Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet - KULM

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet - KULM Verksamhetsåret Rapport 2003:12

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet - KULM Verksamhetsåret Växtavdelningen 2003-05-28 Referenser: Anna Jonsson Kaisa Malmkvist Lovisa Eriksson Håkan Alfredsson Karin Wallin Carin Rehnstedt Eva-Lena Petersson Liisi Johansson Elisabeth Melin (samordning) 3

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 KULM- syfte och mål... 3 1.2 Avgränsning... 3 1.3 Omfattning och inriktning... 3 2 Verksamhetens syfte och innehåll... 7 2.1 Kompetensområde 1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 7 2.2 Kompetensområde 2 Miljökänsliga områden... 7 2.3 Kompetensområde 3 Ekologisk produktion... 8 3 Resultat jämförelser åren... 9 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 9 3.2 Miljökänsliga områden... 14 3.3 Främjande av ekologisk produktion... 26 4 Länens och organisationernas verksamhet... 33 4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 33 4.1.1 Länsstyrelser... 33 4.1.2 Organisationer... 36 4.2 Miljökänsliga områden... 36 4.2.1 Länsstyrelser... 36 4.2.2 Organisationer... 37 4.3 Ekologisk produktion... 37 4.3.1 Länsstyrelser... 37 4.3.2 Organisationer... 39 5 Jordbruksverkets verksamhet... 41 5.1 Regionalt placerade rådgivare... 41 5.1.1 Kompetensområde 2 - växtskyddscentraler... 41 5.1.2 Kompetensområde 2 växtnäring... 42 5.1.3 Kompetensområde 3 - ekologisk produktion... 43 5.2 Kampanjer, projekt och mässor... 43 5.3 Fortbildning... 46 5.4 Kontrollverksamheten... 48 Resultat och erfarenheter... 48 6 Utvärdering av kurser och enskild rådgivning... 49 7 KULM-seminarierna april... 51 8 Publikationer inom KULM-verksamheten utgivna år... 55 1

1 Inledning 1.1 KULM- syfte och mål Enligt Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006, i fortsättningen benämnt LBU-programmet, ska kompetensutvecklingsåtgärder med miljöinriktning genomföras inom jordbruket. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för KULM, som står för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet. Syftet med KULM är att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jordbruket att använda produktionsmetoder som är hållbara på lång sikt både ekonomiskt och ekologiskt. Särskild vikt ska läggas vid sådan utbildning och rådgivning som underlättar för lantbrukarna att fullgöra sina miljöåtaganden i miljöstöden. Förutom LBU-programmet har ett antal obligatoriska utbildningar, som var ett krav i miljöstöden från föregående programperiod, genomförts. Målgruppen är verksamma inom jordbruket, dvs. lantbrukare och deras familjemedlemmar samt anställda inom jordbruket men också markägare, rådgivare och informatörer som arbetar med kompetensutvecklingen. Målet är att bibehålla och öka jordbrukets positiva miljöeffekter och minska dess negativa. Detta sammanfaller med miljökvalitetsmålen bl.a. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Grundvatten av god kvalitet och Giftfri miljö. 1.2 Avgränsning För kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM omfattar LBU-programmet endast åtgärder utanför mål 1-området. Denna rapport är således avgränsad till att omfatta den verksamhet som bedrivs enligt LBU-programmet. I tabeller och diagram som presenteras i rapporten kommer vissa jämförelser att göras mellan åren och. Endast verksamhet utanför mål 1-området ingår i rapporten om inte annat anges. För de obligatoriska utbildningarna som grundas på den föregående programperioden omfattas dock hela landet. Den kompetensutveckling som bedrivs inom skogsbruket presenteras inte i denna rapport. Mål 1-området har egna programdokument som har godkänts av EU. Mål 1-området består av hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Värmlands och Dalarnas län. För den kompetensutveckling som bedrivs av länsstyrelserna inom mål 1-området utnyttjades ca 14,2 miljoner kr år exklusive medel för obligatoriska utbildningar. 1.3 Omfattning och inriktning I LBU-programmet bedrivs verksamheten inom följande kompetensområden: 1. Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden. 2. Skydd av miljökänsliga områden (växtnäring och bekämpningsmedel) 3. Åtgärder för att främja ekologisk produktion. Enligt LBU-programmet ska kompetensutvecklingen inom de olika kompetensområdena planeras och genomföras på regional och lokal nivå. Varje länsstyrelse ska årligen upprätta ett 3

länsprogram med operativa mål för verksamheten efter samråd med representanter för målgruppen och andra intressenter inom länet. Aktiviteterna utgörs bl.a. av kursverksamhet, enskild rådgivning samt utgivning av informationsmaterial och nyhetsblad. I princip ska alla jordbrukare och anställda inom jordbruket erbjudas enskild rådgivning eller utbildning under programperioden. Målet är 60 000 deltagare per år. Som ett komplement till verksamheten inom länsprogrammen kan lantbrukets organisationer ansöka om medel direkt från Jordbruksverket för informationsverksamhet. Jordbruksverket stödjer verksamheten centralt genom att anordna fortbildningskurser för rådgivare och informatörer, ta fram informationsmaterial och samordna och utvärdera verksamheten på nationell nivå. Jordbruksverket har dessutom regionalt placerade specialister som arbetar med olika understödjande aktiviteter i frågor som rör växtnäring, bekämpningsmedel och ekologisk produktion. Jordbruksverkets roll och verksamhet presenteras i kapitel 5. Under verksamhetsåret utnyttjades 130,1 miljoner kr för KULM-verksamheten (exkl. mål 1) varav 6,7 miljoner kr för kvarvarande obligatoriska utbildningar i det tidigare miljöprogrammet. Av resterande 123,4 miljoner kr utnyttjades 76,4 miljoner kr inom länsprogrammen, 6,2 miljoner kr till organisationernas aktiviteter och 40,8 miljoner kr till Jordbruksverkets verksamhet. Fördelningen totalt mellan kompetensområdena var följande: Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 32,4 miljoner kr, miljökänsliga områden 62,1 miljoner kr och ekologisk produktion 32,1 miljoner kr. Till detta kommer gemensamma kostnader för samordning och uppföljning på 3,5 miljoner kr. Mkr 30 25 Biologisk mångfald Miljökänsliga områden Ekologisk produktion 20 15 10 5 0 Länsstyrelser Organisationer Obligatorisk utbildning SJV Figur 1. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) år fördelade per kompetensområde. 4

Fördelningen per län av de utnyttjade KULM-medlen inklusive den obligatoriska utbildningen framgår av figur 2. Mkr 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 2. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) per län inkl. obligatorisk utbildning åren och. För att öka utnyttjandegraden av KULM-medlen infördes inför möjlighet för länsstyrelserna att dels till viss grad flytta medel mellan kompetensområdena och dels till viss grad överbudgetera. Några län har även år utnyttjat möjligheten att överbudgetera och några län har flyttat medel mellan kompetensområdena. Länens totala utnyttjande varierar mellan 63 % och 109 %. Organisationerna har i genomsnitt använt 85 % av de tilldelade medlen. Det fördelar sig så att en organisation inte alls använt de beviljade medlen till någon verksamhet medan flera organisationer utnyttjat 100 % av det beviljade beloppet. År hade verksamheten 59 918 deltagare. Målet var att nå 60 000. De senaste årens resultat framgår av tabell 1. Observera att samma lantbrukare kan ha fått rådgivning eller deltagit i utbildning vid flera tillfällen och inom flera program under samma år. 5

Tabell 1: Kompetensutveckling i hela landet inkl mål 1-områden utförd av länsstyrelsen och andra aktörer Kompetensområde/ delprogram 2000 Biologisk mångfald Enskild rådgivning, antal deltagare 5 217 13270 7 360 Utbildning, antal deltagare 10 126 9760 18 780 Växtnäring Enskild rådgivning, antal deltagare 6 362 3260 5 071 Utbildning, antal deltagare 9 005 15910 8 078 Aktiviteter inom Reko-stödet Enskild rådgivning, antal deltagare 362 460 1 360 Utbildning, antal deltagare 5 708 5040 5 260 Bekämpningsmedel Enskild rådgivning, antal deltagare 2 071 1910 1 800 Utbildning, antal deltagare 5 569 6270 5 290 Ekologisk produktion Enskild rådgivning, antal deltagare 4 858 5660 6 470 Utbildning, antal deltagare 10 640 15190 13 360 Totalt Enskild rådgivning, antal deltagare 18 870 24100 2 070 Utbildning, antal deltagare 41 048 47130 45 530 6

2 Verksamhetens syfte och innehåll 2.1 Kompetensområde 1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Verksamheten inom kompetensområde 1 ska, i samverkan med andra miljöåtgärder och styrmedel, bidra till att de miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt uppnås. Den ska också bidra till att regionala miljömål för biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppnås. Det är i första hand miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som har betydelse för kompetensområdet. Verksamheten ska ge lantbrukare motivation att vidta åtgärder för att bevara och förstärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturhistoriska värden. Aktiviteterna ska ge kunskaper om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, sambanden mellan hävdhistoria och biologiska värden, skötsel av markslag och landskapselement samt andra åtgärder för att bevara och förstärka mångfalden i odlingslandskapet. 2.2 Kompetensområde 2 Miljökänsliga områden Verksamheten inom kompetensområde 2, Miljökänsliga områden, syftar till att minska hälsooch miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel samt att minska miljöbelastningen till följd av förluster av växtnäring. Verksamheten ska på detta sätt bidra till att de uppsatta miljömålen uppnås. Kompetensutveckling rörande växtnäring inom jordbruk och trädgård Verksamheten inom växtnäringsområdet ska planeras och genomföras så att hänsyn tas till de regionala miljömålen. Det är främst det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, men även målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning samt Ett rikt odlingslandskap som har nära anknytning till växtnäringsområdet. Fokusering bör göras på åtgärder som regionalt bedöms angelägna och kostnadseffektiva i arbetet med att förbättra växtnäringsutnyttjandet och därmed minska förlusterna från jordbruket. Kompetensutveckling om användning av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgård Verksamheten syftar till att minska hälso- och miljöriskerna då bekämpningsmedel används eller minska användningen. Länsprogrammet inom detta område ska utformas utifrån de regionala miljömålen. Grunden för de regionala miljömålen är de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, och Ett rikt odlingslandskap. Jordbruksverket har utarbetat ett Förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006. Regeringen har ännu inte tagit beslut om det nya handlingsprogrammet. Syftet är att öka målgruppens kunskap och kompetens inom ämnesområdet bekämpningsmedel, vilket innebär att minska riskerna, minska användningen och/eller åstadkomma en mer anpassad bekämpning. 7

2.3 Kompetensområde 3 Ekologisk produktion. Ekologisk produktion är ett medel för att uppnå flera av riksdagens miljökvalitetsmål bl.a. Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap och En giftfri miljö. Verksamheten ska också bidra till att regionala miljömål för ekologisk produktion uppnås. Målet är att den ekologiskt odlade arealen ska uppgå till 20 % år 2005 och den ekologiska animalieproduktionen bör öka. Av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm bör 10 % finnas i ekologisk produktion till år 2005. Verksamheten ska inriktas på att informera och intressera lantbrukare för ekologisk produktion såväl som på att utbilda och lämna råd till lantbrukare som planerar, genomför eller redan genomfört omläggning till ekologisk produktion. Syftet ska vara att främja omläggning till och utveckling av ekologiskt lantbruk. För att nå ut till lantbrukarna bör verksamheten främst inriktas på aktiviteter som är utåtriktade, t. ex. enskild rådgivning, kurser och fältvandringar. 8

3 Resultat jämförelser åren 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Länsstyrelser Den verksamhet som bedrivs inom kompetensområde 1 genomförs till största delen av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Länsstyrelsernas verksamhet presenteras i tabell 2. Under år deltog 13 100 personer ur målgruppen i någon aktivitet. Det är 7 800 deltagare färre än året innan. Minskningen beror på att medelstilldelningen var ovanligt stor år för att länen skulle ha resurser till att kunna arbeta med att upprätta åtgärdsplaner. Det nya betesmarksstödet kräver en åtgärdsplan för att marken ska berättiga till tilläggsersättning. Länsstyrelserna gjorde ett mycket stort arbete framförallt under 2000 och med att upprätta åtgärdsplaner. Eftersom KULM:s kompetensområde 1 skulle bekosta hela det arbetet fördelades medlen så att kompetensområde 1 under år fick en avsevärt större budget än tidigare år. År minskades budgeten igen eftersom behovet av åtgärdsplaner var betydligt lägre. Dessutom har 178 rådgivare deltagit i någon form av fortbildning. Observera att samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter. Tabell 2 Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 1 åren och. Aktivitet Aktivitetskod Deltagare Utb. belopp (kr) Deltagare Utb. belopp (kr) Allmogeåker A 40 400 35 900 Studiecirkel C 12 10 000 160 52 800 Ensk. rådgivning, ej plan EK 2 013 3 772 700 1 670 3 838 200 Ensk. rådgivning, plan EP 437 2 878 700 70 410 000 Fortbildn. kurs F 178 150 800 220 185 100 Informationsmaterial I 485 500 36 700 Kurs K 6 769 4 511 300 7 320 1 979 000 Nyhetsblad, artiklar N 353 200 228 400 Studieresa R 57 61 900 20 4 400 Fält & gårdsvand. V 1 312 517 600 710 308 400 Expertmedverkan X 40 600 16 400 Åtgärdsplan ÅP 2 325 10 192 000 10 660 46 412 700 Övrigt Ö 2 726 400 Marknadsför. Uppföljn. Samordn. M U S 1 773 300 1 710 100 Summa 13 103 27 514 400 20 830 55 218 100 Den totala kostnaden för verksamheten inom länsprogrammen uppgick till 27,5 miljoner kr. Kostnaderna har halverats jämfört med år, då kostnaderna uppgick till 55,2 miljoner kr. Figur 3 visar kostnaderna för länens verksamhet år och. 9

Mkr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 3. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 1 för åren och. Figur 4 visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. En förhållandevis stor andel av verksamheten har lagts på aktiviteten Övrigt (Ö), vilket kan förklaras med att alla länsstyrelser under året hade egna invigningar av kampanjen Levande Landskap. 100% 80% 60% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 4. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (ÅP, EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrigt (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) inom kompetensområde 1. 10

Under år dominerades verksamheten inom kompetensområde 1 av åtgärdsplanearbetet. Åtgärdsplaner gjordes även under år men i betydligt mindre utsträckning. Figur 5 visar en sammanslagning av antalet gjorda åtgärdsplaner (ÅP) och enskild rådgivning, plan (EP) under åren och. Antal ÅP och EP 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 5. Antalet åtgärdsplaner (ÅP) och enskild rådgivning, plan (EP) som upprättats inom kompetensområde 1 under åren och. Kostnaderna för åtgärdsplaner och skötselplaner under år ligger på 13,0 miljoner kr att jämföra med år då kostnaderna var 46,8 miljoner kr. För både åtgärdsplaner och skötselplaner kunde länen maximalt rekvirera 8 500 kronor per plan. Kostnaderna varierar mellan 2 301 7 892 kronor per plan för år vilket inte skiljer sig nämnvärt från året innan. För majoriteten av länen har dock den genomsnittliga kostnaden per plan ökat. I figur 6 framgår variationerna i kostnad per plan mellan länen. 11

Kr/ÅP och EP 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 6. Genomsnittlig kostnad per åtgärdsplan (ÅP) samt enskild rådgivning, plan (EP) inom kompetensområde 1 under åren och. I figur 7 har antalet deltagare i aktiviteterna kurs, studiecirkel, studieresa, fält- och gårdsvandring samt enskild rådgivning jämförts med antalet lantbruksföretag i de olika länen. Detta för att få en uppfattning om i vilken utsträckning länsstyrelserna nått ut till målgruppen med sin verksamhet. Diagrammet ger inte en helt rättvis bild av deltagandet eftersom målgruppen egentligen är större än antalet lantbruksföretag. Dessutom kan en och samma person ha deltagit i flera aktiviteter. Figuren visar att i de flesta län har andelen nådda lantbruksföretag minskat. 12

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 7 Andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning (EP; EK och ÅP) eller grupputbildning (K; V; C; R; F) inom kompetensområde 1 i procent av totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Kr/Lantbruk 2 000 1 500 1 000 500 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 8 Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 1 åren och. 13

Figur 8 visar länsstyrelsernas kostnader per lantbruk under åren och. Kostnaderna har sjunkit drastiskt i jämförelse med år. Anledningen till de höga kostnaderna år beror på att det gick åt stora resurser till arbetet med åtgärdsplaner detta år. Organisationer Till organisationer med verksamhet som kompletterar länsprogrammen betalades ca 1,6 miljoner kr ut år att jämföra med år då 1,3 miljoner kr betalades ut. Organisationer som fick del av medlen var framförallt föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser. Andra organisationer var HS Landsbygdskonsult AB, LRF och Sveriges Hembygdsförbund. Totalt utnyttjades 91 % av de tilldelade medlen under år. Utnyttjandegraden har därmed minskat med 4 % jämfört med år. Av tabell 3 framgår vilka aktiviteter som genomfördes. Tabell 3. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 1 under åren och. Aktivitet Aktivitetskod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) Ensk. rådgivning, ej plan EK 832 57 740 1 090 103 400 Fortbildn. kurs F 8 8 000 10 8 000 Informationsmaterial I 1 427 492 1 110 800 Kurs K 83 44 300 270 94 000 Expertmedv. X 2 800 Övrig aktivitet Ö 25 500 18 500 Summa 923 1 565 832 1 370 1 334 700 3.2 Miljökänsliga områden Länsstyrelser Huvuddelen av all verksamhet riktad direkt till målgruppen som bedrivs inom kompetensområde 2 genomförs av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Inom kompetensområde 2 nåddes totalt 27 108 lantbrukare inom länsprogrammen. Det är en liten ökning jämfört med. Antalet deltagare ökade enbart på bekämpningsmedelsområdet. Ämnesområde bekämpningsmedel De aktiviteter som under år redovisat flest deltagare är fält- och gårdsvandringar samt kurser. Dessa aktiviteter tillsammans med enskild rådgivning, kort och plan, samt nyhetsblad är de aktiviteter som utgör de största kostnadsposterna. I tabellen nedan redovisas antalet deltagare samt den totala kostnaden för den genomförda verksamheten på bekämpningsområdet i länen. 14

Tabell 4. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren och. Aktivitet Aktivitetskod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb. Belopp (kr) Studiecirkel C 27 4 100 Ensk. rådgivning, ej plan EK 1 797 925 200 1 290 804 800 Ensk. rådgivning, plan EP 173 519 900 60 305 000 Fortbildn. kurs F 57 6 300 10 2 500 Informationsmaterial I 358 000 332 300 Greppa N rådgivning plan IREP 6 18 000 40 108 000 Kurs K 2 738 1 035 000 3 230 634 400 Nyhetsblad, artiklar N 549 900 463 700 Demonstrationsodling O 451 655 493 000 Studieresa R 224 147 100 90 64 500 Fält & gårdsvand. V 2 872 531 800 2 490 595 900 Expertmedverkan X 83 400 66 200 Övrigt Ö 474 000 362 800 Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 341 100 256 300 Summa 7 894 5 445 455 7 210 4 489 400 I figur 9 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats för åren och. Totalt utnyttjades ca 5,4 miljoner kr inom bekämpningsmedelsområdet. Det kan jämföras med föregående års utnyttjande på 4,5 miljoner kr. Mkr 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 9. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom området bekämpningsmedel åren och. 15

Figur 10 visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 10 Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. 16

I figur 11 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP) i de olika länen för bekämpningsmedelsområdet. I figuren redovisas snittkostnaderna för åren och. Inom bekämpningsmedelsområdet är enskild rådgivning, plan, inte någon omfattande verksamhet vilket visas i att flera län inte har genomfört någon sådan rådgivning inom området. Kr/EP 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 11. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning, plan (EP), under åren och. Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. Figur 12 visar antalet deltagare i någon av aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning, kort eller plan, i procent av antalet lantbruksföretag i länet. Åren och har jämförts i diagrammet. 17

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 12. Andel lantbruksföretag som har deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Figuren visar ämnesområde bekämpningsmedel. En majoritet av länen har nått ut till en större procentandel deltagare än föregående år. Det är endast fyra län som har nått ut till en lägre andel deltagare jämfört med år. Totalt sett har antalet deltagare ökat under. Det är framförallt enskild rådgivning, kort, som har nått fler deltagare men även enskild rådgivning, plan, och fält- och gårdsvandringar har ökat. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som har nåtts, då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag. Figur 13 och 14 visar hur många kronor respektive län har använt per lantbruksföretag och per hektar inom bekämpningsmedelsområdet. 18

Kr/Lantbruk 160 140 120 100 80 60 40 20 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 13. Länsstyrelsens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren och. Skillnaderna inom ämnesområde bekämpningsmedel varierar mellan 30 kr/lantbruksföretag och 150 kr/lantbruksföretag. Kr/Hektar 5 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 14. Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren och. 19

Variationen av hur mycket medel som varje län har använt per hektar inom ämnesområde bekämpningsmedel ligger mellan 70 öre/hektar och knappt 4 kr/hektar. Ämnesområde växtnäring I tabellen nedan, tabell 5, redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde växtnäring inom länsprogrammen. Kursverksamhet, enskild rådgivning, kort, och fält- och gårdsvandringar är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De största kostnadsposterna har varit kurser, enskild rådgivning, plan och kort, inom Greppa näringen. Aktiviteter inom projektet Greppa Näringen redovisas för sig genom prefixet IR framför aktivitetskoden. Tabell 5. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, växtnäring åren och. Aktivitet Aktivitetskod Deltagare Utb. belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) Studiecirkel C 70 50 100 Ensk. rådgivning, ej plan EK 2 176 2 007 700 1 890 2 196 800 Ensk. rådgivning, plan EP 774 2 824 200 700 2 786 300 Fortbildn. kurs F 81 35 300 60 25 000 Informationsmaterial I 290 500 195 300 Greppa N rådgivning ko IREK 1 442 3 155 500 270 700 600 Greppa N rådgivning pla IREP 1 971 8 049 500 1 380 4 958 000 Greppa N övrigt IRÖ 2 740 500 1 884 100 Kurs K 9 280 4 201 000 12 370 4 787 500 Nyhetsblad, artiklar N 616 000 475 800 Demonstrationsodling O 441 300 491 700 Studieresa R 615 400 900 470 271 800 Fält & gårdsvand. V 2 805 472 600 2 520 440 000 Expertmedverkan X 134 200 142 100 Övrigt Ö 807 800 932 000 Marknadsf. Uppföljn. Sa M U S 1 461 400 1 018 100 Summa 19 214 27 688 500 19 660 21 305 100 Totalt utnyttjades ca 27,7 miljoner kr till ämnesområde växtnäring, fördelat på ca 23 miljoner kr för KULM och ca 4,7 miljoner kr för Reko. I figur 15 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren och. 20

Mkr 14 12 10 8 6 4 2 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 15. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet växtnäring åren och. Figur 16 nedan visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. 100% 80% 60% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 40% 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 16. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Figuren visar ämnesområdet växtnäring inom kompetensområde 2. 21

I figur 17 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP), i de olika länen för ämnesområde växtnäring. I figuren redovisas snittkostnaden för åren och. Kr/Ep 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 17. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning, plan (EP), åren och. Figuren visar ämnesområde växtnäring. I nedanstående diagram har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet lantbruksföretag i länet. De aktiviteter som har tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurser, studieresor samt fält- och gårdsvandringar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 18. Andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Figuren visar ämnesområde växtnäring inom kompetensområde 2. 22

För ämnesområde växtnäring är det flera län som har minskat andelen av målgruppen som har deltagit i aktiviteter än som har ökat den i jämförelse med. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag. De följande två diagrammen visar hur många kronor respektive län har använt per lantbruksföretag och per hektar inom växtnäringsområdet. Kr/Lantbruk 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 19. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, växtnäring åren och. För ämnesområde växtnäring varierar det använda beloppet mellan 113 kr/lantbruksföretag och 1 321 kr/lantbruksföretag. 23

Kr/Hektar 30 25 20 15 10 5 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 20. Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2000 och. Inom ämnesområde växtnäring varierar summan per hektar mellan 2 kr/hektar och 30 kr/hektar. Organisationer Ett antal organisationer bedriver verksamhet som syftar till att komplettera länsprogrammen. Organisationernas verksamhet handlar framförallt om att utveckla odlingskoncept t.ex. IP (Integrerad Produktion), medverka i kampanjer t.ex. Säkert växtskydd och Greppa Näringen samt att ta fram informationsmaterial. Ämnesområde bekämpningsmedel. Inom bekämpningsmedelsområdet har den största delen av medlen utnyttjats för framtagande och produktion av informationsmaterial och enskild rådgivning, plan. De organisationer som har varit verksamma inom området under år var Grön Produktion, GRO Konsult och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Insatserna har, liksom tidigare år, till stor del riktats mot trädgårdsnäringen. 24

Tabell 6. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområde bekämpningsmedel åren och. Aktiviteter Aktivitetskod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) Ensk. rådgivning, ej plan EK 431 139 975 770 136 700 Ensk. rådgivning, plan EP 53 278 798 70 134 700 Informationsmaterial I 292 108 363 900 Kurs K 456 121 986 310 116 400 Nyhetsblad, artiklar N 51 313 4 700 Demonstrationsodling O 7 000 14 000 Studieresa R 20 21 000 Fält & gårdsvand. V 42 9 000 20 9 000 Övrig aktivitet Ö 255 356 266 800 Summa 1 002 1 176 536 1 170 1 046 200 Sammanlagt har knappt 1,2 miljoner kr, 98 %, av beviljade medel utnyttjats vilket är en liten ökning i kronor i jämförelse med. Ämnesområde växtnäring För växtnäringsområdet har knappt 60 % av medlen till organisationer använts inom projektet Greppa Näringen (informationsmaterial och övrigt) De organisationer som verkade inom området var GRO-konsult, Grön Produktion, Humanus Utbildning, Svensk Mjölk AB och LRF. Tabell 7. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområde växtnäring åren och. Aktivitet Aktivitetskod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) Ensk. rådgivning, ej plan EK 403 90 500 750 89 600 Ensk. rådgivning, plan EP 38 153 273 70 134 700 Informationsmaterial I 10 000 25 000 Greppa N F-kurs IRF 50 46 500 Greppa N Info.material IRI 99 900 341 600 Greppa N Kurs IRK Greppa N övrigt IRÖ 630 157 350 200 Kurs K 438 112 000 160 64 600 Nyhetsblad, artiklar N 33 687 4 700 Övrig aktivitet Ö 148 331 Summa 879 1 277 848 1 030 1 056 900 Totalt har knappt 1,3 miljoner kronor,95 %, av beviljade medel utnyttjats. 25

3.3 Främjande av ekologisk produktion Länsstyrelser Huvuddelen av utbetalade medel under gick till länsstyrelserna för genomförande av länsprogrammen. Tabell 8 visar antalet deltagare och kostnader på aktivitetsnivå för den genomförda verksamheten år inom kompetensområde 3. Under året utnyttjades drygt 22,4 miljoner kr av länen, vilket är nästan lika mycket som. Ungefär 13 700 deltagare, 22 % färre än år, deltog i aktiviteterna enskild rådgivning, kurser, studiecirklar, studieresor samt fält- och gårdsvandringar. Utöver dessa aktiviteter nåddes många inom målgruppen av andra aktiviteter som t.ex. informationsmaterial, nyhetsblad, artiklar och demonstrationsodlingar. I tabell 8 jämförs deltagande och kostnader för den genomförda verksamheten med verksamheten. Tabell 8. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 3 åren och. Aktivitet Aktivitetskod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) Studiecirkel C 211 170 700 290 99 400 Demonstrationsgård D 82 500 88 500 Ensk. rådgivning, ej plan EK 3 555 2 896 100 3 690 2 905 700 Ensk. rådgivning, plan EP 605 3 783 700 840 5 010 800 Fortbildn. kurs F 132 135 200 140 130 700 Informationsmaterial I 2 425 500 1 511 500 Kurs K 5 950 4 324 200 9 180 5 219 900 Nyhetsblad, artiklar N 1 789 900 1 625 700 Demonstrationsodling O 723 800 746 600 Studieresa R 910 860 400 450 639 800 Fält & gårdsvand. V 2 303 1 067 300 3 090 1 007 200 Expertmedverkan X 85 800 150 000 Övrigt Ö 2 578 900 1 938 100 Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 1 469 400 1 279 400 Summa 13 666 22 393 400 17 680 22 353 300 Liksom året innan var kursverksamhet och enskild rådgivning de aktiviteter som nådde flest lantbrukare under. Detta trots att deltagandet i kurser minskade med 35 % jämfört med och deltagandet i enskild rådgivning plan minskade med 28 %. Deltagandet i enskild rådgivning kort låg dock kvar på ungefär samma nivå från till. För expertmedverkan utnyttjades bara hälften så mycket medel år jämfört med år. Även deltagandet i fält- och gårdsvandringar samt studiecirklar minskade. Aktiviteterna hade 25 % respektive 27 % färre deltagare än år. Mera medel användes i stället till informationsmaterial och nyhetsblad. Kostnaderna för information (I, N, X) ökade med 34 %. Jämfört med år deltog också mer än dubbelt så många lantbrukare i någon studieresa under år. 26

I figur 21 visas utnyttjat belopp per län inom kompetensområde 3. Mkr 7 6 5 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 21. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 3 år och. Figur 22 visar hur fördelningen av kostnader var mellan enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrig aktivitet (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) per län år. Av figuren kan utläsas att de största posterna av utnyttjade medel gick till information, enskild rådgivning och grupputbildning. Kostnaderna för information totalt utgjorde nästan en femtedel av utnyttjat belopp. Kostnaden för kurser motsvarade också nästan en femtedel av utnyttjat belopp. Den enskilda rådgivningen stod för ungefär 30 % av kostnaderna. 27

100% 80% 60% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 40% 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 22. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrigt (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) inom kompetensområde 3. En jämförelse av länens kostnader för enskild rådgivning plan (EP) visas i figur 23. Den genomsnittliga kostnaden var under år nästan 6 300 kr jämfört med drygt 6 000 kr år, vilket motsvarar en ökning med 4 %. 28

Kr/Ep 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 23. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning plan (EP) åren och inom kompetensområde 3. I figur 24 har antalet deltagare satts i relation till totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Under år nådde länsstyrelserna 20 % av lantbruksföretagen med aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning, vilket är 5 % färre än år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 24. Andel deltagare i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) inom kompetensområde 3 i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. 29

Ett mått på hur mycket medel som satsats per lantbruksföretag i respektive län visas i figur 25. Den genomsnittliga kostnaden var 317 kr/lantbruksföretag inom kompetensområde 3 under, vilket är ungefär samma kostnad som under år. Kr/Lantbruk 600 500 400 300 200 100 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 25. Länsstyrelsernas kostnader per lantbruksföretag åren och inom kompetensområde 3 Organisationer Tio organisationer fick under medel direkt från Jordbruksverket till verksamhet som kompletterar länsprogrammen inom kompetensområde 3. Organisationerna var Associera lantbruksrådgivning, Biodynamiska föreningen, CUL (Centrum för uthålligt lantbruk), Ekokött, Ekologiska lantbrukarna, Hushållningssällskapens Service, HS Landsbygdskonsult, KRAV, Svenska Demeterförbundet och Åsa Odelros AB. Tabell 9 visar organisationernas genomförda verksamhet fördelad per aktivitet. Tabell 9. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 3 åren och. Aktiviteter Aktivitetskod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) Ensk. rådgivning, ej plan EK 182 57 245 1 150 179 000 Fortbildn.kurs F 14 7 693 Informationsmaterial I 1 455 825 1 370 500 Nyhetsblad, artiklar N 198 716 95 600 Expertmedv. X 9 274 Övrig aktivitet Ö 461 086 1 025 000 Summa 196 2 189 839 1 150 2 670 100 30

Under år utnyttjade organisationerna 18 % mindre medel än år. Av totalt utnyttjat belopp minskade enskild rådgivning kort med 4 % medan nyhetsblad ökade med 5 %. Av de utnyttjade medlen för användes 76 % för olika typer av informationsmaterial, nyhetsblad och artiklar. Övriga aktiviteter, som var den näst största kostnadsposten, utgjorde 21 %. Verksamheten bestod bl.a. av telefonrådgivning, nyhetsbrev och deltagande i mässan Elmia Lantbruk och information på organisationernas hemsidor. Dessutom finansierades tidningarna Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i Norden, Ekologiskt lantbruk och yrkesodlarbilagan i Kultura. En folder om djurhälsa i biodynamisk produktion, skrifter om biologisk mångfald i ekologiskt lantbruk och slaktstatistik är ytterligare exempel på vad organisationernas verksamhet resulterade i. En bilaga i Land informerade om ekologiskt lantbruk och ett dokumentationsprojekt genomfördes om utsädeskvaliteten hos ekologiskt producerad spannmål. 31

4 Länens och organisationernas verksamhet Allmänna synpunkter Länsstyrelserna och de organisationer som arbetar inom KULM har lämnat en redovisning för sin verksamhet år. Frågorna har delvis varit lika formulerade, men eftersom verksamheten inte bedrivs på samma sätt kan redogörelserna från organisationer och län inte jämföras. Några synpunkter som återkommer i länsstyrelsernas redovisningar är att samarbetet fungerar bra med Jordbruksverket både centralt och regionalt. Stödet från de regionala specialisterna värdesätts. Länen efterlyser återkoppling på innehållet i sina länsprogram. Liksom föregående år påpekas att det är viktigt med lång framförhållning inför den centrala fortbildningen av rådgivare. Positivt är att länen anser att Jordbruksverket varit lyhört för förändringar i KULMverksamheten. Anpassningen till länen med utsträckt tid för den sista rekvisitionen har lett till att det blivit lättare att ha verksamhet under december. Möjligheterna att överföra medel mellan kompetensområdena samt att överbudgetera har uppskattats. KULM-seminarierna, som behandlas i kapitel 7, blev ett led i den samverkan som startat mellan länen. Flera län har under år samverkat bl.a. med annonsering, gemensamma kurser och genom omarbetade hemsidor. Några län har startat en artikelbank där material kan hämtas för information i tidskrifter till lantbrukare. Reglerna för den standardiserade utvärderingen har fått viss kritik. Samma lantbrukare återkommer i kursverksamheten och möts av samma enkätformulär varje gång. Från organisationerna rapporteras att KULM-medlen är viktiga för att kunna bedriva verksamhet och att Jordbruksverkets stödjande roll är värdefull. En förening önskar att en organisation som inte kommer att använda alla beviljade medel under året borde rapportera detta för att ge någon annan möjlighet att ansöka om ytterligare medel. De kompetensområdesspecifika svaren behandlas nedan under respektive kompetensområde. 4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 4.1.1 Länsstyrelser 4.1.1.1 Måluppfyllelse Har ni nått de uppsatta mål som angivits i länsprogrammet? Vissa län har generella miljömål, medan andra har angivit mer specifika mål. Ett vanligt generellt miljömål är att öka kunskaperna om bevarandevärdena i odlingslandskapet. Många länsstyrelser säger att KULM bidrar positivt till ökade kunskaper om och förståelse för bevarandevärdena. De län som har angivit specifika mål, till exempel att nå ett visst antal lantbrukare inom en viss aktivitet, har på ett enkelt sätt kunnat visa om målen har nåtts. Två tredjedelar av samtliga län anser att måluppfyllelsen har varit god eller ganska god. Ett par av länen har uppnått samtliga mål medan de övriga länen har uppnått de flesta målen eller en del av målen. Ett par län anger att måluppfyllelsen har varit låg bland annat på grund av brist på personal. 33

Aktiviteter som kurser, fältvandringar och skötselplaner har i ungefär hälften av länen fått stå tillbaka på grund av att åtgärdsplanerna tagit stora resurser i anspråk. 4.1.1.2 Aktiviteter Beskriv några av de aktiviteter ni haft, både lyckade och mindre lyckade. Vad har de handlat om, vilken inriktning har de haft och hur har de bemötts av målgruppen? Vissa delar har kanske varit speciellt uppskattade och efterfrågas inför framtiden? Nästan alla länsstyrelser har beskrivit invigningen av kampanjen Levande Landskap. Den beskrivs som en lyckad aktivitet som lockade många besökare. Den fick även uppmärksamhet i media. Mer än hälften av länen upplever att arbetet med åtgärdsplaner har dominerat verksamheten. Det beror på att antalet ansökningar om tilläggsersättning blev fler än förväntat. Lantbrukare måste ha en åtgärdsplan för att få den högre ersättningen, så kallad tilläggsersättning, i stödet för betesmarker och slåtterängar. Det är betesmarker och slåtterängar med höga natur- eller kulturvärden som kan vara berättigade till tilläggsersättning. Där markerna endast uppfyller kraven för grundersättning har endast getts kort rådgivning. Många av länen uppger att arbetet med åtgärdsplaner har gått ut över arbetet med skötselplaner och kurser. Arbetet med åtgärdsplaner beskrivs dock som ett effektivt sätt att nå ut med information till lantbrukarna om bevarandet av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Drygt en tredjedel av länen har arbetat med skötselplaner, men verksamheten har ofta fått stå tillbaka på grund av arbetet med åtgärdsplaner eller ängs- och betesmarksinventeringen. Ett par län tycker att ett problem är att det ofta är samma personal som utför såväl åtgärdsplaner, skötselplaner som ängs- och betesmarksinventering under fältsäsongen. En tredjedel av länen uppger att de har anordnat obligatorisk utbildning för de lantbrukare som ännu inte uppfyllt sitt utbildningskrav. Utbildningen har anordnats i form av kurser och fältvandringar. Något län uppger att det trots detta finns lantbrukare som inte kommit till utbildningsaktiviteten. Trots att åtgärdsplanearbetet har tagit mera resurser än förväntat i många län, har det funnits möjlighet för en nystart av kursverksamheten. Länen har anordnat såväl teoretiska som praktiska kurser. Något län nämner att den bristande kontinuiteten hos personalen har gjort det svårt att genomföra planeringskrävande aktiviteter såsom kurser. Exempel på teman på de kurser som har hållits är: Köttproduktion i naturbetesmarker, betesplanering för får och nötkreatur, ekonomi på betesmarker, lamm på bete. Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet samt skärgårdens natur- och kulturvärden. Hästar på bete. Röjning, restaurering av betesmarker, lövskogsskötsel i beten och hamling. Lieslåtter. Byggnader och byggnadsvård, traditionellt måleri och smide, restaurering av stenmurar och bygga trägärdesgårdar. Historiska kartor och byns historia. Utöver kursverksamheten har länen också satsat på fältvandringar med olika teman, till exempel hästar på bete, fåglar eller fältvandring enbart för kvinnor. En tredjedel av länen har angett att de har anordnat fältvandringar. 34

En tredjedel av länen nämner att de har skrivit artiklar och reportage i egna tidskrifter eller nyhetsblad som går ut till lantbrukarna. Detta anses vara ett bra sätt att nå ut till lantbrukarna med nyheter och råd, eftersom länen uppfattar att tidskrifterna är uppskattade hos lantbrukarna. Några län tar upp att deras rådgivare har medverkat som experter vid möte med externa aktörer, T.ex. Hushållningssällskapet och LRF (Lantbrukarnas Riksförbund). Vissa län samarbetar regionalt och har haft gemensamma aktiviteter. Länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Örebro och Västmanland samverkar och har deltagit i en gemensam studieresa till Gotland. Några län har anordnat fortbildning för rådgivare. 4.1.1.3 Minskat intresse Märker ni mättnad inom vissa områden och i så fall vilka? Vad anser ni att den beror på? Nästan hälften av länsstyrelserna har framfört åsikten att det verkar finnas en mättnad för kurser med grundläggande innehåll. Ett par länsstyrelser har skrivit att det verkar finnas en mättnad för teoretiska kurser. Ett län menar att det finns en mättnad för florakurser, och ett annat län menar att det finns en mättnad för kurser om restaurering och betesplanering. Två län har inte upplevt någon mättnad inom kompetensområde 1. 4.1.1.4 Skapa intresse Hur gör ni för att skapa intresse för viktiga områden/aktiviteter som det kan vara svårt att locka deltagare till? Tips? Idéer? Några av länen menar att det är viktigt att formulera inbjudan så att den fångar målgruppens intressen. Ett län har tagit hjälp av en jämställdhetsexpert för att formulera en inbjudan som lockar kvinnor. Ett annat län föreslår att man lockar med praktiska aktiviteter eftersom detta uppskattas av många lantbrukare. Maskindemonstration anses vara en säker publikdragare. För att nå ut med inbjudan så effektivt som möjligt föreslår en tredjedel av länen direktkallelser eller riktade utskick. Ett annat sätt är att skicka ut kursprogrammet med väggalmanackan. Ett par län föreslår samarbete med LRF för information och annonser om planerade aktiviteter. Ett län lät lokala LRF ordna kurslokaler vilket gav en stor geografisk spridning. Ett annat sätt är att informera om kurser i bilaga till den egna tidningen som skickas ut till lantbrukarna eller att lägga ut information om aktiviteter på hemsidan. Flera län uppger att praktiska kurser som anknyter till lantbrukarens egen verksamhet lockar deltagare. Fyra län anger att specialiserade kurser lockar. För att nå kvinnorna föreslår ett län kurser riktade direkt till kvinnor. Något län hävdar att kurser om betesdjur är efterfrågade eftersom det finns en ökande andel djurägare som inte tidigare har sysslat med lantbruk. Ett län föreslår halvdagsaktiviteter eller rådgivningsbesök istället för gruppaktiviteter. Ett län föreslår samfinansiering av aktiviteter med någon annan lockande verksamhet. Några län har märkt av ett ökat intresse om man lägger fältvandringar och kurser till kvällstid och helger, eftersom en del lantbrukare har ett annat arbete på dagtid. Några län tycker att enskilda gårdsbesök skapar mest intresse hos lantbrukarna. Samverkan med organisationer inom lantbruksnäringen har angetts som ett bra sätt att skapa intresse. Ett par län förespråkar expertmedverkan på olika företags- eller föreningsträffar. Ett län föreslår gemensamma program med övriga KULM-verksamheten. 35

För att skapa intresse för viktiga områden har några län angett att man kan använda sig av artiklar i egna tidningen eller nyhetsbladet. 4.1.2 Organisationer De organisationer som tilldelades medel inom kompetensområde 1 bestod av LRF och föreningar för bevarandet av utrotningshotade husdjursraser. LRF:s mål, som var att producera en tidskrift, uppfylldes. Målet för husdjursföreningarna är att bevara de olika husdjursraserna. Många föreningar säger att KULM-medlen är betydelsefulla för att bevarandearbetet ska kunna fortsätta i nuvarande omfattning. Flera föreningar har uttryckt att de skulle vilja få ytterligare medel för att kunna utöka verksamheten. Många föreningar använder sig av medlemstidningar för att nå ut med information till målgruppen och en stor del av de beviljade KULM-medlen används till detta. Föreningarna har också gett ut olika typer av böcker och informationsmaterial. Verksamheten har också omfattat kurser, telefonrådgivning, gårdsbesök, konferenser, informationsmöten och utställningar. Några föreningar påpekar att de tycker att kraven på dokumentation vid telefonrådgivningen är alltför detaljerade. Några föreningar har uppgett att de har fått ett trevligt bemötande från Jordbruksverket trots att åsikterna ibland går isär. Ett par föreningar har uttryckt irritation över att de inte har beviljats KULM-medel eftersom Jordbruksverket har bedömt att den aktuella aktiviteten inte uppfyller kraven inom KULM. 4.2 Miljökänsliga områden 4.2.1 Länsstyrelser 4.2.1.1 Måluppfyllelse Har ni nått de uppsatta mål som angivits i länsprogrammet? Många länsstyrelser skriver att det inte går att avgöra om de regionala miljömålen har uppnåtts, dels p.g.a. att det är långsiktiga mål och effekterna av insatta åtgärder inte märks förrän efter lång tid och dels för att flera länsstyrelser inte har fastställt de nya målen ännu. De operativa mål som sattes för år har de flesta nått helt eller delvis. Några enstaka län har haft svårt att nå de operativa målen. Framförallt är det inom Reko det har varit svårt att nå de mål som satts upp. Fortfarande är det lantbrukare som inte har genomfört sina utbildningar trots flera inbjudningar och erbjudanden om gratis rådgivning. 4.2.1.2 Aktiviteter Beskriv några av de aktiviteter ni haft, både lyckade och mindre lyckade. Vad har de handlat om, vilken inriktning har de haft och hur har de bemötts av målgruppen? Vissa delar har kanske varit speciellt uppskattade och efterfrågas inför framtiden? Många länsstyrelser har haft lyckade aktiviteter på miljöbalkstemat. Det har t.ex. varit kurser och gårdsvandringar. Ett annat tema som många tagit upp är våtmarker. Där har intresset varit stort för kurser, studiecirklar och rådgivningar. Flera skriver också att det generellt sett är bra med temadagar där man tar upp ett specifikt problem och där teoretiska och praktiska moment varvas. Många nämner att lantbrukarna tycker att maskindemonstrationer är ett intressant inslag. Ytterligare lyckade aktiviteter som nämnts av enstaka län är kurs i nyttan av en växtodlingsplan, fältkurs om både kulturhistoria och växtnäring, studieresor till Näsumsprojektet i Skåne, JTI:s rotogräs-/jordbearbetningsdag och ELMIA, varierade aktiviteter på temat ogräs- ogräsreglering, kurs om markkartering och växtnäringsbalans, 36

fältvandring för kvinnor, kurs på temat Hur grön träda kan öka markens produktionsförmåga och kurssatsning på målgruppen hästägare med teman som betesmarker, parasitbekämpning och biologisk mångfald, ekologiskt foder och hästgödsel. 4.2.1.3 Minskat intresse Märker ni mättnad inom vissa områden, och i så fall vilka? Vad anser ni att den beror på? Det är endast sju län som har nämnt något om detta. De som har skrivit upplever en viss mättnad framförallt på kurser inom alla områden och enskild rådgivning inom växtnäringsområdet (växtnäringsbalanser). De flesta menar att det beror på att det finns ett stort utbud av aktiviteter som lantbrukaren kan delta i och att tiden inte räcker till. 4.2.1.4 Skapa intresse Hur gör ni för att skapa intresse för viktiga områden/aktiviteter, som det kan vara svårt att locka deltagare till?. Intresse kan skapas genom att genomföra aktiviteter tillsammans med den lokala LRFavdelningen eller någon annan lokal aktör. Aktiviteter som LRF backat upp har uppmärksammats av lantbrukarna. Ett annat sätt har varit att arbeta med specifika områden t.ex. med rådgivning inom ett avrinningsområde där lantbrukaren engagerats med hela sin gård. Det har fungerat mycket bra. Att ständigt förnya både innehållet i och presentationsformen för aktiviteterna är också ett sätt som ett antal län tar upp. 4.2.2 Organisationer Samtliga organisationer upplever att de i stort sett eller helt har uppfyllt sina mål. De organisationer som arbetar inom kompetensområdet har mycket varierande verksamhet. Här följer ett urval av de aktiviteter som organisationerna tyckt varit lyckade. En fyradagarskurs om nötkreaturens kväveomsättning var mycket uppskattad. En studieresa till Flakkebjerg på temat bladmögel blev mycket uppskattad. Personliga och fördjupade genomgångar av miljönyckeltalen i miljödatabasen har varit mycket uppskattade. Det som odlarna framförallt uppskattat är att se utvecklingen av det egna företagets nyckeltal år från år och status i förhållande till andra företag. Rådgivning om vävtäckt fältodling av färskpotatis för att komma till rätta med bladmögelproblem har också varit en aktivitet där deltagarna visat stort intresse och engagemang. En organisation skriver att alla kurser har fungerat bra, kundernas och samhällets krav på tydligt miljöarbete bidrar till att odlarna är motiverade. 4.3 Ekologisk produktion 4.3.1 Länsstyrelser 4.3.1.1 Måluppfyllelse Har ni nått de uppsatta mål som angivits i länsprogrammet? Många län har ännu inte omsatt de nationella miljömålen till regional nivå. Flera län har emellertid förslag på regionala miljömål på remiss och planerar att ta beslut om dessa under år 2003. Desto flera län har mätbara, operativa mål som handlar om andel ekologiskt odlad areal och antal djur i ekologisk produktion. Den ekologiskt odlade arealen har ökat i de flesta län, men anslutningen till KRAV har varit konstant eller minskat. De län som inte har uppnått sina uppsatta mål om ekologiskt odlad areal och antalet ekologiska djur uppger ofta Arlas och 37