2016-03-02 Gustav II Adolf kreutzer 1632 Av Lennart Castenhag År 1632 under trettioåriga kriget bestämde sig Gustav II Adolf för att slå kreutzermynt för cirkulation i Tyskland. Kanske var det en del i hans krigsstrategi, men skälet för utspelet låg framför allt i att få den svenska kopparexporten att gå med vinst. Inför starten av produktionen, som skulle ske både i Säter och Nyköping, bestämdes att man skulle få ut 6400 kreutzermynt ur ett skeppund koppar vilket ger en myntvikt av 21,2 g [1]. Det bestämdes även att 90 kreutzermynt skulle motsvara 1 riksdaler, vilket ger ett kopparpris på 71 riksdaler per skeppund [2]. Vid det aktuella tillfället låg kopparpriset på ca 45 riksdaler per skeppund, så kungen tycks ha haft stora förväntningar på sina kreutzermynt. Enligt planerna skulle 8.000 skeppund koppar utmyntas, och präglingen skulle ske med valsverksteknik. Det visade sig dock vara svårare än man trott att få avsättning för mynten på den tyska marknaden. Projektet avbröts men då hade drygt hälften av den planerade mängden producerats drygt 26 miljoner kreutzermynt hade präglats. Kreutzermynten gav trots allt ett gott ekonomiskt resultat. När mynten såldes som kopparskrot i slutet av 1632 hade kopparpriset stigit till 75 riksdaler per skeppund, dvs högre än förväntningarna. Eftersom kreutzermynten var avsedda för den tyska marknaden hade stränga direktiv utfärdats om att inga sådana mynt skulle nå allmänheten i Sverige. Men på något sätt lyckades folk lägga beslag på några kreutzermynt. I ett memorial från Kammarkollegiet per den 27 juli 1632 heter det: 1 (47)
Man förnimmer och att creutzermynt begynner vanka ibland folket, hvarföre man ock Ståthållaren derom tillskrifvit hafver, folket att åtvarnas för det straff derefter följer Idag kan vi bara uttrycka vår tacksamhet över människornas ohörsamhet gentemot påbudet så att några av kreutzermynten räddades undan förgängligheten. De är idag ganska ovanliga och de betingar generellt högre priser på samlarmarknaden än Gustav II Adolfs kopparören. Frånsideskronan "med slät botten" För att producera 26 miljoner mynt gick det antagligen åt ganska många präglingsvalsar. Den vanligaste frånsideskronan hade en överdrivet utformad kronring som kan liknas vid en stor "ögla". Under graveringen av präglingsvalsarna utsattes punsen till frånsideskronan för hårt slitage så att den med tiden fick ett annat utseende, dvs "öglan" föll till sist bort. Se följande bildserie: fräsch puns slitaget påbörjat besvärande slitage överdrivet slitage Katalogförfattarna (Hallborg/Hartmann o Appelgren m fl) drog slutsatsen att de två vänstra respektive de två högra bilderna representerade olika frånsideskronor. De två högra bilderna gav upphov till beskrivningar som "krona med slät botten" eller "krona med sluten botten" eller liknande. Appelgren tyckte att den liknade HH fig 13, dvs kronan på Gustav II Adolfs kopparören. 2 (47)
Myntens grad av sällsynthet Gustav II Adolfs kreutzermynt är idag generellt mer sällsynta än t ex hans kopparören. Graden av sällsynthet för mynten framgår av vidstående tabell. Klicka på ett KRE-nr i tabellen för att se myntfoto. 3 (47)
4 (47)
Med HH-nr avses referenser till Hallborg o Hartmann Myntorterna Säter och Nyköping A W Stiernstedt anger i sin bok Kopparmyntningen i Sverige, från år 1863, att enligt planerna skulle ungefär en fjärdedel av kreutzermynten produceras i Nyköping. Resten skulle produceras i Säter. Eftersom produktionen avbröts halvvägs kom den fördelningen inte att gälla för det färdiga resultatet. Stiernstedt berättar också att med ledning av arkivmaterialet går det inte att avgöra vilka mynt som slogs i Nyköping respektive Säter, men han gissar att det är mynten med Markus Kock myntmästarmärke som ska hänföras till Nyköping. Denna gissning finns det anledning att ifrågasätta eftersom Markus Kock var myntmästare på bägge orterna. Huruvida produktionen av kreutzermynten startade i Nyköping eller Säter ger inte Stiernstedt något besked om. Han nämner bara att produktionen av kopparmynt (dvs Kristinas fyrkar) fortsatte i Nyköping 1633 och den pågick sedan fram till våren 1636. Bengt Hemmingssons studier av kopparräkenskaperna för Säter och Nyköping har emellertid givit vid handen att produktionen startade i maj 1632 i både Säter och Nyköping. När produktionen avbröts i slutet av 1632 hade den varit ungefär lika stor på de bägge myntorterna. 5 (47)
Historiken kring den tyska kreutzern Det första kreuzermyntet präglades i silver under 1200-talet i södra Tyskland. Myntet fick sitt namn av dubbelkorset på åtsidan. Vidstående bild visar myntet 1 kreuzer från 1271 i förstoring. Den är präglad för greve Meinhard II av Tyrolen (1259-1277). Med tiden blev kreuzermynten allmänt förekommande i Tyskland, samtidigt som dubbelkorset försvann som bildelement, men begreppet kreuzer bestod i flera hundra år. 1 kreutzer 1271, Källa: Internet I början av 1600-talet präglades kreutzer i Tyskland även som kopparmynt. Se följande bilder. Kopparkreutzer 1622, staden Nürnberg "Kipper-Kreuzer" 16,4 x 17,7 mm 1,080 g Ref: Kellner 195 e På åtsidan Nürnbergs vapen. På frånsidan texten: I / KREUTZER / 1622. 6 (47)
Kopparkreutzer 1622, biskopsdömet Würzburg "Kipper-Kreuzer" 17,0 x 17,4 mm 1,100 g Ref: Kraaz 66 f På åtsidan Würzburgs vapen. På frånsidan texen: I / KREUTZER / 1622. Johann Gottfried von Aschhausen var biskop i Würzburg under åren 1617-1622. Det var således under hans sista år som biskop som ovanstående kopparkreutzer från Würzburg slogs. 7 (47)
Gustav II Adolfs "kreutzeräventyr" När Gustav II Adolf bestämde sig för att slå kreutzermynt för den tyska marknaden 1632 kan man knappast påstå att han använde något av de tyska kreutzermynten som förlaga. Det fanns ingen likhet i varken storlek eller utseende med de tyska mynten. Se följande jämförelse. Würzburgkreutzer, 1622 17 mm 1,10 g Gust II Adolfs kreutzer, 1632 34 mm 21,2 g Epilog Gustav II Adolfs kreutzermynt är ett trevligt samlarområde. Att samla sådana mynt är en utmaning, och man behöver inte riskera att mängden mynt blir ohanterlig. Foto av författaren där ej annat anges. 8 (47)
Ett stort tack för det stöd jag fått under den tid jag ägnat åt föreliggande arbete. Särskilt vill jag tacka Jan-Olof Björk, Niklas Gussing och Roland Falkensson som hjälpt mig med bildmaterial samt Bengt Hemmingsson som delat med sig av sin forskning avseende produktionen i Säter o Nyköping. Fotnoter [1] 1 skeppund = 136 kg. 136000/6400 = 21,25. [2] 90 * 21,25 = 1912; 136000/1912 = 71,13. Litteratur A W Stiernstedt. Om kopparmyntningen i Sverige och dess utländska besittningar, 1863. Olof Hallborg och Rudolf Hartmann. Utkast till beskrivning öfver Gustav II Adolfs och Christinas kopparmynt, Stockholm 1883. Bobergs auktionskatalog (författad av T G Appelgren) över Gustaf Cavallis samling av kopparskiljemynt, Stockholm 1927. L O Tudeer. Katalog, del 3, för den antellska samlingen vid Nationalmuseet i Helsingfors, 1936. H J Kellner, Die Münzen d. freien Reichsstadt Nürnberg,1957. Münzen der deutschen Kipperzeit: Sammlung der Herrn Wilhelm Kraaz, 1924. Dokumenthistorik 2016-05-02 Korrigeringar. - Pilskölden kan inte med säkerhet ligga till grund för uppdelningen mellan Säter och Nyköping. - Myntningen började i maj 1632 i både Säter o Nyköping 2016-05-01 Kompletterat med ytterligare exempelmynt i KRE-3, KRE-5 och KRE-27. Ingen förändring i tabellens struktur. 2016-04-27 Dokumentet skapat 9 (47)
Bildkatalog Grupp A. Kre-1 Utmärkande för grupp A är att det finns myntmästarmärke i omskriften. Ett annat särdrag är prydnaden kl 12 på frånsidan som påminner om prydnad typ 1 på ettöringarna från Säter. Grupp A har annorlunda åtsidekrona och frånsidekrona än de övriga mynten. 10 (47)
Grupp A. KRE-2 Prydnaden kl 12 och frånsideskronan är lika som på KRE-1, dvs typisk utformning för grupp A. REX i åtsidans omskrift har ett x med lägre teckenhöjd. Dessutom är x upphöjt. Detta exemplar har vikten 18,52 g. Detta exemplar har vikten 22,51 g. 11 (47)
På detta exemplar, som är i sämre kvalitet, är det inte så lätt att se x i REX, med det finns där. 12 (47)
Grupp A. KRE-3 Med SVEC i åtsidans omskrift. Om myntet är av sämre kvalitet kan det vara svårt att se x i REX eftersom det har lägre teckenhöjd. Detta exemplar har vikten 19,51 g. 13 (47)
Grupp B. KRE-4 Bild saknas. Myntet är beskrivet av - Hallborg o Hartmann som nr 139 - Appelgren i Bobergs auktionskatalog över Cavallisamlingen som nr 160 Hallborgs o Hartmanns beskrivning av myntet Utan pilsköld i reversens omskrift. Med GUST i omskriften 139. GUST : ADOLP : D : G (trespetsad prydnad, som hör till riksskölden och liknar sidoprydnaderna) SVE : GOT VAN.... Riksvapnet i slät sköld med små trespetsade sidoprydnader och en punkt ofvan och nedom dessa å ömse sidor om skölden ) ( MONETA (4) CVPREA (4) M ; DC ; XXXII (8). Dalavapnets krona med slät botten, och i sidovinklarne 1 : CR EUTZ, Vilken frånsideskrona avses? En gissning är att det är krona 2, men den saknar nedre delen av kronringen. En sådan krona är känd från annat mynt. Se KRE-6. Utifrån Hallborgs o Hartmanns beskrivning kan följande antagande göras Krona B på åtsidan eftersom den bevisligen förekommer i KRE-9. Krona 2 på frånsidan. Riksskölden har 3 prydnader. 14 (47)
Appelgrens beskrivning av myntet i Bobergs auktionskatalog Utan pilsköld i frånsidans omskrift 1 CR EUTZ i pilarnas sidovinklar Dalavapnets krona rättfram sedd, HH fig. 13 160. GUST ADOLP DG SVE GOT VAN REX På ömse sidor om skölden två treflikiga blad med en punkt över och under. Nederst i omskriften ett dylikt blad (8) MONETA (4) CVPREA (4) M D C X X X I I 1 : CR -- EUTZ Här beskrivs frånsidans krona som HH fig 13, som är en krona med slät botten. Åter torde det röra sig om ett missförstånd, dvs frånsidans krona är en trasig krona 2 enligt KRE- 6. Utifrån Appelgrens beskrivning kan följande antagande göras. Krona B på åtsidan eftersom den bevisligen förekommer i KRE-9. Krona 2 på frånsidan. Riksskölden har 3 prydnader. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Det råder som synes stor överensstämmelse mellan de bägge beskrivningarna. Kronpunsen för krona 2 användes antagligen flitigt för att gravera präglingsvalsarna. Den utsattes därför för hårt slitage så att den blev allt sämre med tiden. 15 (47)
Grupp B KRE-5 I denna grupp består frånsidans prydnad kl 12 av en vriden kvadrat omgiven av bågar. Riksskölden har tre prydnader. Den tredje prydnaden befinner sig i omskriften mellan DG och SVE. Detta exemplar har vikten 22,29 g. På detta exemplar syns det tydligare att rikssköldens tredje prydnad finns i omskriften mellan DG och SVE. 16 (47)
Detta exemplar har vikten 22,51 g. 17 (47)
Observera skadan på frånsidan krona. Kronpunsen hade börjat gå sönder. I ett senare skede faller nederdelen av kronringen helt bort. Kronan får då vissa likheter med krona 13 på ettöringar från Säter. I Bobergs auktionskatalog från 1927 beskriver T G Appelgren mynten 160 o 161 så här: Dalavapnets krona rättfram sedd, HH fig. 13. Samma missförstånd finner vi i Antellkatalogen där kronan på bild 245 beskrivs som Krona nedtill sluten. Se även KRE-6. Där visas ett mynt där kronringens nederdel helt har försvunnit. Krona nedtill sluten Antellkatalogen bild 245 18 (47)
Mynt 666 saknar bild i Antellkatalogen från 1936, men beskrivs som GVSTA SVE.... CVPREA.... 1 : CRE UTZ, vilket är fel. Så här ser myntet ut: Mynt nr 667 är det enda kreutzermyntet som finns avbildat med både åt- och frånsida i Antellkatalogen från 1936. 19 (47)
Grupp B. KRE-6 Punsen för frånsideskrona 2 har gått sönder så att nedre delen av kronringen har fallit bort. I litteraturen beskrivs denna krona ibland som en egen typ med slät eller sluten botten och ibland som HH 13, vilket således är fel. Detta exemplar har vikten 23,66 g. 20 (47)
Grupp B. KRE-7 Punsen för frånsideskrona 2 har gått sönder så att nedre delen av kronringen har fallit bort. I Antellkatalogen beskrivs frånsideskronan som krona nedtill sluten vilket således är fel. Hallborg o Hartmann beskriver kronan som dalakrona med slät boten Myntet har nr 665 i Antellkatalogen del 3, från 1936. 21 (47)
Grupp B. KRE-8 I denna grupp består frånsidans prydnad kl 12 av en kvadrat som är omgiven av fyra bågar. Kvadraten kan vara vriden som på myntet enligt bilden. Kvadraten kan också vara icke vriden såsom på KRE-13. Detta exemplar har vikten 21,79 g. 22 (47)
Eftersom myntet är ett kantexemplar, är det vanskligt att tyda omskriften på åtsidan, men sannolikt står det GUST ADOLP.... KRE-8 KRE-5 som jämförelse Myntet har tidigare sålts på Classic Numismatik Group CNG 87, Lot: 2003. Estimate $200. Sold for $650. This amount does not include the buyer s fee. SWEDEN. Gustav II Adolf den store (the Great). 1611 1632. CU Kreuzer (36mm, 21.79 g, 12h). Struck for use in Germany. Säter or Nyköping mint. Dated 1632 in Roman numerals. Crowned coat-of-arms / Two arrows crossed in saltire; crown above; denomination across field. Antell 667 (legends); Mortensen 168b. VF, brown surfaces, minor roughness. From the HLT Collection. Ex Christensen 82 (10 December 1982), lot 192. 23 (47)
På detta exemplar framgår tydligt att åtsidans omskrift är GUST.... SVE och frånsidans omskrift är CVPREA. 24 (47)
Grupp B. KRE-9 Detta exemplar har vikten 20,49 g. Myntgalleriets lagerkatalog nr 10 bild 44 25 (47)
Grupp B. KRE-10 26 (47)
Grupp B. KRE-11 I denna grupp består frånsidans prydnad kl 12 av en kvadrat som är omgiven av fyra bågar. Kvadraten kan vara vriden som på myntet enligt bilden. Kvadraten kan också vara icke vriden såsom på KRE-13. Detta exemplar har vikten 21,05 g. 27 (47)
Grupp B. KRE-12 Detta exemplar har vikten 21,08 g. 28 (47)
Grupp B. KRE-13 29 (47)
Grupp B. KRE-14 30 (47)
Grupp B. KRE-15 31 (47)
Grupp B. KRE-16 Myntet är beskrivet av Appelgren i Bobergs auktionskatalog över Cavallisamlingen som nr 164 enligt följande: Dalavapnets krona enligt avbildning 7. GUSTA ADOLP D G SVE GOT VAN REX På ömse sidor om skölden två treflikiga blad (8) MONETA (4) CVPREA (4) M D C X X X I I 1 : CR -- EUTZ Myntet har således krona 4 på frånsidan. Huruvida åtsidans krona är B eller C framgår inte, men eftersom det finns två prydnader på skölden, ligger det nära till hands att gissa att myntet har samma åtsida som KRE-9, dvs det är krona B. 32 (47)
Grupp B. KRE-17 33 (47)
Grupp B. KRE-18 Detta exemplar har vikten 20,89 g. 34 (47)
Att det står GUSTA i åtsidans omskrift råder det nog inget tvivel om. 35 (47)
Grupp B. KRE-19 Myntet är beskrivet av - Hallborg o Hartmann som nr 158. - Appelgren i Bobergs auktionskatalog över Cavallisamlingen som nr 168. Hallborgs o Hartmanns beskrivning av myntet Med GUSTAV i omskriften Värdet på en rad, nemligen i pilarnes sidovinklar. 158. Som 157, men 1 : CR EUTZ 157. GUSTAV : ADOLP : D : G : SVEC : GOT : VAN : REX Riksvapnet i slät sköld utan sidoprydnader MONETA (4) CUPREA (4) M : DC : XXXII (7) Dalavapnets krona med öppen botten. Beskrivningen kan sammanfattas GUSTAV ADOLP DG SVEC GOT VAN REX Riksvapnet i slät sköld utan sidoprydnader MONETA * CUPREA * MDC XXXII 1 : CR EUTZ Dalavapnets krona med öppen botten. 36 (47)
Appelgrens beskrivning av myntet i Bobergs auktionskatalog Dalavapnets krona nedifrån sedd enligt avbildning 7. 168. GUSTAV ADOLP DG SVEC GOT VAN REX Som 165 med utan punkt framför värdesiffran 165. Som 164 men utan blad vid skölden. MONETA (4) CUPREA (4) M D C X X X I I Avbildning 7 (frånsida) 1 : CR EUTZ Appelgrens beskrivning kan sammanfattas GUSTAV ADOLP DG SVEC GOT VAN REX Riksvapnet i slät sköld utan sidoprydnader. MONETA * CUPREA * MDCXXXII 1 : CR EUTZ Frånsidans krona 4. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Det råder som synes stor överensstämmelse mellan de bägge beskrivningarna. Eftersom GUSTAV SVEC utan prydnad på skölden i övrigt endast är känd på KRE-20, ligger det nära till hands att gissa att myntet har åtsidekrona C. 37 (47)
Grupp B. KRE-20 38 (47)
Grupp B. KRE-21 Myntet är beskrivet av Appelgren i Bobergs auktionskatalog över Cavallisamlingen som nr 167 enligt följande: Dalavapnets krona enligt avbildning 7. GVSTA ADOLP D G SVEC GOT VAN REX Inga treflikiga blad på skölden. (2) MONETA (4) CUPREA (4) M D C X X X I I 1 : CR -- EUTZ Myntet har således krona 4 på frånsidan. Huruvida åtsidans krona är B eller C framgår inte, men eftersom skölden saknar prydnader ligger det nära till hands att gissa att myntet har samma åtsidekrona som KRE-17 20, dvs det är krona C. 39 (47)
Grupp B. KRE-22 40 (47)
Grupp C. KRE-23 Myntet är beskrivet av Hallborg o Hartmann som nr 154. Foto saknas 41 (47)
Grupp C. KRE-24 Valörsiffran i frånsidans övre pilvinkel är arabisk etta. Frånsideskrona 4. Detta exemplar har vikten 19,66 g. Detta mynt har samma utförande som ovanstående mynt. Här syns frånsidekronans utformning tydligare. 42 (47)
Grupp C. KRE-25 Myntet är beskrivet av Hallborg o Hartmann som nr 155. Foto saknas. 43 (47)
Grupp C. KRE-26 Valörsiffran i frånsidans övre pilvinkel är arabisk etta. Frånsideskrona 5. Detta exemplar har vikten 20,15 g. 44 (47)
Antellska samlingen nr 671 (enligt katalogen från 1936). 45 (47)
Grupp C. KRE-27 Valörsiffran i frånsidans övre pilvinkel är romersk etta. Något sådant mynt finns inte med i Hallborg/Hartmanns förteckning. Se KRE-26 som har arabisk etta. Detta exemplar har vikten 18,26 g. 46 (47)
47 (47)