Torpavägen till Torkeltorpsvägen Gång- och cykelväg i Fjärås Rapport 2016:99 Arkeologisk utredning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Fjärås socken, Väg 939 Jessica Andersson
Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00 info@arkeologerna.com jessica.andersson@arkeologerna.com www.arkeologerna.com Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2016:99 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se
Innehåll Inledning 4 Metod och genomförande 4 Terräng och fornminnesmiljö 4 Historiska källor och kartmaterial 5 Resultat och antikvarisk bedömning 5 Anläggningstabell 6 Referenser 6 Kartor 6 Litteratur 6 Administrativa uppgifter 6
4 Torpavägen till Torkeltorpsvägen. Gång- och cykelväg i Fjärås Med anledning av att Trafikverket planerar en gång- och cykelbana längs Väg 939, från Torpavägen i söder till Torkeltorpsvägen i norr, i Fjärås socken har en arkeologisk utredning genomförts. Ett begränsat material av arkeologiskt intresse påträffades. Endast tre gropar och enstaka spridda flintor framkom. Inledning Med anledning av att Trafikverket planerar en gång- och cykelbana längs Väg 939, från Torpavägen i söder till Torkeltorpsvägen i norr, i Fjärås socken har Arkeologerna Statens historiska museer utfört en arkeologisk utredning av berört område. Utredningen genomfördes efter beslut av Länsstyrelsen i Hallands län (Lst dnr: 431-8455-15) och bekostades av Trafikverket. Fältarbetet utfördes under perioden 7-11 november 2016. Metod och genomförande Arbetet inleddes med en genomgång av tidigare registrerade fornlämningar och kulturlämningar i närområdet baserat på Fornminnesregistret (FMIS). Därefter har det historiska kartmaterialet för området granskats och analyserats med avseende på tidigare markanvändning. Utredningsområdet provgrävdes med larvgående maskin inom de ytor som utgjordes av åkermark. Sammanlagt upptogs 36 schakt till en yta av ca 535 kvadratmeter. Ett antal schakt djupgrävdes då området ligger på sådana nivåer att transgressionen möjliggör eventuella överlagrade lämningar. Provschakten med framkomna anläggningar dokumenterades med foto och mättes in med D-GPS i Intrasisprojektet SHMM2016:048. Fynd insamlades ej. Terräng och fornminnesmiljö Den planerade gång- och cykelvägen sträcker sig utmed Väg 939, från Torpavägen i söder till Torkeltorpsvägen i norr. Området bestod dels av åkermark och mindre bergspartier, dels av bebyggt område invid och strax norr om E6:an och trafikplats Fjärås. Flera kända fornlämningar finns i närområdet. I omgivande bergsmiljö ligger spridda gravar i form av rösen. Utmärkande är dock de många boplatser från stenåldern samt fyndplatser med stenåldersfynd. Flera av fornlämningarna ligger i nära anslutning till bergsområden, på avsatser eller mindre släntande ytor. De lämningar som ligger i direkt närhet till gång- och cykelvägen är de längs den södra sträckan registrerade som Fjärås 457:1 (fyndplats för eldslagningssten), Fjärås 453:1 (fyndplats för stenyxa) och Fjärås 454:1 (fyndplats för skafthålsyxa). Direkt norr om bron, där E6:an har sin sträckning över Väg 939, finns platsen för en borttagen fornlämning, Fjärås 245:1. Där observerades överlagrade lämningar, bland annat slagen flinta, i samband med byggandet av motorvägen.
Torpavägen till Torkeltorpsvägen. Gång- och cykelväg i Fjärås 5 Gång- och cykelvägen sträcker sig över detta område och vidare mot norr där en milstolpe, Fjärås 100:1 finns ca 240 meter norr om avfarten mot Tostaredsvägen (Figur 6). Historiska källor och kartmaterial Vägsträckningen för gång- och cykelvägen berör byarna Sätinge och Äskatorp i Hanhals socken och Torpa i Fjärås socken (figur 7). Fjärås har namn efter den höjdsträckning som ligger mellan Lygnern och kustslätten medan Hanhals, som i äldre tider var en annexförsamling till Fjärås, har sitt namn efter borgen Hunehals (Ståhl 1980, s. 102, s. 134) Samtliga byar har äldsta skriftliga belägg till 1400-talet. Sätinge skrevs j Seddwne 1461. Namnets betydelse är oklar, men slutleden anses vara -vin, med betydelsen betesäng. (Ståhl 1980, s. 137). En del av Sätinge kallades Pilagården. Äskatorp skevs Esgerretorp 1461. Förleden anses vara ett mansnamn (Ståhl 1980, s. 115). Delar av byn har i äldre tider tillhört Fjärås socken. Torpa, en mycket stor by, skrevs i sin äldsta kända form 1468 som i Thorpe Betydelsen av namnet är nybygge, utflyttad gård (Ståhl 1980, s. 113). Tidigare var Torpa lägg ett skattedistrikt i södra delen av Fjärås socken (Ståhl 1980, s. 102). S.P. Bexells beskrivning av Halland från 1818 behandlar bland annat gårdar och byar i Hallands socknar. Bexell omnämner byarna helt kortfattat: Torpa by hade en bördig jordmån och Äskatorps by vid havet ägde bördiga ägor. I Sättinge by var ett häradsskrivareboställe beläget (Bexell 1818, s. 537, 555). Kartmaterialet över byarna är geometriska avmätningar från slutet av 1600-talet, storskiftes och enskifteskartor från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet och laga skifteskartor från mitten av 1800- talet. Gång- och cykelbanans dragning längs den befintliga vägen går mestadels genom gammal inägomark. De flesta ytorna är angivna som åkrar på de äldsta kartorna och i några fall som ängsmarker. Vissa partier som använts som betesmark för boskapen är benämnda fänadsmark. Resultat och antikvarisk bedömning Sammanlagt upptogs 36 provschakt inom det ca 2,5 kilometer långa utredningsområdet. Schakten var mellan 1,4 och 2,8 meter breda och varierade i längd. Jordmånen utgjordes av lera under ett 0,3-0,45 meter tjock matjordslager. Schakten drogs på åkermarken och inom de områden som inte var störda av sentida aktiviteter. Då gång- och cykelvägen planeras löpa utmed Väg 939 utgjordes stora delar av utredningsområdet av diken och asfalterade ytor vilka ej undersöktes. I anslutning till vägen löper även flera kablar och i södra delen av utredningsområdet var området stört av rörläggning. Sammantaget grävdes sex djupschakt ned genom ett postglacialt lerlager med snäckskal till en blåfärgad glacial lera, vilket omfattade ett schaktdjup på cirka 2,5 meter. Vid utredningen dokumenterades tre gropar mellan 0,3 och 1,2 meter i diameter. Fyllningen bestod av mörk gråbrun lera. Ett magert
6 Torpavägen till Torkeltorpsvägen. Gång- och cykelväg i Fjärås fyndmaterial av svallade avslag och en övrig slagen kärna av flinta iakttogs. Det är Arkeologerna Statens historiska museers bedömning att lämningarnas ringa omfattning och karaktär inte motiverar några fortsatta antikvariska insatser. Anläggningstabell ID Typ Form Storlek (m) Fyllning 220 Grop Oval 0,45 x 0,3 Mörk gråbrun lera 231 Grop Oval 1,2 x 0,9 Som ovan 232 Grop Oval 0,45 x 0,33 Som ovan Referenser Kartor Lantmäterimyndigheternas arkiv Lantmäteristyrelsens arkiv Litteratur Bexell, S.P. 1818. Hallands historia och beskrivning. Första delen. Tidningen Hallands tryckeri. Halmstad 1931. Ståhl, H. 1980. Ortnamnen i Hallands län. Del 3. Bebyggelsenamnen i Norra Halland. Lundequistska bokhandeln, Uppsala. Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-2016-00256. Länsstyrelsens dnr: 431-8455-15. Arkeologernas projektnr: A13326. Intrasisprojekt: SHMM2016:048. Undersökningstid: 7 11 november 2016. Projektgrupp: Jessica Andersson (projektledare) och Gundela Lindman (historiska kartor). Underkonsulter: Schakt och Transport i Borås Entreprenad AB. Exploateringsyta: ca 2500 löpmeter. Undersökt yta: 535 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 63D6CN Onsala. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00 Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen.
Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan blad 63D6CN Onsala, skala 1:50 000, och Sverigekartan.
Figur 2. Utredningsområdet (lila linje) och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS; röda, blå och rosa markeringar) markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 63D6CN Onsala. Skala 1:15 000.
Figur 3. Plan över undersökta schakt i utredningsområdets norra del, markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 63D6CN Onsala. Kända fornlämningar markerade med blå och röda punkter. Skala 1:5000.
Figur 4. Plan över undersökta schakt i utredningsområdets södra del, markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 63D6CN Onsala. Kända fornlämningar markerade med blå och röda punkter/polygoner. Skala 1:5000.
Figur 5. Plan över schakt med anläggningar, markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 63D6CN Onsala. Kända fornlämningar markerade med blå och röda punkter. Skala 1:2000.
Figur 6. Milsten (Fjärås 100:1) med fundament av block. Foto, från väst: Jessica Andersson. Figur 7. Utsnitt ur Häradskartan från 1919-25 med utredningsområdet markerat.
Figur 8. Sträckan för den planerade gång- och cykelvägen löper utmed väg 939. Foto, från nordväst: Jessica Andersson. Figur 9. Två av utredningens tre påträffade gropar: A 231 och A 232. Foto, från söder: Jessica Andersson.