I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen JO 45 SM 0903

Relevanta dokument
I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

I korta drag. EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket 2004

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka Daniel Persson,

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Lägre produktionsvärde och kostnader i jordbruket 2016

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Oförändrat resultat för jordbruket 2016

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket. Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Svagt förbättrat resultat för jordbruket 2015

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Plus för animalieproduktionen och minus för växtodlingen i jordbrukets ekonomi 2013

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas minska 2005

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet ökar mellan Daniel Persson,

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Värdet av produktionen ökade 2011 men kostnaderna tynger resultatet

($$²(NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ (NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

Produktionsvärdet i jordbruket steg något Driftsöverskottet oförändrat. Tomas Eriksson,

EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat värde i vegetabilie- och animalieproduktionen. Minskade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Minskat produktionsvärde i jordbruket Ökade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket ökade med 10 % Bästa ekonomiska resultatet på 10 år

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2004

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2003

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2014 JO0205

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2010 JO0904

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2013

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

EAA- Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2016

Figur A. Antal nötkreatur i december

Slakten av svin minskade under januari december 2006

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket Daniel Persson, statistik@sjv.se

,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Slakten av svin minskade under januari - juli 2005

JO 48 SM Animal products Monthly Statistics 2001:11

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Års- och månadsstatistik :10. Ökad slakt av svin under januari - oktober 2004

Kraftig ökning av slakten av nötkreatur och gris

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd uppskattas minska med 4 %

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Stabil utveckling av antalet djur

Minskad slakt förutom av får och lamm

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Slakten av nötkreatur minskade under januari april 2010

11 Ekologisk produktion

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

10 Jordbrukets ekonomi

10 Jordbrukets ekonomi

Slakten av nötkreatur minskade under januari september 2010

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

,QQHKnOO. Statens jordbruksverk 2 JO 48 SM 0203

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Slakten av nötkreatur minskade under januari november 2012

10 Jordbrukets ekonomi

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Fortsatt ökning av invägningen av ekologiska ägg. Ökad slakt av ekologiskt hållna slaktkycklingar och svin.

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

10 Jordbrukets ekonomi

Slakten av nötkreatur ökade under januari Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Referensår 2013 JO0205

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Transkript:

JO 45 SM 0903 EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Prognos för utvecklingen 2008-2009 Economic Accounts for Agriculture first estimates for 2009 I korta drag Produktionsvärdet i jordbruket beräknas minska Värdet av produktionen av jordbruksvaror i löpande priser beräknas minska med 8,1 % år 2009 jämfört med år 2008. Vegetabilieproduktionen beräknas minska med 12,6 % medan animalieproduktionen beräknas minska med 7,0 %. Den totala skörden av spannmål beräknas uppgå till närmare 5,2 miljoner ton under 2009. Den är 4 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren men i nivå med förra årets spannmålsskörd. Den totala spannmålsarealen minskade med 4 % jämfört med föregående år, samtidigt som skördeutfallet per hektar i år var något högre för de vårsådda spannmålsgrödorna. Priserna på spannmål beräknas preliminärt minska med ungefär 35 % för skördeåret 2009 jämfört med skördeåret 2008. Totalskörden av raps och rybs beräknas till uppemot 302 000 ton, vilket är 16 % mer än förra årets skörd och en ökning med 34 % jämfört med femårsgenomsnittet. Ökningen beror framförallt på att odlingen av höstraps har ökat. Det har även varit hög skörd per hektar av höstraps i år. Priset på oljeväxter beräknas preliminärt minska med ungefär 30 % under skördeåret 2009 jämfört med skördeåret 2008. De genomsnittliga priserna för nötkreatur har preliminärt minskat med 11 %. Priserna för svin har ökat med 11 %. Slakten av nötkreatur beräknas öka något under år 2009 jämfört med år 2008. Detta medan priserna för nötkreatur beräknas sjunka med drygt 10 %. Slakten av svin beräknas minska något under år 2009 jämfört med år 2008, medan priserna beräknas öka med omkring 10 %. Invägningen av mjölk beräknas vara oförändrad år 2009 jämfört med år 2008. Priset på mjölk beräknas minska med ungefär 20 % år 2009. Daniel Persson, 036 15 50 39 statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 30 november 2009. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB.

Statens Jordbruksverk 2 JO 45 SM 0903 Prognos för inkomstutvecklingen 2008-2009 Värdet av jordbrukssektorns produktion av varor och tjänster till baspriser minskar preliminärt med 8,1 %. Ett flertal av produktionsgrenarna minskar preliminärt i värde 2009 jämfört med 2008, t.ex. minskar potatis med 17 % och frukt och bär med 20,7 %. Mjölk minskar preliminärt med 20,0 %. Värdet av alla grenar inom djur ökar förutom fjäderfä, som är konstant. Sekundära jordbruksaktiviteter beräknas öka med 4,6 %. Jordbrukssektorns faktorinkomst beräknas minska med 14,1 % år 2009 jämfört med år 2008.Faktorinkomsten beräknas som summan av produktionsvärdet och direktersättningar minus kostnader för insatsförbrukning och kapitalförslitning. Produktionsvärdet beräknas minska med 8,1 % under år 2009. Övriga produktionssubventioner beräknas öka något år 2009 jämfört med år 2008. Kostnaderna för insatsförbrukningen beräknas minska med 6,3 % år 2009 jämfört med år 2008. Kostnaderna för kapitalförslitning beräknas öka med 4,3 %. Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning över inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2008 samt förändringar till år 2009 i volym, pris och värde uttryckt som index. I mitten av december planerar Eurostat att redovisa prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2008 och 2009. Indikator A, dvs. förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-4,0 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med 3,4 %, kommer indikator A för Sverige att visa en nedgång med 13,4 %. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker, särskilt när det gäller kostnadsposterna, och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Statens Jordbruksverk 3 JO 45 SM 0903 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Produktionsvärde och kostnader inom jordbrukssektorn år 2008 samt prognos för utvecklingen för åren 2008-2009, index 2008=100 4 Fakta om statistiken 5 Detta omfattar statistiken 5 Definitioner och förklaringar 6 Så görs statistiken 6 Statistikens tillförlitlighet 6 Bra att veta 7 Annan statistik 7 Elektronisk publicering 7 In English 8 Summary 8 Economic Accounts for Agriculture first estimates for 2009 8 List of tables 9 List of terms 9

Statens Jordbruksverk 4 JO 45 SM 0903 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Produktionsvärde och kostnader inom jordbrukssektorn år 2008 samt prognos för utvecklingen för åren 2008-2009, index 2008=100 1. Agricultural output, intermediate consumption and other costs 2008 and a first estimate for 2009, index 2008=100 Kod EAA Värde 2008 Volymindex Prisindex Värdeindex 01 Spannmål (inkl.utsäde) 6 285 116,3 65,1 75,7 02 Industrigrödor 1 421 122,0 80,9 98,7 03 Foderväxter 6 618 92,9 102,4 95,1 04 Köks- och plantskoleväxter 3 013 90,1 103,0 92,7 05 Potatis 1 781 100,5 82,6 83,0 06 Frukt och bär 560 96,4 82,2 79,3 09 Andra växter och vegetabiliska produkter 41 158,5 100,0 158,5 10 Vegetabilieproduktion (01 till 09) 19 719 102,9 84,9 87,4 11 Djur 10 634 107,2 98,2 105,3 12 Animaliska produkter 12 826 101,1 81,9 82,8 13 Animalieproduktion (11+12) 23 460 103,9 89,5 93,0 14 Produktion av jordbruksvaror (10+13) 43 179 103,5 87,4 90,4 15 Produktion av jordbrukstjänster 2 307 101,8 102,7 104,6 16 Jordbrukets produktion (14+15) 45 486 103,4 88,2 91,2 17 Sekundära icke-jordbruksaktiviteter 2 638 104,0 100,5 104,6 18 Jordbrukssektorns produktion (16+17) 48 124 103,4 88,9 91,9 19 Total insatsförbrukning 35 154 99,2 94,4 93,7 20 Förädlingsvärde brutto till baspris (18-19) 12 970 114,8 75,9 87,1 21 Kapitalförslitning 9 650 98,3 106,1 104,3 22 Förädlingsvärde netto till baspris (20-21) 3 320 162,7 22,9 37,2 23 Löner och kollektiva avgifter 3 294.. 98,9 25 Övriga produktionssubventioner 9 354.. 103,2 26 Faktorinkomst (22+25) 12 674.. 85,9 27 Driftsöverskott netto (22-23+25) 9 380.. 81,3 28 Arrende- och hyreskostnader 2 032.. 102,0 29 Räntekostnader 3 370.. 103,5 30 Ränteintäkter.. 31 Företagsinkomst netto (27-28-29+30) 4 884.. 60,0 40 Total arbetsinsats (1000 årsverken) 65,8.. 96,0 Prisförändring BNP.. 103,4. Anm. Volym- och prisindex beräknas inte för posterna med kod 23 40.

Statens Jordbruksverk 5 JO 45 SM 0903 Fakta om statistiken EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar över värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EUs statistikmyndighet Eurostat. Uppgifterna i EAA avser både värden och volymer (dvs. värden i fasta priser) på inkomstsidan och för vissa poster på utgiftssidan. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till Eurostat enligt fastställd tidsplan. EAA avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom den nationella jordbrukssektorn och används bl.a. som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar av jordbrukssektorns förändringar. Tidigare gjordes i Sverige motsvarande beräkningar genom den s.k. sektorskalkylen. Detta omfattar statistiken EAA är ett räkenskapssystem för jordbruket som baseras på European System of Integrated Economic Accounts (ESA), ett redovisningssystem som följer FN:s rekommendationer för nationalräkenskaper. EAA följer principen att all jordbruksproduktion skall ingå och avsikten med kalkylen är att beräkna värdet av all produktion och alla kostnader för denna produktion för att kunna upprätta en resultaträkning. För detta finns en förteckning över de produktionsgrenar och andra aktiviteter som anses vara karakteristiska för jordbruket och som därför skall ingå i beräkningarna, oavsett på vilken typ av företag produktionen sker. EAA är en kalkyl för jordbrukssektorn men innefattar inte jordbrukarhushållens intäkter från annan verksamhet, såsom från skogsbruk eller anställning. I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling på friland (inkl. trädgårdsodling) eller under glas, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget privat bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäktseller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara ickejordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner. På vegetabilieområdet ska all produktion/skörd värdesättas, även skörd av sådana produkter som används som foder och som omsätts inom sektorn genom direkt försäljning till andra jordbruksföretag eller används på de jordbruk där de produceras. Samtidigt återkommer dessa produktionsdelar under kostnadssidan som kostnader för foder och påverkar därför inte nettoresultatet. På animalieområdet gäller att produktionsvärdet för husdjuren nötkreatur, svin och får inte enbart utgörs av slaktintäkter. För dessa djurslag beräknas produktionsvärdet på olika sätt för stamdjur och omsättningsdjur. För stamdjur utgörs produktionsvärdet av de värden som djuren har när inträde till stamdjursbeståndet sker. Detta gäller för mjölkkor, am- och dikor, suggor, galtar samt tackor. För omsättningsdjur är produktionsvärdet detsamma som slaktintäkten och värdet av förändringen av djurbeståndet mellan årets början och slut. I EAA redovisas produktionsvärden och kostnader både till producentpris och baspris. EAA till baspris innefattar direktersättningar (subventioner), vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Vidare uppdelas direktersättningar i pro-

Statens Jordbruksverk 6 JO 45 SM 0903 dukt- resp. produktionsrelaterade direktersättningar. Produktionsrelaterade direktersättningar, såsom miljöstöd, redovisas under en särskild post. Definitioner och förklaringar De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt: + Värdet av vegetabilieproduktionen + Värdet av animalieproduktionen + Intäkter från jordbrukstjänster + Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter = Totalt produktionsvärde - Kostnader för insatsvaror och tjänster = Förädlingsvärde brutto till baspris - Kapitalförslitning = Förädlingsvärde netto till baspris + Övriga produktionssubventioner = Faktorinkomst - Löner och kollektiva avgifter = Driftsöverskott netto - Arrende- och hyreskostnader - Nettoräntekostnader = Företagsinkomst Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre s.k. inkomstindikatorer. Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt. Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke. Indikator C: Företagsinkomst. Så görs statistiken EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen samt arrendekostnader och avskrivningskostnader för maskiner och redskap. Statistikens tillförlitlighet EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik för endast ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen vanligen baseras på aggregerade bokföringsuppifter från omkring 11 000 företag. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges. Statistiken avseende det senaste året baseras på en stor andel preliminära uppgifter och prognoser, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den har en hög grad av osäkerhet.

Statens Jordbruksverk 7 JO 45 SM 0903 Bra att veta Annan statistik Denna statistik kan i första hand jämföras med motsvarande statistik för övriga EU-länder som publiceras av Eurostat. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Statens Jordbruksverk 8 JO 45 SM 0903 In English Summary Economic Accounts for Agriculture first estimates for 2009 If you would like to download the publication in PDF please follow the following instructions: Click on the link Första sidan I korta drag above. Then click on the link Hela publikationen (PDF). The value of agricultural output is expected to decrease by 8.1 % in 2009 compared to 2008. Crop output is expected to decrease by 12.6 % while animal output is expected to decrease by 7.0 %. The total harvest of cereals is expected to be about 5.2 million metric tonnes in 2009.This is 4 % higher than the average of the last five years, but about the same as last year. The total area of cereals is expected to decrease by 4 % in 2009 compared to 2008. At the same time, the harvest per hectare this year was slightly higher than last year. The prices of cereals are expected to decrease with about 35 % for the harvest year of 2009 compared to 2008. The harvest of rape and turnip rape are expected to be about 202,000 metric tonnes, which are more than the harvest in 2008 and an increase with 34 % compared to the average of the last five year. The increase is mainly attributable to the more growing of autumn rape and the higher yield per hectare of autumn rape. The prices of oil seeds are expected to decrease by roughly 30 % in the harvest year of 2009 compared to 2008. The average prices for cattle decreased with 11 % according to preliminary figures. The prices of pigs increased with 11 %. The slaughtering of cattle decreased somewhat in 2009 compared to 2008, while the slaughtering of calves are expected to increase somewhat. The slaughtering of pigs are expected to decrease somewhat in 2009. The quantity of milk delivered to wholesalers is expected to decrease somewhat in 2008. The price of milk is expected to decrease by roughly 20 % in 2009. The output of the agricultural industry in basic prices is expected to decrease by 8.1 % in 2009 compared to 2008. The majority of fields preliminary decrease in value in 2009 compared to 2008. For example potatoes decreases with about 17.0 % and fruit and berries with 20.7 %. The value of milk decreases by 20.0 % according to preliminary figures. The value of all fields in animals increase but poultry which is constant. The factor income of agriculture is expected to decrease by 14.1 % in 2009 compared to 2008. The factor income is calculated as the sum of production value and direct subsides less the expenses of intermediate consumption and fixed capital consumption. The production value is expected to decrease by 8.1 % in 2008.

Statens Jordbruksverk 9 JO 45 SM 0903 List of tables In English 8 Summary 8 List of tables 9 List of terms 9 List of terms Andra/Annan Animalieproduktion Animaliska produkter Arbetsinsats Arrende Baspris Blommor och växter Bnp Brutto Bränslen och drivmedel Byggnader Djur Djurfoder Driftsöverskott Elektricitet Energi Faktorinkomst Fjäderfä Foderväxter Frukt och bär Får och getter Färska Företagsinkomst Förädlingsvärde Handelsgödsel Havre Hyreskostnader Hästar Industrigrödor Other Animal output Animal products Labour input Rent Basic price Flowers and plants Gdp Gross Fuels and propellants Buildings Animals Animal feed Operating surplus/mixed income Electricity Energy Factor income Poultry Forage plants Fruits Sheep and goats Fresh Entrepreneurial income Value added Fertilizers and soil improvers Oats Real estate rental charges Equines Industrial crops

Statens Jordbruksverk 10 JO 45 SM 0903 Icke-jordbruksaktiviteter Non-agricultural activities Insatsförbrukning Intermediate consumption Jordbruk Agriculture Jordbruksproduktion Agricultural output Jordbrukssektorn Agricultural 'Industry' Jordbrukstjänster Agricultural services Jordbruksvaror Agricultural goods Kapitalförslitning Fixed capital consumption Kollektiva avgifter Social security charges Korn Barley Köksväxter Vegetables Löner Compensation of employees Maskiner och utrustning Machinery and equipment Mjölk Milk Netto Net Nötkreatur Cattle Oljeväxter Oil seeds Plantskoleväxter Horticultural products Potatis Potatoes Prisförändring Change in price Produkter Products Produktion Production/Output Produktionssubventioner Subsidies on production Proteingrödor Protein crops Råg Rye Ränteintäkter Interest recieved Räntekostnader Interest paid Sekundära Secondary Sockerbetor Sugar beet Spannmål Cereals Svin Pigs Underhåll Maintenance Utsäde Seeds Vegetabilieproduktion Crop output Vegetabiliska produkter Crop products Vete Wheat Veterinärkostnader Veterinary costs Växter Plants Växtskyddsmedel Plant protection products and pesticides Årsverken Annual working unit

Statens Jordbruksverk 11 JO 45 SM 0903 Ägg Övriga Eggs Other