Kap. 16 MILJÖ - OCH RISKFAKTORER AV BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH SÄKERHET I kapitlet behandlas följande aspekter: -Övergripande miljöfaktorer i Ängelholms kommun -Miljöpolicy för Ängelholms kommun -Miljökvalitetsnormer -Miljökvalitetsmål -Folkhälso-, jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter -Riskanalys -Övergripande riskfaktorer Som strategi för att beakta och utveckla aspekter som behandlas i detta kapitel föreslås sammanfattningsvis följande förslag: Ängelholms kommun bör verka för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer samt arbeta i riktning mot de rikt- och gränsvärden för buller och luftföroreningar som tagits fram på nationell nivå. Ängelholms kommun bör handla utifrån dels : De 15 Nationella miljökvalitetsmålen, dels: Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram. Ängelholms kommun bör handla i enlighet med det nationella övergripande målet för folkhälsoarbetet: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ängelholms kommun bör arbeta utifrån de nationella handikappmålen. Fördjupade studier bör göras för i översvämningskartering redovisade känsliga områden. Översvämningskarteringar bör göras för de större vattendrag inom kommunen där så bedöms angeläget. För att säkerställa att miljön vi rör oss i upplevs som säker och trygg bör lokala studier och utvecklingsarbeten göras. Exempelvis med skriften Tryggare stad kan man förändra rädslans platser som handbok / inspirationkälla. Konsekvenser av förslag ovan: Sociala / kulturella konsekvenser: Genom att arbeta utifrån nationella handikappmål och mål för folkhälsoarbetet minskar risken för negativa sociala konsekvenser. Genom förslag att arbeta för säkerställande av miljön ur trygghetssynpunkt skapas förutsättningar för att kommunen upplevs som attraktiv bostadsort. Ekologiska konsekvenser: Genom att arbeta utifrån miljökvalitetsmål, gällande miljökvalitetsnormer, riktvärden för buller mm. kan risken för negativa ekologiska konsekvenser minimeras. Ekonomiska konsekvenser: Genom att i översiktsplanen uppmärksammaoch medvetet arbeta med minimering av risker kan eventuella kostnader förknippade med olyckor minimeras. Övergripande miljöfaktorer i Ängelholms kommun Hot mot miljön kan vara av lokal typ, exempelvis utdikning, eller av regional typ, exempelvis luftföroreningar. Buller - allmänt Ljudnivå mäts vanligtvis i decibel, db. db(a) betyder att man använder ett filter för att efterlikna örats och människans upplevelse för att beskriva ljudnivån. Svagt vindbrus i träd motsvarar cirka 25 db(a) medan en nor- 83
mal samtalston motsvarar cirka 65 db(a). För upplevda skillnader i bullernivåer gäller att en skillnad på 3dB(A) upplevs som en knappt hörbar förändring medan 10 db(a) upplevs som en halvering / fördubbling av ljudnivån. I infrastrukturproposition 1996/97:53 anges följande riktvärde (ej gränsvärde) för god miljökvalité (värdena är antagna av Sveriges riksdag): 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus 70 db(a) maximal ljudnivå utomhus (vid uteplats) För flygbuller gäller FBN 55 db(a) För järnväg anges 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalent ljudnivå i bostadsområden i övrigt. I översiktsplanen föreslås att studier görs om bland annat så kallade tysta områden. Miljöpolicy för Ängelholms kommun Sammanfattningsvis betonas följande i Ängelholms kommuns Miljöpolicy: Ängelholms kommun skall sträva mot ett hållbart samhälle där det råder balans mellan ekologiska, ekonomiska och sociala värden. -Hushållningsprincipen -Kretsloppsprincipen -Utbytesprincipen -Försiktighetsprincipen Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EGdirektiv. Idag finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) i utomhusluft, ozon, för olika parametrar i fisk- och musselvatten samt för omgivningsbuller. Ängelholms kommun berörs av miljökvalitetsnormer för Rönne å från mynningen till Herrevadskloster samt biflödet Rössjöholmsån från mynningen till och med Västersjön. De är utpekade vattendrag och omfattas av miljökvalitetsnorm för laxfiskvatten. Luftkvalitetsmätningar pågår för att säkerställa miljökvalitén. Det är angeläget att Ängelholms kommun kontinuerligt verkar för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit följande 15 miljökvalitetsmål: -Begränsad klimatpåverkan -Frisk luft -Bara naturlig försurning -Giftfri miljö -Skyddande ozonskikt -Säker strålmiljö -Ingen övergödning -Levande sjöar och vattendrag -Grundvatten av god kvalitet -Hav i balans samt levande kust och skärgård -Myllrande våtmarker -Levande skogar -Ett rikt odlingslandskap -Storslagen fjällmiljö -God bebyggd miljö I konsekvensbeskrivningen till Översiktsplan 2004 redogörs för hur Riktlinjer och förslag i översiktsplanen bedöms förhålla sig till de nationella miljökvalitetsmålen. I Skånes miljömål och milöhandlingsprogram (Länsstyrelsen i Skåne län, 2003) preciseras miljömålen för Skåne län. Vidare anges att kommunerna bör upprättamiljöhandlingsprogram eller motsvarande som visar hur respektive kommun uppfyller sin del för att nå de nationella miljömålen. Huvuddelen av det som anges i Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram överrensstämmer med vad som anges i denna översiktsplan. Eftersom ett så stort antal ( över 300 st) mål / åtgärder beskrivs har det ej varit möjligt att behandla de enstaka förslagen i översiktsplanen. Alla mål är inte relevanta för översiktlig markanvändning. Översiktsplanen bör kompletteras med det ökade kunskapsunderlag miljöarbetet resulterar i. Folkhälso-, jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter Folkhälsofrågor Övergripande mål för folkhälsoarbetet i Sverige är: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsobegreppet spänner över ett stort antal planeringsaspekter. Jämlikhets- och jämställdhetsfrågor Jämlikhet behandlar uteslutande förhållanden mellan män och kvinnor. Jämställdhet är ett vidare perspektiv. För att kunna jämföra olika jämställdhet mellan olika befolkningsgrupper krävs bland annat geografiskt knuten statistisk information uppdelad på kön, ålder mm. Som hjälp vid arbete med jämställdhetsfrågor kan följande två dokument vara värdefulla: -Checklista för jämställd planering (Länsstyrelsen i Skåne län, 2000). -Hur beaktas barns intressen i fysisk planering?, (Länsstyrelsen i Skåne län, 2002). I Översiktsplan 2004 uppmärksammas jämställdhetsfrågor genom en fokusering på trygghetsfrågor i den 84
offentliga miljön. I samband med samråd om Översiktsplanen bifogades skriften Tryggare stad kan man förändra rädslans platser till förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Syftet med skriften är: -Att skapa medvetenhet om rädslans platser. -Att ge exempel på hur rädslans platser kan se ut. -Att ge idéer till hur platserna kan förändras. Förhoppningsvis kan skriften vara en inspirationskälla för ett lokalt arbete med trygghetsfrågor i den offentliga miljön. Om Ängelholms kommun upplevs som en trygg miljö att leva och bo i blir den samtidigt mer attraktiv som bostads- och etableringsort. Mångfalds- och jämlikhetsplan finns för Ängelholms kommuns verksamheter. Tillgänglighetsfrågor De nationella handikappmålen är: - en samhällsgemenskap med mångfald som grund, - att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, - jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Kommunal handikapplan finns antagen. För lokaler dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser gäller särskilda regler om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterngsförmåga ( PBL 3 kap 18, 17 kap 21:a ). I Översiktsplan 2004 uppmärksammas behovet av ytterligare studier av tillgänglighetsfrågor till bland annat livsmedelsaffärer och kollektivtrafik. Även tillgången till en trygg miljö är en tillgänglighetsfråga. Ur tillgänglighetssynpunkt är det viktigt att utgå från gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer då dessa är känsliga för långa avstånd. Ur jämställdhetssynpunkt är dessutom tillgången till bil lägre hos kvinnor och barn än hos män. Riskanalys Ängelholms kommun genomförde 1996 en riskanalys där det bland annat konstaterades att de två största riskerna inom fredstid är olyckor med gods som transporteras på E6:an respektive järnvägen. Övergripande riskfaktorer Det kommunala arbetet med riskfrågor kommer attutvecklas under kommande år i samband med en resursperson för dessa frågor. För följande aspekter med anknytning till risk och hälsa hänvisas till respektive delkapitel i Översiktsplanen: Förorenade områden: se kap. 11 Avlopps- och restproduktshantering samt kap. 4 Ekologiskt särskilt känsliga områden. Djurallergen: se kap. 12 Areella näringar. Luftföroreningar, utsläpp av stoft, gaser mm från transportsektorn: se kap. 9 Kommunikationer. Inom kommunen pågår luftkvalitetsmätningar. Luftföroreningar, utsläpp av stoft, gaser mm från verksamheter: se karta med objekt med skyddsavstånd i detta kapitel. Inom kommunen pågår luftkvalitetsmätningar. Buller från transportsektorn: se kap. 9 Kommunikationer. Elektromagnetiska fällt från kraftledningar och telekommunikationsutrustning: se kap.14 Tekniska energiförsörjningssystem och kraftproduktion samt kap. 9 Kommunikationer (radiovågor - icke joniserande strålning). Gasledningsnät och därtill kopplade risker: se kap. 14 Tekniska energiförsörjningssystem och kraftproduktion. Transporter med farligt gods: se kap.9 Kommunikationer. Radon, markområden, grundvatten och hus med byggmaterial som strålar. Med bakgrund av tillgängligt material har Miljökontoret i Ängelholms kommun gjort bedömningen att Ängelholms kommun är att betrakta som ett lågriskområde ur markradonsynpunkt med undantag för kommunens nordostligaste hörn. Vid normalriskmark bör enligt Länsstyrelsen bestämmelse om radonskyddad grundkonstruktion införas vid detaljplaneläggning. Skred- och rasrisk, stranderosion Skred och ras kan orsaka skador på såväl mark och byggnader inom det drabbade området som inom det markområde där skred- och rasmassorna hamnar. Någon kommunövergripande analys av områden där risk kan finnas för skred eller ras har ej gjorts. Frågan aktualiseras vid varje enskilt tillfälle för exempelvis detaljplaneläggning. Skredrisk kan främst befaras längs åstränder och andra branta sluttningar. Vid geotekniska undersökningar bör Skredkommissionens Anvisningar för släntstabilitetsutredningar tillämpas. På statlig nivå genomförs för närvarande översiktliga stabilitetsutredningar för bland annat Skåne. Dessa resultat bör på sikt inarbetas i Ängelholms kommuns översiktsplan. Kommunen har prövat åtgärder mot stranderosion i området vid Rönneås mynning. Frågan om stranderosion bör utredas ytterligare. Klimatförändring - översvämningsrisk Enligt SMHI (SWECLIM, årsrapport 2000 och 2002) kan bland annat årsmedeltemperatur, nederbördsmängd, 85
växtsäsongens längd komma att förändras. Vidare poängteras att extrema väderförhållanden med kraftigare vindar och kraftigare nederbördsextremer kan komma att öka. Översvämning kan orsakas av till exempel, regn, högt havsvattenstånd, strömavbrott / funktionsfel på pumpanläggningar för dränering eller en kombination av ovan. Särskild uppmärksamhet bör ägnas lokaliseringen av viktiga samhällsfunktioner. Exempelvis bör transformatorstationer, telestationer, avloppsreningsverk etc. undvikas i översvämningshotade områden. Om viss mark bedöms vara olämplig för bebyggelse kan förebyggande åtgärder planeras eller förordas i stället för förbud. Förstärkningar av marken eller nivåhöjningar kan exempelvis innebära att marken kan upplåtas utan risk för översvämningar i framtiden. Räddningsverket har genomfört en översvämningskartering för Rönne å. Utdrag ur karteringen redovisas nedan. De områden som berörs bör särskilt uppmärksammas i samhällsbyggandet. Karteringen bör kompletteras med uppgifter om påverkan vid pålandsvind. Av riskhänsyn bör även övervägas om detaljplaner inom berörda områden bör ses över. Översvämningskartering för övriga större vattendrag i kommunen vore även värdefullt. Detta är dock uppgifter som ej ryms inom ramen för arbetet med översiktsplanen. Av de utbyggnadsområden som föreslås i översiktsplanen är det främst låglänta områden i stadsdelen Havsbaden samt områden nära Rönneå som skulle kunna misstänkas beröras av en eventuell havsvattennivåhöjning. Exempel på skyddsavstånd till olika riskobjekt enligt Boverkets Allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete. Djurhållning: 200-500 meter Utvinning av bergmaterial och grus mm, täkt: 1000-500 meter Livsmedelsindustri: 50-1500 meter Garveri: 400 meter Textilberedning: 200-400 meter Träbearbetningsindustri: 200-1000 meter Cellulosaindustri: 500-... Grafisk industri: 200-500 meter Plastbearbetande industri: 200-500 meter Läkemedelsindustri: 200-500 meter Gummivaruindustri: 50-500 meter Färgindustri: 200-400 meter 86
Oljeraffinaderi: 1500 meter Asfaltverk: 500 meter Oorganisk kemisk fabrik: 1000 meter Mineralullsfabrik: 500 meter Glasbruk: 200-400 meter Cementfabrik/kalkbruk: 1000 meter Krossverk: 500 meter Betong- och betongvaruindustri: 200 meter Järn- och stålindustri: 500-2000 meter Metallverk och metallraffinaderi: 500 meter Gjuteri: 300-500 meter Verkstadsindustri: 50-1000 meter Bilverkstad: 50-100 meter Energianläggning: 50-700 meter Knutpunkter för person och godstransporter: 100-500 meter Avloppsreningsverk/pumpstation: 50-1000 meter Avfallsanläggning/miljöstation: 50-500 meter Skrothantering och bilskrotning: 500-1000 meter Kemtvätt: 50 meter Tvätteri: 200 meter Tillstånds- / anmälningspliktiga anläggningar klassas på olika sätt: A-anläggningar (tillstånd krävs från miljödomstolen): -Ängelholms flygplats. B-anläggningar (tillstånd krävs från Länsstyrelsen, Ängelholms kommun svarar för tillsyn). -Jordbruk med mer än 200 djurenheter -Övrig industri mm. C-anläggningar (anmälningsplikt till Ängelholms kommun). Översikt över objekt där skyddsavstånd kan behöva tillämpas vid tillkommande bostadsbebyggelse. Lantbruk på landsbygden och verksamheter i industriområden. Markeringarna är gjorda i fastigheternas mittpunkt ( ögonblicksbild 2001 Miljökontoret, Ängelholms kommun). 87