VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

Relevanta dokument
VILKA FÖRETA G BRY TER

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

YH - antal platser med avslut

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Företagarpanelen Q Dalarnas län

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Företagarpanelen Q Kalmar län

Nystartade företag första kvartalet 2012

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Pressmeddelande. december 2013

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Årsrapport 2015 tabellbilaga Yrkeshögskolan. Statistisk årsrapport 2015

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen Q Hallands län

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

Nystartade företag första kvartalet 2013

Månadsbrev från Kronofogdens doktorander december, 2018 av Davor Vuleta

Nystartade företag fjärde kvartalet 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Nystartade företag efter kvartal 2010

Entreprenörskapsbarometern 2016

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Tillgångar i Sörmland

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

SSIB Vårkonferens i Huddinge 24/4. Robert Flognfeldt

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Yrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Nätverk Etablering av nyanlända

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Nystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008

Företagsklimatet i Kronobergs län 2019

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan. Återrapportering 2016

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Individuell löneutveckling landsting

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Allt färre drömmer om tidig pension

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Resultat av jobbspårsenkät oktober

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni Josefin Edström

Företagarpanelen Q Extrafrågor

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Utbildningsnivå bland vuxna

Utvecklingen i riket och länen

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Billigt att bo dyrt att flytta

Utvecklingen i riket och länen

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Sammanfattning av arbetsmarknadsåret 2012 i Jämtlands län och arbetsmarknadsläget december 2012

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Transkript:

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH

Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari, 2016) visar att 388 000 personer var utan arbete, och att arbetslösheten uppgick till 7,5 procent av arbetskraften. Arbetslösheten bland utrikes födda (16-64 år) var 16,2 procent, vilket kan jämföras med arbetslösheten bland de inrikes födda i samma ålderskategori som var 5,3 procent. Långtidsarbetslösheten bland utrikes födda var 36 procent (24,2% inrikes födda), vilket är mycket bekymmersamt eftersom det finns en mängd studier som visat att längre perioder i arbetslöshet kan leda till att individer permanent hamnar utanför arbetsmarknaden, med stora samhälleliga och sociala kostnader som följd (Atkinson m fl., 1986; Shields och Price, 2005). En av de absolut viktigaste faktorerna för att kunna integrera de utrikes födda och andra marginaliserade grupper är deras möjligheter att få ett arbete (Hammarstedt & Shukur, 2006).

Den som står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårt att få jobb ska ges reella möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. I budgetpropositionen för 2016 avser därför regeringen att föreslå en rad insatser för att möjliggöra en snabbare återgång till arbetslivet. - Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för fler jobb I budgetpropositionen (Prop. 2014/15:1 Utgiftsområde 14, s. 20) påtalas det också att: de arbetsmarknadspolitiska insatserna ska huvudsakligen riktas till dem med störst behov, dvs. de långtidsarbetslösa

Syfte och bidrag Syftet är att kartlägga vad det är som kännetecknar de individer som har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, samt vad som karakteriserar de företag som anställer dessa individer. Vårt bidrag är att vi specifikt studerar de arbetstagare som står närmast arbetsmarknaden, men som har problem med att få en varaktig sysselsättning.

cv cv Arbetslös Sysselsatt Dagar arbetslöshet cv t-1 t t+1 Matchade employee-employer data från SCB, 2006-2013. Totalt 359 736 observationer 69,7% har 0 arbetslöshetsdagar år t+1

Metod Antalet dagar i arbetslöshet är inte en kontinuerlig variabel, utan en diskret variabel som bara kan ta positiva värden. OLS är då inte att rekommendera eftersom den baseras på antagandet att den studerade beroende variabeln är kontinuerlig, kan ta både positiva och negativa tal, och är normalfördelad runt sitt väntevärde. I detta fall rekommenderas istället räknedatamodeller som är anpassade för datamaterial där beroende variabeln är diskret. Vi väljer att använda den negativa binomial modellen (NB). Fördelen med denna modellansats är att den tillåter en oproportionerligt hög andel nollor och overdispersion, d v s att variansen är större än medelvärdet.

Modell D it+1 = f(a 0 + β j X it + Θ k U it + λ l I it + a m + a b + a R + a t ) + ε it, (1) Individfaktorer Kön Ålder Ålder x 2 Barn Civilstatus Utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Avklarad högskoleutbildning Födelseregion Norden EU25 Europa (utanför EU) Afrika Sydamerika Asien Övrigt Sverige, utländska föräldrar

Resultat, urval Variabel Irr Kön 0.859*** Gift 0.816*** Grundskola 1.036 Gymnasium 0.814*** Högskola 0.584*** Sverige, utrikes födda föräldrar 1.086* Norden 1.050 EU 25 1.102 Europa (utanför EU) 1.179*** Afrika 1.338*** Sydamerika 1.180** Asien 1.299***

Antalet genomsnittliga dagar i arbetslöshet Övriga Asien Sydamerika Afrika Europa (utanför EU) EU25 Norden Sverige, utländska föräldrar Sverige 39,09 36,81 33,44 37,91 33,42 31,24 29,77 30,77 28,34 Högre utbildning Gymnasium Grundskola Ingen grundskola 21,55 30,01 38,21 36,88 Inga barn Barn 27,53 30,79 Singel Gift/sambo 25,79 31,58 Man Kvinna 26,88 31,28 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Tabell 9. Effekt av utbildningsinriktning på antalet dagar i arbetslöshet året efter det att en tidigare arbetslös registrerats som sysselsatt (z-värden i parantes) Utbildningsinriktning IRR Arbetslöshetsdagar a Allmän utbildning 0.941 27.89 (-1.08) Pedagogik och lärarutbildning 1.006 29.84 (0.09) Humaniora och konst 1.197*** 35.49 (2.94) Samhällsvetenskap, juridik och administration 0.966 28.65 (-0.65) Naturvetenskap/matte/data 1 b 29.65 (.) Teknik och tillverkning 1.021 30.28 (0.41) Lant- och skogsbruk, djursjukvård 1.129 33.48 (1.66) Hälso- och sjukvård, social omsorg 0.877** 26.00 (-2.36) Tjänster 1.049 31.09 (0.83) Okänd 1.091 32.36 (1.29)

Bransch Effekt av bransch på antal dagar i arbetslöshet El- och vattenförsörjning 12,83 Verksamhet vid internationella organisationer Finansiell verksamhet Tillverkning Transport Utvinning av mineral Partihandel 19,27 19,5 20,16 21,14 21,5 22 Detaljhandel Fiske Fastighetsverksamhet Byggverksamhet 25,94 27,11 27,26 30 Hotell och restaurang Offentlig verksamhet 33,92 34,35 Hälso- och sjukvård Jordbruk och skogsbruk Samhälleliga tjänster 42,38 43,32 43,97 Utbildning 49,18 0 10 20 30 40 50 60 Genomsnittligt antal dagar i arbetslöshet

Län Effekt av individens lokalisering på antalet dagar i arbetslöshet Norrbottens län Blekinge län Gävleborgs län Värmlands län Västernorrlands län Gotlands län Jämtlands län Västerbottens län Dalarnas län Kalmar län Örebro län Östergötlands län Skåne län Västra Götalands län Södermanlands län Hallands län Kronobergs län Västmanlands län Jönköpings län Uppsala län Stockholms län 21,18 39,82 38,76 38,67 37,57 37,41 35,79 35,75 35 33,34 31,94 31,14 29,99 29,23 28,91 28,72 28,24 28,18 27,32 26,13 24,49 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Dagar i arbetslöshet

Skillnad mellan företag IRR z-värde Företagsstorlek Små företag (10-49) 0.920*** -3.36 Mellanstora ftg (20-249) 0.791*** -8.32 Stora företag (>249) 0.758*** -6.84-8 dagar Variabler Sverige, utländska föräldrar Mikroföretag 1-9 anställda Små företag 10-49 anställda Mellanstora företag 50-249 anställda Stora företag >249 anställda 1.228* 1.117 0.895 1.108 (2.16) (0.97) (-0.72) (1.41) Norden 1.098 1.126 1.007 1.002 (0.80) (0.84) (0.03) (0.03) EU25 1.128 1.200 1.229 0.963 (0.94) (1.06) (0.90) (-0.37) Europa (utanför EU) 1.260* 1.285* 1.185 1.139* (2.45) (2.18) (1.20) (2.09) Afrika 1.021 1.466 1.779 1.391*** (0.10) (1.52) (1.96) (3.36) Sydamerika 1.460 1.193 1.181 1.163 (1.84) (0.77) (0.56) (1.28) Asien 1.269** 1.427** 1.647** 1.382*** (2.93) (2.97) (3.20) (5.33)

Sammanfattning Det inte är en enskild faktor som karakteriserar de individer som står nära arbetsmarknaden, men ändå har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. De arbetslösa som har en högre utbildning, eller till och med bara en gymnasieutbildning, har betydligt färre arbetslöshetsdagar jämfört med de som bara färdigställt grundskolan. Utrikes födda har större svårigheter att behålla en anställning jämfört med inrikes födda, även efter att vi kontrollerat för utbildningsnivå, utbildningsinriktning, bransch etc. Stora branschskillnader. Tidigare arbetslösa som får en sysselsättning inom de offentligt dominerade verksamheterna har större problem med att stadigvarande etablera sig på arbetsmarknaden. Färre kommande arbetslöshetsdagar för de som får arbete i Stockholms län. De arbetslösa som anställs i stora företag har färre kommande arbetslöshetsdagar jämfört med de som anställs i mindre företag. Större problem för utrikes födda än inrikes födda att behålla arbetet i stora företag, men mindre skillnader mellan utrikes föddas och inrikes föddas möjligheter att behålla arbetet i företag med 1-9 anställda.

Policyimplikationer Sannolikt mer effektivt att rikta mer satsningar gentemot de individer som står nära arbetsmarknaden, men som har svårt att finna en stadig etablering. Det kan finnas stora samhällsekonomiska vinster om riktade åtgärder gentemot specifika branscher, antingen genom lagstiftning eller genom överenskommelser mellan fack och arbetsgivare, kan få de individer som har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden att komma närmare ett arbete. Öka drivkrafterna och möjligheterna att flytta till mer tättbefolkade regioner Kan finnas samhällsekonomiska vinster med att rikta utbildningssatsningar mot de individer som får jobb, men ändå har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden.