När en uppgift saknats har den bortfallskorrigerats, dvs. den saknade uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på kommunnivå, men ingår däremot i beräkningen av variabelns värde på riksoch länsnivå. Om möjligt har i första hand föregående års värde använts. Då sådant saknats har hjälpinforma tion för bortfallskorrigeringen hämtats från övriga bibliotek som inte har bortfall på den aktuella variabeln. Av metodologiska skäl har inte någon bortfallskorrigering skett för de uppgifter där ingen eller alltför knapp hjälpinformation funnits.

5 Sammanfattning Kommunala folkbibliotek Utlåning Den totala utlåningen av böcker och AV-medier från kommunala folkbibliotek minskade under 2002 för andra året i rad, något under år 2002 från 78,3 miljoner 2001 till 77,1 miljoner 2002. Utlåningen av böcker minskade med 2,9 procent från 68,1 miljoner till 66,1 miljoner lån, medan utlåning av AV-medier; talböcker, kassettböcker, grammofonskivor, CD-skivor och liknande ökade med 6,5 procent från 10,3 miljoner till 11 miljoner. Den minskade nettoutlåningen av böcker kan hänföras till samtliga kategorier. Såväl utlåningen av skönlitteratur som facklitteratur och barnlitteratur minskade. Barnboksutlåningen minskade med 750 000 lån, facklitteraturen med 551 000 och skönlitteraturen med 653 000 lån. Sammantaget motsvarar detta 7,4 lån mot tidigare 7,6 lån per invånare. Den totala utlåningen, dvs. inklusive AVmedier, minskade från 8,8 till 8,6 lån per invånare. AVmedierna ökade från 1,16 till 1,23 lån per invånare. Nya böcker Under 2002 köpte de kommunala folkbiblioteken in drygt 2 miljoner nya böcker, något fler än 2001. Inköpen av böcker ökade således med 3 procent från 2 067 000 föregående år till 2 130 000 2002. Av de nya böckerna var 38 procent barnböcker. Personal, filialer, öppettider och besök Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2002 totalt 4 998 årsverken vilket innebär en ökning med 2 procent från föregående år. Antalet filialer fortsatte att minska och var 2002 1 116 stycken jämfört med 1 125 år 2001. Antalet med skolbiblioteken integrerade filialer fortsatte däremot att öka, detta år från 524 till 531. Samtidigt integrerades ytterligare 6 huvudbliotek, en ökning från 42 till 48 stycken. Sammanlagt 14 bibliotek integrerades därmed med en skola. De kommunala huvudbiblioteken var oförändrat öppna i genomsnitt 44 timmar i veckan medan den genomsnittliga filialen var öppen något mindre, 17 timmar per vecka mot tidigare 18 timmar. Totalt sett tog huvudbiblioteken emot 46 miljoner besök under 2002, vilket innebär en minskning med nästan 3 procent. I genomsnitt gjordes under en vecka 112 besök per 1 000 invånare. Praktiskt taget samtliga kommunbibliotek erbjuder idag sina besökare tillgång till Internetuppkopplade datorer och endast 17 bibliotek mot tidigare 54 har inte sin katalog sökbar via Internet. Av de 240 bibliotek som lämnat uppgift om antal aktiva låntagare låg andelen aktiva låntagare av kommunbefolkningen mellan 30 och 39 procent i 138 fall. Medianvärdet var, liksom förra året, 33 procent av befolkningen. Tabell A Kommunala folkbibliotek en sammanfattning 1999 2000 2001 2002 Antal totalt Antal totalt Antal totalt Antal totalt Per inv. % förändring Bibliotekssystem 288 289 289 289 Mediebestånd 46 670 000 46 629 000 46 499 637 46 547 552 5,2-0,1 Bokbestånd 44 102 000 44 012 000 43 817 614 43 737 265 4,9-0,2 AV-mediebestånd 2 568 000 2 616 000 2 682 286 2 810 281 0,3 4,8 Tidnings- och tidskriftsbestånd Årsprenumerationer 106 000 104 112 103 775 102 300-1,4 Titlar, endast huvudbibliotekets- 68 000 66 172 65 714 64 753-1,5 Utlåning 79 413 000 79 896 000 78 377 808 77 104 359 8,6-1,6 Böcker 70 259 000 70 140 000 68 050 994 66 104 063 7,4-2,9 AV-medier 9 154 000 9 757 000 10 326 814 10 999 782 1,2 6,5 Öppethållande tim en vintervecka 33 497 33 934 34 426 33 983-1,3 Huvudbibliotek 12 367 12 505 12 681 12 656-0,2 Filialer 19 203 19 516 19 882 19 408-2,4 Bibliotekspersonal Totalt antal helårsverken 4 891 2) 4 918 4 921 4 998 0,6 1) 1,6 därav bibliotekarier 2 304 2) 2 357 2 411 2 453 0,3 1,7 Driftkostnader, löp. priser 2 883 153 tkr 2 917 560 tkr 3 063 160 tkr 3 180 891 tkr 356 3,8 1) Per 1 000 inv. 2) Exkl. länsbibliotekspersonal

6 Kommunala folkbibliotek Böcker 1.1 Utlåning Utlåningen av böcker uppgick 2002 till 66,1 miljoner (66 104 063) lån, motsvarande 7,4 lån per invånare. Detta innebär en minskning med 2,9 procent jämfört med 2001 då utlåningen uppgick till 68,1 milj. Bokutlåningen minskade därmed för femte året i rad. Minskningen faller såväl på barnbokslånen (-750 000) som på lånen av facklitteratur (-551 000) och skönlitteratur (-653 000). De flitigaste boklånarna återfinns, liksom tidigare år, i små och mellanstora kommuner där man lånade 7,9 böcker per invånare medan man i de befolkningsmässigt största kommunerna endast lånade 5,8 böcker i genomsnitt per person. Barnböcker är är alltjämt den kategori böcker som lånas mest. Dess andel av samtliga boklån låg i år på 42 procent vilket den gjort under praktiskt taget hela 90-talet. Även då det gäller fack- respektive skönlitteratur har andelarna under senare delen av 90-talet varit tämligen oförändrade. Under 2002 utgjorde andelen skönlitteratur av utlåningen 28 procent medan facklitteraturen utgjorde 30 procent. Under 90-talets första hälft ökade däremot andelen fackböcker av utlåningen från 25 procent till 30 procent. I genomsnitt lånades 2,5 volymer skönlitteratur och 2,6 volymer facklitteratur. Gränsen för barn har fr.o.m. i år höjts från 12 till 14 år, dvs som barn räknas numera befolkningen 0-14 år. Det innebär att antalet lån i genomsnitt per barn som, om åldersgränsen fortfarande var 12 år, skulle ha uppgått till 20,5 lån med den nya åldersgränsen 14 år uppgår till 18,5 lån. 1.2 Nyförvärv av böcker Under år 2002 köpte de kommunala folkbiblioteken in 2 130 050 nya böcker, vilket är något fler än förra året då man köpte 2 067 467 nya volymer. Årets nyinköp motsva- Diagram 1 Boklån 1976-2002 Milj. lån 100 80 60 40 20 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 Diagram 2 Boklån - fördelning på litteraturkategori Procent 50 40 30 20 10 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 Barnböcker Facklitt.för vuxna Skönlitt. för vuxna rar 4,9 procent av beståndet vid årets slut. Nyinköpen varierar ofta från år till år. Nyförvärvens andel av det totala beståndet var störst i de största kommunerna 6,3 procent mot 4,5-4,8 procent i övriga landet. 1.3 Bokbeståndet Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick år 2002 till 43,7 miljoner böcker vilket är en liten minskning sedan föregående år. Bokbeståndet per invånare är större ju mindre kommunerna är. I de befolkningsmässigt minsta kommunerna fanns 6,8 böcker per invånare mot 2,9 i de största. Detta förhållande beror på att en liten kommun, för att utbudet av boktitlar inte ska bli alltför begränsat, måste skaffa fler bokvolymer per invånare än en större kommun Barnböckerna utgjorde 31 procent av bokbeståndet. Av nyförvärven var 37,7 procent barnböcker, vilket är en procentenhets ökning sedan 2001. Referenslitteraturen i de kommunala biblioteken utgjorde 1,7 miljoner volymer. Dess andel av hela bokbeståndet uppgick till 3,8 procent och dess nyförvärv uppgick till 3,7 procent av samtliga nyförvärv. Diagram 3 Nyförvärv av böcker Milj. nya volymer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

7 Genomsnittligt antal barnböcker och barnbokslån då åldersgränsen sätts vid 12 resp. 14 år. Kommuner efter antal invånare. Barnlitteratur Bestånd per barn Lån per barn 0-12 år 0-14 år 0-12 år 0-14 år - 14 999 14,0 12,3 22,2 19,5 15 000-29 999 12,1 10,8 22,1 19,7 30 000-199 999 9,0 8,2 21,2 19,2 200 000-5,5 5,2 14,3 13,4 Totalt 9,8 8,8 20,5 18,5 Diagram 4 AV-medielån 1976-2002 Miljoner lån 12 10 8 6 4 2 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 1.4 Utvecklingen av boklån och nyförvärv De kommunala folkbibliotekens bokutlåning var som störst år 1983 då 77 miljoner lån gjordes. Sedan minskade utlåningen successivt fram till och med 1991 då den var som lägst, 65,5 miljoner lån. Därefter ökade den succesivt fram till 1996 då den uppgick till 73,3 miljoner. De sex senaste åren har dock inneburit en gradvis nedgång och 2002 lånades 66,1 miljoner böcker. Nyförvärven låg fram till 1989 på en jämförelsevis hög nivå. Årligen inköptes 2,3-2,4 miljoner nya böcker. Därefter sjönk antalet nyinköp i stort sett oavbrutet fram till 1996 då 1 852 294 volymer köptes. Under senare år har nyinköpen i allmänhet ökat och i år förvärvades 2 130 050 böcker. Sammansättningen av boklånen har successivt förändrats sedan 1976. Utvecklingen går sakta men är märkbar då hela perioden 1976 2002 studeras. Förändringen innebär i korthet att facklitteraturen för vuxna ökade sin andel av boklånen på bekostnad av skönlitteraturen för vuxna fram till och med 1997. Därefter har andelen minskat eller som i år varit oförändrad. Barnböckernas andel har däremot sedan 1991 tämligen stabilt legat på 42 procent. AV-medier 2.1 Utlåning Utlåningen av AV-medier uppgick 2002 till 10 999 782, motsvarande 1,2 lån per invånare. Det innebär en ökning med mer än en halv miljon, motsvarande 6,5 procent, sedan föregående år. AV-utlåningen har ökat oavbrutet sedan 1976 då 1,4 miljoner lån registrerades. Under åren 1994 1996 ökade utlåningen av AV-medier med 1 miljon årligen. Under senare år har dock ökningstakten minskat till drygt en halv miljon om året. Musikfonogram är den typ av AV-medier som lånas mest. Drygt var tredje lån, 35 procent, är ett musiklån. Därefter kommer talböcker med 20 procent samt videogram och kassettböcker, båda med 19 procent. Övriga AV-medier svarar för resterande 7 procent, däribland bok-och-band 1 procent. Diagram 5 AV-medielån efter kategori. Miljoner lån 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Talböcker Kassettböcker Musik Övrigt Video Utlåning av kassettböcker har under det senaste året ökat med närmare 18 procent, videogrammen med 9 procent, och musikfonogrammen med 6 procent. I de befolkningsmässigt större kommunerna lånas det fler AV-medier per invånare, 1,43 mot endast till 0,9 per invånare i de allra minsta kommunerna. 2.2 Nyförvärv av AV-medier Nyförvärven av AV-medier uppgick 2002 till 253 000 varav 79 000 var musikfonogram, 64 000 talböcker, 51 000 kassettböcker samt 31 000 videogram. Förra året var nyförvärven något färre, de uppgick då till 230 000 varav musikfonogram 77 000. Nyförvärvens fördelning på de olika typerna av AVmedier är därmed i stort sett lik utlåningens. Musikfonogrammen utgjorde 31 procent av nyförvärven, talböckerna 25 procent och kasettböckerna 20 procent. Videogrammen avviker något. Deras andel av AV-medieutlåningen var 19 procent medan deras andel av nyförvärven var 12 procent.

8 2.3 Bestånd Sedan 1976 då antalet AV-medier på folkbiblioteken uppgick till 728 000 har beståndet successivt ökat och 2002 uppgick det till 2 810 281. Talböckerna utgör den klart största andelen, 1 005 385 stycken eller 36 procent. Detta innebär en liten ökning jämfört med föregående år. Musikfonogrammen utgjorde 24 procent, kassettböckerna 16 procent och videogrammen, den snabbast växande kategorien, 8 procent AV-mediebeståndets utveckling Totalt Därav andelar i procent Talböcker Musikfonog. Kassettböcker Videogram 1976 728 1980 1 037 18 1985 1 430 29 1990 2 139 36 1 1995 2 321 41 21 13 3 2000 2 616 37 24 13 6 2001 2 682 37 24 15 7 2002 2 810 36 24 16 8 2.4 Utlåning av böcker och AV-medier Under år 2002 gjordes 8,6 lån per invånare av böcker och AV-medier sammanlagt. Det inebär en nedgång sedan år 2001 då i genomsnitt 8,8 lån gjordes. AV-medielånen utgjorde 14 procent av lånen vilket är en ökning sedan förra året då deras andel var 13 procent av bibliotekens totala utlåning. För tre år sedan, 1998, var andelen 11 procent och 1990 var den drygt 5 procent. Den totala utlåningen av böcker och AV-medier minskade således från 78,4 till 77,1 miljoner lån, dvs. en minskning med 1,6 procent. AV-medieutlåningen fortsatte dock att öka, detta år med 6,5 procent motsvarande 672 968 lån. Det innebär att boklånen minskade med hela 2,9 procent, motsvarande 1 946 931 lån, dvs en jämförelsevis stor nedgång. Talboksutlåningen, som är en del av AV-medieutlåningen, fortsatte även den att öka, detta år med 1,3 procent motsvarande 28 323 enheter. Musikfonogram och videogram är annars de AV medier vars utlåning antalsmässigt ökar mest. De större kommunerna avviker alltmer från övriga landet vad avser medielån per invånare. I de större kommunerna, dvs. Stockholm, Göteborg och Malmö, lånades i genomsnitt 7,2 medier per invånare mot 8,8-9,1 i övriga kommungrupper. Mellan enskilda kommuner återfinns naturligtvis större skillnader. I de större städerna utgör AVmedielånen en jämförelsevis stor del av medielånen, 19 procent mot 11-14 procent i övriga grupper. Diagram 6 Medielån - lån per invånare efter kommunstorlek. Antal lån 12 10 8 6 4 2 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 14 999 15 000-29 999 30 000-199 999 200 000 Tidningar och tidskrifter 3.1 Prenumerationer och titlar Antalet prenumerationer på tidningar och tidskrifter sammantaget var 2002 102 300 en minskning med 1,9 procent jämfört med närmast föregående år. Antalet tidningsprenumerationer minskade, från 10 400 prenumerationer till 10 200, en minskning med 1 procent. Även an talet tidskriftsprenumerationer sjönk något, från 93 400 till 92 100, en minskning med 1,5 procent från föregående år. Antalet titlar redovisas endast för huvudbiblioteken. Det totala antalet tidningstitlar på huvudbiblioteken var något högre än förra året 6 904 jämfört med 6 880. Detta motsvarar 0,8 titlar per 1 000 invånare. Av dessa var 1 711 utländska. Antalet tidskriftstitlar vid huvudbiblioteken sjönk från 58 834 till 57 849 vilket motsvarar 6,5 titlar per 1 000 invånare. Antalet prenumerationer respektive titlar per kommun är ett mått som visar på skillnaden mellan olika kommungrupper i fråga om tillgång till löpande årgångar av tidningar och tidskrifter. I regel gäller att ju fler invånare en kommun har desto lägre är antalet prenumerationer respektive titlar. I kommuner med färre än 15 000 invånare var antalet tidskriftsprenumerationer exempelvis 15 per 1 000 invånare och antalet tidskriftstitlar 11 mot 7 respektive 2 i kommuner med mer än 200 000 invånare. På motsvarande sätt förhåller det sig med tidningar men antalet prenumerationer är här mycket lägre. Det rör sig om mellan 0,8 och 1,3 prenumerationer per 1 000 invånare.

9 Personal 4.1 Personer Antalet anställda vid folkbiblioteken var år 2002 6 183 dvs. praktiskt taget oförändrat jämfört med 2001 då antalet var 6 182. Andelen bibliotekarier av dessa var dock något större 45,5 procent dvs. 2 816 vilket motsvarar 0,3 bibliotekarier per 1 000 invånare. Övrig personal uppgick till 3 367, motsvarande 0,4 personer per 1 000 invånare. Till övrig personal räknas bl.a. biblioteksassistenter, kanslister, filialföreståndare, vaktmästare och bokuppsättare. Tidigare år har en indelning av övrig personal i kontorspersonal och övrig personal redovisats. Då gränsen mellan dessa personalkatergorier blivit alltmer oklar slopades den indelningen 2000. Fr.o.m det året ingår inte heller personer finansierade av arbetsmarknadsstyrelsen. Bibliotekspersonalens storlek har under åren varierat avsevärt. Under perioden 1976 1989 ökade personalen vid de kommunala biblioteken med 36 procent. Därefter vidtog en period med minskande personalresurser. Mellan åren 1990 och 2000 sjönk antalet anställda successivt från 8 838 till 6 194, en minskning med 30 procent. Även fördelningen på personalkategorier har förändrats sedan 1976. Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal har ökat successivt från mitten av 80-talet. Under perioden 1976-1984 utgjorde bibliotekarierna 37-38 procent av personalen men därefter har andelen ökat med i genomsnitt 0,5 procentenheter per år. De senaste åren har ökningstakten varit 1 procentenhet och andelen bibliotekarier på biblioteken är nu 45 procent. 4.2 Årsverken Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2002 sammanlagt 4 998 årsverken (alla tjänster omräknade till heltidstjänster). Antalet årsverken är därmed något högre än föregående år då det uppgick till 4 921. Det innebär också att det trendbrott som kunde konstateras föregående år och som innebar att den nedåtgående trenden vad gäller antal årsverken brutits består även detta år. Under 90-talet minskade antalet årsverken praktiskt taget varje år, från 5 928 1990 till 4 891 år 1999. Antalet årsverken utförda av bibliotekarier fortsatte att öka. även detta år, från 2 411 till 2 453 motsvarande 2 procents ökning. Öppethållande och besök 5.1 Öppethållande Det sammanlagda antalet timmar som huvudbibliotek, filialer och bokbussar höll öppet en normal vintervecka 2002 uppgick till 33 983 timmar jämfört med 34 426 timmar föregående år. Av dessa timmar låg totalt 3 793 efter klockan 18 på kvällen. Det sammanlagda antalet öppettimmar fördelade sig med 12 656 på huvudbiblioteken, 19 408 på filialerna och 1 920 på bokbussarna. Det innebär att antalet öppettimmar minskat något på huvudbiblioteken men mest på filialerna och att de däremot ökat på bokbussarna. Den Diagram 7 Personal, antal årsverken i tusental Exkl. länsbibliotekens personal fr.o.m. 1999. Se text. Tusental årsverken 8 6 4 2 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 Diagram 8 Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal Procent 60 50 40 30 20 10 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 Diagram 9 Personal - årsverken per invånare efter kommunstorlek Årsverken 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 14 999 15 000 29 999 30 000 199 999 200 000

10 genomsnittliga öppettiden är därmed oförändrat 44 timmar per vecka på huvudbiblioteken medan den sjunkit till 17 timmar på filialerna. Öppethållandet på huvudbiblioteken varierar dock avsevärt mellan olika kommuner, mycket beroende på kommunstorlek. I kommuner med färre än 15 000 invånare höll huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 38 timmar. Motsvarande timantal för kommuner med mellan 15 000 och 30 000 invånare var 46 timmar och för kommuner med mellan 30 000 och 200 000 53 timmar samt, slutligen, för dem med över 200 000 invånare var antalet 63 timmar per vecka. Totalt 39 huvudbibliotek mot 40 förra året höll även öppet på söndagar. 5.2 Besök Under 2002 beräknas huvudbiblioteken ha tagit emot 46 003 708 besök. Räknat per 1 000 invånare och vecka motsvarar det 112 besök. Stora skillnader förekom mellan kommuner av olika storlek. I kommuner med färre invånare än 15 000 var genomsnittet 139 besök per 1 000 invånare medan man i de största kommunerna noterade endast 53 besök per 1 000 invånare. En förklaring är naturligtvis att de större kommunerna har fler filialer dit låntagare och andra besökare kan söka sig. Under föregående år, 2001, tog huvudbiblioteken emot 47,4 miljoner besök vilket betyder att besöken nu minskat med närmare 1,4 miljoner. Året dessförinnan var besöksantalet 48,5 miljoner vilket innebär att antalet sjönk för andra året i rad. Variationer i uppgifterna om antalet besök bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom ett antal huvudbibliotek inte har tillgång till besöksräknare och därför räknar antalet besökare under ett par veckor varje året. Dessa veckouppgifter räknas därefter om till årsuppgifter. 5.3 Aktiva låntagare En relativt ny uppgift är antalet aktiva låntagare. Som aktiva låntagare betraktas de som under året genomfört minst en transaktion på biblioteket. Många kommunbibliotek har inte kunnat lämna denna uppgift. Detta år saknas den dock endast i 49 fall vilket är en klar förbättring mot förra året då den saknades för 68 bibliotek. Bland de svarande ligger antalet aktiva låntagare vanligen mellan 30 och 39 procent av kommunens invånare. Såväl högre som lägre andelar är dock vanliga. Mycket höga andelar kan tyda på att biblioteken utnyttjas av många boende utanför kommunen, kommunpendlare, semesterfirare etc. På motsvarande sätt kan en låg andel tyda på stor pendling till en ort med större bibliotek. I några fall beror den låga andelen på att endast aktiviteter vid huvudbiblioteket registrerats. Andel aktiva låntagare Andel kommuner 2000 2001 2002-29 procent 15 20 20 30-39 procent 35 40 48 40-49 procent 7 9 8 50 - procent 9 7 8 Ej uppgift 34 24 17 Summa 100 100 100 5.4 Bibliotekens IT-användning Uppgifter samlas även in om antal datorer tillgängliga för allmänheten, antal därav som är uppkopplade mot Internet, om bibliotekens katalog är tillgänglig via Internet, mm. Av uppgifterna framgår att med enstaka undantag samtliga svarande, i detta fall 288 kommunbibliotek, erbjuder allmänheten tillgång till datorer uppkopplade till Internet. Totalt fanns i kommunbiblioteken år 2002 5 388 datorer tillgängliga för allmänheten jämfört med 5 154 året dessförinnan. Därav var 3 292 mot tidigare 2 980 Internetuppkopplade. Ett litet antal, 17 stycken motsvarande 6 procent av kommunbiblioteken, hade däremot inte sin katalog tillgänglig via Internet. Det är dock en klar minskning i förhållande till föregående år då motsvarande andel var 19 procent respektive 54 bibliotek. Organisation och kostnader 6.1 Filialer Antalet filialer minskade något, från 1 125 till 1 116. Av filialerna var 531 integrerade med skolbibliotek, vilket är 7 stycken fler än föregående år. Av huvudbiblioteken var 48 stycken integrerade med skolbibliotek mot 42 förra året. Mest frekvent förekommer integrerade huvudbibliotek i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Antalet filialer har minskat successivt under de två senaste decennierna. 1980 fanns 1 670 filialer, 1985 var antalet nere i 1 563, 1990 i 1 447 och 1995 1 251. Samtidigt har andelen filialer som är integrerade med skolbibliotek fördubblats. I slutet av 80-talet var omkring var fjärde filial integrerad med ett skolbibliotek. Idag är varannan filial integrerad. Även antalsmässigt har de integrerade filialerna ökat. Från 1990 till 2002 har de ökat med 40 procent, från 379 stycken till dagens 531 st. Fr.o.m. 2001 infördes ett förtydligande av vad som kännetecknar en filial i blanketten. En filial ska således ha; fast anställd personal, fast mediebestånd samt regelbundna öppettider. Föregående års förhållandevis kraftiga nedgång av antal filialer kan till någon del tillskrivas detta. Diagram 10 Biblioteksfilialer 1987-2002 Antal filialer 1600 1200 800 400 0 87 89 91 93 95 97 99 01 Filialer därav integrerade

11 6.2 Bokbussar Antal bokbussar i den kommunala biblioteksverksamheten fortsätter att minska och var under 2002 106 stycken mot 109 sycken 2001 och 112 stycken 2000. I några fall delas en bokbuss av två kommuner. Antalet bokbussar som var verksamma i mer än en kommun uppgavs vara 12 stycken mot tidigare 14. Antalet hållplatser per bokbuss beräknades till i genomsnitt 83 mot 90 föregående år och 85 året dessförinnan. Bokbussarnas verksamhet varierar från kommun till kommun. I några kommuner har man ett begränsat antal fasta hållplatser, i andra ett stort antal stopp för enskilda eller grupper. Bedömningar av eventuella förändringar mellan åren blir därför osäker. Öppethållandet i bokbussarna dvs. den tid då bussen gör uppehåll vid hållplats och är tillgänglig för besökare var 1 920 timmar per vintervecka. Av dessa var 278 timmar efter klockan sex på kvällen. Föregående år var motsvarande antal 1 863 respektive 264 timmar. 6.3 Kostnader De kommunala bibliotekens driftkostnader uppgick under 2002 till 3,181 miljarder kr eller 356 kr per invånare. Motsvarande kostnader år 2001 var lägre, 3,063 miljarder respektive 344 kr per invånare. Även räknat i fasta priser (1980=100) ökade kostnaderna, totalt med 1,5 procent jämfört med 2,3 procent föregående år. Med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen ökade bibliotekens driftskostnader under i stort sett hela perioden 1980 1991. Mellan åren 1992 och 1996 utvecklades kostnaderna svagt, framför allt 1993 då de sjönk med 7,4 procent. Först 1997 låg de på samma nivå som 1991. Året därefter ökade de ytterligare, med 4,1 procent. De senaste åren har förändringarna varit mer obetydliga, förra året ökade de med 2,3 procent och i år således med 1,5 procent. Bibliotekens personalkostnader uppgick 2002 till 1 645 milj. kr vilket motsvarar 701 394 kr i 1980 års priser. Jämfört med 2001 innebär det en ökning i fasta priser med 3,9 Diagram 11 Driftskostnader, fasta priser, 1980-2002 procent. Mediekostnaderna uppgick till 405 milj. kr i löpande och 173 milj. kr i fasta priser. Mediekostnaderna ökade därmed med 1,3 procent jämfört med förra året. Lokalkostnaderna beräknades till 718 milj. och övriga kostnader till 412 milj. kr. Procentuellt fördelar sig de löpande kostnaderna med 52 procent på personalkostnader, 23 procent på lokalkostnader och 13 procent på medie- respektive övriga kostnader. Fördelningen av de kommunala folkbibliotekens driftkostnader på olika kostnadsslag förändrades något under perioden 1976 1996. Den tydligaste förändringen var att personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna successivt minskade fram till mitten av 90- talet. Mediekostnadernas andel var i stort sett konstant åren 1976 1989, 16 á 17 procent. Fr.o.m. 1990 minskade den dock och fr.o.m. 1992 har andelen varit 12 13 procent. Förändringen berodde på att bibliotekens medieanslag under 1991 minskade med 17 procent, i fasta priser, eftersom kommunerna fr.o.m. 1991 får göra avdrag för moms vid medieinköp. Bibliotekens investeringsutgifter (investeringar i nya lokaler, bokbussar m.m.) uppgick till 83 miljoner kronor jämfört med 103 miljoner 2001. Omräknat i fasta priser motsvarar det en ökning med 21,7 procent jämfört med förra året. Investeringsutgifterna varierar normalt en hel de mellan åren. Diagram 12 Driftskostnader efter kostnadsslag Procent 60 50 40 30 20 10 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 Milj kr 1980 års priser 1 500 Personalkostnader Mediekostnader Lokalkostnader Övr.kostnader 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

12 Tabell B Kommunala folkbibliotek 2002. En översikt länsvis Mediebestånd Medielån Öppet Besök Personal Drift- Totalt Barnlitt. Totalt Barnlitt. Litteratur i procent timmar på huvud- årsverken kostnader per inv. per barn per inv. per barn skön fack barn per bibl. per per kronor 0-14 år 0-14 år huvud- vecka per 1 000 inv. per inv. bibl. 1 000 inv. Totalt 5,2 8,8 8,6 18,5 28 30 42 44 112 0,6 355 Län Stockholm 3,3 5,2 6,4 12,7 29 31 40 48 75 0,5 326 Uppsala 4,8 8,4 9,2 19,5 27 30 43 39 100 0,5 344 Södermanland 6,1 10,2 8,4 18,1 31 27 42 44 141 0,6 389 Östergötland 4,5 7,4 8,8 19,2 28 29 43 47 174 0,5 289 Jönköping 5,3 9,3 8,7 19,0 28 27 44 47 120 0,5 326 Kronoberg 6,8 13,7 10,9 30,3 24 25 51 46 72 0,6 372 Kalmar 7,2 12,9 10,1 25,4 25 28 46 45 129 0,7 393 Gotland 9,3 14,5 10,7 26,0 23 30 47 49.. 1,0 561 Blekinge 7,2 14,6 9,7 24,5 26 29 45 45 117 0,6 378 Skåne 5,1 8,7 9,4 19,0 27 32 40 44 119 0,6 394 Halland 5,2 9,9 10,4 24,1 26 27 47 47 108 0,5 321 Västra Götaland 4,7 7,7 9,1 18,3 29 30 41 44 106 0,6 341 Värmland 6,8 11,3 8,2 17,8 31 29 40 39 113 0,6 362 Örebro 6,2 10,3 9,3 20,0 28 29 43 43 139 0,5 354 Västmanland 5,7 8,6 8,6 19,1 29 27 44 44 127 0,6 365 Dalarna 6,4 11,0 9,6 19,4 27 31 41 42 148 0,6 422 Gävleborg 6,2 11,5 9,3 20,1 29 29 42 46 154 0,5 363 Västernorrland 6,9 11,8 8,1 18,0 31 28 41 49 136 0,6 405 Jämtland 8,9 13,4 8,8 19,6 29 30 40 42 96 0,6 387 Västerbotten 7,2 12,1 10,3 25,4 25 29 47 35 139 0,7 401 Norrbotten 6,7 13,2 8,2 21,5 26 27 48 42 120 0,6 348 Kommuner efter antal inv. - 14 999 7,0 12,3 8,8 19,5 30 27 43 38 139 0,6 368 15 000-29 999 6,2 10,8 9,1 19,7 28 29 43 46 135 0,6 363 30 000-199 999 5,0 8,2 8,9 19,2 27 29 44 53 116 0,5 349 200 000-3,2 5,2 7,2 13,4 30 36 34 63 53 0,6 356

13 Tabell C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser 1980-2002. Antal enheter i tusental Tusentals enheter 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2001 2002 Mediebestånd 39 060 44 207 47 277 47 702 46 051 46 629 46 450 46 548 därav bokbestånd 38 023 42 899 45 471 45 547 43 711 44 012 43 818 43 737 varav nyförvärv 2 330 2 433 2 306 2 005 1 852 2 146 2 067 2 130 AV-mediebestånd 1 037 1 308 1 806 2 155 2 340 2 616 2 682 2 810 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer 123 131 143 136 117 104 104 102 Medieutlåning 78 402 77 818 72 760 71 073 81 168 79 896 78 378 77 104 därav bokutlåning 76 228 75 154 69 485 66 535 73 348 70 140 68 051 66 104 AV-medieutlåning 2 175 2 664 3 275 4 539 7 820 9 757 10 327 11 000 Helårsverken, personal 5,4 5,8 6,1 5,9 5,3 4,9 4,9 5,0 Driftkostnader, tkr löpande priser 1 008 030 1 525 861 2 075 933 2 670 957 2 761 491 2 917 560 3 063 160 3 178 357 därav mediekostnader 161 927 249 242 332 092 332 848 342 210 383 841 391 069 402 549 personalkostnader 550 126 759 323 1 034 011 1 316 530 1 311 707 1 459 033 1 547 434 1 644 769 Driftkostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) 1 008 030 1 093 807 1 216 842 1 253 382 1 206 418 1 305 980 1 335 874 1 355 376 därav mediekostnader 161 927 178 668 194 661 156 265 149 502 171 818 170 549 171 663 personalkostnader 550 126 544 318 606 103 618 020 573 048 653 103 674 851 701 394 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 54 481 49 562 55 785 88 265 68 535 86 763 103 338 82 762 fasta priser (1980=100) 1) 54 481 35 528 32 699 41 420 20 111 38 838 45 067 35 293 Öppethållande, 2) 32 33 34 33 31 34 34 34 timmar under en vintervecka 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. direkta skatter. (Se rutan nedan). 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996 Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta priser görs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna pris- utvecklingen exkl. indirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (1980=100) för 2002 = 234,5

14 Tabell D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser 1976-2002. Antal per invånare Antal per invånare respektive år År 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2001 2002 Antal nyförvärv av böcker per inv. efter kommunstorlek - 14 999 0,31 0,34 0,31 0,26 0,23 0,32 0,32 0,32 15 000-29 999 0,27 0,31 0,28 0,25 0,22 0,27 0,26 0,26 30 000-199 999 0,29 0,28 0,27 0,22 0,21 0,23 0,22 0,22 200 000-0,23 0,25 0,24 0,21 0,19 0,18 0,17 0,18 Totalt 0,28 0,29 0,27 0,23 0,21 0,24 0,23 0,24 Antal medielån (böcker, AV-medier) per inv. efter kommunstorlek - 14 999 8,6 8,9 8,4 8,0 8,9 9,1 9,0 8,8 15 000-29 999 9,1 9,3 8,7 8,4 9,5 9,4 9,2 9,1 30 000-199 999 9,9 9,6 8,8 8,4 9,6 9,4 9,1 8,9 200 000-9,3 8,9 8,1 7,4 7,8 7,2 7,3 7,2 Totalt 9,4 9,3 8,6 8,2 9,2 9,0 8,8 8,6 Helårsverken, personal per 1 000 inv. efter kommunstorlek - 14 999 0,51 0,58 0,66 0,65 0,60 0,59 0,59 0,59 15 000-29 999 0,56 0,61 0,64 0,62 0,57 0,54 0,55 0,55 30 000-199 999 0,69 0,72 0,74 0,67 0,60 0,55 0,54 0,55 200 000-0,75 0,79 0,82 0,78 0,63 0,56 0,55 0,56 Totalt 0,64 0,69 0,72 0,68 0,60 0,55 0,55 0,56 Driftskostnad, kr per inv efter kommunstorlek - 14 999 - - 230 304 311 346 352 368 15 000-29 999 - - 235 299 312 330 346 363 30 000-199 999 - - 253 313 318 328 340 349 200 000 - - - 250 307 294 313 345 356 Totalt - - 245 307 312 328 344 355

15 Tabell E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden 1991-2002 1991-92 1992-93 1993-94 1994-95 1995-96 1996-97 1997-98 1998-99 1999-2000 2000-2001 2001-2002 Mediebestånd -1,3-0,7-2,4 0,6-1,0 0,3 0,6 0,7-0,1-0,4 0,2 därav bokbestånd -1,2-0,9-2,6 0,5-1,1-0,1 0,4 0,6-0,2-0,4-0,2 varav nyförvärv -3,8-7,1 5,0-2,8-2,6 0,3 3,2 4,3 7,4-3,7 3,0 AV-mediebestånd -3,1 3,1 2,9 1,5 0,8 4,2 3,9 1,3 1,9 2,5 4,8 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer -3,7-5,1-3,1-2,4-4,1 1,7-8,4-2,8-1,9 0,0-1,9 Medieutlåning 2 1,8 1,9 4,8 5,0-0,8 0,5-1,8 0,6-1,9-1,6 därav bokutlåning 1,5 1,2 0,7 3,7 4,3-1,4-0,3-2,6-0,2-3,0-2,9 AV-medieutlåning 8,8 9,9 19,2 16,4 13,0 4,0 8,2 4,0 6,6 5,8 6,5 Helårsverken, personal -1,7-6,8-1,8 0,0-2,0-1,2-0,8-5,8 0,5 0,0 2,0 Driftkostnader, tkr löpande priser 3,3-3,2 2,0 1,4 3,3 2,7 2,1-0,4 1,2 5,0 3,8 därav mediekostnader 1,5-0,9 2,4 1,2 0,2 3,7 4,5 0,4 3,1 1,9 2,9 personalkostnader 1,2-6,5 0,9 1,4 4,2 3,6 2,6 0,7 3,9 6,1 6,3 Driftkostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) -1,0-7,4 0,9-0,3 3,3 4,3 4,1 0,6-0,9 2,3 1,5 därav mediekostnader -2,7-5,2 1,2-0,5 0,1 5,3 6,5 1,5 0,9-0,7 0,7 personalkostnader -3,0-10,6-0,3-0,2 4,2 5,2 4,6 1,8 1,8 3,3 3,9 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 53,9 34,2-32,0-28,5 19,1 16,1-2,0 7,1 3,8 19,1 19,9 fasta priser (1980-100) 1) 47,5 28,5-32,8-29,6 19,0 17,9-0,1 8,3 1,6 16,0 21,7 Öppethållande, timmar 2) -1,2-2,7 0,0-3,1 0,0 0,0 2,5-2,9 1,3 0,0 0,0 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. indirekta skatter 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996

16 Sjukhusbibliotek, m.fl. 7.1 Sjukhusbibliotek Uppgifter om biblioteksverksamhet 2002 föreligger liksom föregående år för 38 fristående sjukhusbibliotek i 15 län. Uppgifterna här avser s.k. allmänna sjukhusbibliotek, inte fackbibliotek (s.k. medicinska bibliotek). De i folkbiblioteksstatistiken ingående biblioteken förtecknas i bilaga 3. I tabell 13 redovisas resultat för de fristående sjukhusbiblioteken länsvis. Under år 2002 gjordes 620 438 medielån vid de fristående sjukhusbiblioteken, dvs. 113 000 färre än året dessförinnan. Över 80 procent av lånen var boklån, talböckerna utgjorde endast 2,4 procent av lånen. Mediebeståndet uppgick till 666 000, varav böcker 614 000 och därav barnböcker 64 000. Personal vid fristående sjukhusbibliotek utförde 127 årsverken under 2002 varav 81 utfördes av bibliotekarier. 7.2. Övriga bibliotek I tabell 14 redovisas verksamheten vid Svenska sjömansbiblioteket, Sigtunastiftelsens bibliotek samt Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Svenska Sjömansbibliotekets verksamhet 2002 omfattade utsändning av 69 000 enheter, 94 procent böcker och 6 procent AV-medier. Detta innebär att verksamhetens omfattning minskat något sedan föregående år. Driftskostnaderna har dock ökat från 3 469 000 kr till 3 502 000 kr. Talboks- och punktskriftsbiblioteket lånade under 2002 ut 293 000 enheter (emballage) talböcker, en minskning med 1,6 procent jämfört med föregående år. Dessa lån går huvudsakligen till andra bibliotek som fjärrlån. Fr.o.m. 1995 redovisas också punktskriftsböcker. I beståndet finns 45 000 böcker. Av de 22 000 lånen går merparten till enskilda låntagare. Såväl beståndet som antalet lån är i stort sett oförändrat sedan föregående år.

17 Bakgrund Syfte och användning Statistiska centralbyrån (SCB) svarade för den löpande statistiken om folkbibliotekens verksamhet från 1976 till 1994. Fr.o.m. 1 juli 1994 är Statens Kulturråd statistikansvarig myndighet och har uppdragit åt SCB att producera statistiken. Denna är upplagd så att uppgifter årligen insamlas om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Den närmast föregående rapporten publicerades i kulturrådets serie Kulturen i siffror 2002:2, Folkbiblioteken 2001. Statistiken är också tillgänglig via Sveriges Statistiska Databaser som nås genom SCBs hemsida, www.scb.se. Avsikten är att folkbiblioteksstatistiken skall utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå. Statistiken skall även kunna användas av dem som vill ha information om situationen inom biblioteksväsendet. Folkbiblioteksstatistiken används också som ett underlag till Sveriges författarfond för beräkning av biblioteksersättning. Fonden bildades 1954, då riksdagen beslöt att biblioteksersättning till litterära upphovspersoner skulle införas. Statsmedel för fonden beräknas bland annat på grundval av de uppgifter om utlåningen vid folkbibliotek som erhålls genom biblioteksstatistiken. Författarfonden fördelar i sin tur ersättning till skilda författare, illustratörer och andra upphovsmannakategorier på basis av årliga stickprovsundersökningar om utlåningens fördelning på olika författare. Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Kommunernas biblioteksförvaltningar (som verkar under kommunernas kulturnämnder, fritidsnämnder, biblioteksstyrelser eller liknande) lämnar uppgifter till den årliga statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek (innefattar också bibliotek vid vårdinstitutioner med kommunal biblioteksservice) betraktas som en enhet. År 2002 uppgick de kommunala bibliotekssystemen till 289 enheter. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare ett antal fristående sjukhusbibliotek, för vilka landstinget eller Riksförsäkringsverket är huvudman. Som fristående sjukhusbibliotek räknas även sjukhusbibliotek som är i personalunion med ett primärkommunalt bibliotekssystem men som har landsting som huvudman. Sjukhusbibliotek med primärkommunal huvudman särredovisas inte utan behandlas som en del av kommunens bibliotekssystem. De fristående sjukhusbiblioteken finns förtecknade i bilaga 3. Även uppgifter angående Sigtunastiftelsens bibliotek och Svenska sjömansbiblioteket finns med i den årliga statistiken. Likaså ingår fr.o.m. 1981 uppgifter beträffande Talboksoch punktskriftsbiblioteket. Bibliotek som inte ingår Som folkbibliotek kan även länsbiblioteken räknas. De är regionala bibliotek vars uppgift det är att bistå biblioteken i länets övriga kommuner med rådgivning och utlåning av speciallitteratur m.m. Verksamheten finansieras genom bidrag från landstingen och staten. Fr.o.m. 1999 redovisas inte uppgifter om länsbibliotekens verksamhet i föreliggande rapport. Uppgifter om verksamheten vid de tre lånecentralerna i Stockholm, Malmö och Umeå liksom invandrarlånecentralen i Stockholm och depåbiblioteket i Umeå ingår inte heller i rapporten. Fr.o.m. föregående år redovisas inte heller uppgifter beträffande biblioteken för svenskar i utlandet (London, Berlin, Helsingfors och Paris). I begreppet folkbibliotek brukar ibland inrymmas studiecirkelbibliotek, dvs. bibliotek som är anslutna till studieförbund. Dessa bibliotek omfattas inte av denna undersökning. Kommunala eller landstingskommunala skolbibliotek ingår inte heller. Deras verksamhet är föremål för särskild uppgiftsinsamling. Blanketten för uppgiftsinsamlingen finns i bilaga 1. Kvalitetsdeklaration för folkbibliotek återfinns i bilaga 2.

18 Summary Background Note on aims, usage and scope Statistics Sweden (SCB) assumed responsibility for compiling current statistics on Sweden s public and school libraries in 1976. A sub-category for culture (abbr. Ku) was established as part of SCB s Statistical Reports series in 1985, and data on public libraries was published here until 1997. The most recent report Public Libraries 2000 was published in Cultural Facts 2002:4. Since 1994, government funds for producing these statistics have been allocated to the National Council for Cultural Affairs. Statistics Sweden produces the library statistics on commission from the Council. The bodies that supply data for the annual statistics on municipal libraries are the local authority library administrations (library boards, cultural committees and similar groups) in (at present) 289 municipalities. Each municipal library system comprising the central library and all branch libraries (including libraries at nursing homes and other institutions where books are supplied by the local authority) is treated as a single unit. County libraries are also regarded as public libraries. These libraries are among other things responsible for supplying books to other libraries in the regions. Since 1999 they are not included in the present publication. Further, public library statistics cover some thirty independent hospital libraries, which are the responsibility of the County Councils. In addition, the annual public library statistics include the Swedish Library of Talking Books and Braille, the Swedish Merchant Fleet Library and the Library of the Sigtuna Foundation. A small number of libraries for Swedes abroad are from this year not included. Main results Municipal libraries The annual statistics on Sweden s municipal libraries as a whole are presented primarily in tables 1-11 and show how stocks, circulation, staff and costs vary in different counties and between different categories of municipalities. In table 12 we present separate data for the library system in each municipality in Sweden (with some additional background information on each municipality). Table 13 gives data on independent hospital libraries and table 14 covers the Swedish Merchant Fleet Library, the Sigtuna Foundation Library and the Swedish Library of Talking Books and Braille. In 2002 the municipal libraries made 2.1 million new book acquisitions, about 3 percent more than the year before. 31 per cent of these books were children s books. The libraries had 102 300 newspaper and periodical subscriptions. The circulation of the municipal libraries decreased from 78,4 to 77,1 million loans in 2002. These circulation figures include both books and audio-visual media. The number of loans per capita of the population in 2002 was 8,6. During an average winter week, the municipal libraries were open for a total of 34 000 hours. This figure includes both central and branch libraries. The municipal libraries had current costs of SEK 3 178 million in 2002. Taking inflation into account, the current costs in 2002 were about 1,5 per cent higher than in 2001.

19 Svensk-engelsk ordlista List of terms andel fraction, share antal number AV-mediebestånd audio-visual media stock bandspelare tape recorders barn children barnböcker children s books besökare visitor(s) bibliotek library (libraries) bibliotek för svenskar i libraries for Swedes abroad utlandet bibliotekarier librarians biblioteksanslag library grant bibliotekspersonal library staff bibliotekssystem library system bok book bokbestånd book stock bokbussar bookmobiles boken - kommer housebound library services bokinköp book acquisition(s) bokslut annual accounts bokutlåning book circulation (lending) bortfall non-response datorer computers diabildserier/bildband/film.. slide series/film strips/films driftskostnader current costs därav of which egna own enbart merely enheter units fjärrlån inter-urban media circulation exklusive excluding facklitteratur specialized (non-fiction) literature filialbibliotek branch libraries fonogram phonogram fristående sjukhusbibliotek independent hospital library fördelning distribution helårsverken person-years hemlån lending for home reading huvudbibliotek central library informationsteknologi information technology ingen uppgift no data institutioner institutions invånarantal number of inhabitants kapitalutgifter capital expenditures klassificera kommun (er) kommunala folkbibliotek kostnader litteraturkategori lokal lokalkostnader lån lånecentral låntagare, aktiv län länsbibliotek mediekostnader microfilm/fiche miljon myndigheter nyförvärv per invånare personalkostnader procent referenslitteratur samtliga sjukhus skönlitteratur summa talböcker tidningsbestånd tidningsprenumerationer tidskriftsbestånd tidskriftsprenumerationer timmar titlar totalt tusen under uppdelade uppslagsböcker urval vecka(or) videogram volymer vuxna årsprenumeration öppethållande övriga classify municipality (es) municipal libraries expenditure/costs literature category premises costs of premises loan(s) inter-lending centre active burrower county county library media costs microfilm/fiche million authorities new acquisitions per head of population staff budget (for library activities) percentage(s) reference literature all hospitals fiction sum, total talking books stock of newspapers newspaper subscriptions stock of periodicals periodical subscriptions hours titles total thousand during distributed; divided reference books sample week(s) video tape recording volumes adults annual subscriptions hours open others

20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts Sida page Tabeller List of tables 5 A Kommunala folkbibliotek 2002 - en samman fattning 12 B Kommunala folkbibliotek 2002. En översikt länsvis 13 C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser 1980-2002. Antal enheter i tusental 14 D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser 1980-2002. Antal per invånare 15 E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden 1991-2002 25 1 Folkbibliotek 2002: Mediebestånd och låneverksamhet 25 2 Folkbibliotek 2002: Öppethållande, personal samt kostnader 26 3 Bokbestånd 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 27 4 AV-mediebestånd 2002 totalt och i kommungrupper 27 5 Tidnings- och tidskriftsbestånd 2002 totalt och i kommungrupper 28 6A Bokutlåning 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 29 6B AV-medieutlåning 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 30 7 Medieutlåning (böcker och AV-medier) 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 31 8 Bibliotekssystemet 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 32 9 Öppethållande och besök på bibliotek under 2002. Totalt och i kommungrupper. A Municipal libraries 2002 - a summary B Municipal libraries 2002. An overview by counties C Municipal libraries. Comparisons 1980-2002. Number of units in thousands D Municipal libraries. Comparison 1980-2002. Number per inhabitant E Municipal libraries. Annual percentage change 1991-2002 1 Public libraries 2002: Media stocks and circulation 2 Public libraries 2002: Total hours open, staff and costs 3 Total book stock 2002 by counties and categories of municipalities 4 Audio-visual media stock 2002, in total and by categories of municipalities 5 Newspaper and periodical stocks 2002 in total and by categories of municipalities 6A Book loans 2002 in total, by counties and by categories of municipalities 6B Audio-visual loans 2002 in total, by counties and by categories of municipalities 7 Circulation (books and audio-visual) 2002 in total, by counties and by categories of municipalities 8 The library system 2002 in total, by counties and by categories of municipalities 9 Total hours open during one winter week and library visits during 2002. Total and by categories of municipalities.

21 33 10 Bibliotekspersonal, årsverken och antal personer 2002. Totalt och i kommungrupper 33 11 Kostnader för bibliotekssystemet enligt bokslut 2002. Totalt och i kommungrupper 34 12A De kommunala bibliotekssystemens utlåning och bestånd 2002 48 12B De kommunala bibliotekssystemens kostnader, personal samt vissa andra uppgifter 2002 62 12C De kommunala bibliotekssystemens aktiva låntagare och informationsteknologi 2002 70 13 Fristående sjukhusbibliotek 2002: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader 70 14 Övriga folkbibliotek 2002: Mediebestånd, utlåning och kostnader 10 Library staff, number of person-years 2002, in total and by categories of municipalities 11 Costs for the library system according to annual account 2002, in total and by categories of municipalities 12A Circulation and media stock in the municipal library systems 2002 12B Costs, staff and some other data in the municipal library systems 2002 12C Active burrowers and information technology in the municipal library systems 2002 13 Independent hospital libraries 2002: Media stock, circulation, staff and costs 14 Other public libraries 2002: Media stock, circulation and costs

22 Sida page Diagram Charts 6 1 Boklån 1976-2002 1 Book loans 1976-2002 6 2 Boklån - fördelning på litteraturkategorier, 1976-2002 2 Book loans - different categories of literature, 1976-2002 6 3 Nyförvärv av böcker, 1976-2002 3 New book acquisitions, 1976-2002 7 4 AV-medielån 1976-2002 4 Audio-visual loans 1976-2002 7 5 AV-medielån efter kategori, 1994-2002 5 Audio-visual loans by categories, 1994-2002 8 6 Medielån - lån per invånare 1976-2002 efter kommunstorlek 6 Cirkulation - loans per capita 1976-2002, by size of municipality 9 7 Personal, antal årsverken i tusental. 1976-2002 7 Library staff, number of person-years in thousands. 1976-2002 9 8 Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal 1976-2002 9 9 Personal - årsverken per 1 000 invånare 1976-2002. Efter kommunstorlek 8 Librarians as percentage of total library staff 1976-2002 9 Staff - number of person-years per 1 000 inhabitants 1976-2002, by size of municipality 10 10 Antal biblioteksfilialer 1987-2002 10 Number of branch libraries 1987-2002 11 11 Driftskostnader, miljoner kr i 1980 års priser. 1980-2002 11 Current costs, SEK millions, 1980 prices. 1980-2002 11 12 Driftskostnader efter kostnadsslag 1976-2002 12 Current costs by type of costs 1976-2002