SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25 Svar på remiss från kommunstyrelsen dnr 001-1185/2012 Förvaltningens förslag till beslut Skapnäcks stadsdelsnämnd beslutar följande: Nämnden stödjer remissen av Nya påföljder (SOU 2012:34) samt lägger tjänsteutlåtandet till handlingarna. Margareta Östrand Stadsdelsdirektör Lars-Gunnar Winsa Avdelningschef Box 5117, 121 17 Johanneshov. Björkhagsplan 6 Telefon 08-50815000 carola.ostling@stockholm.se www.stockholm.se
SID 2 (7) Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet Nya påföljder till Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Påföljdsutredningen föreslår att de särskilda påföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom ska avskaffas. I dag är skyddstillsyn och villkorlig dom alternativen till ett fängelsestraff. För vuxna lagöverträdare ska det finnas två påföljder: böter och fängelse. Fängelsestraffet ska dömas ut villkorligt, om fängelsestraffet är på kortare tid än ett år och om den som döms är ostraffad sedan tidigare. Detta ska gälla för alla brottstyper. Ett villkorligt fängelsestraff ska alltså vara bestämt i tid, till skillnad mot villkorlig dom och skyddstillsyn i dag. Ett villkorligt fängelsestraff ska alltid kombineras med en tilläggssanktion böter, samhällstjänst, övervakning, hemarrest eller olika former av vård. Fängelsestraff på ett år eller mer ska kunna dömas ut villkorligt bara om de kombineras med ingripande missbruksvård eller liknande, eller i mycket speciella undantagssituationer. Vid återfall i brott ska ett villkorligt fängelsestraff med en strängare tilläggssanktion, eller ett ovillkorligt fängelsestraff, dömas ut. Domstolen ska också kunna besluta att ett villkorligt fängelsestraff som har dömts ut tidigare ska verkställas i anstalt. Socialtjänsten ska behålla och utveckla sitt huvudansvar för ungdomar under 18 år som begår brott. Ungdomspåföljderna ska tillämpas mer enhetligt över hela landet. Utredningen föreslår att nya påföljder ska införas för unga lagöverträdare: kontaktskyldighet för unga ungdomsövervakning varningsstraff Förslagen i utredningen kommer att påverka framför allt Kriminalvården i relativt stor omfattning. Behovet av insatser från frivården kommer därmed att öka påtagligt. Förvaltningen delar utredningens slutsatser och resonemang samt stödjer förslaget.
SID 3 (7) Bakgrund Kommunstyrelsen har bland annat till Skarpnäcks stadsdelsnämnd remitterat betänkandet Nya påföljder. En översyn av påföljdssystemet för såväl vuxna som unga lagöverträdare (SOU 2012:34). Ärendet Utredningens övergripande uppgift har varit att göra en översyn av påföljdssystemet för såväl vuxna som unga lagöverträdare. En övergripande fråga har varit att överväga om det bör införas ett system med villkorligt fängelse. För det fall att ett sådant system inte föreslås har utredningen haft i uppdrag att föreslå hur den i direktiven eftersträvade utvecklingen av påföljdssystemet kan ske inom ramen för den befintliga strukturen. Påföljdssystemet för vuxna lagöverträdare Påföljdssystemets problem och brister Under utredningsarbetet har ett antal problem och brister i nuvarande påföljdssystem identifierats. De kan sammanfattas enligt följande: Påföljdssystemet är komplext och svåröverskådligt. Påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn kan båda väljas som alternativ till fängelse. Valet mellan påföljderna grundas inte huvudsakligen på brottets allvar, utan på prognostiska kriterier kopplade till den dömdes person och risken för att han eller hon ska återfalla i brott. Det har lett till svårigheter att rangordna påföljderna i ingripandegrad och att förutse vilken påföljd ett visst brott kommer att leda till. Sammantaget innebär detta att påföljdssystemet inte är tillräckligt tydligt och konsekvent och att möjligheterna till normbildande verkan genom påföljdsvalet minskar. Bristerna kan också innebära att det förbisetts möjligheter att välja den påföljd som kan vara den mest humana, den typiskt sett mest brottsavhållande och den minst kostnadskrävande. Villkorligt fängelse bör införas i påföljdssystemet Utredningens bedömning är att de allmänna utgångspunkter som har satts upp bäst tillgodoses om villkorligt fängelse införs i påföljdssystemet. De invändningar som kan resas mot ett sådant system är enligt utredningens bedömning inte så starka att
SID 4 (7) de överväger fördelarna. Utredningen föreslår därför att villkorligt fängelse införs i påföljdssystemet. Villkorlig dom och skyddstillsyn ska ersättas av villkorligt fängelse. Förslaget innebär att påföljdssystemet för vuxna lagöverträdare ska bestå av två påföljder, böter och fängelse, där det under vissa förutsättningar kan beslutas att fängelsestraffet ska vara villkorligt. Ett beslut om att ett fängelsestraff ska vara villkorligt innebär att den dömde inte behöver verkställa straffet i kriminalvårdsanstalt om han eller hon uppfyller vissa villkor. Villkoren ska bestå i att den dömde under en prövotid dels avhåller sig från fortsatt brottslighet, dels fullgör den tilläggssanktion som det villkorliga fängelsestraffet förenas med. Prövotiden ska enligt huvudregeln vara två år. Tilläggssanktionerna ska till exempel kunna utgöras av skyldighet för den dömde att betala dagsböter, fullgöra samhällstjänst eller underkasta sig vård eller behandling. Bötesstraffen vid dagsböter ska höjas. Dagsböter ska alltid vara strängare än penningböter och därför alltid dömas ut på mer än 4 000 kronor. Utredningen föreslår vidare att överlämnande till vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) inte längre ska utgöra en påföljd för brott. I den mån den dömde är i behov av vård eller behandling för missbruk ska detta behov i stället tillgodoses inom ramen för den tilläggssanktion som ett villkorligt fängelsestraff förenas med. Utredningen bedömer att kostnaderna för sådana vård- och behandlingsinslag som kan ingå i en vård- eller påverkanssanktion, men som inte utgörs av sådan programverksamhet som Kriminalvården bedriver i egen regi, ska fördelas enligt den s.k. normaliseringsprincipen. Det innebär att det är den myndighet eller det organ som skulle ha bekostat åtgärden om den inte hade utgjort del av en påföljd för brott som har det primära kostnadsansvaret. När det gäller kontraktsvård är ordningen i dag den att Kriminalvården svarar för de kostnader som uppstår före den tidpunkt vid vilken villkorligt frigivning skulle ha skett om påföljden hade bestämts till fängelse. För kostnader som uppstår därefter gäller normaliseringsprincipen. Kriminalvårdens kostnadsansvar vid kontraktsvård ska utvidgas till att omfatta en tid som motsvarar det villkorliga fängelsestraffets längd, eftersom behovet av en kommunal kostnadsgaranti i dag
SID 5 (7) kan medföra att kontraktsvård inte kan dömas ut. Kostnader som uppkommer därefter ska som hittills fördelas enligt normaliseringsprincipen. Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Övergripande utgångspunkter Påföljdssystemet för unga lagöverträdare fungerar relativt väl. Det finns dock behov av nya inslag. Socialtjänstens huvudansvar för unga lagöverträdare ska bibehållas. Samverkan med polis, åklagare och domstolar ska utvecklas och göras mer enhetlig. Det bör uppnås en större likabehandling och likformighet vid verkställigheten av ungdomspåföljderna i olika kommuner. Inte heller för unga lagöverträdare ska någon särbehandling vid påföljdsvalet ske på grund av brottets art. Lagöverträdare under 18 år ska dömas till en ungdomspåföljd Har någon begått brott innan han eller hon fyllt 18 år ska påföljden som huvudregel bestämmas till en ungdomspåföljd. Det ska krävas synnerliga skäl för att döma den som är under 18 år vid gärningstillfället till sluten ungdomsvård. Om den tilltalade vid tidpunkten för domen har hunnit fylla 18 år och det skulle vara olämpligt att bestämma påföljden till en ungdomspåföljd med hänsyn till den tilltalades ålder, ska det finnas möjlighet att bestämma påföljd i enlighet med vad som gäller för vuxna lagöverträdare. Det ska då krävas synnerliga skäl för att döma ut ett ovillkorligt fängelsestraff. Lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år Utredningen föreslår att det inte ska förutsättas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år till fängelse oavsett om fängelsestraffet är villkorligt eller ovillkorligt. De särskilda ungdomspåföljderna ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård ska vara förbehållna personer som inte har fyllt 18 år vid tidpunkten för brottet. Detsamma ska gälla påföljderna varningsstraff, kontaktskyldighet för unga och ungdomsövervakning. Den som har begått brott efter att ha fyllt 18 men inte 21 år ska dock kunna dömas till ungdomsvård om det finns särskilda skäl.
SID 6 (7) Nya ungdomspåföljder Utredningen föreslår att följande påföljder ska införas för unga lagöverträdare: Kontaktskyldighet för unga Innehållet i påföljden ska så långt möjligt fyllas med vad som i dag kan ingå i åtgärden särskilt kvalificerad kontaktperson enligt socialtjänstlagstiftningen. Socialnämnden i den unges hemort ska vara huvudman för påföljden. Kontaktskyldighet för unga ska väljas som påföljd i de fall brottets allvar och den unges tidigare brottslighet påkallar en mer ingripande påföljd än låga böter eller ett varningsstraff men det inte finns förutsättningar för vare sig ungdomsvård eller ungdomstjänst. Valet av kontaktskyldighet för unga ska inte föregås av någon behovsbedömning eller någon bedömning av om påföljden är lämplig för den unge. Inte heller ska den förutsätta den unges eller vårdnadshavarens samtycke. Kontaktskyldighet för unga ska också kunna användas som förstärkningspåföljd till ungdomsvård under samma förutsättningar som ungdomstjänst. Ungdomsövervakning Påföljden ska tillämpas i de situationer där vare sig ungdomsvård, ungdomstjänst eller kontaktskyldighet för unga är en tillräckligt ingripande straffrättslig reaktion. Valet av ungdomsövervakning ska inte föregås av någon behovsbedömning eller någon bedömning av om påföljden är lämplig för den unge. Inte heller ska den förutsätta den unges eller vårdnadshavarens samtycke. För att ungdomsövervakning ska vara tillräckligt ingripande vid allvarlig brottslighet ska den innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, utan att det innebär institutionsvistelse. Statens institutionsstyrelse (SiS) ska vara huvudman för påföljden. Böter och varningsstraff Om någon begått ett brott innan han eller hon fyllt 18 år och straffvärdet är sådant att det inte påkallas en mer ingripande påföljd än ett lågt antal dagsböter ska domstolen kunna döma till ett varningsstraff. Vid bedömningen av om varningsstraff är tillräckligt ingripande ska särskilt beaktas om den unge tidigare gjort sig skyldig till brott. Ekonomiska konsekvenser Förslagen i utredningen kommer att påverka framför allt Kriminalvården i relativt stor omfattning. Förslagen innebär att det inte ska göras någon särbehandling av vissa brott eller brottstyper till följd av att de är av viss art. Som
SID 7 (7) utgångspunkt ska gälla att fängelsestraff som understiger ett år ska dömas ut villkorligt, om inte den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott i sådan omfattning att ett villkorligt fängelsestraff är uteslutet. En följd av detta bör bli en förhållandevis kraftig minskning av antalet utdömda ovillkorliga fängelsestraff som understiger ett år. Vidare innebär förslagen att de icke frihetsberövande påföljderna för vuxna lagöverträdare, dvs. villkorligt fängelse med olika tilläggssanktioner, kommer att få ett tydligare och i många fall mer ingripande innehåll. Behovet av insatser från frivården kommer därmed att öka påtagligt. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för individ- och familjomsorg. Ärendet har behandlats i förvaltningsgrupp 2012-10-16, i rådet för funktionshindersfrågor 2012-10-17 samt i pensionärsrådet 2012-10-18. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen delar utredningens slutsatser och resonemang samt stödjer förslaget. Konsekvenserna av förslaget är svåra att förutse. Förvaltningen ser fram emot förslaget som bland annat innebär mer enhetliga ungdomspåföljder över hela landet. Bilagor Remiss: Nya påföljder (SOU 2012:34)