APPENDIX BILDKATALOG... 11
|
|
- Helen Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Introduktion och bakgrund Syfte och frågeställning Forskningshistorik Metod Förkortningar och termer MATERIALGENOMGÅNG OCH ANALYS Biskoplig myntning Biskop Sigbert ( ) Biskop Bruno ( ) Biskop Egilbert ( ) Biskop Reginwart ( ) eller biskop Volkmar (motbiskop ) Kunglig myntning Konrad II ( , kejsare 1027) Henrik III ( , kejsare 1046) Okänd myntherre och myntort SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING APPENDIX BILDKATALOG Abstract This paper deals with Viking Age minting in the German town of Minden. 257 coins, believed to have been minted in Minden, have been found in Sweden and Estonia. This paper shows that the coins were issued by both the bishop and the king/emperor and partially at the same time. The coins have been arranged in chronological order based on who issued the coins. The paper also shows that in fact not all of the coins in the study were minted in Minden. Omslagsbild: Ett mynt av typen MM11 (Dbg 728) föreställande en smed. Mynttypen är från biskop Brunos hantverkarserie, och präglades runt
3 1. INLEDNING 1.1. Introduktion och bakgrund I Sverige har knappt en kvarts miljon silvermynt från vikingatiden påträffats, varav nästan är från Tyskland. Fram till år 975 dominerade arabiska mynt importen, därefter var det nästan uteslutande engelska och tyska mynt som fann sin väg hit. Här i Sverige har vi ett betydligt större fyndmaterial än länderna som stod för myntningen. I England och Tyskland var den politiska situationen annorlunda, och kungen, kejsaren eller biskopen hade kontroll över den myntcirkulationen. Endast en mynttyp var i cirkulation på en viss marknad, och när en ny mynttyp började präglas samlades den gamla in och smältes ner. I Norden, däremot, ansågs inte mynten ha något nominellt värde, utan uppskattades i stället för sitt silverinnehåll. Det fanns därför ingen anledning att byta ut dem mot nya, och de var ett bra sätt att bevara sin förmögenhet. Varför man gärna grävde ner sin silverskatt ska inte diskuteras här, i stället kan bara konstateras att vi tack vare detta har ett unikt material att arbeta med här i Sverige! Den tyska myntningen under vikingatiden omfattar mer än olika mynttyper, präglade på över 150 olika orter (Jonsson, muntlig uppgift). En av dessa är Minden, en stad i nuvarande Nordrhein-Westfalen. Staden har troligen sitt ursprung på 200-talet och omnämns första gången år 798, då Karl den store håller hov i Minda. Minden blir biskopssäte år 800 och får tre år senare sin första biskop, Erkanbert, sedermera kanoniserad (Wikipedia, Internet). Biskopen i Minden får år 977 rätt att prägla mynt av kejsar Otto II (Kluge 1991, 102) Syfte och frågeställning Sedan 1990 pågår vid Numismatiska forskningsgruppen på Stockholms universitet ett arbete med att, myntort för myntort, kartlägga den tyska myntpräglingen under vikingatiden. Hittills har 26 uppsatser publicerats. Den här uppsatsens syfte är att bidra till detta arbete och öka förståelsen för den vikingatida tyska myntningen genom att lägga pusselbiten Minden till det stora pusslet. Frågorna som ska försöka besvaras är om de mynttyper som hittills har förts till Minden verkligen är präglade där, vem som i så fall är myntherre och vilken kronologi mynttyperna har (absolut kronologi om det går, annars relativ) Forskningshistorik Fig. 1. Karta över norra Tyskland med vikingatida myntorter. Från Kluge Den tyske numismatikern Hermann Dannenberg gav 1876 ut det omfattande verket Die Deutschen Münzen der Sächsischen und Fränkischen Kaiserzeit (Dannenberg 1876), där han går igenom de tyska mynttyperna och tilldelar varje typ ett nummer. Det verket, tillsammans med tre supplementband av Dannenberg, ligger än i dag till grund för studiet av den vikingatida tyska myntningen. Sedan 1876 har det förstås hänt en hel del, och Dannenbergs arbete har till viss del kommit att revideras allt eftersom nya fynd och analyser har gjorts. En stor del av detta arbete har gjorts av Gert Hatz, som 1974 gav ut Handel und Verkehr zwischen dem Deutschen Reich und Schweden in der späten Wikingerzeit (Hatz 1974). Där gör han en genomgång av de fynd med tyska mynt som gjorts i Sverige dittills. För Mindens del måste också nämnas Ewald Stange, som 1913 publicerade Geld- und Münzgeschichte des Bistums Minden (Stange 1913), och Richard Gaettens artikel Zusammenstellung der Mindener Pfennige des XI. Jahrhunderts från 1956 (Gaettens 1956). Dessa två gjorde en fördjupad genomgång av vikingatida mynt från Minden, men med cirka 50 och 100 år på nacken hade de förstås inte tillgång till samma material som finns i dag. Av senare datum är den tyska numismatikern Peter Ilisch artikel Die Anfänge der Münzprägung in Minden (Ilisch 1977), där han, till 1000-årsjubileet av Mindens myntningsrätt 1977, går igenom mynttyper från Minden. Även Walter Hävernicks Die Münzen und Medaillen von Köln från 1935 (Hävernick 1935) är av betydelse, då en del av mynttyperna från Minden är så kallade Kölnefterpräglingar. 2
4 1.4. Metod Alla svenska mynt hittade före 1974 innehållande tyska mynt finns översiktligt publicerade i Hatz verk (Hatz 1974), fynden därefter finns i Nordisk Numismatisk Årsskrift och opublicerade listor. Dessutom finns Corpus Nummorum Sæeculorum, ett projekt som startade 1948, som går igenom och publicerar vikingatida fynd i Sverige. Hittills har åtta band utkommit. Estländska fynd före 1994 finns publicerade i Die Funde westeuropäischer Münzen des 10. bis 12. Jahrhunderts in Estland av Arkadi Molvögin (Molvögin 1994). Första steget blev att gå igenom ovanstående källor och föra in alla mynt från Minden i en databas för att få en överblick över materialet. De myntskatter som har hittats i Sverige och andra länder har en t.p.q. (terminus post quem), alltså en tidigaste möjliga tidpunkt en skatt kan ha begravts. Genom att studera när en mynttyp dyker upp i skattfynden blir det möjligt att, åtminstone i teorin, avgöra när och i vilken omfattning typen präglades. Ju fler mynt som hittas, desto säkrare blir dateringen. Andra ledtrådar till en kronologi kan man få genom att studera myntens utseende och stil. Mynttyper som liknar varandra bör följa på varandra i tid. Att läsa inskriften på mynten borde ju kunna ge en ledtråd till vem som är myntherre, men det var inte vanligt att folk på vikingatiden kunde läsa och skriva. Det spelade således ingen större roll vad som stod på mynten, det var motiven som folk kände igen. Detta fick till följd att inskriften kunde bli lite godtycklig och inte alls behöver visa vem som regerade när myntet präglades. Stavningen var det lite si och så med, bokstäverna kunde vara omkastade, upp-och-ned eller spegelvända, eller helt enkelt slumpmässiga. Bokstäver som såg någorlunda lika ut förväxlades ofta, till exempel N, H och II. Möjligen kan bokstavskombinationerna också stå för förkortningar som vi inte vet någonting om idag. Det var inte heller ovanligt att man präglade mynt i tidigare regenters namn, eller fortsatte att prägla en viss mynttyp trots att en ny regent tagit över. Dessutom kunde biskopar på sina egna mynt låta prägla kungens eller kejsarens namn, då det ju var av denne de faktiskt erhållit rätten att prägla mynt. För att avgöra vem som präglade en viss mynttyp får man i stället jämföra regentlängder med typens t.p.q. Motiven på mynten kan också ge ledtrådar till myntherrens identitet. På kungens/kejsarens mynt avbildades oftast regenten med en krona. Porträtten går tyvärr inte att använda för identifikation, vid den här tiden var de bara genrebilder, men kronan var exklusiv för kungen/kejsaren. På biskoparnas mynt varierade motivet mer, förutom porträtt till exempel växter, hantverkare och byggnader Förkortningar och termer Dbg Det nummer som Hermann Dannenberg har givit en mynttyp. Frånsida (Frs) Den sida av ett mynt som inte är åtsida. Häv Det nummer som Walter Hävernick har givit en mynttyp. T.p.q. Terminus post quem, det tidigast möjliga datum en skatt kan ha grävts ner. Åtsida (Åts) Den sida av ett mynt som anger myntherrens namn eller bild. [ ] Bokstav som i inskriftsbeskrivningar står inom klammer ska läsas spegelvända. 2. Materialgenomgång och analys Studien avser 257 mynt funna i Sverige och Estland, varav 222 har gått att typbestämma. Mynttyperna kan översiktligt delas in i tre huvudgrupper. Den första huvudgruppen är de så kallade Kölnefterpräglingarna. Under vikingatiden var Köln den största myntorten i Niederrhein-Westfalen, och det var vanligt att myntherrarna på närliggande orter i början av talet kopierade designen på mynten därifrån, så även i Minden. Därefter följer den andra huvudgruppen, som är vad som skulle kunna beskrivas som en serie med religiösa förtecken, där motiven är en kyrkobyggnad och hantverkare, som Gaettens tolkar som bland annat ljusstöpare och klockmakare (Gaettens 1956, 463ff). Den tredje huvudgruppen är mynttyper med ett porträtt på, vilka präglades av både kungen/kejsaren och biskopen. Det är den största vad avser antalet mynt, men den minsta vad gäller antalet typer. Fig. 2. Utbredningen av mynt från Minden funna i Sverige. MINDEN Antal
5 2.1. Biskoplig myntning Biskop Sigbert ( ) Fig. 3. Fig. 4. Fig. 5. MM1 MM2 MM3 Fig. 6. Fig. 7. MM4 MM5 MM MM MM MM MM MM1: MM2: MM3: MM4: MM5: Åtsida: Runt ett kors med en kula i varje vinkel inskriften +ODDO+ IIIID. Frånsida: S / OLONII / A (Sancta Colonia Agrippa), med ett litet kors inuti det nedersta A:et. Åts: Som MM1. Frs: Som MM1, dessutom med ett treflikigt blad på vardera sidan av A:et. Åts: Runt ett kors med en kula i varje vinkel inskriften +MINDA+III. Frs: Som MM2. Åts: Runt ett kors med en kula i varje vinkel inskriften +SIGIPTVSEPS (Sigibertus Episcopus). Frs: Texten M / INDA / CIV (Minda Civitatis). Åts: Kors med kula med ring runt i ena diagonalen och treflikiga blad i andra diagonalen. Inskriften +CNOVVDVSIH eller +CNOVVDVSMP (Conradus Imperator). Frs: En kyrka med en sjubladig växt (Mindenstjälk). Inskriften +VONCNPEHRT. Köln var den stora myntorten i Niederrhein-Westfalen under vikingatiden, och efterpräglingar av Otto III:s ( , kejsare 996) mynt därifrån under var vanliga i början av 1000-talet. Trots att biskoparna i Minden fick myntningsrätt redan 977 verkar det som om man inte har utnyttjat denna rätt förrän under biskop Sigbert ( ). Mindens Kölnefterpräglingar kan härledas till staden genom tre mynt av typen MM3 (Dbg 725, Häv 103) och stiljämförelser med dessa. Dateringen är dock något osäker, då påfallande många skattfynd med Mindenmynt har en t.p.q. på Detta gör det svårt att kunna få fram en absolut kronologi. Peter Ilisch har delat in Kölnefterpräglingarna i åtta faser (A-H) genom att jämföra stamparna (Ilisch 1977, 38ff). Hans slutsatser att mynttyperna präglades under större delen av 1000-talet stämmer dock inte. Dels har vissa av de skattfynd där mynten ingår fått en reviderad t.p.q., och dels gjordes ett fynd i Sanda i Dalarna samma år som Ilisch artikel publicerades, vilket tidigarelägger myntningen av typen MM3 med ett halvsekel. Att just mynttyperna MM1 MM3 kan föras till Minden beror på de så kallade bitecknen och typen MM3 med inskriften MINDA. På båda sidorna av A:et på frånsidan på MM3 finns treflikiga blad, och inuti A:et finns ett litet kors. Bladen och korset återfinns även på MM2, medan MM1 saknar bladen. Varianter med ett treflikigt blad till höger om S och en kula till vänster finns också. Möjligen kan typerna MM1 MM3 vara ännu äldre och har i så fall präglats av Sigberts företrädare, biskop Dietrich II ( ). Typen MM4 är intressant eftersom det är den första i Minden där en biskop låter sätta sitt namn på mynten, vilket visar på att han hade god kontroll över den politiska situationen i staden. Biskop Sigbert var en aktiv biskop, bl. a. var det under hans ämbetsperiod som byggnationen av Mariakyrkan i Minden påbörjades (Wikipedia, Internet). Att Sigbert då låter sätta sitt namn på mynten är inte förvånande. Inte heller är det förvånande att Sigbert även frångår Kölnefterpräglingarna, och i stället inleder den andra huvudgruppen, typer med religiösa motiv. På MM5 låter han avbilda vad som ser ut vara den nya kyrkan. Inuti kyrkan syns en växt, kallad Mindenstjälk (Minzenstengel). Att mynttypen präglats i Minden visas återigen av de treflikiga bladen, den här gången diagonalt ställda i korsvinklarna på åtsidan. Inskriften +CNOVVDVSMP (Conradus Imperator) visar att mynttypen inte kan ha börjat präglas före 1027, då Konrad II kröntes till kejsare. 4
6 Slutdelen av frånsidans inskrift, PHERT, tolkas av Gaettens som andra stavelsen i Sigberts namn (Gaettens 1965, 465), medan Stange vill ha inskriften till (M)ONC(E)NPER(C)H, alltså Minzenberg, ett annat namn på Minden (Stange 1913, 32). Båda är möjliga, men med tanke på MM6 förefaller Gaettens tolkning som den mest rimliga Biskop Bruno ( ) MM MM MM a MM MM MM MM MM6: Åts: Som MM5. Frs: Som MM5, men med en kula på varje sida av kyrkan. Inskriften C\[ P]NV[P]HOMDPS. MM7: Åts: En sittande fiskare vänd åt höger. Inskriften ----IIOЯ---. Frs: Som MM6, men med treuddar i stället för kulorna. Inskriften +VIION----TST. MM8: Åts: En sittande hantverkare vänd åt höger. Inskriften +[S]ID[E]VHRTDAOM. Frs: En biskopskräkla med klocka i klockhus på varje sida. Inskriften +RVS[B]HOVЯ[E]M[P]S[D] eller +[C]MO[E]PAIDN. MM9: Åts: Som MM8 frånsida. Inskriften +PVSCMOVЯ[E]M[P]S[D]. Frs: En man som hoppar över en pärlkrans. I varje hand har han ett rep med en tyngd. Inskriften +[P]MO[P]DVPHPS MM10: Åts: Som MM8. Inskriften IN[D]ЯVH Frs: Runt ett kors med en kula i varje vinkel inskriften +MINTEONA MM11: Åts: En sittande hantverkare vänd åt vänster. Inskriften INOEVЯIVCMOX. Frs: Som MM10. MM12: Åts: Ett skäggprytt ansikte med tonsur. Inskriften +HENRICVSREX. Frs: Som MM10. Biskop Bruno fortsatte myntningen där hans företrädare Sigbert slutade. Typen MM6 är snarlik MM5, men med två skillnader. Dels fick kyrkan en kula på varje sida i stället för treflikiga blad, och dels ändrades inskriften på frånsidan. I stället för Sigberts namn kan man nu med svårighet läsa Brunos namn. Enligt Gaettens kan man, om man byter ut några bokstäver och byter plats på dem, utläsa den nye biskopens namn (Gaettens 1965, 466). PS på slutet står för Episcopus. Oavsett om det stämmer eller inte kan man genom t.p.q. på flera skattfynd slå fast att Bruno är myntherren. 5
7 Med typen MM7 inleder Bruno något man skulle kunna kalla en hantverkarserie. Frånsidan är snarlik den på MM6, förutom att inskriften är obegriplig. På åtsidan syns en fiskare som har fått en fisk på kroken, vilket är en gammal och lämplig kristen symbol. Flera av Jesus lärljungar var ju fiskare. På typen MM8 är fiskaren på åtsidan utbytt mot en i det närmaste identisk figur, men i stället för en fisk hänger det vad som har tolkats som två klockor från spöet (Gaettens 1956, 463). En alternativ tolkning är att det rör sig om en ljusstöpare. Frånsidan har fått ett helt nytt motiv, en biskopskräkla omgiven av två klockhus. Återigen är frånsidans inskrift otydbar. Stange leker med tanken att åtsidans inskrift skulle kunna tydas som biskop Sigwart ( ), men konstaterar att det motsägs av typens t.p.q. (Stange 1913, 29f). MM9 har ena sidan gemensam med MM8, men den andra har en svårtolkad bild av en hoppande man. I händerna håller han vad som ser ut att vara rep med någon form av tyngder på. Typerna MM7 MM9 var av en liten myntning, bara elva mynt totalt har hittats i Sverige och Estland. Med MM10 inleddes en lite intensivare myntning. Tillsammans med MM7, som ju har kyrkan med Mindenstjälken på frånsidan, knyter MM10 hela hantverkarserien till Minden. MM10:s frånsida har inskriften +MINTEONA, vilket står för Minden. Troligen har han tagit över den inskriften från kejsar Konrad II (se vidare under Konrad II, kapitel 2.2.1). Åtsidan är lik MM8, med otydlig inskrift. Även MM11 var av en något större prägling. Frånsidan har samma +MINTEONA-inskrift som MM10, men klockspelaren/ljusstöparen har vänt sig åt vänster och blivit vad som ser ut som en smed, som böjer sig över ett städ med en hammare i handen. Biskop Bruno avslutar sin ämbetsperiod med att prägla ett stort antal mynt av typen MM12, med ett ansikte på åtsidan, och påbörjar därmed den tredje huvudgruppen i materialet. Typen är i sig den enskilt största bland Mindentyperna, om man dessutom tar i beaktanden att den är i stort sett identisk med Henrik III:s ( , kejsare 1046) mynttyp MM20 (15 exemplar), blir den än mer dominerande i materialet. Det enda som skiljer är en liten, men nog så viktig, detalj. Huvudet på Brunos mynt har en tonsur, medan Henrik III:s huvud har en krona (se vidare under Henrik III, kapitel ). Porträttet med tonsuren skulle kunna vara menat att föreställa biskopen själv, men under den här tiden avbildades oftast biskoparna med kräkla, mitra eller ämbetsdräkt, så det är troligare att det är ett helgon som avbildas Biskop Egilbert ( ) MM MM MM MM13: Åts: Två män vända mot varandra med ett E emellan. Inskriften +CVSHEN----. Frs: Som MM10, men med inskriften +MINTEONRA och varianter. MM14: Åts: Runt ett kors med treflikiga blad i ena korsvinkeldiagonalen och ringomgärdade kulor i den andra inskriften +CNOVDRV Frs: En man till vänster, med huvudet i inskriften, och till höger en orm med ett runt föremål i gapet. Inskriften +-MTCIEOA MM15: Åts: Inskriften / PE -- /. Frs: Ett kors med en kula i varje vinkel. Inskriften -MINDA spegelvänt. Egilbert var troligen den siste store biskoplige myntherren i Minden under vikingatiden. Omfattningen av myntningen var antagligen större än vad man kan se av materialet, då importen av silvermynt under perioden minskade markant som en följd av myntens allt lägre silverinnehåll (Kenneth Jonsson, muntlig uppgift). Ändå har det hittats tio mynt av typen MM13. Motivet på åtsidan knyter an till biskop Brunos hantverkarserie. De två männen tolkas av Gaettens som en skrothandlare och en smed som samtalar med varandra, där skrothandlaren håller upp en bit järn (Gaettens 1956, 473f). Med en tidigaste t.p.q. på 1051 kan det tyckas märkligt att föra MM13 till biskop Egilbert, som ju inte tillträdde förrän Men t.p.q. kan i vissa fall vara lite missvisande, och E:et mellan männen skulle kunna stå för Egilbert. Dessutom visar majoriteten av fyndens t.p.q. att tyngdpunkten för myntningen ligger en bra bit in i på 1060-talet. Trots förekomsten av Konrad II på inskriften på MM14 (+CNOVDRV-----) förs typen till biskop Egilbert. Anledningen är förstås t.p.q., och åtsidan får snarare ses som ett försök att kopiera MM5 och MM6. Motivet på MM14 är egenartat, men knyter på ett sätt ändå an till biskop Brunos hantverkarserie i det att det har ett religiöst 6
8 motiv. Gattens menar att mannen ser ut som om han vill fly från ormen (Gaettens 1956, 464), och tolkar det runda föremålet i ormens gap som ett äpple (eller möjligen ett ägg). I så fall är det inte svårt att tänka sig att mannen är Adam som tar emot kunskapens äpple av ormen i paradiset. MM15 har inte hittats i Sverige, men finns i ett exemplar på muséet i Bielefeld. Trots avsaknad av t.p.q. bör typen föras till biskop Egilbert. Att det inte har hittats något exemplar i Sverige kan förklaras med att myntningen troligen var liten i kombination med ovan nämnda nedgång i importen. Dessutom har typen samma åtsida som MM22, som har sin tyngdpunkt på 1060-talet (se vidare Okänd myntherre och myntort, kapitel 2.3) Biskop Reginwart ( ) eller biskop Volkmar (motbiskop ) Då investiturstriden rasade som värst under decennierna i slutet av 1000-talet hade Minden två biskopar, en utsedd av påven och en utsedd av kungen/kejsaren och hans motpåve. Vilken av dem, om ens någon, som kontrollerade myntningen är inte känt, men med tanke på att Minden ligger långt norrut i Tyskland, och därmed långt från Rom, är det troligt att det i så fall var motbiskopen Volkmar. Att döma av det låga antalet fynd verkar myntningen ha minskat till ett minimum under perioden för investiturstriden. MM MM MM16: Åts: Ett kors med treflikiga blad i ena korsvinkeldiagonalen och treflikiga blad med halvmånar av pärlor i den andra. Inskriften +CVS Frs: En kyrka med välvt tak och en kula på varje sida. Inuti kyrkan en fyrudd, ovanför den bokstäverna AII. Inskriften ---RHC MM17: Åts: Ett kors med treflikiga blad i ena korsvinkeldiagonalen och treflikiga blad med halvmånar i den andra. Inskriften oläslig. Frs: En kyrka med två tak prydda med varsitt kors. Inuti kyrkan en tvåbladig växt med en kula till höger, en till vänster och en ovanför växten. Till vänster om kyrkan bokstäverna MVA. I fyndlistorna finns fem fynd som har listats under Minden som jfr Dbg Två av dem finns i fyndet från Mannegårde i Lye socken på Gotland. De skiljer sig dock tillräckligt mycket från Dbg 1841 för att här få en egen typ, MM16. Grunddesignen på frånsidan med en kyrka med en kula på vardera sidan är densamma, men innehållet i kyrkan skiljer sig åt. Även på åtsidan finns en skillnad, på Dbg 1841 har ena korsvinkeln treuddar medan MM16 har treflikiga blad med halvmånar (fig. 18 och 27). MM17 har samma åtsida som MM16, vilket länkar samman typerna. Med endast ett halvt mynt av MM17 funnet är det dock svårt att dra några slutsatser om typernas relativa kronologi. Båda typerna påminner om MM5 MM7, men det är stilmässigt uppenbart att de inte följer på varandra i tid, vilket också bekräftas av t.p.q. Mynttyperna skulle kunna tolkas som ett försök av biskop Volkmar (eller biskop Reginwart) att knyta an till den lokala myntningstraditionen och visa på sin egen legimitet i investiturstridens spår Kunglig myntning Konrad II ( , kejsare 1027) MM MM18: Åts: Ett krönt, skäggigt huvud vänt åt vänster. Inskriften +ADVPEAOИ. Frs: Runt ett kors med en kula i varje vinkel inskriften +MINTEONA. 7
9 Mindenbiskoparnas rätt från 977 att prägla mynt bekräftades flera gånger under 1000-talet, av både Henrik II och Henrik III, men inte Konrad II (Kluge 1991, 102ff). Efter biskop Sigberts död 1036 verkar det i stället som om kejsaren själv passat på att låta börja prägla mynt i Minden, parallellt med biskop Brunos prägling. Möjligen tyckte han att Sigbert varit en alltför stark lokal kraft och ville göra en markering mot den nye biskopen. Myntningen av MM18 blev dock inte särskilt omfattande, då Konrad avled bara två år senare. Men tillsammans med MM12 och MM19 MM20 utgör MM18 den tredje huvudgruppen av mynttyper från Minden, mynt med porträtt. Inskriften på frånsidan är intressant, då det är första gången som stadens namn skrivs som Minteona på en mynttyp. Inskriften skulle komma att leva kvar länge, både på kungliga mynt och biskopliga. Efter Konrads död lät biskop Bruno prägla typerna MM10 MM12 med samma inskrift. Peter Ilisch har på de kungliga Minteonamyntens åtsida hittat stampkopplingar till Dortmund (Ilisch 1977, 56) och ställer upp tre teser: 1) Minteona betyder inte alls Minden, utan är i stället en förvanskning av DRVOTMONA, det vill säga Dortmund. Mynttyperna är präglade i Dortmund och fyller luckan mellan Konrad II och Henrik III:s tid som kejsare. Typerna hör inte alls till Minden. 2) Mynttyperna är avsedda för och använda i Minden, men inte präglade där utan i Dortmund. 3) Det fanns två myntverk i Minden, ett biskopligt och ett kungligt. De kungliga myntstamparna användes först i Dortmund och togs sedan med till Minden, där de användes på nytt. Att det är den sistnämnda tesen som är korrekt, och att Minteona verkligen står för Minden, visas av de mynt som präglades av biskop Bruno. Hans hantverkarserie avslutas med två typer med Minteonainskrift, MM10 och MM11, vilka knyter hela Minteonagruppen till Minden. Dessutom visar Ilisch själv i en senare publicering på stampkopplingar mellan Dortmund och Duisburg (Ilisch 1991), vilket antyder att ett utbyte av stampar mellan närliggande orter var vanligare än man tidigare har trott Henrik III ( , kejsare 1046) MM MM20 727v MM ???? - MM19: Åts: Ett krönt, skäggigt huvud vänt åt vänster. Inskriften +HEINRICVSREX. Frs: Runt ett kors med en kula i varje vinkel inskriften +MINTEONA. MM20: Åts: Ett krönt, skäggigt huvud sett framifrån. Inskriften +HEINRICVSREX. Frs: Som MM18. MM21: Åts: Ett krönt, skäggigt huvud vänt åt vänster. Inskriften +HEINRICVSIMP. Frs: Som MM18. Henrik III bekräftade Mindenbiskoparnas rätt att prägla mynt redan under sitt första regeringsår (Kluge 1991, 103), men fortsatte ändå myntningen i staden parallellt med biskop Bruno. Präglingen av MM19 var dessutom ganska intensiv. Inskriften på MM20 tyder på att Henrik ännu inte hade krönts till kejsare när den typen började präglas, vilket gör att präglingen av MM19 bör ha avslutats innan MM20 är i det närmaste identisk med biskop Brunos MM12, frånsett en viktig detalj: kronan. Det är den som gör att det med säkerhet går att slå fast att det fanns två myntverk i Minden, ett biskopligt och ett kungligt. Enligt Gaettens ska det finnas ett mynt av typen MM21 i Stockholm (Gaettens 1956, 476), men detta har inte gått att belägga i fyndlistor. Det enda som skiljer MM21 från MM19 är inskriften, som har ändrats till +HEINRICVSIMP (Heinricus Imperator). Då ingen uppgift om t.p.q. finns går det bara att säga att MM21 måste ha börjat präglas någon gång efter Det är inte omöjligt att MM21 fortsatte präglas under Henrik IV:s ( , kejsare 1084) regeringstid. 8
10 2.3. Okänd myntherre och myntort Följande mynttyper har i fyndlistor, både publicerade och opublicerade, förts till Minden. Det kan dock inte bevisas att de hör dit. MM MM23-26 Utan nr MM ???????? 2 MM ???????? - MM22: Åts: Inskriften / PE -- /. Frs: Ett kors med en kula i tre av vinklarna och en hake i den fjärde. MM23: Åts: En kyrka i vars gavelspets ett liggande S. Inuti kyrkan en hand som håller en käpp. På kyrkans väggar eller pelare tre små ringar. Inskriften +AERCONOENIV Frs: Ett kors med en kulor i vinklarna. Inskriften -----VAOSM. MM24: Åts: En tavla flankerad av ett E. Möjligen kan det vara toppen av en kräkla på tavlan. Inskriften ---NT Frs: Ett kors med en kula i varje vinkel. Inskrift oläslig. MM25: Åts: Runt ett kors med treflikiga blad i ena korsvinkeldiagonalen och treuddar i den andra inskriften +[D] NRS. Frs: En kyrka med en kula på varje sida, och bokstäverna CEOV inuti. Inskriften -CVNOC Varken Gaettens eller Stange har något Petrusmynt med i sina genomgångar över Mindenmynt (Gaettens 1956 och Stange 1913), och vid en första anblick är det lätt att se varför. Stilen på typen påminner inte om någonting annat som har präglats i Minden. Ilisch hävdar emellertid att mynttypen, som finns i flera varianter, kan föras till Minden genom det exemplar av MM15 som finns på muséet i Bielefeld (Ilisch 1977, 43ff). Men frånsidorna är markant olika, både vad gäller bitecknen och inskrift (som ju saknas på MM22), så kopplingen är alldeles för osäker för att det ska gå att slå fast att MM22 är från Minden. MM23 har en präglingsperiod som gör att typen teoretiskt teoretiskt kunna få plats bland Mindenmyntningarna under biskop Egilbert. Men stilen är alldeles för olik allt annat från staden för att det ska stämma. Gaettens tolkar käppen som handen håller som en gravstickel (Gaettens 1956, 470), vilket i och för sig skulle kunna passa in på hantverkarserien, men de sex ringarna på kyrkan finns inte på någon annat typ. En kyrkobyggnad i sig är ett inte ovanligt motiv i övriga Tyskland, vilket gör att det troliga är att MM23 har präglats någon annanstans. På MM24 kan man möjligen se en koppling till MM13, i det att åtsidan har ett E och vad som skulle kunna vara två män vända mot varandra. Fragmenten av inskriften skulle kunna tolkas som +MINTEONA (Hatz 1960, 458f, fig 7). Men typen hör stilmässigt inte ihop med någon annan Mindentyp. Detta bekräftas av t.p.q. på 1026 (Myrände, Atlingbo socken, Gotland), vilket är alldeles för tidigt för att man ska kunna koppla ihop MM24 med MM13 eller någon av Minteonapräglingarna. De fem fynd av typen MM16 som har hittats i Sverige och Estland beskrevs som jfr Dgb Som tidigare diskuterats är typerna dock olika och MM25 (Dbg 1841) tas endast med här som referens (se vidare MM16, biskop Reginwart eller biskop Volkmar, kapitel 2.1.4). 9
11 3. Sammanfattning Biskoparna i Minden fick rätt att prägla mynt år 977 (Kluge 1991, 102), en rätt som biskop Sigbert började att utnyttja någon gång under 1020-talet. De första mynten som präglades var Kölnefterpräglingar, därefter följde ett flertal typer med mer varierade motiv. Under biskop Bruno präglades ett flertal olika typer med ett gemensamt tema, den så kallade hantverkarserien, där motiven visar personer som alla utövar något slags hantverk. Under slutet av 1030-talet började även kejsar Konrad II att prägla mynt i Minden. Konrads mynt hade inskriften MINTEONA, en prägling som fortsatte under Henrik III. Även biskop Bruno lät prägla mynt med samma inskrift. Ilisch har visat att det finns stampkopplingar mellan Minden och Dortmund när det gäller de kungliga Minteonamynten, och ställer upp tre teser, där en av dem är att det har funnits både ett biskopligt och ett kungligt myntverk i Minden. (Ilisch 1977, 56). Den här uppsatsen har visat att det finns motivmässiga kopplingar hela vägen mellan Sigisbertusmyntet MM4 och biskop Brunos Minteonapräglingar MM10 MM12, vilket gör att man kan slå fast att det verkligen har funnit två myntverk i Minden. Under perioden sjönk importen av mynt till Norden kraftigt på grund av minskad silverhalt, samtidigt som präglingen i Minden avtog. Under de sista decennierna präglades få mynt av få typer i staden. 4. Källförteckning Skriftliga källor: Corpus Nummorum Saecolorum, IX XI qui in Suecia reperti sunt. Stockholm Dannenberg, Hermann, Die Deutschen Münzen der Sächsichen und Fränkischen Kaiserzeit Berlin. Gaettens, Richard, Zusammenstellung der Mindener Pfennige des XI. Jahrhunderts. Blätter für Münzfreunde und Münzforschung, heft 2. Heidelberg. Hatz, Gert, Deutsche Münzen des 11. Jahrhundert. Hamburger Beiträge zur Numismatik. Hamburg. Hatz, Gert, Handel und Verkehr zwischen dem Deutschen Reich und Schweden in der späten Wikingerzeit. Lund. Ilisch, Peter, Die Anfänge der Münzprägung in Minden. Zwischen Dom und Rathaus. Beiträge zur Kunstund Kulturgeschichte der Stadt Minden. Sonderdruck. Minden. Ilisch, Peter, Zur Münzgeschichte Duisburgs und Mindens im 11. Jahrhundert. Berliner Numischmatische Forschungen 5. Berlin. Kluge, Bernd, Die Salier. Deutsche Münzgeschichte von der späten Karolingerzeit bis zum Ende der Salier. Sigmaringen. Molvögin, Arkadi, Die Funde westeuropäischer Münzen des 10. Bis 12. Jahrhunderts in Estland. Numismatische Studien 10. Hamburg. Nordisk Numismatisk Årsskrift. Köpenhamn Stange, Ewald, Geld- und Münzgeschichte des Bistums Minden. Berlin. Muntliga källor: Jonsson, Kenneth. Professor vid Numismatiska Forskningsgruppen. Stockholms universitet. Övriga källor: Wikipedia, den fria encyklopedien. Internet. 10
12 APPENDIX BILDKATALOG Biskoplig myntning Biskop Sigbert ( ) MM MM MM MM MM Biskop Bruno ( ) MM MM MM a
13 MM MM MM MM Biskop Egilbert ( ) MM MM MM Biskop Reginwart ( ) eller biskop Volkmar (motbiskop ) MM MM
14 Kunglig myntning Konrad II ( , kejsare 1027) MM Henrik III ( , kejsare 1046) MM MM20 727v MM ???? - Okänd myntherre och myntort MM MM23-26 Utan nr MM ???????? 2 MM ???????? - 13
15
Den vikingatida myntningen i Thuin
Den vikingatida myntningen i Thuin Uppsats (II) i Arkeologi Stockholms Universitet VT 2015 Thomas Strand Handledare: Kenneth Jonsson 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1 Inledning och bakgrund. 3
Ärkebiskopar och Penningar - Den vikingatida myntningen i Trier
Ärkebiskopar och Penningar - Den vikingatida myntningen i Trier B-uppsats i Arkeologi Vt -97 Stockholms universitet Johan Landgren Handledare: Kenneth Jonsson Abstract The aim of this essay is to create
Vikingatida myntning i Visé
Vikingatida myntning i Visé Uppsats (II) i arkeologi Stockholm Universitet Vårterminen 2014 Zinia Islam Handledare: Kenneth Jonsson Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1. Inledning... 2 1.2. Syfte...
MYNTPRÄGLING I 1000-TALETS ANDERNACH OCH OBERLOTHRINGEN
MYNTPRÄGLING I 1000-TALETS ANDERNACH OCH OBERLOTHRINGEN -En kronologisk studie av myntningen i Andernach under hertig Dietrich I:s regering samt myntningen på de oberlothringska myntorterna Ayl, Boppard,
Uppsats i Arkeologi II Av Ashti Jangi Vårterminen 2014 Stockholm Universitet Handledare Kenneth Jonsson
En studie av mynt som präglats i Basel och funna i Sverige Uppsats i Arkeologi II Av Ashti Jangi Vårterminen 2014 Stockholm Universitet Handledare Kenneth Jonsson ABSTRACT... 1 INLEDNING... 2 HISTORISK
Vikingatida tyska mynt från Fritzlar, Fulda och Hersfeld funna i Sverige
Fritzlar Fulda Hersfeld Vikingatida tyska mynt från Fritzlar, Fulda och Hersfeld funna i Sverige Uppsats (II) i arkeologi Stockholms universitet Vt 2016 Av Bengt Gunnar Herrström Handledare: Kenneth Jonsson
Från ordning till kaos Den biskopliga myntningen i Lüttich ca
Från ordning till kaos Den biskopliga myntningen i Lüttich ca 990-1120 Kandidat-uppsats i arkeologi med numismatisk inriktning Stockholms universitet VT-2009 Av: Eeva Salmi Handledare: Frédéric Elfver
Mynten från Goslar. Den kungliga myntningen i Goslar under vikingatiden
Mynten från Goslar Den kungliga myntningen i Goslar under vikingatiden Kandidatuppsats i Arkeologi Av: Marcus Frid Institutionen för arkeologi och antikens kultur Höstterminen 2017 Stockholms universitet
Bild på framsidan: Avbildning av mynt präglat för Knut VI, Lund, Hbg 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 1 FRÅGESTÄLLNING... 1 FÖRTECKNING ÖVER DE DANSKA KUNGARNA 1146-1241... 1 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR... 1 KÄLLKRITIK... 2 DEFINITIONER... 2 SKÅNELAND... 2 POLITIKEN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. II Bakgrund... 7 Historik... 7 Forskningshistorik... 8
INNEHÅLLSFÖRTECKNING I Inledning... 3 Frågeställningar och syfte... 3 Materialavgränsning... 3 Begreppsdefinitioner... 4 Teoretisk och metodisk bakgrund... 5 II Bakgrund... 7 Historik... 7 Forskningshistorik...
myntstudier Mynttidskriften på Internet
ju ha känt till att mynten låg kvar i det nedbrunna huset och var i huset som de förvarades. Eftersom mynten ändå fick ligga kvar måste det ha berott på att ägaren dog i branden. Att ägaren inte ville
E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden
E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade
Årsskrift för Sigtunaforskning In honorem Sten Tesch. English Summaries
situne dei Årsskrift för Sigtunaforskning 2010 In honorem Sten Tesch English Summaries Redaktion: Rune Edberg och Anders Wikström Engelsk översättning och språkgranskning: Christina Reid Utgiven av Sigtuna
Norragården 18:3 Särskild undersökning 1999 av fyndplats för vikingatida depåfynd
Norragården 18:3 Särskild undersökning 1999 av fyndplats för vikingatida depåfynd Mörrums sn, Karlshamns kommun Blekinge museum rapport 2014:24 Thomas Persson Innehåll Bakgrund... 2 Topografiska förhållanden
1a b. Två av Knut Erikssons många svealändska mynttyper från cirka 1180.
MYNTNINGSPOLITIK i det medeltida Sverige Av Roger Svensson I det medeltida Sverige (cirka 1150 1520) präglades liknande mynttyper som nere på kontinenten i nämnd ordning: brakteater, tvåsidiga penningar,
KUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt
KUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt Fyndet skedde i samband med planering på bastionen Nedre Platts krön, beläget invid och västnordväst om tornet Fars Hatt. Här
SAMLING KÄLLÅ. Auktion 1 MYNTAUKTIONER. LÖRDAGEN 12 SEPTEMBER 2009 Avdelning 2
MYNTAUKTIONER I SVERIGE AB SAMLING KÄLLÅ Auktion 1 LÖRDAGEN 12 SEPTEMBER 2009 Avdelning 2 Banérgatan 17 115 22 STOCKHOLM e-mail: info@myntauktioner.se Tel: 070-999 06 09 1 MYNTAUKTIONER i Sverige AB Auktion
Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör
NAVERSTAD 103 A. NAVERSTADS KYRKA KMK* Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör Vid renovering av Naverstads kyrka år 1693
Särtryck ur: Årsbok 2014 KVHAA Stockholm 2014 (isbn 978-91-7402-428-9, issn 0083-6796) BRITA MALMER
Särtryck ur: Årsbok 2014 KVHAA Stockholm 2014 (isbn 978-91-7402-428-9, issn 0083-6796) BRITA MALMER Brita Malmer gick hastigt bort den 8 maj 2013, bara några veckor innan hon skulle fylla 88 år. Hon föddes
Rapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum
Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och
ENGELSMÄN & FRANSOSER
ENGELSMÄN & FRANSOSER En studie av högmedeltida engelska, skotska, irländska, flandriska och franska mynt i svenska fynd B-uppsats i arkeologi Stockholms Universitet Institutionen för arkeologi och antikens
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Omslagsbilden visar frånsidan för Hz III:6 och III:7 (Dbg 1167).
Abstract This essay deals with an extremely common German coin group from the Viking-Age called OttoAdelheid- Pfennige (OAP). When and where they were struck has been debated since the late 19 th century.
Mynten på ön. En studie av de mynt från 1150-1699 som hittats i lösfynd och hopade fynd på Gotland
Mynten på ön En studie av de mynt från 1150-1699 som hittats i lösfynd och hopade fynd på Gotland Masteruppsats i arkeologi med numismatisk inriktning Stockholms universitet VT 2014 Susanne Fridh Handledare
Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:
VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,
TYSKA MYNT FRÅN HANSAN
TYSKA MYNT FRÅN HANSAN LÖSFYND OCH HOPADE FYND I SVERIGE Uppsats i Arkeologi II VT 2008 Stockholms universitet Av: Kerstin Odebäck Handledare: Kenneth Jonsson Innehållsförteckning 1 1. Inledning 2 Syfte
B-uppsats i Arkeologi VT 2011 Av: Fredrik Wennberg Handledare: Kenneth Jonsson Stockholms universitet
Hanseatiska mynt i de forna danska och norska landskapen - En jämförande studie av förekomsten av hanseatiska mynt i Blekinge, Bohuslän, Halland, Härjedalen och Jämtland under perioden 1300-1500 B-uppsats
världsreligioner och livsfrågor En introduktion
världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära
Ryska fynd med vikingatida mynt präglade i Skandinavien
Ryska fynd med vikingatida mynt präglade i Skandinavien Uppsats (Kandidat) i arkeologi Stockholms universitet HT 2010 Magnus Lindström Handledare: Kenneth Jonsson Abstract: This paper is a study of Viking-age
Myntfynd från Bösarps kyrkogård, Skytts härad, Skåne Norström, Rosa Fornvännen 1, Ingår
Myntfynd från Bösarps kyrkogård, Skytts härad, Skåne Norström, Rosa Fornvännen 1, 191-195 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_191 Ingår i: samla.raa.se MYNTFYND FRÅN BÖSARPS KYRKOGÅRD, SKYTTS
SENMEDELTIDA ÖRTUGAR OCH FYRKAR Fynden i Sverige ca
SENMEDELTIDA ÖRTUGAR OCH FYRKAR Fynden i Sverige ca 370 520 En jämförande studie Uppsats (II) i Arkeologi Stockholms universitet Vårterminen 202 Louise Hult Handledare: Kenneth Jonsson Innehållsförteckning.
OKÄND SOCKEN 89. "SÖDERUT OM ÖREBRO" SHM/KMK 889 (85 mynt) Sverige, F I, Stockholm, 5 öre sm 1746
OKÄND SOCKEN 89. "SÖDERUT OM ÖREBRO" SHM/KMK 889 (85 mynt) Tid: Fyndår: Fyndtyp: Antal: Slutmynt: Nyare tid 1839,15 oktober Depåfynd 535 mynt Sverige, F I, Stockholm, 5 öre sm 1746 Fvndomständigheter Silverskatten
myntstudier Fynden i det medeltida Sverige med tyska mynt från Hansan Aktuellt Nr 2008:2 - september Mynttidskriften på Internet
Aktuellt Fynd En skatt med 18 mynt från sturetiden har hittats på Sandö, Vårdö sn, Åland. Den hittades på en halv meters djup när rötter togs bort nära ett blomsterland. Åland är mest känt för sina skatter
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,
Gotländska silverfynd från vikingatiden : en inventering Arne, Ture J. Fornvännen 26, 291-296 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1931_291
Gotländska silverfynd från vikingatiden : en inventering Arne, Ture J. Fornvännen 26, 291-296 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1931_291 Ingår i: samla.raa.se Gotländska silverfynd från vikingatiden.
Ny Våtmark lockade 70 fågelarter 2012
Gamla och nya händelser Ny Våtmark lockade 70 fågelarter 2012 GÅTEBO, BREDSÄTTRA Förra året anlade Södra Skogsägarna 2,5 hektar våtmark på sin fröodling i Gåtebo. Med dessa dammar har man återskapat en
En lässtol i Upplandsmuseets samling
En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets
Piprapport 1, Riksvapen
Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk
- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform
Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,
Tid: Nyare tid Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719
BROMMA 100. ALVIK SSM 20 867-77 Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719 Mynten påträffades av Arvid Norlin under grävning. SVERIGE: U E, Stockholm,
Norrtäljevikens gömda skatter
Norrtäljevikens gömda skatter En översikt och analys Uppsats (II) i arkeologi Stockholms Universitet VT 2016 Marcus Frid Handledare: Kenneth Jonson Innehållsförteckning 1.1 Inledning - Kort om området
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
En lässtol i Upplandsmuseets samling
182 En lässtol i Upplandsmuseets samling RONNIE CARLSSON I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnes s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala
Arkeologiska institutionen Numismatiska Forskningsgruppen Stockholms universitet
Arkeologiska institutionen Numismatiska Forskningsgruppen Stockholms universitet B-uppsats VT 1997 Författare: Susanne Carlsson Handledare: Kenneth Jonsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING1 Syfte och frågeställning...1
Den vandrande gotlänningen
Den vandrande gotlänningen Fastlandsfynd med gotländska mynt Uppsats (II) i arkeologi Stockholms Universitet VT 2012 Peter Nelson Handledare: Kenneth Jonsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1 Introduktion
KLÖVEDAL 60. BÖ. Ej inlöst. Fyndår: Före 1950 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt
KLÖVEDAL 60. BÖ Fyndår: Före 1950 Någon gång under 1940-talet hittade Karl Berntsson i Bö ett silvermynt som var präglat under Karl XI:s regeringsperiod. Myntet lämnades aldrig in för inlösen. Sverige:
Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige
PM till slutseminarium den 24 oktober 2012 Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige Cecilia Ljung Övergången
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka Anga sn, Gotland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
KNÄRED 153. BLANKERED. Blankered 1:2. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt
KNÄRED 153. BLANKERED Blankered 1:2 Ej inlöst Tid: Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt Myntet hittades i samband med en provundersökning av en källare som upptäckts av en bonde vid kanten av
Om altartavlan. i Brännkyrka kyrka. Glaskonstverk av Bertil Vallien Orrefors Kosta Boda
Om altartavlan i Brännkyrka kyrka Glaskonstverk av Bertil Vallien Orrefors Kosta Boda Livsresan Altartavlan i Brännkyrka kyrka kommer från Orrefors Kosta Boda. Den är gjord av Bertil Vallien på Åfors
Metoduppgift 4: Metod-PM
Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av oregistrerade runinskrifter i Ala kyrka, Gotland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av oregistrerade runinskrifter i Ala kyrka, Gotland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2014-02-21 Dnr 3.5.1-591-2014
Piksborg, Läckö, kyrkorna
Piksborg, Läckö, kyrkorna En jämförelse av mynt i medeltida miljöer Uppsats (II) i Arkeologi Stockholms Universitet Vårterminen 2011 Tove Brattgård Handledare: Kenneth Jonsson Innehållsförteckning 1. Inledning
1700-talets svenska kungar och deras kritpipor.
1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. Väl känt är att Gustav III lät tillverka kritpipor till minne av sin så kallade revolution eller stadskupp som skedde den 19 augusti 1772 och vid några efterkommande
Kristendomen. Inför provet
Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:
Irländska mynt i svenska fynd
Irländska mynt i svenska fynd en studie av de vikingatida depåernas innehåll av irländska mynt Arkeologi II uppsats Maud Ajax Stockholms Universitet Vt 2015 Handledare: Kenneth Jonsson Abstract This essay
Norra gravfältet vid Alstäde
Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,
Åbomynt i svenska fynd
Åbomynt i svenska fynd Magisteruppsats i arkeologi med numismatisk inriktning Stockholms universitet HT202 Av: Eeva Jonsson Handledare: Frédéric Elfver Abstract: This paper deals with the coins minted
Norden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
Namn: Mia Karlsson, Västervångskolan, Landskrona
Namn: Mia Karlsson, Västervångskolan, Landskrona www.lektion.se Vikingar tog ibland med sig hästar ombord på skeppen. De behövde hästarna när de anföll fiender. På vikingatiden var pengarna av silver.
Välkommen till Sjonhem kyrka
SJONHEM KYRKA Välkommen till Sjonhem kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en
Ett nytt Anund Jakob mynt i en estländsk skatt
Ett nytt Anund Jakob mynt i en estländsk skatt Ivar Leimus och Mauri Kiudsoo Ett litet antal vikingatida mynt hittades av några metalldetekterare i mars 2014 i Varja, Ida-Virumaa, (fig. 1) och rapporterades
1. Inledning. 2. 2. Historik... 2. 2.1 Historisk bakgrund. 2. 2.2 Forskningshistorik... 2. 3. Redovisning av undersökningen. 3
INNEHÅLL: 1. Inledning. 2 2. Historik... 2 2.1 Historisk bakgrund. 2 2.2 Forskningshistorik... 2 3. Redovisning av undersökningen. 3 3.1 Förutsättningar och metod... 3 3.2 Presentation och analys av materialet.
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin
TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.
Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. TRO Paula Rehn-Sirén Personer: Tove Robert Olivia DEL 1 (Vi befinner oss i ett trevåningshus.
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Stora gatan i Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:82 Stora gatan i Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Stora gatan 28B, Sigtuna 2:152 Sigtuna stad och kommun
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 13.8.2008 KOM(2008) 514 slutlig VOL.I 2008/0167 (CNS) 2008/0168 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer
Rullstolsramp i kv Handelsmannen
Rapport 2012:54 Arkeologisk förundersökning Rullstolsramp i kv Handelsmannen RAÄ 21 kv Handelsmannen 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Tid: Nyare tid Fyndår: 1815 Fyndtyp: Depåfynd Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal
STURKÖ 147. HÅLAN SHM/KMK 1453 Fyndår: 1815 Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal Fyndomständigheter: "Funne 1815 på Storko vid gården Hålan i en med ett
Ett batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel
Handledning till Klaras hemlighet Eleverna använder en loggbok för tankar och reflektioner under hela läsningen. Loggbokens framsida finns som kopieringsunderlag. Först när boken är slut ritar eleverna
Albin Åkerström. Institutionen för arkeologi och antik historia
Institutionen för arkeologi och antik historia En metodutveckling för att undersöka myntens vikt och relationen mellan det myntade och omyntade silvret i de gotländska silverskatterna från vikingatid Albin
Släktskatt eller inte Skatternas sammansättning under tidig vikingatid (islamiska mynt)
Släktskatt eller inte Skatternas sammansättning under tidig vikingatid (islamiska mynt) Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet Ht 28-12 Handledare: Kenneth Jonsson INNEHÅLL 1 1. INLEDNING 2
Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Uppsala universitet VT17, grundlärarprogrammet f-3, religion. Lektionsplanering Ämne: Religion Årskurs: 3 Lgr 11 Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.5.2011 KOM(2011) 296 slutlig 2011/0128 (NLE) C7-0189/11 SV Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och
Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.
bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen
Om vad silvermynt från Gotlands vikingatid kan vara uttryck för - en idéartikel Herschend, Frands Fornvännen 74,
Om vad silvermynt från Gotlands vikingatid kan vara uttryck för - en idéartikel Herschend, Frands Fornvännen 74, 217-227 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1979_217 Ingår i: samla.raa.se Om vad
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002 Gunnar Ekströms professur i numismatik Numismatiska Forskningsgruppen ARKEOLOGISKA OGISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET 14 Lund Lund 6 1 15 Lund Lund 9 2 16 Lund Lund
Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.
Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna
Rapport om min historia med Jon Pedersson Lille
Rapport om min historia med Jon Pedersson Lille Denna artikel är skriven av Karin Aspberg år 2012. Med anledning av att jag skriver om Sanda gårds historia letar jag efter det mesta som har, och har haft,
. M Uppdragsarkeologi AB B. Arkeologisk utredning 2012. Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne
Rapport 2012:57 Arkeologisk utredning 2012 Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne Caroline Hulting Lindgren C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Box 44
Seminarieuppsatser framlagda vid Numismatiska forskningsgruppen, Stockholms universitet, perioden
Seminarieuppsatser framlagda vid Numismatiska forskningsgruppen, Stockholms universitet, perioden 1992-2002 FRÉDÉRIC ELFVER År 1974 instiftades Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning. Stiftelsen
myntstudier Mynt 1150-1699 i lösfynd och hopade fynd på Gotland Susanne Fridh 2014:1 - november
Bogucki, Mateusz et al. (red.). Frühmittelalterliche Münzfunde aus Polen. Inventar IV. Kleinpolen, Schlesien. Warszawa 2013. En sammanställning av skattfynd från vikingatid och tidig medeltid i Polen publicerades
a.p "":"""\ SWEDISH NATIONAl HEfUTAGE 80AIIO Beslut Inlösen/hittelön för föremål från Mallgårds 1 :11 och 1 :29, Levide socken, Gotland
a.p d "":"""\ SWEDISH NATIONAl HEfUTAGE 80AIIO U RIKSANTIKVARIE ÄMBETET Beslut O.tum 2012.Q6.Q5 Dnr 321 763-2005 Avdelning Samhallsavdelningen Enhet Kultunnlnnen Bengt Jacobsson Dansaretorp 236 622 54
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2000
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2000 Gunnar Ekströms professur i numismatik Numismatiska Forskningsgruppen ARKEOLOGISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Jonsson, K. 1987. The Liffride hoard. Viking-Age Hoards
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.
Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket.
Klipp hål i botten på muggen. Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Lägg vattenballongen i muggen. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket. NÄR OFFRET TRYCKER NER SUGRÖRET
Våren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide
Nationalencyklopedin Avancerad guide Nationalencyklopedin Våren 2010 Nationalencyklopedins uppdrag är att sprida kunskap, texterna är skrivna av drygt 4 000 experter och bearbetad av redaktionen. På nätet
Missförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
Historian om Sankta Claras kloster
Historian om Sankta Claras kloster Ture Turesson Bielke var en svensk adelsman, gift med en danska. Han levde på 1400-talet och ägde stora delar av Kalmar län och Blekinge län. Han var mycket rik och lånade
Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010
Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
B-uppsats i Arkeologi Birgitta Larsson Arkeologiska Istitutionen Stockholms Universitet Vårterminen 1995 Handledare: Kenneth Jonsson
B-uppsats i Arkeologi Birgitta Larsson Arkeologiska Istitutionen Stockholms Universitet Vårterminen 1995 Handledare: Kenneth Jonsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Introduktion...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.
SKYLT-SNURREN Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna. Utförande: 1. Håll skylten mellan höger tumme och fingrarna
SÄVE 144. ASKESBY. Askesby Norgård. Ej inlöst
SÄVE 144. ASKESBY Askesby Norgård Tid: Nyare tid Fyndår: 1892 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 2 plåtmynt Slutmynt: Sverige, K XII, 2 daler sm 1676 "Vid schaktning å en gammal tomtplats på Askesby Norgård i Säfve
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander