BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE NR 3 OKTOBER 2014

Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen BORLÄNGE ENERGIS SATSNING FÖR MILJÖBILAR SID 3 BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE NR 3 OKTOBER 2014 SID 6 Följ med till Bäckelund SID 14 STRÖMLÖST. Vad händer vid en driftstörning på elnätet? Följ dramat minut för minut. SID 12 BRINNER FÖR ENERGIFRÅGOR. Fares berättar om hur det nya jobbet gav familjen livet tillbaka. SID 10 25 KVADRATMETER UTAN BYGGLOV. Läs om Friggebodens storebror Attefallshuset. SID 16 Sista sidan Information från Samhällsbyggnadssektorn

Borlänge Energis satsning för MILJÖBILAR 3 Notiser 4 Borlänge Energi byter till månadsfakturering 5 Snart möts ledningarna 5 Här ska Kirsten njuta av pensionen 6 Ny RECEPTION i Bullermyren 7 Borlänge Energi värnar om kulturarv 8 FARES brinner för energifrågor 10 Introduktionskurs för nya BORLÄNGEBOR 11 LARMET GÅR 12 Lärorik rundvandring på BÄCKELUND 14 Friggeboden har fått en storebror 16 Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som bor i kommunen tips och nyttig information. Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot dem på 0243-730 60 eller kundcenter@borlange-energi.se Scanna QR-koden och läs Bo i Borlänge i din smartphone Här finns Borlänges VILLATOMTER 17 Hallå där Jannike Wåhlberg ny centrumutvecklare 18 FIBERFEBER i Borlänge 19 SVEATORGET torget som föddes ur en brand 20 Torget idag 21 Fråga trädgårdsdoktorn 21 Räddningstjänsten Dala-Mitt 22 Borlängekrysset 23 Ettkrysstvå 23 Information från Stadsbyggnadssektorn 24 Frågor & svar Information om dricksvattnet i Borlänge Analysresultat v 17/2014 v 37/2014 Alla analyser enligt kontrollprogrammet har tagits. Av dessa rapporterades sju stycken som tjänliga med anmärkning på grund av en för hög förekomst av actinomyceter. Denna anmärkning är ur hälsosynpunkt helt ofarlig, actinomyceter förekommer i allt grundvatten och kan i stora koncentrationer medföra lukt på vattnet. Orsaken till att den då och då ger upphov till anmärkningar är oftast dålig omsättning. Uteblir tidningen De som bor i Borlänge får tidningen direkt i sin brevlåda. Tidningen distribueras som samhällsinformation av SDR, vilket innebär att även du som har reklam, nej tack på din brevlåda får den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på Borlänge Energis huvudkontor eller på kommunens stadsbyggnadskontor på Sveatorget. Den finns även i stadshusets reception. Bo i Borlänge Nr 3 2014 Årgång 23 Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge Ansvarig utgivare Anders Åberg, Borlänge Energi 0243-730 60 Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90 Text RR Reklambyrå och Lennart Hill Foto RR Reklambyrå och Henrik Hansson Tryck MittMedia Print, september 2014 Vanliga frågor till Borlänge Energis Kundcenter Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta på kundcenter@borlange-energi.se eller ställa frågan på www.borlange-energi.se Nedan ser du exempel på några vanliga frågor som Kundcenter brukar få. För fler exempel, se www.borlange-energi.se GRÖNT VATTEN FRÅN FJÄRRVÄRMESYSTEMET Det läcker grönt vatten. Vad ska jag göra? Svar För att snabbt kunna upptäcka en läcka i fjärrvärmenätet har vi tillsatt ett ofarligt färgämne, Pyranin. Om det läcker grönt vatten ska du ringa till oss på 0243-730 60 så fort som möjligt! STÖRRE KÄRL FÖR BRÄNNBART Hur gör man för att byta till större kärl för brännbara sopor? Svar Tag kontakt med vår kundservice 0243-731 00 för ändring av sopkärl och pris. 2 BO I BORLÄNGE NR 3 2014

BORLÄNGE ENERGIS SATSNING FÖR MILJÖBILAR Borlänge Energis satsning för miljöbilar Snabbladdare för elbilar samt Dalarnas första tankställe för fordonsgas. Borlänge Energi investerar i infrastruktur för framtidens miljöbilar. Det här är väldigt positivt för Borlängeborna och miljön, säger VD Anders Åberg. Borlänge Energi har haft miljöbilar i sin fordonspark under många år och redan 1992 köptes den första elbilen. Nu är det dags att ta nästa steg och vi har nu beslutat att investera i snabbladdare för elbilar och tankstation för fordonsgas vilket möjliggör ytterligare miljöanpassning av vår fordonspark, säger Anders Åberg. Fordonsgas är det drivmedel som ökar mest i Sverige idag och nu kommer även Borlängebor, besökare och turister äntligen att kunna tanka sin gasbil i Borlänge. Var tankstället blir är i skrivande stund inte bestämt. Fordonsgas är ett av de drivmedel som har absolut lägst klimat- och miljöpåverkan. Vårt mål är att göra hela vår egen fordonspark fossilfri, säger Christian Olhans, Borlänge Energi. BIOGASEN SLUTER KRETSLOPP Det ska vara ditt eget matavfall eller det du spolar ner i avloppet som du tankar bilen med, säger Christian. På ett kilo matavfall kommer du mer än en kilometer! Till en början kan det bli aktuellt att gasen du tankar i Borlänge till en viss del består av naturgas. I förlängningen kommer gasen vara ren lokalproducerad biogas. Biogasen sluter kretslopp för både energi och växtnäring. Fordonsgas är 10-30 % billigare än bensin och idag finns möjlighet att tanka fordonsgas i till exempel Sala, Uppsala, Västerås, Örebro och Gävle. Försäljningen av gasfordon i Sverige har ökat allteftersom infrastrukturen har förbättrats. SNABBLADDAR PÅ 20 MINUTER Snabbladdaren för elbilar kommer att placeras centralt i staden. Genom en snabbladdare förkortas laddningstiden för en elbil till 20 minuter jämfört med 10 timmar om du laddar i ett vanligt eluttag. Naturligtvis är elen i snabbladdaren, likt all el från Borlänge Energi, 100 % förnyelsebar. På detta sätt blir klimatpåverkan minimal när elbilen körs. Nu kommer det finnas bra förutsättningar för den som väljer en miljöbil, avslutar Christian. Oavsett om det gäller personbil, lätt lastbil, tung lastbil eller buss. Följ vår satsning på www.borlange-energi.se eller i nästa Bo i Borlänge. Fakta fordonsgas Biogasen är förnyelsebar och produceras idag i huvudsak av matavfall, avloppsslam, energigrödor och gödsel. Beroende på ursprung så kan biogas ge mer än 90 % lägre koldioxidtillförsel till atmosfären än bensin och diesel. Naturgasen har fossilt ursprung och är inte förnyelsebar men klimatpåverkan från naturgas är ca 30 % lägre än för diesel och bensin. Under 2013 sparades 270 000 ton koldioxid i Sverige genom transporter på fordonsgas. Det motsvarar 97 000 personbilar. Dessutom ger gasdrivna fordon sänkta utsläpp av kväveoxider och partiklar. UTSLÄPP FRÅN BIL I GOLFKLASSEN som körs på drivmedel på svenska marknaden. Klimatpåverkan (g/km) Låginblandad bensin På ett kilo matavfall kommer du mer än en kilometer! Låginblandad diesel Naturgas Diesel med biodiesel HVO Etanol E85 Svensk fordonsgasmix Källa: Gröna bilister, drivmedelsfakta, 2014-08-20 Biodiesel RME Ej miljömärkt el Biogas Miljömärkt el (vind och vatten) BO I BORLÄNGE NR 3 2014 3

NOTISER Kulturhus utreds Kommunen har inlett ett samarbete med Diös Fastigheter för att ta fram ett Sex avfallstips inför vintern Vintern står för dörren och det är dags för några välbekanta tips om hur du gör det lättare både för dig själv och för de som hämtar ditt avfall. 1 Undvik fastfrusna kompostpåsar Undvik att kompostpåsarna fryser fast i bruna tunnan genom att lägga blött avfall i dubbla påsar och låta dem frysa till innan du stoppar ner dem i tunnan. 2 3 4 Ta bort snön från soptunnelocken Skotta och sanda runt tunnorna Tänk på mellanrummet Ha ett mellanrum på cirka en meter mellan tunnorna och se till att det är fritt bakom. 5 Ställ inte tunnorna för nära postlådan Om tunnorna är för nära postlådan kan det ställa till problem för brevbäraren. 6 Kontrollera att inget sticker ut Kontrollera att inget sticker ut under locken på tunnorna. Undvik nedskräpning förpacka ditt avfall Se till att förpacka ditt brännbara avfall i plastpåsar. Om du lägger avfallet löst i tunnan finns det stor risk för nedskräpning när sopbilen kommer och tömmer. underlag för bygge av ett kulturhus i kvarteret Mimer i Borlänge centrum. Borlänges nya profilområde kreativa och kulturella näringar börjar få konturer. Åsa Svedjetun, kommunens näringslivschef, förklarar: Vi har inlett ett nära samarbete med Falun och startat ett utvecklingsprojekt inom detta område. Samarbetet handlar konkret om att stärka musik-, spel- och filmutvecklingen i båda kommunerna primärt, men även i hela regionen. Ett kulturhus bedöms ha stor betydelse för den utvecklingen. Diös ska utreda förutsättningarna och presentera resultatet senast i november. Åsa Svedjetun välkomnar samarbetet med Diös. Samarbetet innebär en spännande möjlighet att skapa det kreativa hus man länge pratat om i Borlänge. Tanken är att huset ska användas av föreningar, lokala band, musiker, dansare med flera, säger Åsa Svedjetun och poängterar att ett centralt läge är viktigt för att stärka Borlänges attraktionskraft. ETT EXPANSIVT SKEDE Tidigare industristaden Borlänge är i dag en stad med flera profilområden inom näringslivet. Våra profilområden är numera materialteknik stål och papper, transport och kommunikationer, handel samt kreativa och kulturella näringar, summerar Lathet är inget handikapp Borlänge är inne i ett expansivt skede, säger Åsa Svedjetun, kommunens näringslivschef. Åsa Svedjetun och tillägger att Borlänge är inne i ett expansivt skede. Färsk statistik från Handelns utredningsinstitut visar att Borlänge under 2013 hade den största ökningen i landet av handelsindex för sällanköpsvaror. Och då påverkade Norra Backa dessa siffror enbart under fjolårets sista kvartal Ikea öppnade först i oktober 2013. Lathet är inget handikapp Låt de som verkligen behöver handikappsparkeringar använda dem. Tyvärr är det många Borlängebor som parkerar sina bilar på handikappsparkeringar utan tillstånd. Men det kan bli ett dyrt tilltag. Det är dyrare än en vanlig felparkering och ger 1 000 kr i böter, säger Emma Ohlsson, Borlänge Energi. Du som har ett rörelsehinder som gör att du har betydande svårigheter med att gå kan ansöka om ett parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Ansökan gör du hos kommunen. Med tillståndet kan du parkera på de parkeringsplatser som är reserverade för personer med rörelsehinder. För information och regler om parkeringstillstånd för rörelsehindrad, läs mer på www.borlange-energi.se under Stadsmiljö/Trafik. 4 BO I BORLÄNGE NR 3 2014

BORLÄNGE ENERGI BYTER TILL MÅNADSFAKTURERING Borlänge Energi byter till månadsfakturering Nu kommer alla kunder få sin faktura från Borlänge Energi månadsvis. Ändringen träder i kraft i november. Tidigare har Borlänge Energi skickat ut fakturor med olika intervall beroende på din boendeform. Villakunder har idag (normalt) 6 st/år, lägenhetskunder 4 st/år och fritidshus 3 ggr/år. Förändringen som nu sker är en del i ett större systembyte. Att fakturera månadsvis kommer att följa våra avläsningar, säger Pernilla Berglund, Borlänge Energi. Vi är enligt lag skyldiga att läsa av mätare på el minst en gång per månad och från och med 1 januari 2015 gäller detta även fjärrvärme. Pernilla påpekar att månadsfakturering kan ge bättre koll på den egna förbrukningen och tillägger: Vi kommer att genomföra flera förändringar som bland annat innebär förbättrade funktioner på vår webbplats när du loggar in på mina sidor. Den första fakturan som går ut till kunderna kommer i november. Snart möts ledningarna Projektledare Mathias Bjurman framför en av pumpstationerna som ska se till att fjärrvärmevattnet orkar hela vägen fram. Arbetet med att bygga samman fjärrvärmenäten i Falun och Borlänge närmar sig slutet. I början på oktober möts de båda ledningarna någonstans vid Källviksberget. Just nu är det knappt en kilometer grävning kvar, samt cirka tre kilometers svetsjobb, säger Mathias Bjurman, projektledare för den gemensamma fjärrvärmeledningen. I mitten av oktober planerar vi att börja provköra ledningen. Under hösten beräknas driften vara igång. För att vattnet ska orka fram hela den 18,4 km långa sträckan har två pumpstationer byggts. En i Sörbo i Falun samt en intill slalombackarna i Källviken. Husen, som är stora som tvåplansvillor och har rödmålad träfasad, rymmer fyra pumpar var. Pumparna är identiska och i varje hus finns två i reserv om de andra havererar. Vi har även anslutit fiber till husen för att kunna övervaka pumparna från både Falun och Borlänge. MÅNGA FÖRDELAR I Borlänge utgörs fjärrvärmen främst av spillvärme från Stora Enso Kvarnsveden, avfallsbränslebaserad kraftvärme från Bäckelund samt spillvärme från SSAB. I Falun kommer fjärrvärmen från biokraftvärmeverket som producerar både el och värme. Det finns många fördelar med en gemensam fjärrvärmeledning, inte minst ekonomiska. Den stad som för tillfället har billigast produktion kan helt enkelt leverera värme till den andra staden också. Vid haverier och under sommaren, då fjärrvärmelasten blir lägre och underhållsarbete pågår, finns det möjlighet för den ena staden att täcka upp för den andra. UTNYTTJA SPILLVÄRMEN ÄNNU BÄTTRE Den gemensamma ledningen gör det även möjligt att utnyttja spillvärmen från Borlänge ännu bättre. Kapaciteten på fjärrvärmeledningen är ca 30 Megawatt vilket motsvarar uppvärmningsbehovet för ca 5 000 moderna villor en kall dag. I samma schakt som fjärrvärmeledningen läggs en vattenledning som ska förse faluborna med vatten från Lennheden. Dessutom läggs kablar för el och stadsnät på delar av sträckan. BO I BORLÄNGE NR 3 2014 5

HÄR SKA KIRSTEN NJUTA AV PENSIONEN Reportage Tunabyggen Fakta Betesgatan Betesgatan 10 (inflytt 2008): 48 st ombyggda, 11 st nybyggda Betesgatan 8: 55 st ombyggda, 13 st nybyggda Betesgatan 6: 55 st ombyggda, 19 st nybyggda Betesgatan 4: 55 st ombyggda, 19 st nybyggda Betesgatan 2 (inflytt 2014): 63 st ombyggda, 21 st nybyggda Totalt 276 st ombyggda och 83 st nybyggda lägenheter. MÅNGA FÖRBÄTTRINGAR Alla lägenheter har fått nya kök inklusive vitvaror som kyl, frys och spis. Väggarna är målade eller tapetserade och parkettgolv finns nu i samtliga rum utom i köket. Badrummen har renoverats med kakel och klinkers och porslinet är utbytt med bland annat vägghängda toaletter. Även inomhusklimatet har förbättras genom ny ventilation. För att göra lägenheterna mer tillgängliga har bland annat hissar installerats och trapphusens utformning har förbättrats. Läs mer om Betesgatan på tunabyggen.se Här ska Kirsten njuta av pensionen 6 BO I BORLÄNGE NR 3 2014

NY RECEPTION I BULLERMYREN Nu är ett av Tunabyggens största reparations-, omoch tillbyggnadsprojekt klart. Kirsten och Thord Hovd är två av de många hyresgäster som nu bor i en nyrenoverad lägenhet på Betesgatan i Bullermyren. Vi trivs väldigt bra, säger Kirsten som har bott 17 år på Betesgatan och tycker det har varit spännande att följa omvandlingen av området. Arbetet med att förnya Tunabyggens område på Betesgatan genomfördes i fem etapper med start på Betesgatan 10 under 2006. I september 2014 var det dags för inflyttning i det sista huset på Betesgatan 2. Delar av området Bullermyren byggdes under 50-och 60-talet och hade sedan dess inte genomgått några större renoveringar. En genomgripande renovering var därför på sin plats. Betesgatan 2 10 var de hus som tidigt i projektet utsågs som kommande renoveringsobjekt. Behovet av fler bostäder i Borlänge gjorde att Tunabyggen också beslutade sig för att bygga på en femte våning på Betesgatan 2-10. Husen har tillgänglighetsanpassats i hög grad och hissar installerades i alla trapphus. Det har varit ett spännande och stimulerande projekt, säger Anna Brask, Tunabyggen. Ett kreativt samarbete mellan Tunabyggen och Skanska. SKA NJUTA AV PENSIONEN Kirsten och Thord bodde tidigare på Betesgatan 2 men flyttade direkt till en nyrenoverad lägenhet i 4:an när renoveringsarbetet skulle börja i deras hus. Planlösningen i den nya lägenheten är samma som i den förra, men nu är allt nytt och fräscht. Hissen, det nya badrummet och att det är ljust och trevligt är några av sakerna som Kirsten gillar. Vi bestämde oss för att flytta till en annan lägenhet i området istället för att vänta på att lägenheten på Betesgatan 2 skulle bli klar, säger Kirsten. Vi kom upp en våning men vad gör väl det när det finns hiss! Nu kan jag njuta av pensionen i vår nya lägenhet. Anna Brask har varit Tunabyggens projektsamordnare och hyresgästernas kontaktperson. Under projektets gång har hon informerat de boende och tagit emot synpunkter under informationsmöten och hembesök. De boende har också haft en egen arbetsgrupp som har träffats och diskuterat hur området ska se ut, säger Anna. En del förändringar som berör p-platser och motorvärmare är till exempel enligt arbetsgruppens önskemål. ERBJÖD FLYTTHJÄLP Annas roll har också varit att samordna flytten för hyresgästerna. De flesta av våra hyresgäster har valt att bo kvar i området. Många har gjort som Kirsten och Thor och flyttat till en annan lägenhet inom området istället för att vänta på renoveringen. Andra har valt en annan lösning. Vi har försökt lösa det så bra som möjligt för alla. Tunabyggen erbjöd också flytthjälp för de som behövde. De som har flyttat själva har fått en ersättning. Vi tog flytthjälp och det fungerade mycket bra, säger Kirsten. Vi rullade tummarna medan andra bar! Innan renoveringen av husen på Betesgatan startade genomfördes det som egentligen var startskottet på hela projektet upprustningen av utemiljön kring norra Bullermyren. Området fick senare benämningen Stråket, ett gång- och cykelstråk med anslutande park- och lekmiljöer. Stråket invigdes sommaren 2005. Paula Niemelä är redo att ta emot hyresgäster i den nya receptionen. Ny reception i Bullermyren Tunabyggen fortsätter förbättra servicen för de boende. En ny reception finns nu i Bullermyren där hyresgäster kan göra allt utom att skriva kontrakt. I den nya receptionen på Allfarvägen 63 går det att till exempel hämta och lämna nycklar, göra felanmälan och beställa tapeter och mattor till lägenheten. Vi ser det som en stor fördel att finnas nära de boende, säger Markus Andrén, områdeschef. Hit ska det vara lätt att komma in om man har några frågor eller ska göra felanmälan. Ibland kan det vara svårt för de som inte har svenska som modersmål att förklara per telefon att något har gått sönder. Då är det enklast att ta med den trasiga saken eller ta en bild på vad som måste åtgärdas och sedan komma in till receptionen. Här pratar man med någon som vet hur området ser ut, säger Paula Niemelä. Dessutom får vi som jobbar här chansen att lära känna våra hyresgäster i området. På områdeskontoret arbetar tre miljövärdar, tre områdesvärdar och tre reperatörer. Öppettider är helgfri tisdag-torsdag 13:00 15:30. Hitta till Tunabyggen Reception Bullermyren Reception Tjärna Ängar Kundcentrum Hushagen Reception Jakobsgårdarna Två glada tunabyggare på Betesgatan. Robert Hadin är ny områdesvärd i området. Anna Brask har varit hyresgästerna kontaktperson under projektet. Öppettider receptioner: helgfri tis tors 13:00 15:30. Öppettider kundcentrum Hushagen: helgfri mån fred 08:30 12:00, 13:00 16:00. BO I BORLÄNGE NR 3 2014 7

BORLÄNGE ENERGI VÄRNAR OM KULTURARV Borlänge Energi värnar om kulturarv Kraftstationen i Dormsveden. 8 BO I BORLÄNGE NR 3 2014

BORLÄNGE ENERGI VÄRNAR OM KULTURARV Borlänge Energis kraftstationer Mockfjärd DALÄLVEN Forshuvud Bullerforsen RV 50 TUNAÅN Hansgårdarna Knutshyttan RV 70 En anektod säger att Gustav Vasa en gång ägde aktier i kvarnbolaget i Knutshyttan. Rämshyttan Långsjöfallet Bråfallet Hyttfallet Dormsveden Elen som Borlänge Energi producerar kommer till största delen från kraftstationerna Bullerforsen, Forshuvud i Borlänge samt Lillstupet i Mockfjärd. En liten del (ca 2 %) kommer dock från de små kraftstationerna i Tunaåsystemet. GEnererar el RÄMSHYTTAN Byggnadsår 1905 Ombyggd 1988 Årsproduktion 350 000 kwh Fallhöjd 7,5 m HYTTFALLET Byggnadsår 1906 Ombyggd 1992 Årsproduktion 700 000 kwh Fallhöjd 8,3 m Inhugget i stenmuren intill den lilla kraftstationen i Rämshyttan är årtalet 1897. Det är inte bara elproduktionen som gör att de små kraftstationerna kring Borlänge får brumma på. Vi ser det som ett viktigt kulturarv som vi vill ska leva vidare, säger Erik Sjölander på Borlänge Energi. Inhugget i stenmuren intill den lilla kraftstationen i Rämshyttan är årtalet 1897. Ett minne från en tid då bruken och gruvorna byggde vattenkraftverk för att kunna ta del av elektricitetens välsignelser. Men de små vattenkraftverken runt Tunaåarna påminner oss också om en tid långt innan elektricitetens entré i samhället. Vattnet har alltid varit viktigt för befolkningen i bygden. När häst och vagn var det enda alternativet på de primitiva vägarna användes åarna för transporter. Vattenkraft utnyttjades för att driva kvarnar och sågar. GUSTAV VASA MED OCH ÄGDE Innan vi byggde om kraftstationen i Bråfallet gjordes en utgrävning då vi såg spår av verksamhet som härstammade från 1400-talet. Vid Rämshyttan hittade vi också gamla lämningar och upptäckte att Rämens strandkant måste ha legat en och en halv meter under där den är idag. Erik berättar om en intressant anekdot från renoveringen av kraftstationen i Knutshyttan. Då ägdes kvarnbygden av en 80-årig konstnär som påstod att självaste Gustav Vasa hade ägt 25 procent av aktierna i det lokala kvarnbolaget. Om det är sant eller inte vet jag inte, men farbrorn kunde i alla fall stolt konstatera att han nu själv ägde 100 procent av kvarnen! REGLERAR VATTENNIVÅN Tunaån som mynnar ut i Dalälven strax söder om Borlänge är bara en halv mil lång, men den har två betydligt längre tillflöden. Från väster kommer Norån och från söder Grängshammarsån. Det man kallar Tunaåsystem är ett nära 600 kvadratkilometer stort område med åar och sjöar, där delar av Gagnef, Borlänge, Säter och Ludvika ingår. BRÅFALLET Byggnadsår 1926 Ombyggd 1988 Årsproduktion 600 000 kwh Fallhöjd 8,5 m HANSGÅRDARNA Byggnadsår 1930 Ombyggd 1981 Årsproduktion 600 000 kwh Fallhöjd 5,8 m LÅNGSJÖFALLET Byggnadsår 1901 Ombyggd 1992 Årsproduktion 500 000 kwh Fallhöjd 7,5 m DORMSVEDEN Byggnadsår 1913 Ombyggd 1987 Årsproduktion 1 200 000 kwh Fallhöjd 14 m KNUTSHYTTAN Byggnadsår 1940 Årsproduktion 3 000 000 kwh Fallhöjd 24,9 m Energin kraftstationerna ger motsvarar uppvärmningen av ca 350 eluppvärmda villor. Av de totalt tretton vattenkraftverken i området är samtliga fortfarande i drift och sju stycken ägs av Borlänge Energi. En viktig praktisk funktion som dammarna och kraftstationerna har idag är att de reglerar vattennivån i åar, bäckar och sjöar, säger Erik. Alla har olika önskemål vad gäller vattennivån så det handlar om att göra kompromisser så att så många som möjligt blir nöjda. EN OMDANANDE TID I början på 1900-talet var många skeptiska till att landsbygden över huvud taget skulle kunna få ta del av elektricitetens fantastiska möjligheter, men tack vare vattendragen och inte minst lokala initiativ blev det ändå möjligt att ta del av det framväxande moderna industrisamhället. När inristningen gjordes i stenmuren i Rämshyttan var det under en omdanande tid i svensk historia. Stenmuren är fortfarande en del av dammen och fyller därför fortfarande en funktion i vår elproduktion. Jag kan tänka mig att i framtiden, när kraftvärmeverket i Bäckelund för länge sedan är borta och utbytt, kommer den muren att fortfarande stå där. Fakta från Tunaåarna och vattenkraftverken av Olof Eriksson (Gidlunds förlag) BO I BORLÄNGE NR 3 2014 9

FARES BRINNER FÖR ENERGIFRÅGOR Fares brinner för energifrågor Det här jobbet gav mig och min familj livet tillbaka, säger Fares Mustafa om sitt nya jobb som kommunens energiklimatrådgivare. Idag bor Fares med sin familj i Borlänge men vägen hit har varit lång. Fares första tid i Sverige var för 13 år sedan då han reste från sitt hemland Syrien för att läsa till en magisterexamen i solenergi på Högskolan Dalarna. Efter min utbildning gjorde jag praktik på Borlänge Energi och jobbade även en kort period på SSAB innan jag återvände till Syrien. Det var en spännande tid i mitt liv. Fares fick många vänner i Sverige och återvände ett par gånger för att besöka vänner. Hans fru var med på en av resorna och även hon trivdes väldigt bra. När kriget kom till Syrien och tillvaron föll sönder för familjen bestämde de sig för att fly från landet. Efter en tid på flykt hamnade de i Italien där de bodde i ett år, men till slut öppnade sig en en möjlighet för familjen att återvända till Sverige och Borlänge. I februari flyttade vi från Italien och jag började på mitt nya jobb här på kommunen. Min fru, som har en kandidatexamen i engelsk litteratur läser SFI (svenska för invandrare) och mina barn har snabbt anpassat sig till livet här. De kan prata arabiska, italienska och svenska nu! VIKTIGT ATT NÅ FOLK MED OLIKA BAKGRUND Fares brinner för energi- och miljöfrågor och ser det som en spännande utmaning att hjälpa företag och invånare i Borlänge att bli energieffektiva. Under året har han jobbat mycket med att kartlägga vilka områden i kommunen som behöver extra hjälp och med att få kontakt med människor, företag och organisationer. Efter den här intervjun ska han iväg till Jakobsgårdarna och prata om hur man kan spara in på vatten. Det är Jaxdagen idag som Tunabyggen arrangerar tillsammans med Gemensamma krafter. Det är viktigt att nå människor med olika bakgrund. Jag ska även kontakta Tjärnkraft på Tjärna Ängar för att undersöka hur vi kan samarbeta. EN SPÄNNANDE UTMANING Borlänge jobbar mot målet som riksdagen har satt upp om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska halveras till 2050. För villaägare är valet av uppvärmningsmetod en av de avgörande faktorerna för hur stor energiförbrukning du har. I Borlänge finns det fortfarande villor med oljepannor. Vi måste nå ut till dem och förklara fördelarna med mer miljövänliga uppvärmningsmetoder som fjärrvärme, värmepump, solvärme, biobränsle etc. Fares får många frågor om olika typer av uppvärmning och hjälper ofta till med att beräkna hur snabbt energiinvesteringar betalar sig. Ibland går han ut på platsbesök för att undersöka om det finns köldbryggor i huset och granska den huvudsakliga energianvändningen. Jag försöker lyfta fram vilken miljöpåverkan olika uppvärmningsmetoder har och försöker också att informera om att det finns mycket vi alla kan göra för att spara energi. Att försöka få människor att ändra sitt beteende tar tid, men det går. Jag ser det som en spännande utmaning! Kontakta Fares om du vill: få koll på din elräkning och elförbrukning hemma få tips på energi- och kostnadsbesparande åtgärder få hjälp med att beräkna hur snabbt olika energiinvesteringar betalar igen sig kartlägga din energianvändning och dina energikostnader se vilka alternativ som finns om du planerar åtgärder av ditt värmesystem Fares Mustafa, Energi- och klimatrådgivare, tel: 0243-74 600, e-post: energiradgivning@borlange.se 10 BO I BORLÄNGE NR 3 2014

INTRODUKTIONSKURS FÖR NYA BORLÄNGEBOR Energibesparande tips till hösten 1 BYT TILL LÅGENERGILAMPOR Glödlampor drar onödigt mycket el. Bara fem procent av energin blir till ljus, resten blir värme. Nu finns flera energieffektiva lampor. LED-lampor, lågenergilampor och halogenlampor har olika egenskaper och passar till olika användningsområden. Nya lampor ger nya möjligheter att anpassa ljuset så att det blir mer ändamålsenligt och flexibelt. 2 HALVERA DIN VARM- VATTENFÖRBRUKNING Använd vattenbesparande kransilar och duschmunstycken. Snålspolande duschmunstycken ger ca 7 9 liter vatten/minut jämfört med äldre duschmunstycken som ger 14 20 liter/minut. Om du också tänker på att duscha kortare tid kan du halvera din varmvattenförbrukning med utrustning för några hundra kronor. 3 SÄNK VÄRMEN HEMMA Undersök om du kan sänka temperaturen i huset. En grads sänkning ger fem procents energiminskning. Det kan vara trevligt och ekonomiskt att komplettera uppvärmningen med en kamin. Om du kan sprida värmen i huset kan du få billigare uppvärmning. Att hålla tio grader varmt i sommarstugan kostar ca 7 000 kr, så överväg om det inte är värt att tömma husets vattensystem inför vintern. 4 ANVÄND MOTOR- VÄRMAREN RÄTT Att använda motorvärmare är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön. Med en programmerbar motorvärmare eller fjärrstyrd timer är det lätt att göra rätt. Ända upp till +10 grader är det lönsamt att använda motorvärmaren då 30 minuters uppvärmning före start ger en märkbar bränslebesparing. Då det är kallare än 15 minus, använd motorvärmaren i 1,5 h. Det finns också styrsystem med temperaturgivare som automatiskt anpassar inkopplingstiden efter utomhustemperaturen. 5 TÄTA DRAGIGA DÖRRAR OCH FÖNSTER Drag medför att inomhustemperaturen behöver ökas för att behålla komforten. Mohamed Ismail, vaktmästare på Framtidsmuseet, tillsammans med Ronny Arnberg. Introduktionskurs för nya Borlängebor Ronny Arnberg jobbar med att introducera invandrare så att de lättare anpassar sig till det nya livet i Borlänge. Jag brukar hålla på i två timmar och inleda med en presentation av Sverige, där den snabba utvecklingen de senaste fyrtio åren, bland annat inom miljöområdet, dominerar. Ronny Arnberg berättar också att Sverige klarat sig undan krig i 200 år, att medborgarna levt och lever i en demokrati och att landets ekonomi haft en snabb positiv utveckling. Kort sagt har alla komponenter för en stabil utveckling funnits. Han visar också att Sveriges vattentillgångar skulle räcka till hundra miljoner människor. I Somalia bor nio miljoner människor, lika många som i Sverige. Om människorna i Somalia skulle förbruka lika mycket vatten per capita som svenskarna gör skulle Somalias vatten bara räcka till tre miljoner. BORLÄNGEBORNAS EGET FÖRETAG Borlänge Energi beskrivs som Borlängebornas eget företag, verksamt inom områden som vatten, avlopp, avfall, energi, stadsnät och stadsmiljö. Jag inleder föredragen med en fråga: Vet ni om att ni äger Borlänge Energi? Frågan väcker förundran i början men efter två timmar börjar några frågetecken rätas ut. Självklart är det svårt för somalier att ta in att de äger en liten del av ett kommunalt företag. Ronny Arnberg skämtar lite under föredragen. Eftersom jag bor i Gagnef brukar jag konstatera att jag inte är företagsägare, att jag bara jobbar åt Borlänge Energi och att åhörarna kan avskeda mig om de inte är nöjda med min presentation. Tjugo åhörare per gång brukar komma till Framtidsmuseets möteslokal. I tre år har jag hållit i den här informationen och sammanlagt har nog omkring 700 nya Borlängebor deltagit. Den rent lokala informationen handlar om Borlänges näringsliv. Fyra bilder visas: Kvarnsvedens Pappersbruk, SSAB, Ikea och Teknikdalen. Peace & Love med budskapet kärlek och gemenskap känns också motiverat att nämna. Borlänges förvandling från nedsmutsad industristad i slutet av 1960-talet till dagens grönskande stad visas i bilder under informationen. MÅNGA ÄR UTBILDADE Mellan 2 000 och 3 000 somalier bor i Borlänge i dag. Fatima, som kom till Borlänge för tretton år sedan och som tolkar Ronny Arnbergs information, säger: Påståendet att många somalier är analfabeter stämmer inte alls. Många har hög utbildning. Mohamed Ismail har arbetat på Framtidsmuseet som vaktmästare i snart ett år. Jag har lärt mig många saker här, men i oktober avslutas min anställning. Jag har planer på att bli lärare i matematik, men behöver komplettera med ytterligare utbildning. BO I BORLÄNGE NR 3 2014 11