Bilaga 6 Miljökonsekvensbeskrivning
Icke-teknisk sammanfattning En ny avfallsplan från år 2014 har tagits fram för Strängnäs kommun. Syftet med avfallsplanen för Strängnäs kommun är främst att beskriva nuvarande avfallshantering i Strängnäs kommun, styra utvecklingen i kommunens avfallshantering så att hållbar utveckling och resurseffektivitet främjas samt att vara ett verktyg för att öka medvetenheten hos allmänheten om avfallshantering och återvinning. Avfallsplanen ska även vara ett instrument för att bidra till att uppnå de nationella och regionala miljömålen och leda till att vi alla strävar i samma riktning mot ett hållbart samhälle med medborgaren och miljön i fokus. De mest genomgripande åtgärderna i avfallsplanen är att införa insamling av matavfall för biogasproduktion, införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar samt att genomföra sluttäckning av Kvittens deponi. Övriga åtgärder avser information och projekt för att på olika sätt förbättra dagens avfallshantering. Åtgärderna som föreslås berör till exempel återanvändning, matsvinn, farligt avfall, el- avfall, materialåtervinning och nedskräpning. Flera åtgärder syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för ökad återanvändning och ökad återvinning för att minska avfallsmängder och öka källsorteringen eller information om farligt avfall för att minska avfallets farlighet. Det tar lång tid att förändra beteenden, men på lång sikt, om informationsinsatserna är välplanerade kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Genomförande av avfallsplanen bedöms medföra positiva miljöeffekter. Planens mest genomgripande åtgärder väntas ge bättre resursutnyttjande av avfallet, ökad återvinning samt minskade utsläpp till mark och vatten. Införande av insamling av matavfall både i villahushåll och i flerfamiljshus ger kraftigt ökning av mängden insamlat matavfall och därmed en ökning av mängden producerat biogas för fordonsdrift. Genom rötningsprocessen uppkommer även en rötrest som på sikt kan användas som ekologiskt gödningsmedel, så kallat. biogödsel. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar väntas öka återvinningen av förpackningsmaterial. Sluttäckningen av den nedlagda deponin Kvitten och fortsatt kartläggning av övriga nedlagda deponier bedöms på sikt medföra minskade utsläpp till mark och vatten samt även minskade utsläpp till luft. Sammanfattningsvis bedöms den negativa påverkan av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara liten. Det som bedöms vara viktigast att beakta vid genomförande av planens åtgärder är hur och vad som kommuniceras kopplat till insamling av matavfall och fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. För att långsiktigt motivera invånarna att sortera sitt avfall samt för att motivera så många som möjligt att aktivt delta i sorteringen är det viktigt att lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning och biologisk behandling har framför förbränning med energiutvinning och att även visa på resultatet från hushållens sortering. Det kan behövas både språklig och kulturell anpassning för att informationen ska nå fram till alla individer i samhället. Informationen bör vara återkommande, mottagaranpassad och motiverande. Avfallsplanens inriktning bedöms ligga i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljökvalitetsmål. 1
Innehåll ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING... 3 2 AVFALLSPLAN FÖR STRÄNGNÄS KOMMUN 2014... 3 2.1 AVFALLSPLANENS SYFTE... 3 2.2 AVFALLSPLANENS INNEHÅLL... 3 2.3 AVFALLSPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM... 4 3 BEDÖMNINGSGRUNDER...5 3.1 AVGRÄNSNINGAR... 5 3.1.1 Miljöaspekter... 5 3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning...6 3.2 ALTERNATIV TILL AVFALLSPLAN... 6 3.2.1 Nollalternativet...6 3.2.2 Andra alternativ...6 3.3 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖKVALITETSMÅL... 6 4 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN... 8 4.1 MÄNNISKORS HÄLSA...8 4.1.1 Nuläge och förutsättningar... 8 4.1.2 Negativ miljöpåverkan...9 4.1.3 Positiv miljöpåverkan...9 4.1.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan...9 4.2 LUFT OCH KLIMATFAKTORER... 10 4.2.1 Nuläge och förutsättningar... 10 4.2.2 Negativ miljöpåverkan... 10 4.2.3 Positiv miljöpåverkan... 11 4.2.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan... 11 4.3 MATERIELLA RESURSER... 12 4.3.1 Nuläge och förutsättningar... 12 4.3.2 Negativ miljöpåverkan... 12 4.3.3 Positiv miljöpåverkan... 12 4.3.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan... 13 4.4 FÖRORENING OCH EXPLOATERING AV MARK OCH VATTEN... 13 4.4.1 Nuläge och förutsättningar... 13 4.4.2 Negativ påverkan... 14 4.4.3 Positiv påverkan... 14 4.4.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan... 14 4.5 INBÖRDES FÖRHÅLLANDE MELLAN OVANSTÅENDE MILJÖASPEKTER... 15 5. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 16 5.1 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN... 16 5.2 NATIONELLA MILJÖMÅL... 16 5.3 ÅTGÄRDER MOT NEGATIV PÅVERKAN... 16 6. UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 17 7. REFERENSER... 18 2
1 Inledning 1.1 Bakgrund En ny avfallsplan från år 2014har tagits fram för Strängnäs kommun. Avfallsplanen är en omfattande omarbetning av den tidigare avfallsplanen och anpassad till dagens förutsättningar, krav och lokala förhållanden. Den förra avfallsplanen för Strängnäs kommun gällde från år 2007 till år 2012. Under planperioden genomfördes en större förändring genom bildandet av det kommunala bolaget, SEVAB Strängnäs Energi AB, som delegerades utförareansvaret för renhållning, VA- och energifrågorna i kommunen. I och med denna ändring blev ansvaret för genomförandet av ett antal åtgärder i den tidigare avfallsplanen oklart vilket bidragit till behov av en ny avfallsplan med nya mål och åtgärder för att utvecklingen av avfallshanteringen ska gå framåt. 1.2 Behov av miljöbedömning Kommunen bedömer att genomförande av planen kan medföra betydande miljöpåverkan och den ska därför miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas, enligt 6 kap miljöbalken. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. 2 Avfallsplan för Strängnäs kommun 2.1 Avfallsplanens syfte Syftet med avfallsplanen för Strängnäs kommun är främst att: Beskriva nuvarande avfallshantering i Strängnäs kommun Styra utvecklingen i kommunens avfallshantering så att hållbar utveckling och resurseffektivitet främjas Öka medvetenheten om avfallshantering och återvinning genom att vara ett verktyg i kommunikation med kommuninvånarna Ange mätbara mål och tydliga åtgärder som leder till minskade avfallsmängder och ökad återvinning/återanvändning Ge ansvariga politiker en helhetsbild över avfallshanteringen 2.2 Avfallsplanens innehåll Avfallsplanen baseras på Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan. I avfallsplanen redovisas: mål och åtgärder för avfallshanteringen nulägesbeskrivning med bland annat avfallsmängder, nuvarande hantering och behandling av avfallet anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall nedlagda deponier lagar och mål avfallshanteringens miljöpåverkan (föreliggande miljökonsekvensbeskrivning) 3
översiktligt om ekonomi, kommunala styrmedel, organisation, gällande lagstiftning och uppföljning av föregående avfallsplan. Målstrukturen i avfallsplanen innefattar fyra målområden: 1. Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning 2. Ökad återvinning 3. Minskad miljöbelastning 4. Kundfokus För varje målområde anges två eller tre mätbara mål som sträcker sig, som längst, till år 2020. De åtgärder som enligt planen skall genomföras finns i sin helhet i avfallsplanen i bilaga 2. En omfattande åtgärd i avfallsplanen är utbyggnad av matavfallsinsamling med god kvalitet för biogasproduktion. Strängnäs kommun planerar att utöka insamlingssystemet för matavfall i hela kommunen samt göra det möjligt för alla fastighetsägare att välja fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar. För småhus kommer fastighetsägarna att erbjudas möjlighet till sortering av kärl- och säckavfall i flera fraktioner; brännbart avfall, matavfall samt förpackningar genom insamling i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. Med denna insamlingsteknik kommer avfallet sedan att sorteras på sorteringsanläggningen i Eskilstuna. Sorteringsanläggningen använder sig av optik för att skilja påsarna med olika färger från varandra. Det insamlade matavfallet skickas efter sortering till rötning med biogasproduktion för fordonsdrift. Förpackningar skickas vidare till olika anläggningar för materialåtervinning eller energiutvinning. En annan omfattande åtgärd är att sluttäcka den nedlagda deponin på Kvittens avfallsanläggning. Detta kommer att pågå under flera år. Därutöver kommer kompletterande kartläggning av övriga nedlagda deponier att ske. Övriga åtgärder handlar huvudsakligen om information och projekt för att på olika sätt förbättra dagens avfallshantering. Åtgärderna som föreslås berör till exempel återanvändning, matsvinn, farligt avfall, smått el-avfall, matavfallsinsamling, materialåtervinning och nedskräpning. För utförligare information om avfallsplanens innehåll hänvisas till avfallsplanens bilaga 2, Åtgärdsprogram. 2.3 Avfallsplanens förhållande till andra planer och program Avfallsplanen förhåller sig till andra planer och program genom att både ange förutsättningar för och styras av dessa. Exempel på hur planen kan ange förutsättningar för andra planer eller program är att avfallsplanen kan omfatta åtgärder som ska uppfyllas genom tillsynsplanen. Exempel på hur avfallsplanen kan styras av andra planer eller program är att en översiktsplan kan ange i vilken del av kommunen som en avfallsanläggning ska anläggas. Behovet av avfallsutrymmen, exempelvis sophus/miljöbodar samt hämtningsvägar för olika typer av insamlingsfordon behöver beaktas i den fysiska planeringen (t.ex. detaljplaner). Relevanta planer, program och strategier är exempelvis: Översiktsplanen 2040 (arbete med denna pågår, samrådshandling finns klar) Strategiska planen 2011-2014 Fördjupade översiktsplaner (grönplan och blåplan) Detaljplaner Tillsynsplanen Trafikstrategin 2040 4
Klimat- och energiplanen Dnr KS/2014:149 450 För kortfattad beskrivning av hur ovanstående planer berör avfallshanteringen hänvisas till avfallsplanen, kapitel 2.1. 3 Bedömningsgrunder 3.1 Avgränsningar 3.1.1 Miljöaspekter Miljöbedömningen omfattar samtliga miljöaspekter som anges i 6 kap. Miljöbalken. Redovisningen i MKB:n har avgränsats till att omfatta de miljöaspekter som kan antas påverkas i väsentlig grad. Väsentliga miljöaspekter för avfallshanteringen bedöms vara: Människors hälsa Luft och klimatfaktorer Materiella tillgångar och resurshushållning Mark och vatten I beskrivningen av påverkan på människors hälsa bedöms åtgärder kopplade till hanteringen och omhändertagande av farligt avfall, minskad nedskräpning och buller. Här omfattas dock inte arbetsmiljöaspekter. Luft och klimatfaktorer omfattar de växthusgaser som bidrar till global uppvärmning och övriga luftföroreningar som är farliga för människa och miljö. Här behandlas främst matavfallsinsamlingens bidrag till att ersätta fossila drivmedel men också återanvändning och återvinningens positiva bidrag till minskade utsläpp. I beskrivningen av påverkan på materiella tillgångar och resurser bedöms åtgärder för införande av matavfallsinsamling, fastighetsnära insamling av förpackningar samt åtgärder för att genom ökad service och kundnöjdhet öka andelen materialåtervinning. I beskrivningen av påverkan på mark och vatten omfattas främst planerade åtgärder vid anläggningar till exempel avslutning av Kvittens deponi och åtgärder vid andra nedlagda deponier. Påverkan på bebyggelse bedöms inte vara betydande. För insamling av matavfall samt förpackningar har system med optisk sortering valts och därför påverkas inte insamlingsledet på något betydande sätt. Med insamling i olikfärgade påsar i samtliga småhusfastigheter kommer antalet avfallskärl som ska tömmas av SEVAB inte förändras vid fastigheten. Antalet behållare inomhus, exempelvis i hushållens kök, påverkas och vissa hushåll kan uppleva svårigheter med att få plats för behållaren för matavfall i köket. Införande av separat insamling av matavfall i flerbostadshus är beroende av storleken på utrymmen för avfallshantering. Vid införande av insamling av matavfall och eventuellt för olika förpackningsmaterial och tidningar minskar dock ofta behovet av antalet kärl för restavfall. Möjligheter att ordna utrymmen vid flerbostadshus kommer att behöva bedömas från fall till fall. Påverkan på bebyggelse berörs inte ytterligare i denna MKB Påverkan beskrivs övergripande utifrån vad som har bedömts rimligt med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad och den kunskap som finns tillgänglig. I likhet med vad som är normalt för 5
miljökonsekvensbeskrivningar för planer och program av detta slag, görs ingen djupgående beräkning av konsekvenser, som exempelvis i en livscykelanalys (LCA). Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan ska det finnas en beskrivning av hur målen i avfallsplanen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås. Denna beskrivning återfinns i denna MKB-bilaga. Miljöpåverkan från de anläggningar som finns inom kommunen beskrivs inte utan detta hanteras inom ramen för tillståndsprövning/anmälningsärende och tillsyn för dessa anläggningar. 3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på påverkan i Strängnäs kommun. Påverkan från avfallshanteringen är dock inte enbart lokal. Transporter till anläggningar utanför kommunen förekommer i stor utsträckning. Transporternas miljöpåverkan bedöms därför generellt. Tidsmässigt avgränsas bedömningen till den period som mätbara mål har formulerats för, till år 2020. 3.2 Alternativ till avfallsplan 3.2.1 Nollalternativet Enligt Miljöbalken ska miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs beskrivas. Nollalternativet avser en situation som kan uppstå om föreslagen avfallsplan inte genomförs. Om inte förslaget till ny avfallsplan genomförs skulle föregående avfallsplan kvarstå och fortsätta gälla. Tiden har gått ut för föregående avfallsplan som gäller för år 2007-2012 och de flesta åtgärder som beskrivs i planen har genomförts. Det kan konstateras att med nollalternativet skulle ett viktigt verktyg saknas för att tydligt arbeta för minskade avfallsmängder och ökad återvinning av avfall och flera av de positiva effekter som beskrivs skulle riskera att utebli eller försenas. Nollalternativet innebär därmed att avfallsplanen inte skulle uppfylla nu gällande lagstiftning. 3.2.2 Andra alternativ En alternativ avfallsplan med helt annan inriktning än den som kommer att föreslås, bedöms inte vara relevant. Med de resurser och den organisation som bedöms vara tillgänglig under planperioden bedöms de föreslagna åtgärderna och nivåerna på mål vara rimliga. Därför bedöms det inte vara aktuellt att beakta alternativ för enskilda åtgärder eller mål. 3.3 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns miljökvalitetsnormer för: Fisk- och musselvatten (normer för gräns och riktvärden) Vatten (normer för statusklassificering) Omgivningsbuller (målsättningsnormer gällande kartläggning och rapportering av bullerkällor) Utomhusluft (normer för halter) Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål beaktas i planen genom att planen som helhet syftar till att främja hållbar utveckling och åtgärderna i synnerhet ska genomföras med syfte att främja en god miljö och människors hälsa. 6
Förordning (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten trädde i kraft 1 september 2001. Miljökvalitetsnormerna om fiskevatten tillämpas på de fiskevatten som Hav- och vattenmyndigheten föreskriver. Mälaren omfattas och klassas som Annat vatten. Vilka fiskevatten som berörs regleras i NSF 2002:6. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten överskrids. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön trädde i kraft 1 augusti 2004. Miljökvalitetsnormerna baseras på den status en vattenförekomst har fått i statusklassificeringen. Det är vattenmyndigheten som beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna inom vattendistriktet. Med ytvattenstatus menas det tillstånd en ytvattenförekomst har och som bestäms av vattenförekomstens ekologiska status eller kemiska status, beroende på vilken av dessa som är sämst. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för vatten överskrids. På lång sikt bedöms genomförandet av planen påverka vattenkvaliteten positivt genom sluttäckning av Kvittens deponi, se kapitel 4.4. Då deponin inte är aktiv tillkommer inget avfall till det som redan ligger på deponin. Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller trädde i kraft 1 september 2004. Som omgivningsbuller klassas buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller överskrids. Förordningen om föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) trädde i kraft den 8 juni 2010. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för luft överskrids. Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Genomförandet av avfallsplanen påverkar dock främst följande mål: Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Giftfri miljö Frisk luft Sammantaget bedöms miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av avfallsplanens åtgärder. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan samt frisk luft beaktas särskilt genom åtgärder som syftar till att minska avfallets mängd, minska matsvinn, öka återvinningen och därmed indirekt minska utsläpp till luft. Det avser särskilt insamling och behandling av matavfall för produktion av biogas, aktiviteter på skolor för att minska matsvinn samt informationsinsatser som avses bidra till förändrade konsumtionsmönster hos invånarna. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och God bebyggd miljö beaktas särskilt genom åtgärder som syftar till att minska mängden farligt avfall samt att ta tillvara avfallet som en resurs. Åtgärder som påverkar dessa mål är exempelvis att förbättra hanteringen av farligt avfall samt utöka insamlingen av matavfall för biogasproduktion. Plockanalyser av hushållsavfallet med inriktning på att mäta förekomst av bl.a. farligt avfall i hushållsavfallet och annan felsortering ger möjligheter till förbättringsåtgärder i framtiden. 7
Strängnäs kommun avser att utöka insamling av matavfall och bidrar därmed till uppfyllande av det nationella etappmålet om resurshållning i livsmedelskedjan. Det nationella målet är att senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. Det andra nationella etappmålet som finns kopplat till God bebyggd miljö avser återvinning av bygg- och rivningsavfall. Avfallsplanen har inget mål eller åtgärd som specifikt är inriktat på denna typ av avfall. Däremot finns mål för ökad andel materialåtervinning som omfattar den del av bygg- och rivningsavfallet som lämnas vid någon av kommunens återvinningscentraler. Genomförande av avfallsplanen bedöms inte påverka detta etappmål vare sig positivt eller negativt. 4 Betydande miljöpåverkan Här bedöms hur genomförande av avfallsplanen påverkar miljön och de nationella miljömålen utifrån de föreslagna väsentliga miljöaspekterna för avfallshanteringen. Varje enskilt etappmål och varje enskild åtgärd kommenteras inte utan en bedömning görs utifrån hur etappmål och åtgärder inom respektive målområde sammantaget påverkar miljön och de nationella målen. 4.1 Människors hälsa I detta kapitel bedöms påverkan på människors hälsa av planens genomförande med avseende på hanteringen och omhändertagande av farligt avfall, nedskräpning och insamlingens påverkan genom buller. 4.1.1 Nuläge och förutsättningar Farligt avfall innehåller ämnen som kan vara skadliga för människor och miljön. Om farligt avfall inte hanteras på ett säkert sätt finns risk för direkt eller diffus spridning av skadliga ämnen och risk för att människor påverkas negativt. Därför är en av avfallshanteringens viktigaste uppgift att skapa förutsättningar för en säker hantering av farligt avfall. Nedskräpning på offentliga platser upplevs idag vara ett problem i många kommuner och har därför lyfts fram i den nationella avfallsplanen. En del av problembilden kan hänföras till återvinningsstationer där Förpacknings- och Tidningsinsamlingen ansvarar för containrar och tömning av dessa samt städning. En skräpig offentlig miljö kan ha samband med upplevelse av otrygga 1 miljöer och risk för mindre brott såsom klotter och skadegörelse. Nedskräpning kan även bidra till diffus spridning av farliga ämnen. Buller uppstår från avfallshanteringen på flera sätt, exempelvis från både insamlingsfordon och hantering av behållare. Buller från avfallshanteringen är dock kortvarig. Buller kan generellt sett ge upphov till störning av människors hälsa genom stress och störd sömn vilket i sin tur kan leda till irritation, trötthet, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innefattar att störningar från trafikbuller ska minska. Avfallshanteringen ger upphov till utsläpp till luft, vilket kan ge effekt på människors hälsa. Hur åtgärder i avfallsplanen påverkar utsläpp till luft behandlas i kapitel 4.2. Avfallshanteringen ger även upphov till utsläpp till mark och vatten, vilket kan ge effekt på människors hälsa om det sker exponering för farliga ämnen. Hur åtgärder i avfallsplanen påverkar utsläpp till mark och vatten behandlas i kapitel 4.4. 1 Stiftelsen Håll Sverige Rent, www.hsr.se 8
4.1.2 Negativ miljöpåverkan Negativ påverkan på människors hälsa på grund av avfallshanteringen är främst kopplat till diffus spridning av farliga ämnen. Genomförandet av planen bedöms inte medföra ökad risk för negativ påverkan, men bedöms inte heller väsentligt minska den risken. Negativ påverkan kan uppstå till följd av ökad fastighetsnära insamling vid flerfamiljshushåll. Detta ger upphov till ökad risk för bullerstörning vid transporter och tömning nära bostäder. Negativ påverkan med avseende på buller bedöms som liten eftersom transporter vid tömning normalt sett endast sker vid något tillfälle per vecka samt under en kort tid. Den negativa påverkan på människors hälsa till följd av genomförandet av avfallsplanen bedöms som liten. 4.1.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan kan uppstå om exponering för farliga ämnen minskar, exempelvis till följd av säkrare hantering av farligt avfall och minskade utsläpp från nedlagda deponier samt minskad nedskräpning. Åtgärder för att få en säkrare hantering av farligt avfall ingår i målområde 3 och 4. Exempel på åtgärder är bland annat information till hushåll och företag om farligt avfall inklusive el-avfall, att öka tillgängligheten för insamling av batterier, glödlampor och el-avfall genom fler insamlingsplatser, exempelvis Samlaren, samt utökade öppettider på återvinningscentralerna. Informationsinsatser kan medföra att risken för att människor tar skada av farliga ämnen på sikt minskar då kunskapen om korrekt hantering av farligt avfall ökar. Åtgärder för att utveckla tillsyn, rådgivning och information som verktyg när det gäller verksamhetsavfall kan medföra att verksamheter förbättrar sin säkerhet och minskar riskerna vid hantering av verksamhetsavfall. Målområde 3 omfattar bl.a. nedskräpning i kommunerna. Åtgärder som på sikt kan bidra till minskad nedskräpning är en informationskampanj knuten till skräpplockardagarna i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent samt mätning av nivå på nedskräpning. Båda aktiviteterna genomförs två gånger under perioden fram till år 2018. Minskad nedskräpning kan ge positiva effekter på människors hälsa genom en ökad känsla av trygghet. Minskad nedskräpning vid avlämningsplatser för avfall, t.ex. återvinningsstationer, kan även bidra till bättre sortering, se kapitel 4.3. Under avfallsplaneperioden bedöms den positiva påverkan från planerade åtgärder för minskad nedskräpning vara mycket liten. Den positiva påverkan på människors hälsa bedöms som liten till måttlig och bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan. 4.1.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan Nedan beskrivs förslag att beakta vid genomförande av planens åtgärder för att motverka negativ miljöpåverkan eller optimera positiv miljöpåverkan: Vid information om nedskräpning även inkludera kostnader, i syfte att öka motivationen för minskad nedskräpning. För att minska risken för negativ miljöpåverkan i form av buller kan exempelvis åtgärder vidtas för att anpassa hämtningstider och planera lokalisering av nya insamlingsplatser nära bostadshus med hänsyn till dessa aspekter. Hänsyn till avfallshanteringen bör tas tidigt i processen för fysisk planering av nya bostadsområden. 9
4.2 Luft och klimatfaktorer Luft och klimatfaktorer omfattar de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen och övriga luftföroreningar som är farliga för människa och miljö. Här behandlas främst matavfallsinsamlingens bidrag till att ersätta fossila drivmedel men också återanvändning och återvinningens positiva bidrag till minskade utsläpp. 4.2.1 Nuläge och förutsättningar Avfallshantering ger upphov till utsläpp till luft från fordon i insamlingsskedet, från långväga transporter till behandlingsanläggningar och från behandlingen. När avfall samlas in för återvinning sker utsläpp till luft vid transporter och återvinningsprocesser, men dessa processer ersätter annan produktion som också skulle ha gett upphov till utsläpp. Vanligtvis räknar man med att de totala utsläppen blir lägre vid produktion från återvunnet material jämfört med produktion med jungfrulig råvara. Ökad materialåtervinning medför således mindre utsläpp totalt sett. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs enbart utsläpp till luft, eftersom det är den aspekt som bedöms vara betydande i detta sammanhang, men vid produktion av varor från återvunnet eller jungfruligt material sker utsläpp till både luft, mark och vatten. När avfall samlas in för återanvändning antas att det innebär att den återanvända produkten ersätter en nyproducerad vara, det vill säga att den totala produktionen av varor minskar när återanvändningen ökar. Det medför att ökad återanvändning bidrar till att utsläppen minskar totalt sett. Minskad mängd avfall till behandling eller materialåtervinning medför även minskade utsläpp i behandlingsskedet. Utsläpp av klimatpåverkande gaser i kommunen beror endast till en liten del på avfallshanteringen. Utsläpp från vägtrafik utgör en stor del av de totala utsläppen. Både mängden personbilstrafik och lastbilstrafik har ökat stadigt under lång tid i landet. I Strängnäs förekommer måttliga halter av luftföroreningar. Det beror på att det saknas stora trafikleder genom centrala staden. Kontroller av föroreningshalter kommer framöver att göras i samverkan med hela länet genom Sörmlands luftvårdsförbund. 2 Avfallshanteringen är idag starkt beroende av transporter, främst med tyngre fordon för insamling av avfall och borttransport till behandlingsanläggningar, men även av personbilstransporter för avlämning av avfall vid återvinningsstationer och återvinningscentraler. Behandlingsanläggningar och anläggningar som används för återvinning och bortskaffande av avfall från Strängnäs finns i andra kommuner. De viktigaste av dessa anläggningar är förbränningsanläggningen i Linköping, återvinningsanläggningar för olika typer av material och behandlingsanläggningar för farligt avfall. Vid deponering av avfall kan utsläpp till luft ske till följd av nedbrytningsprocesser i deponin. Idag har deponering av avfall upphört på Kvittens deponi, vilket medför att risken för utsläpp till luft från deponin på lång sikt minskar. Fortfarande kan det ske utsläpp från tidigare deponerade avfallsmassor även i andra nedlagda deponier. 4.2.2 Negativ miljöpåverkan Negativ påverkan på luft och klimat kan uppstå om mängden transporter i insamlingsledet ökar. Mängden transporter kan öka till följd av ökad fastighetsnära insamling. Erfarenheter från livscykelanalyser visar att nyttan ur ett miljöperspektiv är större vid materialåtervinning än vid förbränning med energiutvinning, trots att mängden tunga transporter bedöms öka. Denna insamling ersätter i stor utsträckning personbilar vid enskilda transporter av avfall till andra insamlingsplatser, exempelvis återvinningsstationer. 2 www.strangnas.se, Buller och luftkvalitet 10
Negativ påverkan på luft och klimatfaktorer till följd av ökad fastighetsnära insamling bedöms som liten. 4.2.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan på luft och klimat kan uppstå om Mängden transporter minskar Fossila drivmedel ersätts av förnyelsebara drivmedel Mängden avfall minskar Mängden avfall till materialåtervinning ökar Mängden avfall till återanvändning ökar Åtgärder för att öka mängden avfall till materialåtervinning ingår i målområde 1, 2 och 3. Åtgärderna handlar huvudsakligen om att införa insamling av matavfall och att öka insamlingen av förpackningar genom fastighetsnära insamling. En annan viktig åtgärd för att öka materialåtervinningen är information. Utsortering och insamling av matavfall ger biogas, genom rötning av matavfallet. Biogas används för att ersätta fossila bränslen för sopbilar, personbilar, bussar och andra fordon. Varje bensin- eller dieselfordon som ersätts av ett biogasdrivet fordon innebär att negativ klimatpåverkan, från förbrukning av fossila bränslen, minskar. Erfarenheter från livscykelanalyser visar att nyttan ur ett miljöperspektiv är större vid materialåtervinning än vid förbränning med energiutvinning, trots att mängden transporter bedöms öka. I avfallsplanen finns flera åtgärder inom målområde 1 som syftar till att minska mängden avfall. Åtgärderna går främst ut på att minska avfallets mängd, öka återanvändningen, att minimera matsvinn samt att genomföra informationsinsatser som åstadkommer detta. En minskning av avfallets mängd bidrar till minskning av utsläpp av växthusgaser och andra ämnen till luften genom minskat antal transporter och minskad mängd avfall till förbränning. På lång sikt bidrar det även till att färre produkter behöver produceras per invånare och då minskar utsläpp även i produktionsledet. En minskning av matsvinnet bidrar till minskad påverkan på miljön i form av utsläpp av växthusgaser; inom jordbruk och livsmedelsindustri. Det produceras mer livsmedel än vad som egentligen behövs för människornas näringsförsörjning. Produktion av mat förbrukar energi under tillverkningsprocesserna samt kräver transporter från produktion till återförsäljare till konsument och slutligen för avfallshantering. Åtgärderna handlar till stor del om att påverka beteenden, vilket kan ta lång tid. Erfarenheter från andra kommuner visar dock att åtgärder i storkök i exempelvis skolor, kan medföra kraftig minskning av mängden matsvinn från dessa verksamheter. Vid nedbrytning av avfall i deponier bildas deponigas som utgörs av metan, koldioxid, kvävgas samt spårämnen. Eftersom metan är en effektiv växthusgas bidrar läckage av gas från deponier till klimatpåverkan. Genom tillsyn av nedlagda deponier minimeras risker för läckage av farliga ämnen. Sluttäckning av Kvittens deponi ger på sikt en positiv effekt genom minskade utsläpp till luft, mark och vatten. Positiv påverkan på klimat och luft bedöms som måttlig beroende på utfallet och bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan. 4.2.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan Nedan beskrivs förslag att beakta vid genomförande av planens åtgärder för att motverka negativ miljöpåverkan eller optimera positiv miljöpåverkan: 11
Säkerställa att så många hushåll och verksamheter som möjligt deltar i sortering, för att införandet av insamling av matavfall ska ge mesta möjliga utbyte. Det är även viktigt att kunderna sorterar på ett korrekt sätt så att siktrest/rejekt från förbehandlingen minimeras. Viktiga åtgärder i detta sammanhang är information och ett välplanerat införande av systemet som ger fastighetsägarna möjlighet att lära sig det nya systemet. Säkerställa att insamling av matavfall, förpackningar och tidningar så långt möjligt kan ske från fastigheter och verksamheter med olika förutsättningar, genom att tillhandahålla anpassade lösningar. 4.3 Materiella resurser Materiella resurser omfattar återanvändning och materialåtervinning, hantering och omhändertagande av farligt avfall, hållbar konsumtion samt naturresurser i form av naturtillgångar. 4.3.1 Nuläge och förutsättningar Totalt finns ca 15 000 hushåll i kommunen. Typ av boendeform har, bland annat genom plockanalyser, visat sig ha samband med viljan att medverka i källsorteringssystemet och har därmed inverkan på hushållsavfallets sammansättning. Boende i småhus källsorterar i större utsträckning än boende i flerfamiljshus. Även andra sociala faktorer har betydelse för medverkan i systemet, till exempel ålder och utbildning. I Strängnäs samlades ca 52 kg förpackningar och tidningar in per kommuninvånare under år 2012. Det kan jämföras med hur mycket som samlades in i Katrineholm och Enköping, ca 67 respektive 69 kg per kommuninvånare. Om Strängnäs skulle samla in lika mycket som dessa grannkommuner per invånare, skulle mängden som återvinns öka med ca 520 ton per år. 4.3.2 Negativ miljöpåverkan De risker som kan uppkomma i och med ett relativt snabbt införande av matavfallsinsamling för småhus är främst att det faktiska deltagandet blir lågt på grund av att informationen inte hinner uppfattas och bearbetas av samtliga invånare. I samband med införande av sortering av matavfall i flerbostadshus kan det i större utsträckning finnas risk för felsortering om de boende inte tar till sig informationen. Utebliven eller minskad positiv påverkan på hushållning med materiella resurser kan bli betydande om kommunikationen inte sker konsekvent kring miljöfördelarna med materialåtervinning inklusive biologisk behandling samt återanvändning i jämförelse med förbränning med energiutvinning. Erfarenheter från livscykelanalyser visar att nyttan ur ett miljöperspektiv är större vid materialåtervinning än vid förbränning med energiutvinning, trots att mängden transporter då oftast ökar. Sluttäckning av Kvittens deponi medför stora behov av massor både för utjämning, tätning och för växtetablering, vilken är en negativ effekt med avseende på resurshushållning. 4.3.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan på materiella resurser kan uppstå om mängden avfall minskar eller om mängden avfall till återvinning ökar. Åtgärder för att bidra till att avfallsmängden på lång sikt minskar finns inom målområde 1 och 2. Det kan handla både om att inte konsumera i onödan, att välja produkter av god kvalitet, som håller länge, och om att öka mängden avfall eller produkter som återanvänds. Åtgärder för att öka mängden avfall som återvinns bl.a. genom att införa insamling av matavfall samt minska avfallets farlighet finns inom 12
målområde 2 och 3. Även åtgärder för minskad nedskräpning kan medföra positiva effekter på mängden material som lämnas till återvinning, om platserna för avlämning uppfattas som inbjudande. Om återanvändning och återvinning av material ökar så minskar behovet av att ta ut jungfruligt material från jordens ändliga resurser. Det är alltid mer resurseffektivt att använda ett material flera gånger än att förbränna det och tillverka nya produkter av jungfruligt material. Produktion av mat kräver stora resurser i form av exempelvis vatten, elektricitet, drivmedel och grönytor. Om matsvinnet minskar så minskar behovet av livsmedelsproduktion och behovet av resurser för detta minskar. Mat som inte används ger därmed upphov till miljöpåverkan helt i onödan. Erfarenheter från andra kommuner visar att åtgärder i storkök på exempelvis skolor kan medföra en betydande minskning i mängden matsvinn från dessa verksamheter. En stor del av kommunernas invånare, inte minst skolbarn och deras föräldrar, berörs av detta och åtgärderna kan även ge bredare miljöpedagogiska effekter. Genom rötning av matavfall uppkommer biogas som kan användas som fordonsbränsle och därmed ersätta fossilt bränsle, se kapitel 4.2 om påverkan på luft. Genom rötningsprocessen uppkommer även en rötrest som på sikt kan användas som ekologiskt gödningsmedel, så kallat biogödsel. Positiv påverkan av genomförandet av avfallsplanen bedöms bli stor. Idag sker bara begränsad insamling av matavfall för biogasproduktion. Om målet att hushåll, restauranger, storkök sorterar ut minst 50 % av matavfallet till biogasproduktion år 2018 uppfylls bedöms påverkan bli märkbar. Hur väl man lyckas beror givetvis på utfallet av informationsinsatserna. Den positiva påverkan bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan. 4.3.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan Nedan beskrivs förslag att beakta vid genomförande av planens åtgärder för att motverka negativ miljöpåverkan eller optimera positiv miljöpåverkan. För att så många kunder som möjligt ska delta aktivt och på ett korrekt sätt i sortering av matavfall och andra material är det bl.a. viktigt att lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning inklusive biologisk behandling har framför förbränning med energiutvinning. 4.4 Förorening och exploatering av mark och vatten 4.4.1 Nuläge och förutsättningar Utsläpp till mark och vatten sker exempelvis i form av lakvatten från aktiva och nedlagda deponier. I kommunen finns åtta stycken nedlagda deponier varav sex stycken har bedömts behöva åtgärder i någon omfattning 3 och två deponier är avslutade och behöver ingen åtgärd. Det finns en avfallsanläggning som ligger i Strängnäs kommun, Kvittens avfallsanläggning. Den tar bland annat emot trä, impregnerat trä, bildäck, textiler, metall, gips, farligt avfall, hushållssopor och konstruktionsmaterial. Anläggningen mellanlagrar avfall för att sedan skicka det vidare till godkänd mottagare. En del avfall flisas och blir bränsle. Anläggningen deponerade tidigare avfall men deponering har numera upphört. När avfall förbränns, vilket sker med en stor del av hushållsavfallet, uppstår några olika sorters aska. En viss del kan under vissa förutsättningar användas för anläggningsändamål, men aska från förbränning av blandat hushållsavfall måste i dagsläget deponeras. Det är därför extra viktigt att det avfall som skickas till förbränning inte innehåller farligt avfall. Det är också viktigt att mängden avfall som förbränns minskar 3 Riskklass 1-3 13
genom att ta vara på sådant som kan återanvändas, materialåtervinnas eller rötas. Förbränning av hushållsavfall och deponeringen av askor sker inte på någon anläggning inom Strängnäs kommun utan avfallet transporteras för närvarande till Linköpings förbränningsanläggning. Utsläpp till mark och vatten kan även ske till följd av olyckor och spill vid hantering av farligt avfall. I avfallsplanen anges åtgärder angående kartläggning av nedlagda deponier samt att Kvittens deponi skall sluttäckas. Eventuella åtgärder för att förbättra sluttäckning eller på andra sätt fysiskt minska risken för utläckage från övriga nedlagda deponier, förutom Kvitten, beror på vad som framkommer i den kartläggning som ska göras, vem som ansvarar för genomförande av åtgärder samt vilka resurser för åtgärder vid nedlagda deponier som kommer att göras tillgängliga. Kommunen har ännu inte genomfört några plockanalyser för att undersöka mängden farligt avfall i kärloch säckavfallet, men analyser kommer att genomföras under planperioden. 4.4.2 Negativ påverkan Risk för utsläpp till mark och vatten föreligger främst genom de nedlagda deponier inom kommunen som har bedömts behöva åtgärder i någon omfattning 4. Följden av läckage av miljöfarliga ämnen kan bli störningar i ekosystemet och den biologiska mångfalden. Eftersom flera av de nedlagda deponierna har bedömts med en riskklass som kräver åtgärder bedöms risken för utsläpp till mark som stor och omfattningen av konsekvenserna beror av typ och omfattning av utsläppet, men det föreligger en förhöjd risk för störning i omgivande mark- och vattenmiljöer. Genomförandet av planen ökar inte risken för utsläpp till mark och vatten, men bedöms inte heller påtagligt minska den risken på kort sikt. 4.4.3 Positiv påverkan Genomförandet av planen påverkar mark och vatten positivt främst genom minskade utsläpp till mark och vatten på lång sikt till följd av minskad risk för spridning av farliga ämnen från farligt avfall och minskade utsläpp från nedlagda deponier. Enligt mål i avfallsplanens skall samtliga nedlagda deponier (5 st) vara kartlagda och undersökta år 2018. Undersökningen avses leda till åtgärdsplaner som syftar till minskade utsläpp till mark och vatten. Åtgärderna med avseende på tillsyn och kontroll av nedlagda deponier medför endast positiv påverkan om eventuella brister som upptäcks också åtgärdas. Minskade utsläpp till mark och vatten kan även förväntas på lång sikt till följd av mindre mängd farligt avfall i kärl- och säckavfallet när åtgärder genomförs för att förbättra insamlingen av farligt avfall från hushåll. En renare avfallsfraktion minskar risken för läckage av miljöstörande ämnen från förbränningsaskor till mark och vatten. Delmålet om att det inte ska finnas något farligt avfall i hushållens kärl- och säckavfall är en rimlig ambitionsnivå, dock kan det vara svårt att uppnå till tidpunkten år 2020. Att ändra människors beteenden tar lång tid. Genom att motverka ökningen av mängden avfall i samhället genom ökad återanvändning samt minska mängden farligt avfall, minskar mängden material som utvinns ur jordskorpan samt tillförseln av mängden giftiga ämnen till omgivande natur och miljö. Den positiva miljöpåverkan kan på sikt bli stor. 4.4.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan Nedan beskrivs förslag att beakta vid genomförande av planens åtgärder för att motverka negativ miljöpåverkan eller optimera positiv miljöpåverkan. 4 Riskklass 1-3 14
Den information som finns om nedlagda deponier i kommunen tyder på att det finns ett behov dels av att få bättre kunskap om riskerna och dels, i vissa fall, av att åtgärda brister för att minska risken för läckage av miljöfarliga ämnen. Att sluttäcka, eller på annat sätt förhindra eventuella läckage av miljöfarliga ämnen från nedlagda deponier är kostsamma åtgärder och i dagsläget är behovet av åtgärder oklart. Därför är planens inventering av nedlagda deponier ett viktigt första steg även om det är viktigt att komma ihåg att enbart kontroll inte räcker för att säkerställa att det inte sker läckage av miljöfarliga ämnen. När det finns intressen av att exploatera ett område där det finns en nedlagd deponi ställs normalt krav på åtgärder för att säkerställa att de gamla avfallsmassorna inte medför risk för hälsa och miljö i den nya markanvändningen. Det är då en fördel om det finns god kunskap om eventuella risker innan en byggprocess startar så att relevanta krav kan ställas. 4.5 Inbördes förhållande mellan ovanstående miljöaspekter Miljöaspekterna ovan hänger tätt samman. En åtgärd kan påverka flera aspekter samtidigt, både positivt och negativt. Ett exempel på detta är att ökad källsortering bedöms bidra till positiv miljöpåverkan på flera miljöaspekter genom minskat uttag av jungfruliga råvaror och därmed minskade utsläpp. Ökad källsortering bedöms även bidra till negativ miljöpåverkan på miljöaspekten Klimatfaktorer genom att mängden tunga transporter kan komma att öka genom ökad insamling av separata avfallsslag. 15
5. Sammanfattande bedömning Nedan görs en kortfattad sammanfattande beskrivning av hur planens genomförande i huvudsak bidrar till negativ eller positiv miljöpåverkan och omfattningen av dess konsekvenser. Sammanfattningsvis bedöms miljökonsekvenserna av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara positiva. Miljöfördelarna med att införa insamling av matavfall för biogasproduktion och införande av fastighetsnära insamling av förpackningar med olikfärgade påsar kan bli betydande. De negativa konsekvenserna av genomförandet av planen bedöms vara små, vilket innebär att de positiva miljökonsekvenserna bedöms överstiga de negativa. Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljömål. 5.1 Betydande miljöpåverkan Syftet med avfallsplanen är att främja en hållbar utveckling. Av denna anledning är påverkan på människors hälsa och miljön i huvudsak positiv vid genomförande av avfallsplanen. Genomförande av avfallsplanen bedöms medföra flera positiva miljökonsekvenser, framförallt genom förbättrad hushållning med jordens ändliga resurser och minskad föroreningsbelastning på miljön. De målområden som på lång sikt bedöms medföra störst betydande miljöpåverkan, övervägande positiv, bedöms vara mål för att minska avfallets mängd och farlighet samt mål för att ta tillvara avfall som en resurs. Miljöeffekterna av införande av insamling av matavfall för biogasproduktion och införande av fastighetsnära insamling av förpackningar med olikfärgade påsar kan bli betydande. För att införandet av insamling av matavfall ska ge mesta möjliga utbyte är det viktigt att så många hushåll som möjligt deltar i utsorteringen av matavfall samt att de sorterar på ett korrekt sätt så att siktrest/rejekt från förbehandlingen minimeras. Viktiga åtgärder i detta sammanhang är information samt ett välplanerat införande av systemet. De flesta åtgärderna i avfallsplanen utgörs av informationsinsatser. Utfallet av dessa åtgärder är osäkra och svåra att bedöma i dagsläget. Flera åtgärder syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för att öka återanvändning, öka återvinning eller informera hushåll och verksamheter om farligt avfall i syfte att öka säkra hanteringen av detta avfall. Det tar lång tid att förändra beteenden, men på lång sikt kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljöoch hälsoskadliga ämnen. Sammanfattningsvis bedöms den negativa påverkan av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara liten. Den positiva påverkan under planperioden fram till år 2020 bedöms vara stor och överstiger den negativa påverkan. 5.2 Nationella miljömål Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljökvalitetsmål. Sammantaget bedöms de nationella miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av avfallsplanens åtgärder. 5.3 Åtgärder mot negativ påverkan Nedan beskrivs förslag att beakta vid genomförande av planens åtgärder för att motverka negativ miljöpåverkan eller optimera positiv miljöpåverkan: Åtgärder för att påverka attityder och vanor avseende återanvändning och hållbar konsumtion bör vara återkommande. Det kan exempelvis handla om information, matsvinnsaktiviteter, prylbytardagar och loppisar. Detta är ett viktigt steg i en långsiktig hållbar utveckling eftersom det tar tid att åstadkomma förändrade konsumtionsmönster. 16
Hänsyn till avfallshanteringen tas tidigt i processen för fysisk planering av nya bostadsområden. Vid planering av fastighetsnära insamlingsplatser i befintlig bebyggelse tas stor hänsyn till bland annat risk för buller vid bostäder. För att synliggöra nedskräpningen och få invånarna delaktiga i problemet bör återkommande aktiviteter kring ämnet genomföras till exempel genom att delta i Håll Sverige Rent årliga aktivitet Skräpplockardagarna. För att långsiktigt motivera invånarna att sortera sitt avfall samt för att motivera så många som möjligt att aktivt delta i sorteringen är det viktigt att lyfta fram de miljövinster som materialåtervinning och biologisk behandling har framför förbränning med energiutvinning och att även visa på resultatet från hushållens sortering. Det kan behövas både språklig och kulturell anpassning för att informationen ska nå fram till alla individer i samhället. Informationen bör vara återkommande, mottagaranpassad och motiverande. 6. Uppföljning av åtgärder för att minska miljöpåverkan I syfte att minska risken för att negativ miljöpåverkan uppstår till följd av avfallsplanens genomförande ska de åtgärder som redovisas följas upp. Uppföljningen har inarbetats i avfallsplanen och sker på det sätt som anges i planen för samtliga mål och åtgärder. 17
7. Referenser Skriftliga källor och internet: Håll Sverige Rent (2013) Strängnäs kommun (2012) Naturvårdsverket (2012) Regeringen (2012) Trafikverket (2009) www.hsr.se Årsredovisning 2012, www.strangnas.se Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017 Nationella miljökvalitetsmål, www.miljomal.nu Fågelsång eller inglasad balkong om vägtrafikbuller i tätort, www.trafikverket.se 18