BEGRAVNINGSPASTORAL för Lysekil, Lyse och Skaftö församlingar inkl. riskbedömning vid gravgrävning och skriftliga rutiner för gravgrävning och gravsättning. Godkänt av pastoratets församlingar och kyrkonämnd den 15 juni 2010. Fastställt av kyrkoherden den 22 juni 2010 Kyrkoherden ansvarar för att begravningspastoralen följs upp årligen. HELHETEN Denna begravningspastoral gäller för pastoratets kyrkor med tillhörande kyrkogårdar samt för samtlig personal. I tillämpliga delar gäller den även för personal som i sin anställning tjänstgör i andra pastorat men tillfälligt medverkar inom ramen för denna pastoral i Lysekil. Eftersom vi i Lysekils församling har en gemensam verksamhet med Lysekils frikyrkoförsamling kan deras pastor med en viss frihet hålla begravningsgudstjänst för medlemmar ur nämnda församling. Vi strävar också efter en ekumenisk öppenhet när det gäller andra samfunds möjlighet att använda våra kyrkor. BEMÖTANDE Att vara sörjande innebär att vara extra utsatt och känslig. Ett vänligt och korrekt bemötande är därför både nödvändigt och självklart i församlingens samtliga kontakter med sörjande. I alla möten ska församlingens personal sträva efter att på ett professionellt sätt möta sörjande och anhöriga. INFÖR DÖDEN OCH EFTER DÖDSFALLET INFÖR DÖDEN Församlingens präster och diakoner står till förfogade i de fall en döende eller dennes anhöriga önskar en präst eller diakon för dödsförberedelse. Detta kan ske i form av mottagande av nattvard, de sjukas smörjelse, bön, själavårdande samtal eller på annat sätt. EFTER DÖDSFALLET När dödsfall anmäls till expeditionen kontrolleras kyrkotillhörigheten och uppgifter kring den avlidne förs in i bokningssystemet. Själaringning sker normalt samma dag eller vardagen efter kl. 11.00 i Lysekil och Lyse, på Skaftö kl 10.00. Vid önskemål kan under speciella omständigheter själaringningen ske även i någon av de andra församlingskyrkorna. Tacksägelse hålls normalt söndagen efter det att dödsfallet anmälts; tacksägelse sker normalt inte på övriga helgdagar. Själaringning och tacksägelse kan även ske för medlemmar från andra församlingar efter särskilt önskemål. Prästerna står också till förfogande för utfärdsbön eller andakt i samband med visning/enskilt avsked. I tillämpliga delar gäller detta även diakon. INFÖR BEGRAVNINGEN Begravning kan ske tidigast efter en vecka från bokningstillfället räknat. Församlingens mål är att erbjuda en lämplig begravningstid inom tre veckor efter det att dödsfallet anmälts. Begravning bokas via pastorsexpeditionen. I Lysekils pastorat har vi fasta begravningstider. För Lysekils
församling onsdag 12.00, torsdag 12.00 och fredag 10 och 12. På fredag kan vi bara ha en jordbegravning och vi strävar efter att inte ha dubbla begravningar i Dalskogens kapell eller Lysekils kyrka. I Lyse kyrka och i Skaftö församlings kyrkor och kapell erbjuder vi begravning torsdag kl 12.00 och fredag 10.00 och 12.00. Inom Lysekils pastorat erbjuder vi ingen begravningsgudstjänst på annan plats än de för ändamålet invigda gudstjänstrummen. Vid speciella fall kan begravningen dock äga rum på kyrkogården. Urnedsättning kan ske vardagar före 14.30 Den präst som ska ha begravningen tar kontakt med sorgehuset så snart som möjligt. Präst träffar normalt en eller flera av de anhöriga i god tid före begravningen. I regel har även musiker kontakt med de anhöriga inför begravningen. De uppgifter som begravningsbyrån behöver inför begravningen ska präst och andra anställda lämna så snart som möjligt. BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTEN ALLMÄNT Kyrkan är iordninggjord i god tid före begravningen. Vaktmästare, kantor och präst vinnlägger sig om att vara i kyrkan i god tid. I begravningsgudstjänsten tar församlingen och de sörjande avsked och överlämnar den som har dött åt Guds barmhärtighet. Begravningsgudstjänsten är därför en kyrklig handling, en offentlig församlingsgudstjänst, och prästen agerar som kyrkans representant. Detta innebär att ingen kan utestängas från en begravning och begravningen kan inte heller ske bakom låsta dörrar. Dock kan störande personer avvisas av församlingens personal. Begravningsgudstjänsten sker enligt Svenska kyrkans ordning och med präst som är behörig att utöva ämbetet i Svenska kyrkan. Inom handbokens ram utformas begravningsgudstjänsten utifrån de anhörigas önskemål. Ibland kommer frågor som härrör från olika sammanhang. Med erfarenhet av vissa reformerta samfunds begravningsgudstjänster kan de efterfråga sädeskorn i stället för jord/korstecken och tillhörande tydningsord. Vidare kan de önska att tre liljor bryts eller tre röda rosor nedläggs på kistan eller att ljuständning sker i stället för mullpåkastning. Men dessa ordningar är inte förenliga med kyrkohandbokens ordning. Präster i Svenska kyrkan är enligt vigningslöftena skyldiga att följa kyrkohandboken. (Ur Begravningen. Ett brev från Svenska kyrkans biskopar) Vi strävar efter att begränsa bruket av andra symboler och föremål i gudstjänsten som inte naturligt finns i kyrkans tradition. Begravningsgudstjänsten kan avslutas på två sätt. Vid jordbegravning bärs kistan normalt ut under avslutningsmusiken. Eftersträvansvärt är att anhöriga själva bär kistan. Detta tas upp i det förberedande samtalet inför begravningen. Om det inte är genomförbart bär kyrkans personal eller av kyrkan utsedda personer. Dessa är självklart respektabelt klädda för ändamålet. Vid graven kan kistan sänkas eller förbli i markhöjd. Därefter äger avskedstagandet rum. Gudstjänsten är slut efter det att prästen lyst frid över graven och eventuell psalm sjungits. I de fall avskedstagandet även vid jordbegravning äger rum i kyrkan bärs kistan ut på samma sätt som ovan och sänks i graven i direkt anslutning till begravningsgudstjänsten. Tjänstgörande präst följer alltid med till graven för att lysa frid. Deltagare i begravningsgudstjänsten erbjuds möjlighet även vid dessa speciella tillfällen att följa med till graven. Dock vill vi försöka undvika dubbla avsked. Efter begravningsgudstjänstens slut förs de kvarvarande blombuketterna och kransarna ut till graven.
Vid kremationsbegravning sker avskedstagande inne i kyrkan i enlighet med handbokens ordning och gudstjänsten avslutas med kistan kvar i koret. Blombuketter och kransar lämnas kvar i kyrkan. Prästen bör erbjuda sig att vara med vid urnnedsättningen om sådan sker inom Lysekils kommun och på så sätt markera att kyrkans omsorg sträcker sig genom begravningens alla stadier. Kyrkohandbokens ordning för gravsättning utan anslutning till begravningsgudstjänst bör användas. PSALMER OCH MUSIK VID BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTEN Det är betydelsefullt att samråd äger rum mellan präst, kyrkomusiker och anhöriga, så att inte bara psalmerna utan all musik som framförs vid begravningsgudstjänsten blir en integrerad del av helheten och står i samklang med Svenska kyrkans tro och lära. (Ur Begravningen. Ett brev från Svenska kyrkans biskopar) Under lång tid har en diskussion förts om vilken musik som passar vid begravningsgudstjänster. Musik som kan passa vid en begravningsgudstjänst kan vara mindre lämplig vid en annan. Viktigt är att ingenting av det som förekommer vid en begravningsgudstjänst motsäger den kristna tron på Jesus Kristus, hoppet om de dödas uppståndelse och ett evigt liv. (Ur Begravningen. Ett brev från Svenska kyrkans biskopar) Psalmer bestäms normalt i samråd med tjänstgörande präst och övrig musik i samråd med tjänstgörande musiker. I Lysekils pastorat använder vi tre psalmer normalt i begravningsgudstjänsten. Dessa kan inte bytas ut mot solosång eller annan typ av musik. Med psalm i dessa sammanhang menas psalm från Svenska kyrkans gällande psalmbok. Huvudansvaret för gudstjänsten åvilar alltid tjänstgörande präst. Företrädesvis levande musik används vid begravningsgudstjänsterna. Ingångs- och utgångsmusik framförs av pastoratets musiker och anhöriga får givetvis komma med önskemål men dessa moment kan inte ersättas av annat slag av framförande eller inspelad musik. Att begravningsgudstjänsten endast innehåller levande musik, förstärker känslan av gudstjänstens närhet och äkthet. Att lägga till inspelad musik som en del av griftetalet eller i samband med avskedet kan vara pastoralt riktigt i enskilda fall, men bör vara ett tillägg och inte ersätta den levande musiken. (Ur Begravningen. Ett brev från Svenska kyrkans biskopar) I vår, sedan flera år gällande policy, rekommenderar vi att vid dessa undantagsfall använda sådana inslag utanför själva gudstjänsten, d.v.s. före klockringningen. Även denna typ av musikaliska inslag skall följa ovanstående kriterier och prövas av präst och musiker. Inspelad musik kan med fördel också spelas vid minnesstunden då finns också möjlighet att berätta varför man önskat just denna musik och vilken koppling den ev. kan ha haft till den avlidne. BEGRAVNINGSGUDSTJÄNST EFTER KREMATION Det finns tillfällen då begravningsgudstjänst måste hållas sedan kremation ägt rum. Detta är under mycket speciella undantag då annat inte är möjligt. I vår kyrka sker normalt alla begravningsgudstjänster med kista och stoft närvarande. I dessa fall används kyrkohandbokens ordning för begravningsgudstjänst men med överlåtelse utan mull. Mullpåkastningen kan göras på urnan när den sänkts ner i graven. Äger begravningsgudstjänsten rum ute på kyrkogården är detta naturligt. EFTER BEGRAVNINGEN Om en offentlig minnesstund följer efter begravningen deltar tjänstgörande präst om möjligt efter inbjudan. Församlingarna hyr ut församlingshemmen för detta ändamål. Lokalerna bokas på pastorsexpeditionen och upplåtes om annan verksamhet inte föreligger. Vår målsättning är att fortsätta att stödja de sörjande och erbjuda nödvändig hjälp genom samtal, gudstjänst och gemenskap.
Inbjudan till minnesgudstjänst sker ett par veckor före Alla själars dag för de anhöriga till dem som avlidit under året och i dessa gudstjänster medverkar musiker, präster och diakoner. BARN Döden är en del av livet, därför bör också barnen beredas plats att delta i begravningsgudstjänst och de förberedelser som sker inför den. Barn är välkomna att vara med vid eventuell visning och får gärna lägga t.ex. en teckning i kistan vid detta tillfälle. Under begravningsgudstjänsten är det möjligt att ta avsked med blommor, teckningar och på annat för barnen lämpligt sätt. Det är viktigt att tjänstgörande präst samråder med de anhöriga kring barnens delaktighet. När ett barn har dött ställer det särskilda krav på församlingens personal. Det är i dessa sammanhang särskilt angeläget att samråd sker med föräldrar och andra anhöriga kring hela begravningsprocessen, alltifrån kistläggning till gravsättning. I kyrkohandboken finns en ordning för Begravning av dödfött barn eller barn som avlidit i späd ålder. Denna gudstjänst kräver särskilt stor lyhördhet för den drabbade familjen, vilka ord och vilket språk som är deras, vilka psalmer och andra bibeltexter som kan svara mot deras situation. Därför bör gudstjänsten utformas i nära samarbete med den drabbade familjen och med stor pastoral omsorg, inte minst vid gestaltningen av gudstjänstens olika moment. Man kan mycket väl tänka i aftonbönens form och sitta runt kistan och om möjligt gärna använda barnets eget dopljus. (Ur Begravningen. Ett brev från Svenska kyrkans biskopar) Vid kistan kan också barnets dopklänning läggas. Tillämpliga delar ur ordningen för begravning av barn som finns i Missale (Artos 2008) kan användas. När ett barn som går i förskola eller skola inom församlingarna har avlidit kan också församlingens personal medverka för att ge kamrater och lärare hjälp att handskas med och bearbeta sorgen. Frågan om aborterade fosters begravning hör till själavården och måste därför omges med stor frihet. Att ta avsked av aborterade foster är en pastoral akt och bör inte vara en offentlig gudstjänst. Hur man än väljer att gestalta en sådan begravningsakt är det omsorgen om föräldrarna som skall vara vägledande. Detta är en ytterst känslig situation och alla riter måste stämma överens med föräldrarnas uttryckliga önskemål. Det är viktigt att själavårdande möta och hantera en eventuell skuldproblematik. (Ur Begravningen. Ett brev från Svenska kyrkans biskopar) GRAVPLATS Gravplats utses av de anhöriga tillsammans med representant för kyrkogårdsförvaltningen. Vid de kyrkogårdar där det finns möjlighet att välja olika alternativ blir detta viktigt. Kontakten är också betydelsefull för att förbereda de sörjande på gravsättningen. SAMVERKAN För att begravningsverksamheten ska fungera smidigt och effektivt är det viktigt med en god och nära samverkan mellan församlingarna, lokala begravningsbyråer, men också med andra församlingar i närområdet och andra som på olika sätt kan vara engagerade i en begravning. BEGRAVNINGSBYRÅER I samarbetet med begravningsbyråerna är det viktigt att båda parter respekterar och har förståelse för varandras arbetsvillkor. För församlingens skull är det viktigt att begravningsbyrån i sin kontakt med anhöriga inte utlovar sådana tjänster som det är församlingens ansvar att
tillhandahålla, t.ex. att ordna begravningsgudstjänst på en viss dag, att en viss präst ska hålla begravningen eller att gravsättning kan ske på viss plats på kyrkogården. Församlingens personal ska också underlätta begravningsbyråernas arbete genom att så snart som möjligt t.ex. ta kontakt då begravningsbyråerna lämnat meddelande att man önskar komma i kontakt med vederbörande, lämna uppgifter kring psalmer och musik. Överläggningar mellan församlingarnas personal och berörda begravningsbyråer bör ske regelbundet och kyrkoherden ansvarar för att detta sker. Målsättningen är att detta skall ske på en årlig basis. Vid behov sker detta också med andra begravningsbyråer i området. EKUMENIK Församlingen vill ha en generös tillämpning av ekumeniken och vill upplåta kyrkan till begravningsgudstjänst för begravning i annat trossamfunds ordning under förutsättning att det handlar om ett samfund med vilket Svenska kyrkan har ekumeniska relationer med. För de kostnader som inte belastar begravningsverksamheten kan avgift komma att tas ut. Upplåtelse beslutas alltid av kyrkoherden och förutsätter att den präst/pastor som ska hålla i gudstjänsten tar kontakt innan upplåtelse sker. ANDRA ÄN FÖRSAMLINGENS ANSTÄLLDA Ibland finns önskemål om att en annan svenskkyrklig präst eller musiker än de som är anställda i församlingen ska tjänstgöra vid en begravning. Det handlar ofta om personliga relationer till den man önskar se som tjänstgörande. Församlingen bejakar detta, men kan inte anställa den önskade personen för detta tillfälle. Frågan om ersättning är därför en överenskommelse mellan sorgehuset och den önskade prästen/musikern. Det förutsätts också att denna tar kontakt med kyrkoherden respektive musikern i god tid innan begravningen. Det är viktigt att det inte här finns en gråzon med svart betalning. Detta gäller även övrig medverkan som solist eller extra musiker. Om detta kommer till församlingens kännedom kommer tjänstgörande inte erbjudas tillfälle att medverka vid församlingens gudstjänster. BEGRAVNING AV DEN SOM INTE ÄR MEDLEM I SVENSKA KYRKAN När någon anmält utträde ur Svenska kyrkan tolkas detta bl.a. som ett uttryck för att vederbörande inte önskar begravning i Svenska kyrkans ordning. I den mån den avlidne tillhört någon annan kristen kyrka försöker vi behandla frågan utifrån en generös ekumenisk hållning. De delar som församlingen handhar som huvudman för begravningsverksamheten berörs inte av ovanstående. BORGERLIGA BEGRAVNING Dalskogens kapell är anpassad för och anvisad som borgerligt begravningsrum i Lysekils pastorat. Det finns också möjlighet att använda Röds kapell på Skaftö. Dock är denna lokal inte avskalad från kyrkans symboler och kan inte heller så göras då detta är ett gudstjänstrum i bruk. Person som är anställd av församlingen får ej medverka vid borglig begravningsceremoni i tjänsten och inte ta betalt vid sidan om för medverkan. UTBILDNINGSPLAN Frågor kring begravningsverksamhetens samtliga delar behandlas vid behov inom personalen. Riskbedömningen vid gravgrävningen uppmärksammas dock minst en gång per år. Respektive arbetsledare ansvarar för att underrätta nyanställda och vikarier om tillämpliga delar av denna
pastoral. Detta är av särskild vikt när det gäller anställda på kyrkogårdarna. All berörd personal har möjlighet till relevant utbildning/fortbildning inom begravningsverksamheten. KONFLIKTER I samband med begravningsverksamheten kan konflikter och missförstånd uppstå på olika sätt. När konflikter uppstår mellan anhöriga angående begravning och gravsättning är församlingen inte motpart, men har ansvar att hjälpa till med medling. När konflikter och missförstånd uppstår mellan församlingen/personal och anhöriga, är det av yttersta vikt att göra allt som går för att rätta till misstag och för att komma till rätta med missförstånd. RUTINER FÖR GRAVBOK OCH GRAVREGISTER Regler för gravbok och gravregister finns i begravningsförordningen (1990:1147 4-6 ) och där statueras att gravbok skall föras. I Lysekils pastorat handhar kanslist på pastoratsexpeditionen den arbetsuppgiften och omfattas av utbildnings-/forbildningsplanen inom begravningsverksamheten. ETISKA REGLER FÖR KREMATORIEVERKSAMHETEN Församlingen har ingen egen krematorieverksamhet, utan avtal med krematoriet i Trollhättan, vilket har antagit etiska regler för krematorieverksamheten. RUTINER AVSEENDE SÄKER OCH ETISK BEGRAVNING Vilka utbildningskrav krävs? Personer som utför grävningsarbeten och återfyllning samt transport av grävmaskin skall ha genomgått utbildning för grävmaskin samt traktor och dess handhavande. ETIK Gravgrävning och gravsättning skall alltid utföras på ett värdigt och säkert sätt. ENSAMARBETE Det skall alltid finnas två personer närvarande inom arbetsområdet vid öppning och återfyllning av kistgrav. Tänk på att det ska gå att tillkalla hjälp tex via mobiltelefon. SKYDDSUTRUSTNING All personal kontrollerar sin personliga skyddsutrustning samt använder den vid grävningsarbetet. Personlig skyddsutrustning är skyddshjälm, skyddsskor, och första förband.
ANDRA INSTRUKTIONER OCH LAGKRAV Se AFS: 1981:15 Skydd mot skada genom ras. Se AFS: 2004:03 Stegar Se AFS 2002:1 Systematiska arbetsmiljöarbete Se AFS 1982:3 Ensamarbete Se AFS 1999:3 Byggnads och anläggningsarbete Se AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning LAGSTIFTNING Lagen om griftefrid, Brottsbalken 16 kap 10 Begravningslagen 2 kap 12 o 13 ÅTGÄRDER VID BRISTER Eventuella tillbud eller olycksfall ska rapporteras på avsedd blankett och lämnas till närmaste chef. Även brister i utrustningen ska anmälas. RISKBEDÖMNING- LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR Utdrag ur skriften Risker och etiska aspekter vid gravgrävning Rapport/utredning 2008-04-03. INNAN GRÄVNING Kontrollera i gravboken att det är rätt grav som beställningen avser. Vid oklarhet ring begravningsbyrån eller närmast anhörig (beställare). Kontrollera att intyg om gravsättning finns. Kontrollera att det är rätt gravplats och om det finns uppgifter om tidigare gravsatta och var och på vilket djup tidigare gravsättningar gjorts. Gör en helhetsbedömning av hur arbetet ska läggas upp med hänsyn till rasrisk, omkringliggande gravstenar, placering av grävmaskin etc. Gravsten skall vid behov lyftas från sockeln och placeras en bit från graven. Gör lyftet på säkert sätt samt använd endast klassad utrustning. Kontroll och översyn av att utrustning och maskiner som skall användas vid grävningsarbeten och återfyllning fungerar som avsett. UNDER GRÄVNING Vid grävning lastas jordmassorna på en släpvagn och transporteras bort från gravområdet till dess gravsättning skett. Alternativt används en jordlåda som placeras på ett säkert avstånd på minst 50 cm från graven så att inte dess tyngd orsakar ras. Lådan ska dessutom vara placerad i våg. Kontrollera detta med vattenpass. Om möjligt ska lådan placeras på plankor som går förbi gravens kortsidor, detta för att fördela marktrycket. Rasskydd skall alltid användas innan någon går ner i graven. Rasskydden ska monteras i etapper allt eftersom grävningen fortskrider.
Tryckutjämningsbrädor skall vid behov monteras vid gravens kortsidor under gravlämmarnas handtag. En stege skall finnas tillgänglig vid graven. Sortera bort större stenar under grävningen så det inte riskerar att slå sönder kistan i samband med återfyllning av graven. Eventuella ben- och kistrester ska hanteras värdigt och grävas ned i graven. Eventuellt tidigare gravsatta urnor som påträffats ska hanteras värdigt i avvaktan på återförande och återfyllning av grav. Gräv aldrig igenom tidigare orörd kista. Kistdjup kontrolleras med mätsticka. Uppgift om djup och placering rapporteras till den som registrerar gravsättningen i gravboken. Rutin för dokumentation ska följas. Skyddslock skall läggas över graven när den lämnas obevakad. Ska klara 100kg belastning. Borttages i omedelbar anslutning till begravning. EFTER GRÄVNING Graven kläds med särskild gravklädsel innan begravningsceremonin avslutas med utbärning och gravsättning. Gångplank alternativt skivor av plywood läggs ut för att eliminera rasrisk i samband med kistsänkning. Skyddslock skall läggas över graven när den lämnas obevakad. KISTGRAVSÄTTNING Kistan transporteras alltid till gravplatsen med begravningsbil, katafalkvagn (kistvagn) eller bäres. Kistan ska alltid transporteras värdigt och etiskt. När begravningsceremonin avslutas med gravsättning sänks kistan med kistsänkare eller av 4-6st bärare. Bärarlag. Bärarna, anställda eller inhyrda, ( ej anhöriga ) skall vara väl informerade om rutinerna vid gravsättning. När begravningsceremonin avslutas i kapell-/ceremonilokalen så förvaras kistan i kylrummet till dess gravsättning skall ske. Kistan gravsätts av kyrkogårdspersonalens försorg med 4-6 st bärare beroende på kistans vikt. Om vikten överstiger 120 kg ska 6st bärare användas. URNGRAVSÄTTNING Urngravar grävs manuellt till erforderligt djup. Urnan transporteras alltid etiskt och värdigt. Graven kläds med särskild gravklädsel innan urngravsättning genomförs med anhöriga. Anhöriga skall ges möjlighet att sänka urnan. I minneslunden grävs askan ned av två behöriga personer. Gravsättningen genomförs vid en tidpunkt när inga utomstående befinner sig i närheten av minneslunden. ÅTERFYLLNING Vid återfyllning av grav ska kistan överfyllas, försiktigt och värdigt så att den inte skadas, upp till marknivå. Lämpligt fyllnadsmaterial är ett medelfint grus tex 0-8 mm eller likvärdigt som fylls på tills kistan täcks helt. (Ej med grävmaskin) Resterande fyllnadsmaterial kan bestå av annat genomsläppligt material. Större stenar, träbitar samt plast får inte finnas med.
Rasskydden demonteras i den takt som återfyllnaden sker. En stege ska alltid finnas i anslutning till graven medan återfyllnaden sker. Nivån ska läggas i råge till ca 0,5 m överfyllnad för att kompensera kommande sättningar. Matjord fylls på efter sättning är gjorda. NÄRVARO AV ANHÖRIGA Anhöriga som önskar närvara vid gravsättning och återfyllning av grav bör kontakta kyrkogårdsförvaltningen för att få veta när gravsättningen och återfyllningen sker. Personalen bär sina ordinarie arbetskläder. Anhöriga får inte närvara vi grävningen av graven på grund av säkerhetsrisker.