Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Relevanta dokument
Inventering av stormusslor i Höje å 2016

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

VATTENDRAGSRESTAURERING

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

VATTENDRAGSRESTAURERING

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Restaurering av vattendrag

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Hammarskogsån-Danshytteån

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Nyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Referensgruppsmöte JordSkog

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

SE SE

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Samverkan och samråd

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Strukturkalkning med LOVA-stöd

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805)

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

Mål och syfte med undersökningstypen

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Företagarpanelen Q Hallands län

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE )

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Rapport 2016:69. Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

FLOTTNING Underlag och metoder fo r statusklassning av hydromorfologi

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Regionalbehovsanalys. Länsstyrelseforum den oktober

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Samtliga inventerade vattendrag

Musselinventering Pinkabäcken Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Bottenfauna i Stockholms stad 2013

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Transkript:

Lokalbeskrivningsprotokoll Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Uppdatering av undersökningstypen: Lokalbeskrivning Den senast uppdaterade versionen av undersökningstypen för lokalbeskrivning är daterad 2006-04-26 och omfattar undersökningar av fisk (elfiske), bottenfauna, stormusslor, vattenmossa och kiselalger i rinnande vatten och undersökningar av bottenfauna och kiselalger i sjöars strandzon (litoral)

Behov 1) för en (enkel) karakterisering av provtagningsplatsen 2) som ett underlag för att kunna koppla biologin i vatten till de provtagna habitaten 3) för att kunna upptäcka fysiska förändringar i vattendraget och på provtagningslokalen och få uppfattning vad det är för processer som styr 4) andra typer av utvärderingar; hydromorfologisk bedömning för Ramdirektivet för vatten, utvärdering av vattentyperna i Art- och Habitatdirektivet.

Synpunkter från länen (enkät) - 10 svar inkomna 3 konsulter, 7 Länsstyrelser - Fyra Länsstyrelser och alla tre konsulterna har datalagda LBP - Sex av tio (inklusive alla konsulter) använder insamlade LBP data i utvärderingar / analyser och en svarar nja - Fältdata redovisas i rapporter. Fältdata är mycket viktiga vid utvärderingar av resultat samt vi expertbedömningar av klassningar. Används sparsamt i och med att större delen inte är datalagt, vilket är ett stort problem

Vad vill man använda data till - Främst för att kunna upptäcka förändringar på provtagningslokalen - Att förstå varför vissa arter finns på den platsen. Men det är så väldigt komplext, det blir svårt att utgå från enbart dessa data - Analysera samband mellan analysresultat, lokalens karakteristiken, Vattendir. statusklassning, typ av vatten osv - Vi vill inte använda dem eftersom de inte är funktionella

Lokalbeskrivning vad vi gjort Bruttolista med befintliga variabler Variabler att lägga till/ta bort HVMFS 2013:19 Svensk och internationell standard Samordning med biotopkarteringens variabler Klassningar Morfologiska enheter Typ enligt art o habitatdirektivet Hydromorfologisk typ

Lokalbeskrivning upplägg Vattendrag Samordning med biotopkartering men annan skala Modul A obligatorisk (struktur) Modul B valfri (processer) Modul C återinventering eller uppföljning

Protokoll A - A1 Undersökning - A2 Lokalinformation - A3 Vattendragstyp - A4 Längd, bredd, djup, strömförhållande - A5 Bottensubstrat - A6 Strömförhållande - A7 Vattenvegetation, död ved och skuggning - A8 Kanternas form och påverkan - A9 Strandmiljö 0-5 m - A10 Närmiljö 0-10 meter - A11 Bedömning av påverkan på lokalen

Protokoll B - B1 Undersökning - B2 Lokalinformation - B3 Strukturer i vattendraget - B4 Vattenföring och fluviala processer - B5 Strukturelement - B6 Morfologiska enheter - B7 Främmande arter

Remissvar från - Lst Kalmar - Lst Skåne - Institutionen för Vatten & miljö, SLU - Lst Västernorrland - Lst Västra Götaland - Lst Blekinge - Lst Västmanland - Lst Södermanland

Viktigaste synpunkterna - Det blir för mycket habitat plus HyMo - Sjöarna inte längre med - 50 m sträcka måste inventeras - Transekter - Uppströms påverkan - Bottensubstrat - Elektroniska protokoll - Datavärdskap

För mycket att mäta + ej sjöar - Habitat plus HyMo - Tanke: börja få in data kopplat till HVMFS 2013 - Bredare info om habitaten - Processer - Dela upp en klassisk lokalbeskrivningsdel och en HyMo del - Lägga tillbaka sjöar i lokalbeskrivningen - Stryk uppföljningsprotokollet

50 meters sträcka måste inventeras - Tanke: skala ner biotopkarteringen till fast kortare sträcka - Problem: inventering av många kortare sträckor mkt större arbetsinsats, ökad kostnad etc - Lokalbeskrivningen som tidigare inventerad sträcka - HyMo delen fast 50 meters sträcka

Transekter - Man vill kunna se förändringar över tid - Transekter enligt elfiskeprotokollet - Tidsödande - Visuell bedömning - Vi är dåliga på att bedöma täckning - Virtuella transekter - Pebble count

Pebble count

Uppströms påverkan - Kräver kunskap om vattendraget - Ger inte jämförbara data mellan undersökningar - Vissa typer av påverkan generellt svåra att bedöma - Bara påverkan direkt på lokalen - Påverkan som direkt påverkar lokalen (ses visuellt) - Inte biotopkartering

Bottensubstrat - Två skalor tidigare + standard - En skala (samma som biotopkarteringen) Lokalbeskrivning Äldre skala Elfiske Biotopkartering SS EN ISO 14688-1 Ler < 0,002 mm < 0,002 mm Finsediment <0,06 mm < 0,2 mm < 0,2 mm 0,002-0,063 mm 0,002-0,063 mm Sand 0,06-2 mm 0,2-2 mm 0,2-2 mm 0,063-2 mm 0,063-2 mm Grus 2-60 mm 2-20 mm 2-20 mm 2-63 mm 2-63 mm Fingrus 2-6 mm Mellangrus 6-20 mm Grovgrus 20-60 mm 20-100 mm 20-100 mm Sten 60-600 mm 100-200 mm 100-200 mm 63-200 mm 63-200 mm Mellansten 60-200 mm 200-300 mm Grovsten 200-600 mm 200-400 mm 300-400 mm 200-4000 mm 200-630 mm Block 600-2000 mm 400-2000 mm 400-2000 mm > 630 mm Häll > 2000 mm > 2000 mm < 2000 mm > 4000 mm

Elektroniska protokoll + datavärdskap - Planerat för elektroniskt protokoll - Finansiering? - Många som tänker på detta med lite olika syften - Datavärdskap - Ja gärna! - Finns mycket info/protokoll som inte har utnyttjats