87 8a. Datatekniska utbildningsprogrammet Nedanstående struktur gäller för studerande som inlett sina studier år 1999 eller senare. 8a.1 Översikt Utbildningsprogrammet i datateknik består av 180 studieveckor och leder till en diplomingenjörsexamen. I det datatekniska utbildningsprogrammet finns även en internationell linje. Utbildningen ges i samarbete med Åbo universitets matematisk-naturvetenskapliga fakultet.. Utbildningsprogrammets uppbyggnad är följande: GEMENSAMMA GRUNDSTUDIER 69-70 sv ÄMNESSTUDIER 26 25 sv ALTERNATIVA ÄMNESSTUDIER (3 I-moduler av vilka ind. datateknik är obligatorisk och en II-modul.) INBYGGDA PROGRAMVARU- INDUSTRIELL TELEKOMMU- BIÄMNE DATORSYSTEM PRODUKTION DATATEKNIK NIKATION MODUL I MODUL I MODUL I MODUL I Obligatoriska Obligatoriska Obligatoriska Obligatoriska Obligatoriska studier ämnesstudier ämnesstudier ämnesstudier ämnesstudier 15 sv 15 sv 15 sv 15 sv 15 sv (se kap. 8b.9) MODUL II MODUL II MODUL II MODUL II Obligatoriska Obligatoriska Obligatoriska Obligatoriska fördjupade fördjupade fördjupade fördjupade studier studier studier studier 20 sv 20 sv 20 sv 20 sv DIPLOMARBETE 20 sv Utbildningsprogram och inriktningar Utbildningen börjar med gemensamma studier omfattande 69 sv. Efter det, ungefär på våren av det andra studieåret, väljer studeranden det önskade huvudämnets inriktning. De linjeriktade studiernas omfång är 26 sv. Inom utbildningsprogrammet finns följande inriktningar:
88 Inriktningen för programvara Inriktningen för hårdvara Det finns fyra huvudämnen: Programvaruproduktion (software engineering) Inbyggda datorsystem (embedded systems) Industriell datateknik (industrial computer engineering) Telekommunikation (telecommunication) Dessutom är följande huvudämnen under planering: Digitalelektronik Högeffektiva datorberäkningar Förutom huvudämnet måste de studerande välja två biämnen, varav industriell datateknik är obligatoriskt. Huvudämnen Inom linjen för programvaruteknik kan programvaruproduktion, inbyggda datorsystem, industriell datateknik och telekommunikation väljas som huvudämne och inom den hårdvaruinriktade linjen kan industriell datateknik och telekommunikation väljas som huvudämne. Programvaruproduktion (software engineering) Huvudämnets mål är att utbilda experter som genom definition, planering, genomförande och testning skapar krävande programvaruhelheter och leder programmeringsprojekt. Förutom en god programmeringskunskap eftersträvas att ge de studerande goda grundkunskaper i algoritmer och planering och analysering av datastrukturer samt kännedom om programmeringsmetoder, planering av programarkitektur och programproduktionsmetoder. Lämpliga biämnen är inbyggda datorsystem och telekommunikation. Inbyggda datorsystem (embedded systems) Huvudämnet inbyggda datorsystem står i nära relation till huvudämnet programvaruproduktion. Målet är att utbilda experter som speciellt planerar realtids, reaktiva och inbyggda system. I inbyggda system är processorn en inbyggd del av någon sak, t.ex. mobiltelefoner, TV-apparater eller bilar. På så sätt är utbildningens tyngdpunkt inte bara på programmering utan mera på helhetssystem. Andra reaktiva system är olika processautomationssystem, såsom en pappersmaskin eller ett telefonnäts styrsystem. Som biämne passar digitalelektronik, programvaruproduktion och telekommunikation. Industriell datateknik (industrial computer engineering) Inriktningen för industriell datateknik har som målsättning att utbilda experter inom datateknik för tekniska processer och system. En tyngdpunkt för inriktningen utgörs av den datateknik som förekommer vid industriella produktionsprocesser, såsom optimeringen och automatiseringen av produktionslinjerna inom elektronik-, metall- och pappersindustrin. Ett annat tyngdpunktsområde utgörs av automationssystem och olika typer av intelligenta maskiner. Exempel på dylika är aktiva fjädringssystem hos fordon, industrirobotar, "intelligent" hushållsmaskiner m.m. Studierna fokuserar sig, förutom på programmering, speciellt på matematisk modellering, simulering och optimering samt styrning och automation. Lämpliga biämnen för inriktningen utgörs av digitalelektronik, programvaruproduktion och inbyggda datorsystem.
89 Examen Utbildningen leder till en diplomingenjörsexamen i datateknik. För examen fordras 180 studieveckor. Undervisningsspråk Utbildningens grunddel, 100-120 sv, genomförs på svenska vid ÅA. Undervisning i huvudämnet sker i allmänhet på engelska, men kurserna kan tenteras på svenska. 8a.2 Gemensamma studier De gemensamma studierna är obligatoriska och ägnade att uppfylla de mål, som har uppskisserats i såväl examensförordningen som examensstadgan för kemisk-tekniska fakulteten. Innehållsmässigt består de av studie- och yrkesorienterande, allmänvetenskapliga perspektiv och helhetsgivande samt samhällsorienterande delar. Dessutom ingår i dessa studier ämnen som stöder kommande ämnesstudier. Grundstudierna i utbildningsprogrammet i datateknik åskådliggörs i följande tabell: Gemensamma studier 70 sv 3031 Matematik I 4 sv 3032 Matematik II 3023 Matematik III 2 sv 6310.1 Grundkurs I i fysik 6310.5 Grundkurs II i fysik 6318 Grundkurspraktikum i fysik 1 sv G551 Introduktion till informationsbehandling G567 Programmering, grundkurs G568 Programmering, fortsättningskurs G547 Datastrukturer I G572 Laborationer i datateknik 2 sv 6338 Digitalelektronik 3066 Elektroteknik 3623 Mätteknik och instrumentering 2 sv 3072 Grundkurs i reglering och instrumentering 2 sv 3053 Reglerteknik 3029 Ekonomistyrning 5 sv Språk Praktik 7 sv (se nedan) 4 sv (se nedan) 3637 Grundkurs i produktionsplanering 3636 Matematisk modellering Valbara studier 4-5 sv 8a.3 Språkstudier
90 Till de gemensamma språkstudierna räknas också språkstudier i inhemska och främmande språk. I utbildningsprogrammet ingår följande studieperioder: Muntlig och skriftlig förmåga i finska/svenska 2 sv Studier i främmande språk 5 sv Totalt 7 sv. Studierna i finska är avsedda för studerande med svenska som skolbildningsspråk (studentexamen vid svenskspråkigt gymnasium). Studierna i svenska är avsedda för studerande med finska som skolbildningsspråk (studentexamen vid finskspråkigt gymnasium). Se närmare i Språktjänsts studiehandbok. Studerande kan för närvarande välja ett eller två av följande främmande språk: engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska. I minst ett av dessa språk bör uppvisas en sådan förmåga att förstå läst text och i tal använda främmande språk, som är nödvändig med hänsyn till yrkesutövningen och utvecklingen på yrkesområdet. Specialkursen i engelska för KTF uppfyller dessa krav. 8a.4 Praktik, 4 sv (kurskod 3018) I studieprogrammet ingår fyra studieveckor arbetsmiljö- och yrkespraktik. Tre kalenderveckor motsvarar en studievecka. Praktiken bör vara utförd efter inskrivningen vid fakulteten. I undantagsfall kan fakultetsrådet på motiverad anhållan medge undantag från denna regel. De studerande anskaffar själv praktikplats, t.ex. genom studenternas praktikantförmedling som handhas av Kemistklubben. För att få praktiken godkänd skall de studerande inlämna praktikberättelse samt arbetsintyg till överassistent Jerker Björkqvist (datateknik), prof. Kaj Fagervik (verkstads- och maskinteknisk praktik), prof. Carl-Erik Wilén (polymer- och plastteknisk praktik), prof. Bjarne Holmbom (träförädlingspraktik) eller prof. Tapio Salmi (praktik inom processindustrin och övriga sektorer). Ovannämnda personer ger vid behov råd och anvisningar i praktikfrågor. Ifall av tjänstledighet sköts uppgiften av den som handhar professuren. 8a.5 Linjeinriktade studier Inriktningen för programvara, 25 sv 6707.1 Algebra B1 G563 Fundamentala strukturer G544 Logik 3607 Mikrodatorteknik 2- G639 Cryptography and Network Security G621 Programvaruproduktion G550 Operativsystem G558 Datakommunikation Inriktningen för hårdvara, 25 sv G639 Cryptography and Network Security 3024 Matematik IV 5 sv G824/MATE5259 Tietotekninen algebra (på finska) 5 sv
91 3633 Mikrodatorteknik G812/ETT2006 HDL-pohjainen suunnittelu (TY) G824/TKO5364 Tietokoneverkot (TY) G817/ETT1002 Analogiaelektroniikka II (TY) 8a.6 Huvudämnen Huvudämnet består av två delar: 1. 15 sv ämnesstudier 2. 20 sv fördjupade studier 8a.6.1 Huvudämnen inom inriktningen för programvara Inbyggda datorsystem, 35 sv MODUL I, ämnesstudier 15 sv G620 Embedded Systems Design G710 Embedded Systems Laboratory Course 3632 Introduktion till signalbehandling G626/TKO5084 Linux and Systems Programming (TY) G526 Real-Time Systems MODUL II, fördjupade studier 20 sv Obligatoriska, 5 sv: G717 Project Course 5 sv Valbara kurser, 15 sv: G605 Code Optimization G832/ETT2016 Communication System Design and Implementation (TY) 5 sv YKO5108 Computer System Design (TY) x sv G612 Hardware/Software Codesign G812/ETT2006 HDL-pohjainen suunnittelu (om den inte ingår i biämnesstudierna) G636 MPGE-4 2 sv G814/ETT3009 Multimedia-algoritmit G717 Project Course 5 sv G617 Software Architectures 3-5 sv G729.x Special Course on Embedded Systems G611 Software Safety 5 sv G813/ETT2015 Tietokonearkkitehtuurit 4 sv 3340 Tillämpad signalbehandling 5 sv Programvaruproduktion, 35 sv MODUL I, ämnesstudier 15 sv
92 Obligatoriska på ämnesnivå: G566 Systemdesign G826 Advanced Programming Methods (TY) ( TKO5441 Programming III) G549 Datastrukturer II G557 Databaser G574 Software Engineering Laboratory Course MODUL II, fördjupade studier 20 sv Obligatoriska 8 sv: G651 Programming Language Concepts G717 Project Course 5 sv Alternativt valbara 12 sv: xxxx Distributed Systems (TY) x sv 3632 Introduktion till signalbehandling G717 Project Course 5 sv G617 Software Architechtures 3-5 sv G619 Software Quality 5 sv G611 Software Safety 5 sv G730.x Special Course in Software Engineering 3-5 sv G559 Specification Methods Industriell datateknik, 35 sv MODUL I, ämnesstudier 15 sv Obligatoriska kurser i huvudämnet/biämneskurser : 3024 Matematik IV 5 sv 3321 Optimering 3330 Process- och produktionsoptimering 3085 Processreglering 4 sv MODUL II, fördjupade studier 20 sv Obligatorisk kurs (ifall den inte ingår i någon annan modul): 3632 Introduktion till signalbehandling Valbara: 3325 Avancerade AI-metoder 3-5 sv 3328 Avancerade reglermetoder 5 sv 3336 Bildanalys i processtekniken 3-5 sv 3333 Datatekniska tillämpningar inom processindustrin 3331 Modellering och reglering av stokastiska system 5 sv G636 MPEG-4 2 sv 3308 Processdynamik 3335 Simulering 3628 Specialarbete i processteknik 1 sv Valbara från övriga huvudämnen: 3871 Probabilistic Algorithms 5 sv G526 Real-Time Systems G827/ETT3010 Self-organising systems 5 sv 3340 Tillämpad signalbehandling 5 sv
93 8a.6.2 Huvudämnen inom inriktningen för hårdvara Industriell datateknik Se ovan.
94 8a.7 Biämnen Inom det datatekniska utbildningsprogrammet är biämnet industriell datateknik obligatoriskt. Dessutom måste de studerande välja ett biämne bland följande: Industriell datateknik som biämne 15 sv 3024 Matematik IV 5 sv 3321 Optimering 3330 Process- och produktionsoptimering 3085 Processreglering 4 sv Programvaruproduktion som biämne 15 sv G566 System Design G826 Advanced Programming Methods (TKO5441 Programming III) G549 Datastrukturer II G557 Databaser G574 Software Engineering Laboratory Course Inbyggda datorsystem som biämne 15 sv G620 Embedded Systems Design G710 Embedded Systems Laboratory Course 3632 Introduktion till signalbehandling G626/TKO5084 Linux and Systems Programming (TY) G526 Real-Time Systems High Performance Computing (Högeffektiva datorberäkningar) G630 Computer Graphics 5 sv E G633 Laboratory Course in HPC E G634 Parallell Programming E eller G605 Code Optimizing E G839 Advanced Computer Architectures (TY) 5 sv E Industriell ekonomi 15 sv. Tre av följande kurser: 3504 Kvalitetsmedveten produktionsekonomi 5 sv 3511 Projektplanering 5 sv 3502 Marknadsföring 5 sv 3503 Organisation och ledarskap 5 sv
95 Elektronik, 15 sv Biämnet elektronik kan väljas som en av följande (alla kurser finns vid Åbo universitet). Mikroelektronik 15 sv Puolijohteinen perusteet,2 sv IPSV Puolijodetekniikka, 4 sv Digitaalisuunnittelun perusteet, Elektroniikan perusteet II, Digitalelektronik, 15 sv SoC-sunnittelu 5 sv Tietokonearkitehtuuri 4 sv Mikroprosessoripohjaset järjestelmät Elektroniikan laboratoriotyötii 1 sv Puolijohteinen perusteet, 2sv Elektronik (ÅA-stud), 15 sv HGL-pohjanen sunnittelu Elektroniikan perusteet I Elektroniikan perusteet II Tietokonearkkitehtuuri 4 sv Puolijohteiden perusteet 2 sv Fritt valbart biämne, 15 sv Som andra biämne kan väljas 15 sv universitetsstudier i ett läroämne. Studierna bör utgöra en helhet och inte vara samma ämne som huvudämnet eller första biämnet.
96 8a.8 Fritt valbara studier 4 sv Fritt valbara studier (4 sv) innebär att studeranden även har rätt att välja studieperioder som finns representerade vid andra fakulteter vid Åbo Akademi eller Åbo Universitet. Härvid bör man beakta de eventuella förkunskaper som krävs för att en studerande skall kunna delta i en viss studieperiod. Fritt valbara studier kan givetvis också väljas bland de studieperioder som ingår i kemisktekniska fakultetens utbildningsprogram. 8a.9 Diplomarbete 20 sv Diplomarbetet utförs i huvudämnet. Det kan också utföras i programvaruproduktion, inbyggda datorsystem, industriell datateknik eller högeffektiva datorberäkningar, om det är som biämne och om den studerande har tillräckliga kunskaper i ämnet. I samband med diplomarbetet avläggs ett kort skrivprov i form av en uppsats om ett ämne som ansluter sig till diplomarbetet. Genom skrivprovet och diplomarbetet bör studeranden visa förtrogenhet med diplomarbetets problemkomplex. Genom skrivprovet bör en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på svenska ådagalägga fullständig förmåga att använda svenska språket, och en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på finska god förmåga att använda svenska språket. En studerande som fått sin skolbildning på finska skall även skriva ett mognadsprov på finska, ifall han inte innehar utmärkta kunskaper i finska från tidigare (se Språktjänsts studiehandbok eller www.abo.fi/spt). Diplomarbetet skall genomgå en språkgranskning, innan det godkännes av fakultetsrådet. Ett inbundet exemplar av diplomarbetet ska inlämnas till studiechefen för arkivering. Minst ett exemplar skall ges till institutionen/laboratoriet. 8a.10 Rekommenderad studiegång ÅRSKURS I Termin 1 G551 Introduktion till informationsbehandling 3013 Studieorientering 0 sv 6310.1 Grundkurs I i fysik G338 Digitalelektronik 3031 Matematik I 4 sv (6738 Propedeutisk matematik ) Termin 2 G567 Programmering, grundkurs 6310.5 Grundkurs II i fysik Finska/svenska 2 sv Termin 3 G568 Programmering, fortsättningskurs G572 Laborationer i datateknik 3032 Matematik II 3023 Matematik III 2 sv 6556 Främmande språk (engelska) 2,5 sv
97 ÅRSKURS II Termin 1 G547 Datastrukturer I 3024 Matematik IV 5 sv Linje/ID I 3066 Elektroteknik 3072 Grundkurs i reglering och instrumentering 2 sv 3053 Reglerteknik Termin 2 3028 Företagsekonomi 5 sv 6318 Grundkurspraktikum i fysik 1 sv 3636 Matematisk modellering 3607 Mikrodatorteknik 2 sv Linje Termin 3 6707.1 Algebra B1 Linje 3637 Grundkurs i produktionsplanering 3623 Mätteknik och instrumentering 2 sv ÅRSKURS III Termin 1 G563 Fundamentala strukturer Linje G550 Operativsystem G621 Programvaruproduktion Linje Termin 2 G558 Datakommunikation Linje G549 Datastrukturer II SE I 3632 Introduktion till signalbehandling Linje G544 Logik Linje 3085 Processreglering 4 sv ID I G625 Webbdesign SE II, TE II valbar Termin 3 G557 Databaser SE I G566 Systemdesign SE I ÅRSKURS III Höstterminen G830 Code Optimization HP I alt. G650 Embedded system design ES I G628 Local Networks TE I G634 Parallel Programming Vårterminen TY Advanced programming methods SE I G630 Computer Graphics 5 sv HP I G710 Embedded system laboratory course ES I 3330 Process- och produktionsoptimering ID I G526 Real-Time system ES I G574 Software engineering laboratory course SE I G623 Telecommunication Protocols 5 sv TE I
98 ÅRSKURS IV G633 Laboratory Course in HPC HP I 3321 Optimering ID I G721 Telecommunication Protocols Laboratory Course 2 sv TE I samt Fördjupade studier