årsredovisning Bokslut 2010
editakoncernen Stödfunktioner Marketing Services Editorial Communication Publishing Print & Distribution Reklam & produktion Innehåll Läromedel Högkvalitativt tryck Product information management Bildbearbetning & foto Webb- och mobiltjänster MRM-lösningar Tryckta medier Strategisk rådgivning och utbildning Video Webb Facklitteratur Informationstjänster Beställningspublikationer Kommunikationstjänster Utbildning Direktmarknadsföring it-baserat produktionsstöd Personifierade trycksaker Logistiktjänster koncernföretag inom affärsområdena år 2010 marketing services Citat ab, Mods Graphic Studio ab och intresseföretaget Brand Systems ab i Sverige, Citat Finland Oy och Morning Digital Design Oy i Finland samt Citat Ukraina l lc i Ukraina. editorial communication JG Communication ab i Sverige och Edita Press Oy i Finland. publishing Edita Publishing Oy i Finland. print & distribution Edita Prima Oy i Finland och Edita Västra Aros ab samt intresse företaget Edita Bobergs ab i Sverige
INNEHÅLL Förvaltningsberättelse 02 Koncernens resultaträkning (IFRS) 06 Koncernens totalresultat (IFRS) 07 Koncernens balansräkning (IFRS) 08 Koncernens kassaflödesanalys (IFRS) 09 Förändringar i koncernens egna kapital (IFRS) 10 Noter till koncernbokslutet (IFRS) 11 Koncernens nyckeltal 2010 2008 (IFRS) 49 Moderföretagets resultaträkning (FAS) 50 Moderföretagets balansräkning (FAS) 51 Moderföretagets finansieringsanalys (FAS) 52 Noter till moderföretagets bokslut (FAS) 53 Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag samt förvaringssätt 61 Undertecknande av bokslut och verksamhetsberättelse 62 Bokslutsnotering 62 Revisionsberättelse 63 Företagsstyrning inom Edita 64 Kontaktuppgifter 67 Miljöpåverkan av denna publikation kan ni läsa om på sidan 68. bokslut 2010 1
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR RÄKENSKAPSÅRET 1.1. 31.12.2010 marknadsöversikt Förbättringen i den allmänna ekonomin påverkade ökningen i efterfrågan på kommunikationstjänster. Reklamen ökade med nästan 5 procent i Finland(* och 10 procent i Sverige(**. Efterfrågan på traditionella tryckprodukter sjönk däremot, vilket ledde till att marknaden för den grafiska industrin sjönk i både Finland och Sverige även under 2010. editakoncernen och förändringarna i koncernstrukturen Editakoncernen har fyra affärsområden: Marketing Services, Editorial Communication, Publishing och Print & Distribution. I januari förvärvade Editakoncernen samtliga aktier i svenska Kampanjfabriken AB. Företagets affärsverksamhet såldes till Edita Västra Aros AB i januari 2011. I september köpte Edita Västra Aros AB bokbinderiverksamheten Rolge AB. Förvärven stärker koncernens kunskaper om personifierad direktmarknadsföring. I juni utökade koncernen sitt ägande i Citat Ukraine LLC i Ukraina med 20 procent och äger nu 90 procent av företaget. Koncernstrukturen förenklades ytterligare genom fusioner och likvidationer av små företag. Den största interna omstruktureringen var sammanslagningen av Käpylä Print Oy med Edita Prima Oy i januari samt likvidationen av Edita Holding AB i december. omsättning Koncernens omsättning uppgick år 2010 till 110,3 miljoner euro (110,9 miljoner euro). I Finland uppgick omsättningen till 55,6 miljoner euro (61,9 miljoner euro). Omsättningen i övriga EU-länder uppgick till 54,1 miljoner euro (47,7 miljoner euro), och exporten till länder utanför EU till 0,7 miljoner euro (1,3 miljoner euro). Omsättningen i företagen i Finland uppgick till 52 % (57 %) och i Sverige till 48 % (43 %) av koncernens omsättning. Affärsområdet Marketing Services omsättning uppgick till 20,4 miljoner euro (17,1 miljoner euro) *) TNS, Media Intelligence, december 2010. **) IRM (Institutet för Reklam- och Mediestatistik), Månadsindex, december 2010. vilket är en ökning med 3,3 miljoner euro jämfört med föregående år. I Finland låg omsättningen kvar på föregående års nivå. Den ekonomiska återhämtningen i Sverige ökade också omsättningen, vidare har den stärkta kronan påverkat positivt. Affärsområdet Editorial Communications omsättning uppgick till 15,6 miljoner euro (15,2 miljoner euro) vilket är en ökning med 0,4 miljoner euro jämfört med föregående år. En förstärkning av den svenska kronan ledde till att omsättningen ökade. Om förstärkningen inte beaktas berodde den lägre omsättningen främst på minskning av den svenska kundtidningsverksamheten. Affärsområdet Publishings omsättning uppgick till 14,8 miljoner euro (15,4 miljoner euro) vilket är en minskning med 0,6 miljoner euro jämfört med föregående år. Nedläggningen av olönsamma förlagsprogram drog ner omsättningen. Elektroniska publikationer och läromaterial hade alltjämt en bra marknadsställning och deras omsättning ökade. Affärsområdet Print & Distributions omsättning uppgick till 64,1 miljoner euro (68,4 miljoner euro) vilket är en minskning med 4,3 miljoner euro jämfört med föregående år. Omsättningen i Finland sjönk på grund av den försvagade tryckerimarknaden och den fortsatt höga priskonkurrensen. I Sverige förbättrades omsättningen tack vare att den svenska kronan stärktes. resultat Koncernens rörelsevinst år 2010 uppgick till 2,7 miljoner euro (3,7 miljoner euro), vilket är en minskning med 1,0 miljoner euro jämfört med föregående år. Förutom en långsammare ökning i efterfrågan på kommunikationstjänster och hårdare priskonkurrens försvagades koncernens rörelsevinst av omfattande anpassningsåtgärder inom affärsområdena Print & Distribution och Editorial Communication, som syftade till att utveckla verksamheten så att den bättre kan möta den ökade efterfrågan mot digitala kommunikationstjänster. De totala kostnaderna för åtgärderna uppgick till 2,4 miljoner euro. Rörelsevinsten för affärsområdet Marketing Services uppgick till 0,5 miljoner euro (-0,5 miljoner euro). Verksamheten i Sverige gick med vinst. Resultatet i Finland påverkades av anpassningsåtgärder och blev negativt. Rörelseresultatet för affärsområdet Editorial Communication var -0,1 miljoner euro (1,1 miljoner 2 bokslut 2010
euro). Verksamheten i Sverige gick med vinst, men kostnaderna för anpassningsåtgärder försvagade resultatet jämfört med föregående år. Verksamheten i Finland gick med förlust, vilket föranleddes av den hårda konkurrensen på kundtidningsmarknaden. Rörelsevinsten för affärsområdet Print & Distribution uppgick till 0,3 miljoner euro (2,8 miljoner euro). Den fortsatt hårda priskonkurrensen och kostnaderna för anpassningsåtgärder drog ner resultatet jämfört med föregående år i både Finland och Sverige. Verksamheten i Sverige gick med vinst, medan den i Finland gick med förlust. Rörelsevinsten för affärsområdet Publishing uppgick till 3,6 miljoner euro (3,3 miljoner euro). Det förbättrade resultatet föranleddes av ökad omsättning inom elektroniska förlagsprogram. Resultatet för Övrig verksamhet uppgick till -1,5 miljoner euro (-3,0 miljoner euro). I övrig verksamhet ingår koncernledningen och nedlagda verksamheter. Resultatet för jämförelseåret inkluderar enheten Business Development, som avvecklades år 2010. soliditet och finansiering Kassaflödet i koncernens verksamhet uppgick till 5,8 miljoner euro (6,6 miljoner euro). Investeringar uppgick till 3,2 miljoner euro (6,8 miljoner euro). Amorteringar på lån och återbetalningar av leasingskulder uppgick till 5,4 miljoner euro (6,8 miljoner euro). Koncernens tillgångar uppgick vid slutet av året till 7,1 miljoner euro (10,4 miljoner euro). Koncernens soliditet uppgick till 40,4 % (37,3 %). Förstärkningen av den svenska kronan och den positiva resultatutvecklingen förbättrade soliditeten. 2010 2009 Avkastning på eget kapital % 4,6 % 10,6 % Soliditet % 40,4 % 37,3 % investeringar Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till 3,3 miljoner euro (6,8 miljoner euro). Moderföretagets investeringar uppgick till 0,3 miljoner euro (0,3 miljoner euro). Omsättning per affärsområde (EUR 1000) 2010 2009 Förändring 2010 2009 Marketing Services 20 446 17 129 19,4 % Editorial Communication 15 581 15 194 2,5 % Print & Distribution 64 137 68 413 6,2 % Publishing 14 825 15 380 3,6 % Intern omsättning och övrig verksamhet 4 641-5 221 11,1 % Koncernen 110 349 110 895-0,5 % Rörelsevinst/-förlust per affärsområde (EUR 1000) 2010 2009 Förändring 2010 2009 Marketing Services 516 516 199,9 % Editorial Communication 111 1 128 109,8 % Print & Distribution 291 2 846 89,8 % Publishing 3 571 3 307 8,0 % Övrig verksamhet 1 540-3 046 49,5 % Koncernen 2 727 3 719-26,7 % Rörelsevinst-% 2,5 % 3,4 % bokslut 2010 3
Antalet anställda i genomsnitt 2010 2009 Förändring 2010 2009 Marketing Services 166 154 7,8 % Editorial Communication 121 131 7,6 % Print & Distribution 423 481 12,1 % Publishing 68 74 8,1 % Övriga verksamheter 42 50 16,0 % Koncernen 820 890-7,9 % Per land Finland 447 514 13,0 % Sverige och Ukraina 373 376 0,8 % Koncernen 820 890-7,9 % Kostnader för ersättningar till anställda (EUR 1000) 50 342 50 140 0,4 % De viktigaste investeringarna var förvärvet av samtliga aktier i Kampanjfabriken AB, förvärvet av verksamheten vid Rolge AB från ett konkursbo samt Edita Prima Oy:s inköp av en kuverteringsmaskin. personal Koncernen hade i genomsnitt 820 anställda (890) under räkenskapsåret. Moderföretaget hade i genomsnitt 31 anställda (35). Personalstyrkan minskade med 58 personer på affärsområdet Print & Distribution och 10 personer på Editorial Communication, sex personer på Publishing och åtta personer i övriga verksamheter. Den genomsnittliga personalstyrkan på affärsområdet Marketing Services ökade med 12 personer. 55 % av koncernens personal arbetar i Finland och 45 % i andra länder, huvudsakligen i Sverige. riskhantering Editakoncernens största risker är förknippade med lågkonjunkturen, den kraftiga omstruktureringen på marknaden för tryckeriverksamhet, en försvagad svensk krona och personalens kompetens. Riskerna bedöms med hjälp av regelbundna riskkartläggningar. Koncernen har sedan hösten 2008 anpassat sina funktioner inom samtliga fyra affärsområden i både Finland och Sverige på grund av det försvagade ekonomiska läget. Effektiviseringsåtgärderna fortsatte under 2010 inom samtliga affärsområden förutom Publishing. Anpassningen av Editas tryckeriverksamhet till marknadsutvecklingen inom den grafiska branschen bjöd på stora utmaningar. Förflyttningen av kommunikationens tyngdpunkt mot digitala kanaler har påskyndat nedgången på den grafiska marknaden under lågkonjunkturen. Efterfrågan på tryckprodukter har sjunkit kraftigt och priskonkurrensen har varit extremt hård de senaste två åren. Koncernens valutarisk förknippas med utvecklingen av den svenska kronan. I början av året fastställde Editas styrelse koncernens valutariskpolicy, enligt vilken man följer valutariskerna regelbundet. Vid behov skyddas valutarisken. Inga valutasäkringar gjordes under räkenskapsåret. Sedan tidigare har Edita säkrat en del av räntan i sina nuvarande skulder avseende finansiella risker och säkringarna gäller till slutet av låneperioden. Särskild vikt har lagts vid hanteringen av kreditförlustrisken och en effektiv bevakning av kundfordringar. Indrivningen av utestående fordringar samt uppföljningen av kundernas betalningsförmåga och kreditvärdighet har intensifierats. Inga större kreditförluster uppstod under uppföljningsperioden. Personalens kompetens har stor betydelse när det gäller att stärka koncernens konkurrenskraft. Den ökade digitaliseringen av kommunikation sätter press på koncernen att utveckla personalens kompetens. Förstärkning av kunskapskapitalet samt engagemang från och rekrytering av nyckelpersoner utgör centrala framgångsfaktorer i Edita. År 2010 genomförde koncernen en utvärdering av nyckelpersonerna och utvecklade belöningssystemet. Vid rekryteringarna fokuserades särskilt på koncernstrategisk förstärkning av viktiga kompetensområden. miljö Det nordiska miljöprogrammet Green Edita, som inleddes 2008, fortsatte under året inom programmets 4 bokslut 2010
alla centrala delområden, såsom ekologiskt hållbara inköp, minimering av avfallsmängder, koldioxidneutralitet och energieffektivitet. Editas miljöarbete har tidigare fokuserat kraftigt på företag som bedriver produktionsverksamhet. År 2010 inleddes ett arbete för att minska miljöbelastningen även i Editas serviceenheter, vars personal framför allt arbetar på kontor. WWF:s system Green Office valdes som standard för kontorens miljösystem. Edita Publishing Oy fick som första koncernföretag rätt att använda Green Office-märket i december 2010. Hösten 2008 inledde Edita arbetet med att utreda hur mycket koldioxidutsläpp som verksamheten ger upphov till. År 2010 blev JG Communication AB, Edita Prima Oy och Citat AB klimatneutrala. Edita Västra Aros AB och Edita Bobergs AB är sedan tidigare klimateutrala. Ovan nämnda företag har minskat koldioxid utsläppen från sina verksamheter och kompenserar de återstående utsläppen genom att finansiera projekt som övervakas av FN. Edita främjar sina kunders miljöansvar genom att utveckla sin egen verksamhet och erbjuda miljövänliga produkter och tjänster. År 2010 publicerade Edita en webbsida om miljöanpassade trycksaker i Finland och i Sverige. Den ger råd om hur man kan ta hänsyn till miljön vid planeringen av en publikation och i de olika produktionsskedena. Editas miljöprogram fick ett offentligt erkännande i Sverige. Edita Västra Aros AB vann Miljöstyrningsrådets pris Utmärkt Grön Leverantör och Guldstänks Miljöpris 2010. I Finland vann Morning Digital Design Oy kategorin Bästa webbtjänst i tävlingen European Excellence Awards med sin webbtjänst Global Responsibility som man gjort åt Stora Enso. utsikter för 2011 Efterfrågan på kommunikationstjänster förväntas öka måttligt i både Finland och Sverige(*. Efterfrågan på digital kommunikation är alltjämt stark, men visar första tecken på stabilisering. Editakoncernens lönsamhet förväntas ligga kvar på föregående års nivå. Editakoncernen fortsätter att stärka sin ställning som leverantör av kommunikationstjänster i Norden Det finns en del osäkerhetsfaktorer förknippade med Editas affärsverksamheter. En större nedgång än förväntat i efterfrågan på tryckeritjänster och stigande priser på papper kan dra ner tryckeriverksamhetens resultat år 2011. styrelsens förslag till vinstdisposition Vid utgången av räkenskapsåret uppgick Edita Abp:s eget kapital till 43 000 288,87 euro. Företagets utdelningsbara medel uppgår till 11 130 678,53 euro, varav räkenskapsårets vinst uppgår till 8 397 254,41 euro. Styrelsen föreslår årsstämman att företagets utdelningsbara medel disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas 0,165 euro/aktie, totalt 990 000,00 euro (63 % av koncernens resultat för räkenskapsåret) balanseras i ny räkning 10 140 678,53 euro 11 130 678,53 euro Företagets ekonomiska ställning har inte förändrats nämnvärt sedan slutet av räkenskapsåret. Företagets soliditet är god och enligt styrelsen påverkar inte styrelsens föreslagna vinstutdelning företagets betalningsförmåga. styrelsen, vd och revisorer Edita Abp:s årsstämma valde den 30 april 2010 om civilingenjör Lauri Ratia till styrelseordförande samt finansråd Jarmo Väisänen till vice ordförande och till ordinarie ledamöter varumärkes- och kommunikationschef Carina Brorman, direktör Liisa Jauri, personalchef Riitta Laitasalo, verkställande direktör Timo Löyttyniemi och verkställande direktör Eva Persson. Mer information om styrelseledamöterna finns i årsredovisningens verksamhetsöversikt. Timo Lepistö är företagets verkställande direktör. Editas årsstämma utsåg den 30 april 2010 KPMG Oy till revisor för 2010, med CGR-revisor Minna Riihimäki som huvudansvarig revisor. händelser efter balansdagen Edita Prima Oy:s produktionsenhet i Vilppula såldes till Painotalo Miktor Oy i januari 2011. *) MTL (Finlands reklamförbund), MTL-Barometer, Kv 4, 2010; IRM (Institutet för Reklam- och Mediestatistik), Reklam- och Medieprognos 2010 2011. bokslut 2010 5
Edita abp KONCERNENS RESULTATRÄKNING (IFRS) (EUR 1000) Not 1.1. -31.12.2010 1.1. -31.12.2009 Omsättning 2 110 349 110 895 Övriga rörelseintäkter 5 301 690 Förändring i lager av färdiga produkter och varor under tillverkning - 469 53 Tillverkning för eget bruk 258 268 Material och tjänster 6-30 133 30 276 Personalkostnader 7-50 342 50 140 Avskrivningar 8-6 433 6 388 Nedskrivningar 8 85 0 Övriga rörelsekostnader 9-20 952 21 347 Andel av intresseföretagens resultat 16 232 70 Rörelsevinst 2 727 3 719 Finansiella intäkter 11 136 242 Finansiella kostnader 12-1 059 1 858 Vinst före skatt 1 804 2 103 Skatt 13 244 1 164 Räkenskapsårets vinst 1 560 3 267 Fördelning Moderföretagets aktieägare 1 555 3 252 Minoritetsintresse 5 15 Resultat per aktie beräknat enligt vinsten hänförlig till moderföretagets ägare: resultat per aktie (euro) 0,26 0,54 6 bokslut 2010
Edita abp KONCERNENS TOTALRESULTAT (IFRS) (EUR 1000) Not 1.1. -31.12.2010 1.1. -31.12.2009 Räkenskapsårets vinst 1 560 3 267 Övriga poster som hänför sig till totalresultatet 13 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet 0 164 Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning 8 27 Årets omräkningsdifferens 2 533 1 016 Skatt som hänför sig till övriga poster i totalresultatet - 2 4 Summa övrigt totalresultat 2 539 876 Räkenskapsårets totalresultat 4 099 4 143 Fördelning Moderföretagets aktieägare 4 090 4 128 Minoritetsintresse 9 15 bokslut 2010 7
Edita abp KONCERNENS BALANSRÄKNING (IFRS) (EUR 1000) TILLGÅNGAR Not 31.12.2010 31.12.2009 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 14 28 220 30 613 Goodwill 15 20 026 18 777 Övriga immateriella tillgångar 15 1 882 2 052 Andelar i intresseföretag 16 2 720 2 337 Övriga finansiella tillgångar 17 432 432 Uppskjuten skattefordran 18 574 822 53 854 55 032 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager 19 4 761 5 167 Kundfordringar och övriga fordringar 20,21 21 662 19 453 Aktuella skattefordringar 767 20 Övriga kortfristiga finansiella tillgångar 22 77 82 Likvida medel 22 7 038 10 361 Tillgångar tillgängliga för försäljning 3 472 0 34 777 35 082 Summa tillgångar 88 631 90 115 EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 31.12.2010 31.12.2009 EGET KAPITAL Aktiekapital 6 000 6 000 Tillskjutet kapital 25 870 25 870 Omräkningsdifferens 83 2 613 Fond för verkligt värde 43 37 Balanserad vinst 3 362 3 546 Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare 23 35 191 32 841 Minoritesintresse 11 18 Summa eget kapital 35 201 32 858 SKULDER Långfristiga skulder Pensionsförpliktelser 24 2 161 1 860 Räntebärande långfristiga skulder 26 20 482 24 604 Långfristiga avsättningar 25 1 910 1 777 Uppskjuten skatteskuld 18 1 426 1 540 25 979 29 780 Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 26 4 887 5 346 Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 20,27 22 224 21 604 Aktuell skatteskuld 340 528 27 451 27 478 8 bokslut 2010 Summa eget kapital och skulder 88 631 90 115
Edita abp KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS (EUR 1000) Not 1.1. -31.12.2010 1.1. -31.12.2009 Den löpande verksamheten Räkenskapsårets vinst 1 560 3 267 Justeringar Icke kassaflödespåverkande poster 30 6 947 5 891 Ränteutgifter och övriga finansiella kostnader 1 059 1 858 Ränteintäkter 133 242 Utdelningsintäkter 3 3 Skatter 244 1 164 Förändringar i rörelsekapital Förändring i kundfordringar och övriga fordringar 1 996 1 233 Förändring i omsättningstillgångar 296 744 Förändring i leverantörsskulder och övriga skulder - 507 872 Förändring i avsättningar 133 1 027 Betalda räntor 868 1 726 Erhållna räntor 148 238 Betalda skatter 1 120 123 Kassaflöde från den löpande verksamhet 5 760 6 586 Investeringverksamheten Försäljningsintäkter 800 0 Avyttrande materiella anläggningstillgångar 180 2 727 Förvärv av dotterföretag och affärsverksamheter med avdrag för likvida medel vid förvärvstidpunkten 4 707 0 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 2 203 6 406 Investeringar i immateriella tillgångar 316 432 Erhållna aktieutdelningar 114 101 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 131-4 010 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 0 2 500 Amortering av lån 4 582 5 341 Betalningar för finansiella leasingskulder 860 894 Betald aktieutdelning 1 740 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -7 182-3 735 Förändring i likvida medel -3 553-1 159 Likvida medel vid årets ingång 10 443 11 468 Valutakursdifferenser 220 110 Ändrade verkliga värden för investeringarna 6 23 Likvida medel vid årets utgång 7 115 10 443 bokslut 2010 9
Edita abp FÖRÄNDRINGar I KONCERNENS EGNA KAPITAL (IFRS) (EUR 1000) Eget kapital hänförligt Minoritets- Summa till moderföretagets aktieägare intresse eget kapital Fond för Aktie- Tillskjutet Omräknings- verkligt Balanserad kapital kapital differens värde vinst Totalt Eget kapital 1.1.2009 6 000 25 870-3 465 14 294 28 712 0 28 712 Totalresultat Räkenskapsårets resultat 3 252 3 252 15 3 267 Övrigt totalresultat (justerat med skatteeffekt) Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet 164 164 164 Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning 23 23 23 Omräkningsdifferens 1 016 1 016 1 016 Räkenskapsårets totalresultat 853 23 3 252 4 128 15 4 143 Ändringar av ägarskap i dotterföretag Förändring av minoritetsintresse 3 3 Eget kapital 31.12.2009 6 000 25 870-2 613 37 3 546 32 841 18 32 858 Eget kapital 1.1.2010 6 000 25 870-2 613 37 3 546 32 841 18 32 858 Totalresultat Räkenskapsårets resultat 1 555 1 555 5 1 560 Övrigt totalresultat (justerat med skatteeffekt) Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning 6 6 6 Omräkningsdifferens 2 529 2 529 4 2 533 Räkenskapsårets totalresultat 2 529 6 1 555 4 090 9 4 099 Transaktioner med ägarna Utdelning 1 740-1 740 1 740 Ändringar av ägarskap i dotterföretag Förändring av minoritetsintresse 16-16 Eget kapital 31.12.20100 6 000 25 870-83 43 3 362 35 191 11 35 201 10 bokslut 2010
Edita abp Noter till koncernbokslutet 1. Redovisningsprinciper för koncernbokslutet Allmän information om koncernen Editakoncernen producerar grafiska och marknadskommunikativa produktionstjänster, ger ut böcker och underhåller elektroniska tjänster. Koncernens moderföretag Edita Abp är ett finskt publikt aktieföretag med säte i Helsingfors. Moderföretagets registrerade adress är Håkansåkersvägen 2, 00430 Helsingfors. Koncernbokslutet finns att tillgå på koncernens webbplats på adressen www.edita.fi och www.edita.se och på moderföretagets huvudkontor. Edita Abp:s styrelse har under sitt möte den 15 februari 2011 godkänt att det här bokslutet får publiceras. Enligt den finska lagen om aktieföretag kan aktieägarna godkänna eller förkasta bokslutet på årsstämman som hålls efter att bokslutet har publicerats. Årsstämman kan också fatta beslut om att ändra bokslutet. Grunder för redovisningen Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) och vid upprättandet av bokslutet har man följt de IAS- och IFRSstandarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde den 31 december 2010. Med internationella redovisningsstandarder avses finsk bokföringslag och utifrån lagen givna stadganden som enligt förfarandet i EU:s förordning (EG) Nr 1606/2002 antagits för tillämpning inom EU och tolkningar som givits utifrån dem. Noterna till koncernbokslutet följer dessutom kraven i den finska bokförings- och gemenskapslagstiftningen som kompletterar bestämmelserna i IFRS. Uppgifterna i koncernbokslutet framställs i tusen euro och baseras på ursprungliga anskaffningsvärden om inget annat anges i redovisningsprinciperna. Koncernen har från och med den 1 januari 2010 tillämpat följande nya och reviderade standarder och tolkningar: Reviderad IFRS 3 Röresleförvärv och samgående (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). Den innehåller flera ändringar som påverkar koncernen. Enligt den reviderade standarden tillämpas vid rörelseförvärv och samgående alltjämt förvärvsmetoden, i vilken det emellertid har gjorts några viktiga ändringar jämfört med den tidigare IFRS 3-standarden. Samtliga betalningar som gjorts för att genomföra ett förvärv redovisas till exempel till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, och en del villkorade avgifter som klassificerats som skulder värderas senare till verkligt värde via totalresultatet. Vid varje förvärv får man välja om värderingen minoritetens andel ska baseras på verkligt värde eller på deras relativa andel av det förvärvade objektets nettotillgångar. Samtliga utgifter i samband med förvärvet redovisas som kostnader. Ändringarna i standarden påverkar därmed det redovisade goodwillbeloppet vid förvärv och verksamheternas försäljningsresultat. Ändringarna påverkar dessutom poster som redovisas via resultaträkningen, både det räkenskapsår då de har förvärvats och sådana räkenskapsår då man betalar tilläggsköpeskilling eller gör ytterligare förvärv. Under övergången är man inte tvungen att justera rörelseförvärv som är gjorda innan tillämpningen av standarden blev obligatorisk. Reviderad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Den reviderade standarden kräver att inverkan av ändringar i dotterföretagsinnehav tas upp direkt under koncernens egna kapital om moderföretagets bestämmande inflytande består. Om man mister det bestämmande inflytandet i dotterföretaget tas den resterande investeringen upp till verkligt värde via resultaträkningen. I framtiden redovisas även investeringar i intresseföretag (IAS 28) och andelar i joint venture (IAS 31) på motsvarande sätt. Enligt den reviderade standarden kan dotterföretagens förluster fördelas på minoritetens andel, även om de överstiger deras investering. Reviderad IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering Poster som uppfyller villkoren för att vara en säkrad post (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Ändringarna gäller säkringsredovisning. De förtydligar anvisningarna i IAS 39 gällande säkring av ensidig risk för säkrade poster och säkring av inflationsrisk då posten ingår bland finansiella tillgångar eller skulder. Tolkningen bokslut 2010 11
påverkar inte koncernbokslutet. Förbättringar av IFRSer, (Improvements to IFRSs april 2009) (gäller i regel för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare). Genom förfarandet Annual Improvements samlas små och mindre brådskande ändringar till en helhet som införs en gång per år. Ändringarna gäller sammanlagt 12 standarder. Följderna av ändringarna varierar beroende på standard, men ändringarna har inte haft någon betydande inverkan på koncernbokslutet. När man upprättar bokslut i överensstämmelse med IFRS-standarderna är koncernledningen tvungen att göra uppskattningar och bedömningar vid valet och tillämpningen av redovisningsprinciperna. Punkten Redovisningsprinciper som kräver bedömning av ledningen och de viktigaste källorna till osäkerheter i uppskattningarna redogör för bedömningar som ledningen gjorde vid tillämpningen av redovisningsprinciperna och som hade den största inverkan på siffrorna i bokslutet. Dotterföretag Koncernbokslutet omfattar moderföretaget Edita Abp och alla dess dotterföretag. Dotterföretagen är företag där koncernen har bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande uppstår då koncernen äger över hälften av rösterna eller på annat sätt har bestämmande inflytande. Potentiell rösträtt beaktas också då man bedömer villkoren för när bestämmande inflytande uppkommer. Med bestämmande inflytande avses rätten att bestämma över företagets finansiella och operativa strategier med avsikt att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretagen redovisar endast förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna fördelas efter identifierbara tillgångar och övertagna skulder som värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Utgifterna som hänförs till förvärvet redovisas som kostnader. En eventuell villkorad tilläggsköpeskilling värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och redovisas som en skuld. En tilläggsköpeskilling som klassificeras som skuld omprövas till verkligt värde på balansdagen och vinsten eller förlusten som uppstår därav redovisas via resultaträkningen. Förvärvade dotterföretag har konsoliderats i koncernbokslutet från den tidpunkt då koncernen fått bestämmande inflytande och avyttrade dotterföretag fram till den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphörde. I koncernbokslutet har samtliga interna affärstransaktioner, fordringar, skulder och vinstutdelningar eliminerats. Fördelningen av räkenskapsårets vinst eller förlust mellan moderföretagets ägare och minoritets ägare presenteras i en separat resultaträkning, och fördelningen av totalresultatet mellan moderföretagets ägare och minoriteten presenteras i samband med totalresultatet. Den eventuella andelen av det förvärvade företaget för minoriteten värderas till verkligt värde eller till ett belopp som motsvarar andelens relativa andel av det förvärvade objektets identifierbara nettotillgångar. Värderingsprincipen fastställs separat för varje företagsförvärv. Totalresultatet fördelas på moderföretagets ägare och minoriteten, även om det leder till att andelen för ägare utan bestämmande inflytande blir negativ. Den andel av eget kapital som tillhör minoriteten presenteras som en egen post i balansräkningen som en del av eget kapital. Sådana förändringar i moderföretagets ägarandel i dotterföretag som inte leder till att det bestämmande inflytandet upphör redovisas som transaktioner eget kapital. I samband med ett förvärv som genomförs stegvis värderas den tidigare ägarandelen till verkligt värde och vinsten eller förlusten som uppstår därav redovisas via resultaträkningen. Om koncernen mister sitt bestämmande inflytande i ett dotterföretag värderas den återstående investeringen till verkligt värde på dagen då det bestämmande inflytandet upphörde och differensen redovisas via resultaträkningen. Förvärv som gjorts innan den 1 januari 2010 har redovisats enligt de vid tidpunkten för förvärvet gällande bestämmelserna. Intresseföretag Intresseföretag är företag där koncernen har betydande inflytande. Betydande inflytande uppstår när koncernen äger över 20 procent av rösterna i företaget eller om koncernen på annat sätt har betydande inflytande men inte bestämmande inflytande. Intresseföretagen har konsoliderats i koncernbokslutet genom kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av ett intresseföretags förluster överstiger investeringens bokförda värde tas investeringen upp i balansräkningen till noll och förlusterna som överstiger det bokförda värdet beaktas inte, om inte koncernen förbundit sig till att uppfylla intresseföretagets förpliktelser. Investeringen i ett intresseföretag inkluderar den goodwill som härrör från förvärvet. Koncernens ägarandelsenliga andel av intresseföretagens resultat för räkenskapsåret redovisas som en separat post inom rörelsevinsten. Likaså redovisas koncernens andel av ändringarna i intresseföretagen i koncernens övriga totalresultat. Koncernens intresseföretag har inte haft några sådana poster under räkenskapsåret 2009 2010. 12 bokslut 2010
Omräkning vid utländsk valuta Resultatet för koncernens enheter och deras ekonomiska ställning anges i den valuta som är den huvudsakliga valutan för respektive enhet ( funktionell valuta ). Koncernbokslutet presenteras i euro, vilket är både funktionell valuta och rapporteringsvaluta för koncernens moderföretag. Transaktioner i utländsk valuta redovisas i funktionell valuta omräknade enligt den kurs som rådde på transaktionsdagen. Monetära poster i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt de kurser som rådde på balansdagen. Icke-monetära poster har värderats enligt kursen på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser på grund av omräkning av transaktioner och monetära poster i utländsk valuta redovisas via resultaträkningen. Kursvinster och -förluster från löpande verksamhet ingår i motsvarande poster i rörelsevinsten. Kursvinster och -förluster från valutalån ingår bland finansiella intäkter och kostnader. Kostnads- och intäktsposter i de utländska koncernföretagens totalresultat och separata resultaträkningar har räknats om till euro enligt räkenskapsårets medelkurs på transaktionsdagarna och i balansräkningarna enligt kursen på balansdagen. Då man i resultaträkningen, totalresultatet och balansräkningen räknar om räkenskapsårets resultat och totalresultat enligt olika kurser uppkommer en omräkningsdifferens som redovisas i eget kapital i balansräkningen. Förändringen av omräkningsdifferensen redovisas i övriga poster i totalresultatet. Omräkningsdifferenser från eliminering av anskaffningsvärdet för utländska dotterföretag och omräkning av egetkapitalposter ackumulerats efter förvärvet och säkringsinstrumentens inverkan på nettoinvesteringar som redovisas i övriga poster i totalresultatet. När koncernen helt eller delvis avyttrar ett dotterföretag tas de ackumulerade omräkningsdifferenserna upp som en del av realisationsresultatet i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser som uppkommit före övergångsdatumet till IFRS-standarderna den 1 januari 2007 i överensstämmelse med lättnaden i standarden IFRS 1 har redovisats i balanserad vinst i samband med övergången. Dessa tas inte heller senare upp i balansräkningen i samband med att dotterföretaget avyttras. De omräkningsdifferenser som uppkommer från och med övergångsdatumet presenteras som en separat post under eget kapital. Från och med den 1 januari 2007 redovisas den goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter och de justeringar för verkligt värde som i samband med förvärvet görs av de bokförda värdena för aktuella utländska enheters tillgångar och skulder som aktuella utländska enheters tillgångar och skulder och räknas om till euro enligt kursen på balansdagen. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. Om anläggningstillgången består av flera delar med olika långa ekonomiska livslängder behandlas varje del som en separat tillgång. I sådana fall aktiveras utgifterna som härrör från att man förnyar en del och det eventuella resterande bokförda värdet utrangeras ur balansräkningen. I annat fall inkluderas senare uppkomna utgifter i anläggningstillgångens bokförda värde endast om det är sannolikt att motsvarande ekonomiska nytta av tillgången kommer koncernen till godo och att tillgångens anskaffningsvärde kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Andra reparationsoch driftskostnader redovisas via resultaträkningen då de uppkommer. Tillgångarna avskrivs med linjära avskrivningar under deras uppskattade nyttjandeperiod. Markområden avskrivs inte. De uppskattade nyttjandeperioderna är följande: Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier 10 30 år 4 15 år Prövning av tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioden görs vid varje bokslut och justeras vid ändrade förutsättningar. Om en materiell anläggningstillgång klassificeras som tillgänglig för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter görs inte längre några avskrivningar. Realisationsresultat som uppkommer vid utrangering eller försäljning av materiella anläggningstillgångar ingår i övriga rörelseintäkter eller -kostnader. Realisationsvinsten fastställs som skillnaden mellan försäljningspriset och det återstående bokföra värdet. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill som härrör från sammanslagning av verksamheter efter den 1 januari 2010 redovisas till det belopp med vilket den överförda ersättningen, andelen av det förvärvade objektet som minoritet och den tidigare ägda andelen sammanlagt överstiger koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarnas verkliga värde. Företagsförvärv som gjorts 1 januari 2007 31 december 2009 redovisades tidigare enligt IFRS:s normer (IFRS 3 (2004)). Goodwill som härrör från sammanslagning av verksamheter före 2007 motsvarar det bokförda värdet enligt tidigare redovisningspraxis och är det antagna anskaffningsvärdet enlig IFRS. bokslut 2010 13
Koncernen gör inga avskrivningar för goodwill (eller immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod) men en årlig prövning görs av ett eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill har fördelats på de enheter som genererar kassaflöde. Om det gäller intresseföretag ingår goodwill i anskaffningsvärdet för det aktuella intresseföretaget. Goodwill värderas till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Kostnader för forskning och utveckling Utgifter för forskning tas upp som kostnad under det räkenskapsår de uppkommer. Kostnader för utveckling av nyare och mer utvecklade produkter aktiveras i balansräkningen som immateriella tillgångar från den dagen då produkten är tekniskt realiserbar, kan utnyttjas ekonomiskt och en motsvarande ekonomisk nytta är att vänta av produkten. Aktiverade utvecklingskostnader inkluderar utgifter för material, arbete och testning som direkt följer av att tillgången färdigställs för dess ändamål. Tidigare kostnadsförda utvecklingskostnader aktiveras aldrig senare. Avskrivningar på tillgångar görs från den tidpunkt då de är färdiga att användas. Efter den första bokningen tas aktiverade utvecklingskostnader upp till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nyttjandeperioden för aktiverade utvecklingskostnader är fyra år och under den tiden kostnadsförs de aktiverade utgifterna genom linjära avskrivningar. Övriga immateriella tillgångar En immateriell tillgång tas upp i balansräkningen till ursprungligt anskaffningsvärde om anskaffningsvärdet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att tillgången genererar förväntad ekonomisk nytta som kommer koncernen till godo. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod tas upp som kostnad i resultaträkningen genom linjära avskrivningar inom en känd eller uppskattad nyttjandeperiod. Avskrivningsperioderna för immateriella tillgångar är följande: Kundkontrakt och kundrelationer som hänför sig till dem Patent och licenser Programvaror Varumärken Koncernbokslutet inkluderar inte varumärken, vars nyttjandeperiod har värderats som obegränsad. 4 8 år 4 år 4 5 år 10 år Varulager Under varulager redovisas material och förnödenheter, pågående arbete och färdiga produkter. Varulager och pågående arbete värderas till anskaffningsvärde eller ett lägre sannolikt nettoförsäljningsvärde beroende på vilket som är lägre. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFU-metoden (först in, först ut). Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och pågående arbete omfattar material, direkta arbetskostnader, andra direkta kostnader och en skälig andel av indirekta rörliga tillverkningskostnader och indirekta fasta kostnader vid normal kapacitetsutnyttjande. Nettoförsäljningsvärdet är ett estimerat försäljningspris i normal löpande verksamhet där avdrag gjorts för uppskattade kostnader för att färdigställa produkten och kostnader som är nödvändiga för försäljningen. Hyreskontrakt Hyreskontrakt avseende materiella tillgångar där en väsentlig del av riskerna och fördelarna förknippade med ägande tillfaller koncernen klassificeras som finansiella leasingavtal. De tas upp till den hyrda tillgångens verkliga värde vid hyrestidens början eller till ett lägre nuvärde baserat på minimihyror i balansräkningen. På tillgångar som anskaffats genom finansiella leasingavtal görs avskrivningar under tillgångens nyttjandeperiod eller en kortare leasingperiod. Ej förfallna leasinghyror fördelas på finansieringsutgifter och avskrivning av skuld under leasingperioden så att skulden får en lika stor räntesats i slutet av varje månad. Leasingförpliktelser ingår bland räntebärande skulder. Koncernen har inga hyreskontrakt som är klassificerade som finansiell leasing där ett koncernföretag är hyresgivare och inte heller några köpeavtal som enligt tolkningen IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal till sitt innehåll ska tolkas som hyreskontrakt. Hyreskontrakt, där riskerna och fördelarna förknippade med ägandet tillfaller uthyraren, redovisas som övriga hyreskontrakt. Kostnaderna för övriga hyreskontrakt tas upp under övriga rörelsekostnader och totalbeloppen av framtida minimihyror presenteras i noterna till bokslutet som förpliktelser utanför balansräkningen. Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar Företagsledningen prövar årligen aktiverade tillgångars värde för att identifiera eventuella nedskrivningsbehov. Om så är fallet beräknas det kassaflöde som den aktuella posten kan ackumulera. 14 bokslut 2010
Oavsett om det finns indikationer på att värdet minskat eller inte görs dessutom årligen en bedömning av det kassaflöde som följande tillgångsposter kan generera: goodwill, immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod och ofullbordade immateriella tillgångar. Återvinningsvärdet är det högsta av det verkliga värdet av tillgången med avdrag för försäljningskostnader eller ett högre nyttjandevärde av tillgången i verksamheten. Med nyttjandevärde avses de beräknade framtida nettokassaflödena som den aktuella tillgången eller enheten kan generera diskonterade till nuvärde. Diskonteringsräntan är en ränta som fastställs före skatt och som återger marknadens syn på pengars tidsvärde och särskilda risker förknippade med tillgången. Nedskrivningsbehovet granskas per enhet som genererar kassaflöde (CGU) eller per grupp av enheter som bildas av enheter som generar kassaflöden, som till största delen är oberoende av andra enheter och vars kassaflöden kan särskiljas från andra kassaflöden. Koncernen har identifierat sex enheter som genererar kassaflöde: 1. Marketing Services Finland 2. Marketing Services Sverige 3. Editorial Communication Sverige 4. Print & Distribution Finland 5. Print & Distribution Sverige 6. Publishing Om det bokförda värdet av en tillgång är högre än beloppet som posten kan generera redovisas en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas direkt mot resultaträkningen. Om nedskrivningen hänför sig till en enhet som genererar kassaflöde ska den först tas upp som en minskning av goodwill för den enhet som genererar kassaflödet och därefter som en proportionell minskning av enhetens övriga tillgångsposter. I samband med att en nedskrivning redovisas bedöms nyttjandeperioden för tillgången som är föremål för avskrivningar på nytt. En nedskrivning på en annan tillgång än goodwill återförs om det skett en förändring i bedömningarna som gjordes då beloppet som tillgången kan generera fastställdes. En nedskrivning återförs emellertid inte till ett högre belopp än tillgångens bokförda värde före redovisad nedskrivning. Nedskrivningar av goodwill återförs aldrig. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda omfattar kortfristiga ersättningar till anställda, andra långfristiga ersättningar, ersättningar i samband med uppsägning och ersättningar efter avslutad anställning. Kortfristiga ersättningar till anställda inkluderar till exempel löner och naturaförmåner, semester och bonus. Andra långfristiga ersättningar inkluderar till exempel annan ledighet eller gratifikation efter lång anställningstid. Ersättningar i samband med uppsägning är ersättningar som uppkommer med anledning av uppsägning och inte av arbetsprestation. Ersättningar efter avslutad anställning består av pensioner och andra ersättningar som härrör från anställningsförhållandet. Ersättningarna indelas i förmånsbestämda och avgiftsbestämda ersättningar. Koncernen har både avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner. Inbetalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner tas upp i resultaträkningen under det räkenskapsår som debiteringen hänför sig till. Planer som inte uppfyller definitionen på en avgiftsbestämd plan klassificeras som förmånsbestämd plan. Vid förmånsbestämda pensionsplaner har företaget förpliktelser gentemot planen även efter räkenskapsårets betalning. För planer som är klassificerade som förmånsbestämda görs årligen aktuariella beräkningar och utifrån dem tas kostnaden och skulden eller tillgångsposten upp i bokslutet. Den skuld som tas upp i balansräkningen utgörs av skillnaden mellan nuvärdet av pensionsförpliktelsen och det verkliga värdet av tillgångarna som ingår i planen och skillnaden mellan icke redovisade aktuariella vinster och förluster. Vid beräkning av förmånsbestämda planer använder man sig av aktuariella antaganden. De delas upp i demografiskt statistiska och ekonomiska antaganden. Dödlighet, upphörda anställningar och arbetsoförmåga är demografiskt statistiska antaganden. Diskonteringsräntan, framtida lönenivåer, förväntad avkastning på tillgångar som ingår i planen och förväntad inflation är ekonomiska antaganden. Vid redovisningen av aktuariella vinster och förluster följer Edita den så kallade korridormetoden, där uppkomna aktuariella vinster och förluster tas upp i balansräkningen. Nettobeloppet av ackumulerade oredovisade aktuariella vinster och förluster tas upp i resultaträkningen om de vid utgången av det föregående räkenskapsåret överstiger det högre av följande: 10 procent av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser den aktuella dagen (före avdrag för tillgångar som ingår i planen) eller 10 procent av det verkliga värdet av tillgångar som ingår i planen den aktuella dagen. De här gränserna beräknas och tillämpas separat för varje förmånsbestämd plan. För förmånsbestämda planer är den del av aktuariella vinster och förluster som tas upp i resultaträkningen det överstigande beloppet dividerat med bokslut 2010 15
medeltalet av den förväntade resterande arbetstiden för personerna som deltar i planen. Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas om koncernen till följd av tidigare händelser har en legal eller informell förpliktelse, om det är troligt att en betalningsförpliktelse uppstår och man kan uppskatta beloppet på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar värderas enligt nuvärdet av utgifterna för att täcka förpliktelsen. Om tidsvärdet är av väsentlig betydelse för avsättningsbeloppet diskonteras avsättningen. Koncernens avsättningar omfattar till exempel hyreskostnader för tomma lokaler (förlustbringande kontrakt), andra omstruktureringsavsättningar och pensionsavsättningar för arbetslöshetsförsäkringar. En omstruktureringsavsättning redovisas då koncernen gjort upp en företagsspecifik omstruktureringsplan och börjat genomföra planen eller informerat om den. En avsättning för miljöförpliktelser redovisas då koncernen utifrån miljölagstiftningen och koncernens miljöansvarsprincip har en förpliktelse förknippad med avveckling av en produktionsanläggning, reparation av miljöskada eller förflyttning av utrustning från ett ställe till ett annat. En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas av osäkra framtida händelser som inte helt ligger inom koncernens kontroll. Som eventualförpliktelse betraktas dessutom en sådan befintlig förpliktelse där det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Koncernens eventualförpliktelser presenteras i not 32. Aktuell skatt och uppskjuten skatt Skattekostnaden i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas via resultaträkningen utom då de hänför sig direkt till eget kapital eller poster i totalresultatet. Då redovisas även skatten i dessa poster. Räkenskapsårets aktuella skatt beräknas på företagets skattepliktiga inkomst enligt gällande skattesats i respektive land. Skatten justeras med eventuella skatter för tidigare räkenskapsår. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan bokfört värde och skattemässigt värde. Uppskjuten skatt redovisas inte för goodwill som inte är avdragsgill i beskattningen och inte heller för dotterföretags icke utdelade vinstmedel till den del där skillnaden sannolikt inte realiseras inom en förutsägbar framtid. De viktigaste temporära skillnaderna uppkommer vid avskrivningar av materiella anläggningstillgångar, värdering av derivat till verkligt värde, förmånsbestämda pensionsplaner och värdering till verkliga värden i samband med företagsförvärv. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som gäller på balansdagen eller skattesatser som innan utgången av räkenskapsåret har beslutats att gälla för framtiden. Företaget redovisar en uppskjuten skattefordran bara upp till det belopp som det i framtiden sannolikt uppkommer skattepliktig inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas. Kriterierna för att redovisas som uppskjuten skattefordran bedöms i detta avseende alltid på balansdagen. Intäktsredovisning Omsättningen omfattar sålda produkter och tjänster till verkligt värde justerat med indirekta skatter, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i främmande valuta. Produktförsäljning Intäkter från produktförsäljning redovisas då det bestämmande inflytandet och betydande risker och fördelar förknippade med ägandet av produkten har övergått på köparen. I regel sker detta i samband med att produkterna överlåts till köparen i enlighet med avtalsvillkoren. Intäkt från försäljning av tjänster Intäkter från sålda tjänster intäktsförs enligt intäktsmetoden utifrån färdigställandegraden förutsatt att färdigställandegraden och intäkter och utgifter som förknippas med den kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs som andelen utfört arbete av den uppskattade arbetsmängden för hela projektet. Om utgifterna och de bokförda vinsterna är större än beloppet som fakturerats för projektet presenteras differensen i posten Kundfordringar och övriga fordringar. Om utgifterna och de bokförda vinsterna är mindre än beloppet som fakturerats för projektet presenteras differensen i posten Leverantörsskulder och övriga skulder. I övriga fall redovisas intäkter som uppkommit genom tjänsten när tjänsten är utförd. När det är troligt att de totala utgifterna för att färdigställa tjänsten överstiger de totala intäkterna av projektet tas den förväntade förlusten omgående upp som kostnad. Licens- och royaltyintäkter Licens- och royaltyintäkter intäktsförs enligt det faktiska avtalsinnehållet. 16 bokslut 2010
Räntor och aktieutdelningar Ränteintäkter redovisas med effektiv räntemetod och utdelningsintäkter då rätten till utdelning har uppstått. Långfristiga tillgångsposter klassificerade som tillgängliga för försäljning och avvecklade verksamheter Då företagsledningen förbundit sig till att avveckla eller avyttra en specifik verksamhet vars tillgångar, skulder och resultat av löpande verksamhet både affärsmässigt och i rapporteringen kan avskiljas till en separat helhet behandlas den som avyttrad eller färdig för avveckling. När kriterierna för tillgångar som är tillgängliga för försäljning uppfylls tas en långfristig tillgång upp till balansvärdet eller ett lägre verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Då görs inte längre någon avskrivning på anläggningstillgångarna. De tillgångar och skulder som ingår bland poster klassificerade som tillgängliga för försäljning presenteras separat från fortgående verksamheters skulder och tillgångar. Resultatet efter skatt av avyttrade verksamheter eller sådana som ska avvecklas och realisationsresultatet som uppkommer vid överlåtelsen presenteras i resultaträkningen separat från fortgående verksamheter. En avvecklad verksamhet är en del av koncernen som har avyttrats eller klassificerats som tillgänglig för försäljning och som uppfyller något av följande kriterier: 1. Den är en viktig separat affärsenhet eller en enhet som representerar ett geografiskt område. 2. Den ingår i en koordinerad plan som handlar om att lämna ett separat centralt affärsområde eller ett geografiskt affärsområde. 3. Den är ett dotterföretag som har förvärvats enkom i syfte att säljas vidare. Koncernen har bestämt att tillgångarna vid tryckerienheten i Vilppula ska redovisas som avvecklad verksamhet i bokslutet (not 3). Koncernens dotterföretag Edita Prima Oy har sålt verksamheten vid enheten i Vilppula och affären trädde i kraft den 1 januari 2011. Tillgångar som innehas för försäljning inkluderade både materiella anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Finansiella tillgångar Koncernens finansiella tillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och övriga fordringar samt tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Syftet och ändamålet vid uppkomsten avgör hur den finansiella tillgången ska klassificeras. Finansiella instrument som ingår i Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen tas upp under det räkenskapsår de uppkommer. Koncernens räntederivat ingår i den här gruppen. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra sig mot förändrade låneräntor. Därför har man ingått derivatkontrakt som på balansdagen värderas till verkligt värde, medan förändringarna i verkligt värde tas upp under finansiella intäkter eller kostnader i resultaträkningen. Lånefordringar och övriga fordringar är tillgångar som inte ingår i derivattillgångarna och som uttryckligen är klassificerade till den här kategorin, eller som inte är klassificerade till någon annan kategori. De är värderade till periodiserat anskaffningsvärde och ingår utifrån sin karaktär i balansräkningens korteller långfristiga tillgångar: i de senare om de förfaller till betalning senare än efter 12 månader. Koncernens kundfordringar och övriga fordringar ingår i den här kategorin. Beloppet osäkra fordringar uppskattas baserat på risken i de enskilda posterna. Nedskrivningar tas upp som kostnad i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader. Finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning är tillgångar som inte ingår i derivattillgångarna och som uttryckligen har klassificerats till den här kategorin eller som inte har klassificerats till någon annan kategori. Finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning omfattar noterade och onoterade aktier. De tas upp till verkligt värde. Om det verkliga värdet för onoterade aktier inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt tas tillgångarna upp till ursprungligt anskaffningsvärde eller ett lägre sannolikt värde. Förändringar i verkligt värde av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning redovisas bland övriga poster i totalresultatet och presenteras i fonden för verkligt värde med beaktande av skatteeffekten. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från eget kapital via resultaträkningen som en justering av kategorin om investeringen avyttras eller dess värde minskat så att man blir tvungen att redovisa en nedskrivning. Placeringar som är tillgängliga för försäljning ingår bland långfristiga tillgångar utom då de är avsedda att innehas kortare än 12 månader från balansdagen, då de ingår bland kortfristiga tillgångar. Likvida medel omfattar kontanta medel, banktillgodohavanden som kan tas ut på begäran och andra kortfristiga mycket likvida placeringar, som lätt kan omvandlas till ett känt belopp kontanta medel och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. Vid redovisning av finansiella instrument används generellt transaktionsdagen. Likvida medel överförs från balansräkningen då koncernen förlorat avtals bokslut 2010 17
mässig rätt till kassaflödena eller då den överfört en betydande del av riskerna och avkastningen till utomstående. Finansiella skulder och utgifter för främmande kapital Finansiella skulder bokförs från början till verkligt värde. Derivatinstrument som företaget använder för att säkra sig mot ändringar i finansiella skulder tas upp till verkligt värde via resultaträkningen. Alla andra finansiella skulder tas efter den ursprungliga bokningen upp till periodiserat anskaffningsvärde. Finansiella skulder ingår bland kort- och långfristiga skulder. Finansiella skulder är kortfristiga om koncernen saknar obestridlig rätt att skjuta på betalningen av skulden längre än 12 månader från balansdagen. Utgifterna för räntebärande skulder har tagits upp som kostnad under det räkenskapsår som de uppkom. Derivatkontrakt och säkringsredovisning Under räkenskapsåret har koncernen tillämpat säkringsredovisning för nettoinvesteringar i utländska enheter. Under 2009 säkrade koncernen sig mot en försvagning av den svenska kronan genom valutaterminer och optioner. Den effektiva delen av värdeförändringen av terminer eller optioner gjorda i säkringssyfte, d v s ändringen av spot-värdet, togs upp under totalresultatet, räntedifferensen och den del som inte är effektiv togs upp via resultaträkningen under finansiella poster. På räkenskapsårets balansdag hade koncernen inga sådana öppna derivatkontrakt på vilka den tillämpar säkringsredovisning. Derivatkontrakt tas i bokföringen upp till verkligt värde samma dag som koncernen blir avtalspart, och kontrakten värderas senare till verkligt värde. Vinster och förluster av värdering till verkligt värde tas i bokföringen upp enligt syftet med derivatet. Resultatet av förändringar i värdet av derivatkontrakt som ingår i säkringsredovisningen och som är effektiva säkringsinstrument presenteras tillsammans med den säkrade posten på ett enhetligt sätt. Då koncernen inleder säkringsredovisningen dokumenterar den förhållandet mellan föremålet för säkringen och säkringsinstrumentet och målet med koncernens riskhantering och säkringsstrategi. Företagsledningen dokumenterar och bedömer vid säkringens början och åtminstone i samband med varje bokslut säkringsförhållandenas effektivitet genom att granska säkringsinstrumentets förmåga att upphäva förändringar i den säkrade postens verkliga värde eller kassaflöden. Vinster och förluster som härrör från säkring av en nettoinvestering i utlandsverksamhet och som har ackumulerats i omräkningsdifferensen under eget kapital redovisas via resultaträkningen när man helt eller delvis avstår från nettoinvesteringen. Trots att vissa säkringsförhållanden uppfyller kraven som koncernens riskhanteringspolicy ställer för effektiv säkring så tillämpar koncernen inte säkringsredovisning på dem enligt IAS 39. Förändringarna i verkligt värde av dessa tas enligt koncernens redovisningspraxis upp bland finansiella intäkter eller kostnader. Rörelsevinst IAS 1 Utformning av finansiella rapporter definierar inte begreppet rörelsevinst. Koncernen definierar rörelsevinsten som det nettobelopp som fås då man till omsättningen lägger till övriga rörelseintäkter, drar av kostnader för material och tjänster justerat för förändringen i lager av produkter under tillverkning, drar av kostnader för personal, avskrivningar, nedskrivningar och övriga rörelsekostnader och dessutom beaktar andelen av intresseföretagens resultat. Alla andra poster i resultaträkningen än de ovannämnda redovisas under rörelsevinsten. Kursdifferenser och förändringar i verkligt värde av derivat ingår i rörelsevinsten om de uppkommer av poster som förknippas med löpande verksamhet; annars tas de upp bland finansiella poster. Koncernen har ändrat sitt sätt att presentera segmentens rörelsevinster så att Management Fee-tjänsterna som moderföretaget debiterar dotterföretagen inte ingår i rörelsesegmentens rörelsevinst. Segmentens rörelsevinster under räkenskapsåret har justerats enligt den nya framställningen i både förvaltningsberättelsen och punkt 2 i noterna. Redovisningsprinciper som kräver bedömning av ledningen och de viktigaste källorna till osäkerheter i uppskattningarna När ett bokslut upprättas enligt IFRS-standarderna är koncernledningen tvungen att göra uppskattningar och antaganden om framtiden, och det kan hända att de slutliga utfallen avviker från uppskattningarna och antagandena som ledningen gjorde. Dessutom måste man överväga hur bokslutsprinciperna ska tillämpas. Uppskattningarna grundar sig på koncernledningens uppfattning om framtiden då bokslutet upprättades. Eventuella ändrade uppskattningar och antaganden tas upp i bokföringen under det räkenskapsår som uppskattningarna och antagandena korrigeras och under alla därpå följande räkenskapsår. Då bokslutet upprättades använde man sig av uppskattningar bl a då man utformade beräkningar för nedskrivningstester, allokerade anskaffningsvärden och fastställde livslängder för materiella och immateriella tillgångar. Koncernledningens bedömningar används 18 bokslut 2010