februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering för företagsamheten... 5 Företagsamheten per kommun... 6 Företagsamhetens tillväxt... 7 Ung företagsamhet... 7 Kvinnors företagsamhet.... 7 Långsiktig tillväxt... 8 Tillväxten per kommun.... 9 Nyföretagsamheten... 11 Kvinnors nyföretagsamhet... 12 Nyföretagsamheten per kommun..................................................13 Avslutning av företagsamheten... 15 1

Företagsamheten 2012 jämtlands LÄN Inledning Svenskt Näringslivs mätning av den svenska företagsamheten utförs en gång om året och använder sig av statistik som inhämtats vid årsskiftet av det aktuella året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätningar av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om han eller hon står som ägare till fler än ett företag. Detta förfarande gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande finns även problem med ombildningar. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan detta noteras som ett nytt företag även fast det är samma person som driver företaget. I detta fall har det ju inte tillkommit någon ny företagare. Andra undersökningar använder sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. Dessa undersökningar har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och därmed kan vi nu presentera om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Detta förfarandesätt gör att vi undviker dubbelräkningar men ändå bibehåller en färsk och aktuell statistik. Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. Ut ifrån de inhämtade data kan även nyföretagsamheten och avslutning av företagsamhet redovisas på läns- och kommunal nivå. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Ett särskilt fokus har lagts på kvinnors företagsamhet under detta år. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas. 2

Företagsamheten 2012 jämtlands län Sammanfattning Jämtlands län Sammantaget kan det konstateras att 2011 var ett rekordår för företagsamheten i Jämtland. Nu är 14,1 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder företagsamma vilket är den högsta noteringen någonsin. Andelen kvinnor som är företagsamma uppgår nu till 8,2 procent vilket också är en rekordnotering. Under året ökade antalet företagsamma personer med 361 personer (+2,8 procent). Det är en marginell uppväxling jämfört med förra året då den lokala företagsamheten växte med 2,6 procent. Totalt finns nu 13 041 företagsamma personer i länet. Jämtland fortsätter att vara en av rikets mest företagsamma regioner. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka 1 150 nya individer inträdde i företagsamhet medan drygt 750 personer försvann från densamma. e kommun har länets mest företagsamma befolkning där 20,8 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var relativt sett högst i e kommun under mätperioden, med en tillväxttakt på 3,8 procent. I 3 av 8 Jämtlandskommuner växte företagsamheten fortare än i riket som helhet. Svagast utveckling av den lokala företagsamheten registrerades i Bräcke kommun som redovisade en marginell tillväxt på 0,2 procent. Antalet företagsamma kvinnor i Jämtland har ökat snabbast i e där tillväxttakten uppmättes till 8,1 procent under mätperioden. Sammantaget växte kvinnors företagsamhet i hela länet med 3,4 procent, något långsammare än riksgenomsnittet på 4 procent. Under år 2011 valde 1 147 nya individer att börja ansvara för ett företag i Jämtland. Detta är klart fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 092 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 12,4 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. I Jämtland valde 417 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 9,2 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en marginell förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 9,1 per 1 000 invånare. 3

Företagsamheten 2012 jämtlands LÄN Företagsamheten Vid årsskiftet 2011/12 existerade 13 041 aktivt företagsamma individer i Jämtlands län, vilket motsvarar 14,1 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Andelen företagsamma har således ökat med 0,4 punkter sedan förra företagsamhetsmätningen. Jämtland befäster därmed sin plats som en av rikets mest företagsamma regioner. I riket som helhet finns det 836 000 personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 12 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsamma en uppgång från förra året då andelen låg på 11,7 procent. Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18,0 % 16,0 % 14,0 % 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % 14,1 % 12,0 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Riket Skåne Kronoberg Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Södermanland Västernorrland Västerbotten Värmland Östergötland Gävleborg Norrbotten Blekinge Örebro Västmanland Ung företagsamhet Vid årsskiftet fanns knappt 1 800 unga (16 34 år) företagsamma personer i Jämtland och sammantaget ansvarar 6,4 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Det är en ökning med hela 0,5 procentenheter sedan förra mätningen. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten i en allt snabbare takt. I riket ansvarar 5,6 procent av den unga befolkningen för ett företag, vilket gör Jämtland till ett av landets starkaste fästen när det gäller den unga företagsamheten. Kvinnors företagsamhet Att kvinnor deltar i företagandet i en högre utsträckning är en nödvändighet för att Sveriges företagande ska nå en europeisk nivå. Av Jämtlands företagsamma individer är cirka 3 700 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Men storleken på skillnaden mellan könen varierar betydligt mellan länen. Av Jämtlands kvinnor i arbetsför ålder ansvarar trots allt 4

Företagsamheten 2012 jämtlands län hela 8,2 procent för ett företag. Det är en ökning med 0,3 procentenheter sedan föregående mätning. Kvinnornas företagsamhet växer således alltjämnt snabbare än länets kvinnliga befolkning. I likhet med länets generella företagsamhet är alltså även kvinnornas företagsamhet en av Sveriges mest frekventa. Diagram 2. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16 74 år). 12,0 % 10,0 % 8,0 % 8,2 % 7,2 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Kronoberg Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Västerbotten Blekinge Historisk toppnotering för företagsamheten Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i Jämtland stadigt ökat i relation till befolkningen i arbetsför ålder. ets notering är också den högsta som någonsin uppmätts. Relativt sett är ökningen störst för kvinnornas företagsamhet och även här är årets notering rekordhög. Ökningen är lägre för den yngre befolkningen, men även för denna grupp är årets nivå den hittills högst uppmätta. Diagram 3. Utveckling av andel företagsamma personer i andel av befolkningen 2001 2011. 16,0 % 14,0 % 14,1 % Total Kvinnor 12,0 % 11,4 % Unga 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 6,2 % 5,3 % 8,2 % 6,4 % 2,0 % 0,0 % 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5

Företagsamheten 2012 jämtlands LÄN Företagsamheten per kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. e kommun har Jämtlands mest företagsamma befolkning. Av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar hela 20,8 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Östersund där 11,4 procent räknas som företagsamma. Sju av kommunerna har en högre företagsamhet än riksgenomsnittet. e har dessutom länets yngsta företagsamhet. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 10,3 procent för ett företag. Även när det gäller kvinnors företagsamhet uppvisar e länets högsta deltagande. Av kvinnorna i arbetsför ålder är 12,8 procent företagsamma. Samtliga Jämtlandskommuner förutom Östersund har ett högre kvinnligt deltagande i företagsamheten än riksgenomsnittet. I länets största kommun, Östersund, är 11,4 procent av den arbetsföra befolkningen företagsam, vilket är en uppgång med 0,4 procentenheter jämfört med förra mätningen. Kvinnornas företagsamhet har samtidigt ökat med 0,3 procentenheter, men ligger dessutom på en klart lägre nivå (6,7 procent). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning. Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel unga e 1 586 20,8 % 12,8 % 10,3 % Berg 947 18,0 % 9,5 % 8,4 % Krokom 1 765 17,1 % 10,0 % 6,8 % Härjedalen 1 237 16,5 % 9,8 % 8,9 % Ragunda 569 14,6 % 8,1 % 7,5 % Strömsund 1 237 14,0 % 8,3 % 5,6 % Bräcke 665 13,5 % 7,3 % 3,9 % Östersund 5 035 11,4 % 6,7 % 5,3 % 6

Företagsamheten 2012 jämtlands län Företagsamhetens tillväxt Under år 2011 ökade företagsamheten i Jämtland med 361 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,8 procent. En liten uppväxling jämfört med föregående år då tillväxten skrevs till 2,6 procent. Toppnoteringen i länet uppmättes år 2007 då den lokala företagsamheten växte med 3,6 procent. Den tilltagande tillväxten gör att länet ökar i förhållande till riksgenomsnittet där tillväxttakten uppmättes till 2,7 procent. Bakom tillväxten föreligger en stor dynamik. Under det senaste året har 1 147 nya individer tillkommit som företagsamma medan cirka 760 har lämnat företagsamheten. Jämtland uppvisar däremot ett flyttunderskott av företagsamma individer. Diagram 4. Tillväxt av antal företagsamma individer. 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % 2,8 % 2,7 % Stockholm Norrbotten Västerbotten Jämtland Västmanland Riket Skåne Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Gotland Halland Västra Götaland Östergötland Blekinge Dalarna Uppsala Jönköping Kronoberg Kalmar Södermanland Ung företagsamhet Den unga företagsamheten i länet växer med en klart starkare takt än vad den totala företagsamheten gör. Antalet yngre företagsamma individer har under året ökat med 110 personer, vilket ger en tillväxttakt på 6,6 procent. Jämtland ökar således betydligt snabbare än riket när det gäller den unga företagsamheten. I Sverige som helhet växte antalet unga personer med ansvar för ett företag med 3,7 procent. Samtliga Norrlandslän uppvisar synnerlig stark tillväxt av den unga företagsamheten. Kvinnors företagsamhet I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet vuxit betydligt snabbare under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. Jämtland är inget undantag. Sammantaget harkvinnors företagsamhet vuxit med 120 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 3,4 procent. Den kvinnliga företagsamheten i länet har 7

Företagsamheten 2012 jämtlands LÄN alltså vuxit 0,6 procentenheter snabbare än den totala företagsamheten. I riket som helhet har det tillkommit cirka 9 500 kvinnor i företagsamheten under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4 procent. Diagram 5. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 4,0 % 3,4 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västernorrland Västerbotten Riket Skåne Värmland Gävleborg Halland Västmanland Gotland Kronoberg Västra Götaland Örebro Östergötland Jönköping Jämtland Dalarna Uppsala Kalmar Blekinge Södermanland Långsiktig tillväxt Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfaren het. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Svenskt Näringslivs företagsamhetsundersökning har tillgång till lokala och regionala data som sträcker sig från 2000-talets början. Det gör att vi kan utläsa hur dessa bägge gruppers långsiktiga tillväxt har utvecklats. Vi kan dessutom sätta den i relation till riksgenomsnittet samt den totala företagsamheten. Den totala företagsamheten i Jämtlands län har ökat med 26 procent sedan år 2001, vilket är i linje med hur riket som helhet har utvecklats under motsvarande period. Kvinnors företagsamhet har vuxit betydligt snabbare än den generella företagsamheten under motsvarande tidsperiod i såväl Jämtland som riket. Men Jämtlands tillväxttakt är något lägre än i landet som helhet. Sedan år 2001 har kvinnors företagsamhet vuxit med 34 procent i länet, jämfört med 41 procent i riket. Den unga företagsamheten har vuxit långsammare än den generella företagsamheten i såväl länet som i riket som helhet. I Jämtland har den vuxit med 20 procent under den senaste tioårsperioden, vilket är en något lägre tillväxt än riksgenomsnittet. 8

Företagsamheten 2012 jämtlands län Diagram 6. Tillväxt per grupp. 2001 2011. 45 % 41 % Riket Jämtland 40 % 35 % 34 % 30 % 25 % 20 % 26 % 26 % 22 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Totalt Kvinnor Ungdomar Tillväxten per kommun Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas netto förändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Jämtlands mest företagsamma kommun, e, kommun uppvisar även den starkaste tillväxttakten under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 58 individer under mätperioden, vilket motsvarar en tillväxttakt på 3,8 procent. En delförklaring till den höga tillväxten är att kommunen haft ett flyttöverskott under året. Det har alltså flyttat in fler företagsamma personer under 2011 än som flyttat ut. Den mest folkrika kommunen, Östersund, uppvisar också upp en hög tillväxttakt. Antalet företagsamma personer i kommunen har ökat med 3,6 procent. Bräcke kommun redovisar länets lägsta tillväxttakt. Här har antalet företagsamma personer endast ökat med blygsamma 0,2 procent under det senaste året. Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer. Kommun Företagsamma 2011 Företagsamma 2010 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga e 1 586 1 528 3,8 % 8,1 % 4,5 % Östersund 5 035 4 862 3,6 % 3,7 % 9,0 % Krokom 1 765 1 714 3,0 % 4,9 % 0,5 % Strömsund 1 237 1 206 2,6 % 3,9 % 1,5 % Härjedalen 1 237 1 213 2,0 % 2,1 % 12,3 % Ragunda 569 558 2,0 % 3,3 % 10,3 % Berg 947 935 1,3 % 3,7 % 8,3 % Bräcke 665 664 0,2 % 1,8 % 9,8 % 9

Företagsamheten 2012 jämtlands LÄN Antalet företagsamma kvinnor har också ökat snabbast i e kommun där tillväxttakten uppmättes till hela 8,1 procent under mätperioden. Bergs kommun uppvisar däremot länets svagaste tillväxt av företagarkvinnor och kommunen redovisar en negativ tillväxt på 3,7 procent under det senaste året. Förutom e är det endast Krokoms kommun som når upp till rikets tillväxttakt för kvinnornas företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det Härjedalens kommun som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med hela 12,3 procent. Även Ragunda och Östersund har haft en stark tillväxt av den unga företagsamheten. Däremot har antalet unga företagsamma personer blivit färre i Bräcke där tillväxttakten skrivs till 9,8 procent. 10

Företagsamheten 2012 jämtlands län Nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2011 valde 1 147 nya individer att börja ansvara för ett företag i Jämtland. Detta är klart fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 092 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 12,4 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. Motsvarande notering vid den förra företagsamhetsundersökningen uppgick till 11,8 per 1 000 invånare. Endast två län i hela riket har en mer frekvent nyföretagsamhet än Jämtland. Diagram 7. Antal nyföretagsamma per 1 000 invånare i arbetsför ålder. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 12,4 11,8 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Riket Halland Uppsala Västra Götaland Kronoberg Västernorrland Dalarna Östergötland Norrbotten Västerbotten Västmanland Södermanland Örebro Kalmar Jönköping Värmland Gävleborg Blekinge 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades. 11

Företagsamheten 2012 jämtlands LÄN Kvinnors nyföretagsamhet Som vi tidigare nämnde är det låga företagandet i Sverige en funktion av framförallt kvinnornas låga deltagande. En nödvändig förutsättning för ett högre deltagande i företagandet är nyföretagsamheten. En högre nyföretagsamhet ger givetvis större möjligheter till en långsiktig högre tillväxt av kvinnors företagsamhet. I Jämtland valde 417 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 9,2 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en marginell förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 9,1 per 1 000 invånare. Även när det gäller kvinnornas företagsamhet ligger Jämtland bland topplänen. Diagram 8. Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare. 14,0 12,0 10,0 9,2 9,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Skåne Jämtland Halland Uppsala Riket Kronoberg Västra Götaland Dalarna Västernorrland Kalmar Norrbotten Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Värmland Västerbotten Gävleborg Jönköping Blekinge Nyföretagsamheten i Jämtland har ökat relativt konstant under det senaste decenniet. Frekvensen på nyföretagsamheten år 2002 låg på 10,0 per 1 000 invånare i arbetsför ålder. ets notering på 12,4 är en tangering av rekordnoteringen som sattes år 2007. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Relaterat till den unga befolkningen har antalet nyföretagsamma under 35 år mer eller mindre ökat konstant i Jämtland sedan 2000-talets början. ets notering på 15,3 per 1 000 invånare är den hittills högsta noteringen i länet. Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden till den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. Men under de senaste åren har klyftan börjat öka igen. ets notering på 9,2 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare är trots det den högsta noteringen som uppmätts i Jämtland. Anledningen till den ökade skillnaden är alltså att den generella nyföretagsamheten ökat snabbare än den kvinnliga. 12

Företagsamheten 2012 jämtlands län Diagram 9. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1 000 invånare. 2002 2010. 18,0 16,0 14,0 12,0 15,3 12,4 Total Kvinnor Unga 10,0 8,0 9,2 6,0 4,0 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nyföretagsamheten per kommun På kommunal nivå inkluderas även inflyttade företagsamma personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där det endast tas hänsyn till de genuint nyföretagsamma). Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Länets mest företagsamma kommun, e, uppvisar även länets högsta nyföretagsamhet. Under år 2011 har 201 nya individer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 26,4 nya företagsamma individer per 1 000 invånare. Av dessa är hela 34 procent inflyttade från andra kommuner. Bräcke kommun har länets lägsta nyföretagsamhet där 11,6 personer per 1 000 invånare blev ansvariga för ett företag under året som gick. I länets största kommun, Östersund, uppgår nyföretagsamheten till 14,5 personer per 1 000 invånare. Av dessa har cirka 18 procent flyttat sitt företagande från en annan kommun under året. e uppvisar även länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 32,2 personer yngre än 35 år per 1 000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Kvinnors nyföretagsamhet är också mest frekvent i e kommun. Av 1 000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 21,4 individer företagsamma under det gångna året. 13

Företagsamheten 2012 jämtlands LÄN Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1 000 personer. Kommun Genuint nya Inflyttade Totalt nya Per 1 000 inv Kvinnor Unga e 132 69 201 26,4 21,4 32,2 Krokom 132 41 173 16,8 14,0 16,9 Ragunda 58 7 65 16,7 12,0 19,1 Härjedalen 99 26 125 16,6 12,4 25,6 Berg 63 20 83 15,8 8,0 21,4 Östersund 528 112 640 14,5 10,0 17,9 Strömsund 95 18 113 12,8 9,9 14,5 Bräcke 40 17 57 11,6 9,6 10,9 14

Företagsamheten 2012 jämtlands län Avslutning av företagsamheten Samtidigt som 1 147 personer blev företagsamma i länet under det senaste året försvann samtidigt 760 andra personer bort från företagandet. I likhet med nyföretagsamheten korrelerar avslutandet med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I länets mest företagsamma kommun, e, försvann 143 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 18,8 avslutare per 1 000 invånare. Av dessa var det hela 43 procent som flyttade ut från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort. I länets största kommun, Östersund, uppgår avslutningarna till 10,6 personer per 1 000 invånare. Av dessa beslöt 30 procent att fortsätta sitt företagarengagemang i en annan kommun. Tabell 4. Antal avslutare per 1 000 invånare. Kommun Genuina avslutare Utflyttade Totalt avslut Per 1 000 inv Kvinnor Unga e 81 62 143 18,8 11,8 17,3 Ragunda 38 16 54 13,9 14,7 8,0 Berg 58 13 71 13,5 11,6 9,3 Härjedalen 70 31 101 13,4 10,4 10,2 Krokom 82 40 122 11,8 9,3 7,9 Bräcke 40 16 56 11,4 8,3 9,2 Östersund 326 141 467 10,6 7,6 8,4 Strömsund 65 17 82 9,3 6,8 7,7 15

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00