TRIPEP ÅRSREDOVISNING 2001

TRIPEP ÅRSREDOVISNING 2001

INNEHÅLL 1 KORT OM TRIPEP 2 VD-KOMMENTAR 4 AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGIER 6 FORSKNINGSPROCESSEN 10 FORSKNINGSPORTFÖLJ 14 KOMPETENSBESKRIVNING 16 NÄTVERK AV KOMPETENS 18 AKTIEINFORMATION 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23 RESULTATRÄKNING 24 BALANSRÄKNING 25 KASSAFLÖDESANALYS 26 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTER 29 REVISIONSBERÄTTELSE 30 STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 32 ADVISORY BOARDS 34 BOLAGSSTÄMMOKALLELSE 35 DEFINITIONER 36 ORDLISTA Omslagets framsida föreställer molekylen GPG. GPG är en tripeptid som består av aminosyrorna glycyl-prolyl-glycin. Tripep AB (publ) Hälsovägen 7 141 57 Huddinge Org nr 556541-1898 Telefon 08-449 84 80 Fax 08-449 84 81 www.tripep.se

KORT OM TRIPEP Tripep är ett biotekniskt forskningsföretag som utvecklar och kommersialiserar läkemedelskandidater baserade på patenterade teknologier. Tripep bildades 1997 främst i syfte att utveckla GPG, en potentiell bromsmedicin mot HIV. Tripep samarbetar med forskare från några av Sveriges främsta forskningsinstitutioner: Karolinska Institutet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Uppsala Universitet. Den experimentella forskningen är lokaliserad i universitetslaboratorierna medan den mer industriellt inriktade forskningen sker i Efter det negativa resultatet i fas II-studien av GPG som avslutades under hösten 2001, har en omstrukturering av verksamheten skett. Den nya planen innebär satsning på tre verksamhetsområden: forskning och utveckling av GPG, en potentiell bromsmedicin mot HIV, preklinisk forskning fokuserad på utveckling av terapeutiska och profylaktiska vacciner mot HIV och Hepatit C samt teknologiplattformen RAS, förvärv av läkemedelsprojekt i klinisk fas. Tripeps egna laboratorier i forskningsparken Novum i Huddinge. Internationellt samarbetar Tripep bland annat med Vaccine Research Institute of San Diego, USA, Rega-institutet i Leuven, Belgien och University College i Dublin, Irland. Tripep har ca 100 MSEK som kan användas till förvärv och drift av forskningsbolag och/eller inlicensiering av projekt i klinisk fas. Den finansiellt starka situationen kan även öppna för andra möjligheter. Efter genomförd omstrukturering under första kvartalet 2002 uppgår antalet medarbetare till 26 varav 17 är anställda. NYCKELTAL 2001 2000 1999 Rörelsens intäkter MSEK 0 0 0 Forsknings- och utvecklingskostnader MSEK 34,6 20,6 6,1 Rörelseresultat MSEK 68,6 56,5 13,9 Årets resultat MSEK 62,2 51,6 13,8 Resultat per aktie före full utspädning SEK 4,52 3,75 6,88 Balansomslutning MSEK 169,9 232,8 5,2 Eget kapital per aktie SEK 10,48 15,06 1,27 Soliditet % 85,5 89,0 49,0 Avkastning på sysselsatt kapital % neg neg neg Avkastning på eget kapital % neg neg neg Nettoskuldsättningsgrad ggr 0,66 0,78 0,07 Andel riskbärande kapital % 85,5 89,0 49,0 Kassaflöde MSEK 65,1 +220,2 12,5 Medelantal anställda 22 12 3 1

VD- KOMMENTAR I förra årets VD-ord förutsåg jag att 2001 skulle bli ett avgörande år för Tripep. Så blev det också, men inte på det sätt vi då hoppades. Arbetet med vårt GPG -projekt tog en annan utveckling. De resultat vi hoppades på att uppnå i den kliniska fas II-prövningen med GPG erhölls inte, vilket självklart var en besvikelse för alla oss som arbetat med projektet. Det kändes också som ett bakslag gentemot de många HIV-patientorganisationer, som Tripep etablerat nära kontakt med under åren. Under hösten har vi gjort en omfattande analys av prövningsresultaten. Vi tror att problemen med GPG har att göra med GPG s absorption, distribution och metabolism i människokroppen. Med hjälp av en nyutvecklad analysmetod för direkt mätning av GPG i blodet har vi nu de rätta verktygen för att gå vidare. Det faktum att vi för första gången med precision kan mäta förekomsten av GPG har gett oss bättre förutsättningar att lyckas. Arbetet med den nya analysmetoden beräknas vara helt genomfört under det andra kvartalet 2002. Mot denna bakgrund fastställde Tripeps styrelse i december en ny plan för klinisk utveckling av GPG. Enligt denna plan kommer upptag och elimination av GPG att studeras i detalj för att utröna vilken administrationsform som är den mest lämpliga. Det finns flera skäl till att vi vill fortsätta arbetet med GPG. Det har unika egenskaper som tycks ha effekt på HIV-virusets samtliga stammar. GPG uppvisar en helt ny verkningsmekanism samtidigt som dess biverkningsprofil t ex vad gäller toxiska egenskaper ser mycket lovande ut. Vi känner en stor ödmjukhet inför de motgångar som vi mött under 2001, men vet att negativa resultat med efterföljande besvikelser hör till bilden när man arbetar med läkemedelsutveckling. Jag menar att GPG fortfarande är en mycket intressant läkemedelskandidat för att stoppa en av världens mest fruktade sjukdomar. UTÖKAT SAMARBETE KRING GPG Vårt framtida arbete med GPG sker som nämnts med utgångspunkt i en ny plan för klinisk utveckling. Denna plan har enklare och mera närliggande mål än tidigare. Avsikten är inte längre att i egen regi genomföra fas III-studier. Våra mål är istället att hitta en möjlig administrationsform och fastställa att GPG har effekt på en utvald patientgrupp, d v s att GPG har konkret effekt på HIVviruset i människokroppen. Vi avser därefter att inleda ett samarbete med en partner, som kan ta ansvar för den fortsatta utvecklingen samt säkerställa att GPG når marknaden som ett färdigt läkemedel. För Tripeps del innebär ett sådant samarbete att vi kan teckna avtal kring royalty samt down payments från GPG. Genom att forma ett samarbete kring utvecklingen av GPG i ett tidigare skede kan vi snabbare få inkomster från GPG -projektet. Syftet med den nya planen är främst att snabbare vända kapitalströmmarna i Tripep men även att frigöra kapital för att möjliggöra en breddning av den kliniska portföljen. INLICENSIERING ETT MÖJLIGT NYTT STEG I TRIPEPS UTVECKLING Vi har efter omdisponeringar ca 100 miljoner kronor som inte är allokerade till de projekt vi idag driver. Dessa pengar kan användas till att licensiera in nya, spännande projekt, som befinner sig i klinisk prövningsfas. Genom ett aktivare arbete med inlicensieringar tas ett nytt steg i Tripeps utveckling. Detta steg baseras på två viktiga framgångsfaktorer vår kompetens inom området kliniska prövningar samt Tripeps stora kassa. När dessa styrkor förenas med rätt projekt skapas intressanta synergier, som ska göra utvecklingsprocessen mot ett nytt läkemedel både snabb och effektiv. Vi är öppna för att licensiera in nya projekt som ligger utanför Tripeps traditionella kärnområden. Diskussioner förs redan med olika aktörer. Jag vill dock poängtera att de projekt vi tittar på genomgår en mycket noggrann genomlysning. Det är viktigare att försöka göra rätt förvärv än att det går fort. ANDRA ALTERNATIV Det kan även vara så att vi med utgångspunkt från vår stora kassa hittar andra intressanta möjligheter till vilka vi i så fall har anledning att återkomma. I syfte att skapa handlingsfrihet har vi valt att föreslå 2

bolagsstämman 2002 en omvandling av bundet eget kapital till fritt eget kapital. FORSKNINGSPORTFÖLJEN FOKUSERING OCH OUTSOURCING I början av 2001 bedrev vi sju olika forskningsprojekt. Under året har vi valt att öka fokuseringen på de projekt, som vi bedömer har särskilt stor potential. Samtidigt har vi valt att lägga ned vårt PCV-projekt, som syftat till att ta fram ett läkemedel för behandling av okontrollerad tillväxt av röda blodkroppar. Arbetet med den s k PPI-plattformen kommer tills vidare också att minimeras. Förändringarna i projektportföljen har tyvärr även inneburit att vi tvingats genomföra personalminskningar. Detta har varit en smärtsam process. Vi har dock, genom olika åtgärder, försökt begränsa de negativa effekterna för den berörda personalen. Fokuseringen i vår forskningsportfölj innebär att arbetet inom ChronVac-C-, RAS- samt CarryVacprojekten prioriteras. ChronVac-C syftar till att utveckla ett terapeutiskt vaccin mot stabila delar av Hepatit C. Vi har identifierat en stabil gen, som i både provrörs- och djurförsök ger avsevärt bättre immunologisk respons mot Hepatit C-virus än vad andra forskargrupper kunnat uppvisa. Eftersom ChronVac-C sannolikt ska vidareutvecklas med en industriell partner pågår även arbetet med att hitta en lämplig licenstagare. Potentialen för RAS-teknologin är stor. Det första RAS-projekt vi driver har målsättningen att hitta ett unikt angreppssätt mot de resistenta stafylokocker som ger upphov till den s k sjukhussjukan. Teknologin bygger på att antikroppar som redan finns i kroppen, exempelvis polioantikroppar, omdirigeras till att i detta fall angripa Staphylococcus aureus-bakterierna. Projektet bedrivs i samarbete med två världsledande forskare professor Matti Sällberg samt professor Jan-Ingemar Flock, som båda är verksamma vid Karolinska Institutet. Utvecklingsarbetet har följt våra planer och i detta projekt planeras djurförsök under det första kvartalet 2002. I CarryVac-projekten ska vi ta fram profylaktiska (skyddande) vacciner mot HIV och Hepatit C. Arbetet sker i samarbete med Vaccine Research Institute of San Diego (VRISD). Tripeps roll är att utveckla de aktiva komponenterna i vaccinet medan VRISD arbetar med ett unikt bärarsystem för att uppnå starka antikroppssvar. I dagsläget pågår arbetet med att optimera teknologin för att uppnå ett så starkt antikroppssvar som möjligt. Vad gäller HIV visar forskningsresultaten redan att det är möjligt att utnyttja bärarteknologin. 2002 MÖJLIGHETERNAS ÅR 2001 blev trots allt ett avgörande år. Förändringarna har varit många och stora. Trots de motgångar vi mött har ändå Tripep visat att den styrka och det engagemang som finns i företaget är en effektiv drivkraft. Under året har vi reviderat delar av vår strategiska inriktning. Vi tror att dessa förändringar ska resultera i ett ännu vassare Tripep, som nu kan kraftsamla kring ett antal utvalda projekt med stor potential. En utblick mot 2002 ger vid handen att arbetet med GPG, med våra mycket intressanta prekliniska projekt samt med att, på bästa sätt, använda vår stora kassa kommer att dominera agendan. Därefter och med tydliga kliniska resultat som bas kan vi på allvar inleda arbetet mot utlicensiering. Om 2001 var avgörandets år så vill jag kalla 2002 för möjligheternas år ett år då Tripep visar att ett bioteknologiskt forskningsföretag kan komma igen även efter ett allvarligt bakslag. Huddinge i mars 2002 Hans Möller Verkställande direktör 3

AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGIER Affärsidé Tripeps affärsidé är att utveckla och kommersialisera läkemedelskandidater framförallt baserade på bolagets patenterade teknologier. Mål Att i egen regi genomföra fas I och inledande fas II-studier av det HIV-hämmande läkemedlet GPG, och därefter söka samarbete med ett större läkemedelsbolag för GPG s vidareutveckling. Att få fram ett antal läkemedelskandidater baserade på bolagets övriga patenterade teknologier, i egen regi eller i samarbete med andra. Att komplettera bolagets forskningsportfölj med ett projekt i klinisk fas. 4

Strategier GPG För klinisk utveckling av GPG har en ny plan antagits. En ny fas I-studie, för att utröna bästa administrationsform för GPG, skall genomföras under 2002. Under förutsättning av bra resultat i denna studie planeras start av fas II-kliniska studier i egen regi. Därefter kommer samarbete att inledas med en partner, som kan ta ansvar för den fortsatta utvecklingen samt säkerställa att GPG når marknaden som ett färdigt läkemedel. Genom att forma ett samarbete kring utvecklingen av GPG i ett tidigare skede kan projektet generera inkomster snabbare. Preklinisk portfölj För Chron-Vac C, ett terapeutiskt vaccin mot Hepatit C, pågår planering för kliniska försök. Projektet kommer eventuellt att drivas med en partner som har en relevant bärarteknologi. Övriga vacciner, CarryVac-projekten, ett profylaktiskt vaccin mot Hepatit C samt ett terapeutiskt och profylaktiskt vaccin mot HIV-1, utvecklas i samarbete med Vaccine Research Institute of San Diego som har en unik bärarteknologi. Stafylococcus aureus Tripeps teknologiplattform RAS, Re-directing Antibody Specificity, innebär att man styr en i kroppen befintlig antikropp mot ett nytt mål. Den första applikationen under utveckling är omdirigering av antikroppar till att angripa stafylokocker som orsakar den s k sjukhussjukan. Under första halvåret 2002 kommer proof of concept -försök i djurmodell att utföras med ett antal intressanta substanser som har identifierats. Förvärv av läkemedelsprojekt i klinisk fas Tripep har efter omdisponeringar ca 100 miljoner kronor som inte är allokerade till de projekt som drivs idag. Denna likviditet kan användas till att licensiera in och driva nya projekt som befinner sig i klinisk prövningsfas. Ett aktivt arbete med analys och utvärdering av ett antal projekt/bolag med läkemedel i klinisk fas pågår. Skulle inte en bra användning av bolagets överlikviditet materialiseras kan styrelsen komma att föreslå en så kallad engångsutdelning. 5

FORSKNINGSPROCESSEN Läkemedelsutveckling att förena nytänkande med effektivitet och säkerhet Läkemedelsutveckling är konsten att ta fram nya, säkra, effektiva och konkurrenskraftiga läkemedel. Det är en tids- och resurskrävande process som brukar ta ett tiotal år från idé till dess att det färdiga läkemedlet kan lanseras på marknaden. Kostnaden för att ta fram ett nytt originalläkemedel uppgår ofta till flera miljarder kronor. I varje fas av utvecklingsarbetet sker en hård utgallring, som innebär att uppslag och idéer av olika skäl måste förkastas. Framtagningen av ett nytt läkemedel delas vanligen in i två steg forskningsfas och utvecklingsfas. I forskningsfasen tas den läkemedelsmolekyl fram, som utgör grunden för den nya produkten. I utvecklingsfasen formas sedan det färdiga läkemedlet. Denna senare fas innefattar prövningar på människor och syftar bl a till att fastställa det nya läkemedlets dosering och administrering, d v s det sätt på vilket patienten ska tillgodogöra sig läkemedlet genom munnen i form av en tablett eller kanske via en injektion eller genom huden via ett plåster. Uppdelningen i två faser avspeglas också i läkemedelsföretagens organisationer, där det idag ofta finns separata funktioner för forskning respektive utveckling. Varje steg i framtagningen av ett läkemedel har ett tydligt mål och innefattar vissa givna arbetsmoment. Särskilt de senare faserna i processen är omgärdade av ett komplext regelverk, som övervakas av myndigheterna i ett land eller en region. Reglerna ska främst säkerställa att nya läkemedel lever upp till kraven på effektivitet och säkerhet för patienterna. UPPTÄCKTSFAS JAKTEN PÅ EN AKTIV SUBSTANS Den inledande fasen syftar till att utveckla en aktiv substans, som ytterst ska bota eller påverka en viss sjukdomsmekanism. Det gäller att ha en bred förståelse för den aktuella sjukdomen och sedan hitta ett innovativt angreppssätt. Slutmålet med denna fas är att få fram en s k läkemedelskandidat, eller candidate drug (CD) som den internationella termen lyder. Forskningsfasen tar ofta 4 5 år att genomföra. Kostnaderna för detta arbete motsvarar i snitt 10 20 procent av den samlade utvecklingskostnaden för det nya läkemedlet. Under forskningsfasen tas regelmässigt mängder av patent på olika substanser. Detta för att hindra en konkurrent från att exploatera de fynd som gjorts. En molekyl med vissa önskvärda egenskaper är den första grundstenen i forskningsarbetet mot ett nytt läkemedel. I nästa steg gäller det att renodla dessa önskvärda egenskaper samtidigt som biverkningar och andra oönskade effekter sållas bort. Den aktiva molekyl som identifierats modifieras kemiskt, för att uppnå de önskvärda egenskaperna. Dessa pre-cd substanser utvärderas bl a i en biologisk miljö för att utröna dess toxicitet (giftighet), effekt samt nedbrytning. Det görs även tester för att klarlägga möjligheter och begränsningar vad gäller administrationsform. Denna utvärdering utförs med hjälp av olika modeller, som kan bestå av cellkulturer i provrör, djurförsök och datorsimuleringar. I detta steg är det viktigt att få en uppfattning om hur substansen kommer att uppföra sig och förändras när den kommer in i människokroppen. Det görs t ex tester av i vilken grad pre-cd substansen tas upp genom kroppens slemhinnor, t ex tarmslemhinnan. Det gäller också att klarlägga att substansen är tillräckligt stabil när den förekommer i en lösning. Stabiliteten är viktig eftersom ett läkemedel måste hinna påverka sjukdomsmekanismen innan det bryts ned i kroppen. Substansens stabilitet ger även information om hur en framtida dosering måste vara utformad. I samband med försöken gallras många intressanta substanser bort. De som blir kvar går vidare till nästa fas och klassas då som en läkemedelskandidat (CD). Om CD lever upp till kraven på bl a absorption, stabili- 6

tet, effekt och toxicitet är substansen redo att gå in i klinisk fas. Först måste dock företaget lämna in en ansökan om IND (Investigational New Drug Application) till myndigheterna, där forskningsresultaten redovisas. I Sverige hanteras denna ansökan av Läkemedelsverket. Av alla CD som tas fram brukar i genomsnitt 5 7 procent nå marknaden som ett färdigt läkemedel. KLINISK FAS FOKUS PÅ MÄNNISKOR Det kliniska arbetet består av tre olika faser. Gemensamt är att samtliga tre faser innefattar tester på människor. Resultaten från en klinisk fas rapporteras till myndigheterna och utgör samtidigt den vetenskapliga grunden för nästa fas. I fas I av de kliniska prövningarna testas den nya substansen i de flesta fall på friska frivilliga människor. Testgruppen består vanligen av 20 80 individer. Dessa studier brukar ta cirka ett år att genomföra. Ungefär 5 10 procent av den samlade resursanvändningen i den kliniska prövningsfasen förbrukas under detta första steg. Av de substanser som testas brukar ungefär 20 procent nå marknaden. Syftet med den första fasen är främst att utreda hur läkemedlet absorberas (tas upp), distribueras, metaboliseras (bryts ned) och utsöndras av människokroppen. Detta kallas för en ADME-studie. De biverkningar som merparten av alla läkemedel ger upphov till studeras också. Doseringen i testgruppen varieras så att den s k biverkningsprofilen framträder. Prövningarna i klinisk fas II omfattar patienter som har den aktuella sjukdomen. Målet är att få en uppfattning om lämplig dos och en första uppfattning om hur effektiv substansen är mot sjukdomsmekanismen. Förutom effektivitet görs även fortsatta studier kring biverkningar. Nu utreds också vilken administrationsform som slutligen bör väljas. Det vanligaste sättet att administrera ett läkemedel är alltjämt som en tablett genom munnen. Läkemedlet tas då upp via mage-tarmkanalen för vidare transport ut i kroppen. Ungefär hälften av alla produkter på marknaden administreras på detta sätt. Testgruppen består av 40 200 individer. Det kliniska arbetet tar i snitt 1 2 år. Omkring 20 procent av resursanvändningen i den kliniska prövningsfasen förbrukas under fas II. Utfallet visar att cirka 30 procent av alla substanser som genomgår fas II-studier resulterar i ett färdigt läkemedel. 7

Forskningsprocessen LÄKEMEDELSUTVECKLING från idé till lansering Prekliniska studier Forskningsfasen 2 4 år ca 1 år Idé Sökande efter aktiva substanser CD (Candidate Drug) Koncepttester Toxikologiska studier POC (Proof of Concept) Resursutnyttjande IND (Investigational New Drug, Myndighetsbehandling) Sannolikhet för att substansen når marknaden 5 7% UPPTÄCKTSFASEN jakten på en aktiv substans Target Selection Lead Identification I fas III testas substansen på ett stort antal patienter, fler än 1 000 patienter är inte ovanligt. Det kliniska arbetet tar 1 2,5 år och denna fas är den i särklass mest resurskrävande. Omkring 70 80 procent av resurserna för klinisk prövning förbrukas under fas III. Av de substanser som testas i denna fas når i genomsnitt 60 procent marknaden som ett färdigt läkemedel. Målet med fas III är dels att på ett statistiskt godtagbart sätt bevisa samt fördjupa och bekräfta de effekt- och biverkningsstudier som gjordes i fas II, dels fastställa i vilken dos preparatet bör ges till framtida patienter. NYTTAN MÅSTE ÖVERVÄGA När frågor om effekt och säkerhet besvarats sammanställs alla data och överlämnas i en ansökan till registreringsmyndigheterna, Läkemedelsverket i Sverige, EMEA (The European Agency for the Evaluation of Medicinal Products) för Europa och FDA (Food and Drug Administration) i 8

Kostnadsutveckling Resursutnyttjande Kliniska studier Utvecklingsfasen 3 5 år ca 1 år Postkliniskt/Marknad ca 1 2 år FAS I Effektstudier på friska försökspersoner 20 80 patienter FAS II Effektstudier på försökspersoner med aktuell sjukdom 40 200 patienter FAS III Jämförande patientstudier med stort antal försökspersoner >1 000 patienter NDA (New Drug Application, Myndighetsbehandling) Fortsatta jämförande studier Licenser LCM Marknadsföringsstudier CMC 20% 30% 60% LÄKEMEDELSUTVECKLING Lead Optimisation USA, som kan godkänna läkemedlet för försäljning. Denna process kallas för NDA (New Drug Application) och tar i genomsnitt 6 12 månader. Registreringsmyndigheterna utvärderar alla data från forsknings- och utvecklingsfaserna. Utvärderingen görs som en s k risk/nytta bedömning, där preparatets nytta vägs mot dess biverkningar och produktprofilen vägs mot jämförbara preparat. I utvärderingen kan även hälsoekonomiska aspekter, d v s vinsterna för samhället, vägas in. Om nyttan och de positiva egenskaperna bedöms överväga kan det nya läkemedlet bli godkänt för försäljning. Det sätter i sin tur ett nytt fokus för läkemedelsföretagets arbete och denna gång handlar det om frågor som rör produktion, distribution, marknadsföring och försäljning. INNEBÄR EN STOR RISK Innan försäljning av någon av produkterna under utveckling kan komma ifråga, skall bolaget eller dess samarbetspartners visa att de potentiella produkterna är säkra och verkningsfulla på människa för varje angiven indikation. Detta sker i form av prekliniska och kliniska prövningar. Resultat av prekliniska prövningar, som görs på djur, är inte alltid rättvisande för vilket resultat som kan uppnås vid försök på människor och resultat från tidiga kliniska prövningar är inte alltid rättvisande för vilka resultat som kan uppnås efter omfattande kliniska prövningar. Det kan inte garanteras att bolagets eller dess samarbetspartners kliniska prövningar kan påvisa tillräcklig säkerhet och verkan för att erhålla nödvändiga myndighetsgodkännanden, eller att de kan komma att leda till produkter som kan säljas på marknaden. En rad läkemedelsbolag har haft betydande motgångar vid långt framskridna kliniska prövningar trots lovande resultat vid tidiga försök. Om bolaget eller dess samarbetspartners under utvecklingen inte i tillräcklig utsträckning kan bevisa att de potentiella produkterna är säkra och verkningsfulla, kan godkännanden av dessa produkter förhindras vilket i så fall inverkar negativt på bolaget. 9

FORSKNINGSPORTFÖLJ GPG EN HELT NY MEKANISM MOT HIV GPG är en potentiell bromsmedicin mot HIV. GPG är en tripeptid-amid som består av aminosyrorna glycyl-prolyl-glycin. GPG verkar på ett helt nytt sätt mot HIV genom att hämma avknoppningen av virus från den infekterade cellen och dessutom genom att förhindra den kristalliseringsprocess som ska ge viruset dess skyddande kapsidstruktur. Preparatet är unikt genom att det i prekliniska tester synes ha en lång rad fördelar inom områden där andra verksamma HIV-läkemedel ofta har allvarliga nackdelar. De mest centrala fördelarna med GPG är att substansen hittills visat sig ha effekt på alla testade HIV-stammar, även de som utvecklat resistens mot andra HIV-läkemedel. Dessutom har det under tre års löpande provrörsförsök ännu inte varit möjligt att provocera fram resistens mot GPG, något som varit relativt enkelt med alla godkända HIV-läkemedel. GPG förefaller också tolereras mycket väl. Nya sätt att angripa HIV-viruset är nödvändiga eftersom kampen mot HIV och aids är ett krig mot en rörlig fiende. HIV, som ger upphov till immunbristsjukdomen aids, har en enastående förmåga att mutera och kringgå de bromsmediciner som kommer i dess väg. Så har hittills skett med samtliga nu kända HIV-mediciner, och redan nu är nästan hälften av de infekterade personerna på Tripeps primärmarknader Nordamerika och Europa smittade med multiresistenta virus. AVSLUTADE KLINISKA STUDIER En kombinerad fas I/II-studie avslutades i mars 2000 och var en säkerhets- och effektstudie på 15 HIV-infekterade och tidigare obehandlade patienter. Patienterna fick endast GPG. De första sex patienterna fick GPG i upptrappande dosering tre gånger per dag och resterande nio fick den högsta dosen tre gånger per dag i två veckor. GPG visade i studien en mycket god tolerans och minskningen i antalet viruskopior var cirka 50 procent (median). I fulldosgruppen (nio patienter) minskade antalet viruskopior med cirka 65 procent (median). Det positiva resultatet bedömdes vara tillfredsställande med tanke på den korta behandlingstiden (två veckor) då maximal antiviral effekt inte brukar uppnås förrän efter 1 3 månaders behandling. Minskningen av virus i patienternas blod kom senare än förväntat, men effekten kvarstod under hela uppföljningstiden på 14 dagar. En fas I-studie på friska frivilliga presenterades under fjärde kvartalet 2000. Med en biologisk metod kunde konstateras att GPG tas upp väl via tarmen. Fas I-studien bekräftade också att GPG har en mycket positiv toxicitetsprofil och inga läkemedelsrelaterade biverkningar kunde konstateras. I den under hösten 2001 avslutade fas II-prövningen av GPG, CTN 002, har totalt 37 patienter fullföljt behandlingen och genomgått effektanalys. Studien gjordes på patienter, som haft behandlingssvikt i sin pågående kombinationsterapi mot HIV, och GPG gavs i gelatinkapslar som tillägg till pågående behandling (i snitt tre andra HIV-läkemedel). Endast tre patienter uppfyllde studiekriterierna för positivt svar. Bolaget tvingades konstatera att den goda HIV-hämmande effekt som uppnåddes i provrörsförsök inte hade kunnat upprepas i människa. Den slutgiltiga analysen av studien kommer att vara färdig i mars 2002. Säkerhetsmässigt har GPG tolererats mycket väl. Förhoppningsvis beror utfallet i CTN 002 på ADMEproblem uppkommna på grund av den valda administrationsformen. I tidigare kliniska studier har Tripep inte kunnat mäta förekomsten av GPG i blod utan förlitat sig på en indirekt metod för att mäta förekomst av anti-viral effekt efter GPG -intag. Bolaget har nu utvecklat en analysmetod som möjliggör mätning av mängden GPG direkt i blod. Kvalitetssäkring av metoden beräknas vara färdig under andra kvartalet 2002. I och med denna nya metod finns förutsättning att lösa ADME-problemet. FORTSATT KLINISK UTVECKLING För fortsatt klinisk utveckling av GPG har därför en ny plan antagits. Tripep har på inrådan av bolagets Scientific respektive Clinical Advisory Board, beslutat undersöka förutsättningarna för att starta en ny fas I- studie för att identifiera bästa administrationsform för GPG. I denna studie kommer ett antal beredningsformer, bl a ett av Tripep utvecklat dospulver, att kliniskt utvärderas. Parallellt kan även GPG komma att ges som intravenös behandling till en annan grupp. Tripep har funnit att en av GPG s nedbrytningsprodukter har god HIV-hämmande effekt. GPG kan 10

således delvis vara en så kallad pro-drug, d v s en molekyl ur vilken ett läkemedel skapas i kroppen. En separat patentansökan har inlämnats för denna aktiva nedbrytningsprodukt. En analysmetod även för denna metabolit är under utveckling. I det fall nedbrytningsprodukten står för hela eller delar av den HIV-hämmande aktiviteten kan ändå utvecklingen av GPG till ett läkemedel fortsätta. Under förutsättning att bra resultat nås i upptagsstudier på friska frivilliga patienter planeras start av kliniska fas II-studier i egen regi. Dessa fas II-studier har en enklare målsättning och en mer lättanalyserad patientgrupp än CTN 002. Patienterna i fas II-studien kommer att vara behandlingsnaiva HIV-infekterade patienter, d v s patienter som inte tidigare behandlats mot HIV-virus. Målsättningen med studien är att fastställa om GPG påverkar HIV-virusets förökning i människa på samma sätt som visats i provrörsförsök, således inte att fastställa en optimal administration/dos. Uppnås målsättningen har Tripep goda förutsättningar att ingå ett strategiskt utvecklingsavtal med en partner om vidareutveckling av GPG. PREKLINISKA PROJEKT Under det senaste året har stora framsteg uppnåtts inom de prekliniska projekten vilket understryker styrkan i bolagets projektportfölj. Utifrån resultat i projektarbetet och företagets resurssituation har vissa projekt prioriterats. Sammantaget för dessa projekt gäller att de; riktar sig mot sjukdomar där det idag inte finns någon riktigt bra och effektiv bot, passar Tripeps kompetens, vilket möjliggör ett effektivt utnyttjande av företagets resurser, har ett starkt patentskydd. Tre terapiområden är prioriterade; Sjukhussjukan, Hepatit C och HIV. Flock vid Karolinska Institutet, avdelningen för Mikrobiologi. Professor Flock är en världsauktoritet inom området bindningsmekanismer till bakterier. Med den ökande användningen av antibiotika inom sjukvården utvecklar allt fler bakterier resistens/motståndskraft mot behandling med läkemedel. En bakterie som är resistent mot alla sorters penicilliner går under benämningen MRSA, Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus (Meticillin var det första penicillinet mot Staphylococcus aureus som utvecklades). Det stora problemet med patienter som smittats av MRSA och får sjukhussjukan är att de drabbas av svåra komplikationer, t ex blodförgiftning, som inte kan botas med antibiotika. MRSA är ett stort och mycket snabbt växande problem i västvärlden. Man räknar med att cirka 2 miljoner intagna patienter drabbas av sjukhussjukan per år. Staff-RAS teknologin går ut på att omdirigera antikroppar som redan finns i kroppen till att, i detta fall, angripa Staphylococcus aureus-bakterierna. Antikropparna har skapats tidigare av kroppen själv, t ex efter en poliovaccination. Själva omdirigeringen görs av något som kallas för RAS-peptider. Det är en syntetisk peptid som i ena änden binder till antikroppen mot t ex polio och i den andra änden till Staphylococcus aureus. Genom denna omdirigering av bindningsegenskaper kan man alltså utnyttja befintliga STAFF-RAS RAS (Re-directing Antibody Specificity) är en av Tripep patenterad teknologiplattform. Den första applikationen som bolaget fokuserar på är sjukhussjukan. RAS-teknologin har utvecklats av professor Matti Sällberg, verksam vid avdelningen för klinisk virologi, Karolinska Institutet. Förutom professor Sällberg bedrivs utvecklingsarbetet med professor Jan-Ingemar Genom att dirigera om antikroppar som vi redan har i kroppen, till exempel efter en vaccinering, kan man attackera bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika. RAS (Re-directing Antibody Specificity)-molekylen består av en del som binder till de antikroppar vi sedan tidigare har och en annan del som känner igen och binder till bakterien. 11

Forskningsportfölj antikroppar till att angripa nya mål d v s polioantikroppar har fått en ny inriktning mot bakterier som framkallar sjukhussjuka. Under det senaste året har ett hundratal Staff-RASpeptider syntetiserats och utvärderats i provrörsförsök avseende antikropp- och bakteriebindande kapacitet. Ett flertal peptider med hög aktivitet har patentsökts. Peptiderna har rangordnats utifrån kapacitet och en huvudkandidat har identifierats. Samtidigt med detta arbete har djurmodeller som skall efterlikna patientsituationen etablerats. Syftet är att i dessa modeller undersöka, utvärdera och visa på proof of concept för RAS-peptiderna innan försök på människa genomförs. Parallellt med dessa försök kommer analytiska metoder att utvecklas. Vidare kommer planering och arbete att starta för att ta fram underlag till en IND, Investigational New Drug vilket innebär tillstånd från myndigheter att genomföra studier på människor. RAS-teknologin kan appliceras på fler applikationsområden än sjukhussjukan. Samtliga terapier där monoklonala antikroppar kan användas är potentiella möjligheter. Hit hör cancer, toxinorsakade sjukdomar och de flesta infektionssjukdomar. Erhålles proof of concept med den första RASpeptiden mot Staphylococcus aureus öppnar sig sannolikt möjligheter att ingå forsknings- och utvecklingsavtal kring RAS som plattformsteknologi för andra applikationer. CHRONVAC-C ChronVac-C är projektnamnet för ett terapeutiskt vaccin mot kronisk Hepatit C-infektion eller i dagligt tal gulsot. Tripep bedriver utvecklingsarbetet tillsammans med professor Matti Sällberg, Karolinska Institutet. Målet med projektet är att utveckla ett vaccin utifrån en av Tripep patentsökt vaccin-gen. Behovet av behandling mot Hepatit C-virus är mycket stort. Enligt världshälsoorganisationen, WHO, är över 3 procent, ca 170 miljoner, av jordens befolkning smittad. I USA finns fyra miljoner smittade och cirka tiotusen dödsfall inträffar per år i följdsjukdomar som skrumplever och cancer. Det finns idag läkemedel mot Hepatit C-virus, men dessa är tyvärr ineffektiva i ett längre perspektiv hos majoriteten av patienter. Hepatit C klassificeras i olika former och för den vanligaste formen svarar inte 60 procent av patienterna på läkemedel. Ett angreppssätt som det läggs ner omfattande forsknings- och utvecklingsresurser på är via vaccinering. Något vaccin finns ännu inte på marknaden. Huvudorsaken är att Hepatit C-virus har en stor genetisk variabilitet och ständigt förändras (muteras). Enkelt uttryckt kan man säga att problemet med att vaccinera mot Hepatit C liknar de vid HIV, som också muterar kraftigt utan att förlora livskraften. Dessutom krävs en bred aktivering av immunsystemet för att slå ut viruset. Tripeps angreppssätt går ut på att identifiera en genetiskt stabil del av virusets arvsmassa, optimera och producera denna i vaccinform och genom vaccination påvisa en bred och stark immunologisk reaktion mot Hepatit C-virus. I klinisk fas kommer projektet eventuellt att drivas tillsammans med en partner om denna kan bidra med ett s k drug delivery system som ytterligare förbättrar den immunologiska reaktionen. Tripeps forskare har lyckats identifiera och producera en stabil gen som i provrörsförsök och djurförsök ger en avsevärt bättre immunologisk respons mot Hepatit C-virus jämfört med vad som tidigare varit känt. Fördelarna kan relateras till följande egenskaper: snabbare och kraftigare immunsvar, ett antiviralt inriktat immunsvar, aktivering av cytotoxiska T-lymfocyter (T-mördarceller). Kontakter med läkemedelsbolag med vaccininriktning och intressanta drug delivery teknologier har initierats. Ett hundratal kopior av Tripeps HIV-/Hepatit C-sekvenser Med genteknologi sätts Tripeps HIV- och Hepatit C-virussekvenser in i virusliknande partiklar så att det kommer att uttryckas på partikelns/bärarens utskott. Denna bärare har en unik förmåga att ge synnerligen starka antikroppssvar. 12

CARRYVAC-C/HIV I samarbete med Vaccine Research Institute of San Diego (VRISD) under ledning av Dr David Millich bedriver Tripep utveckling av ett terapeutiskt och profylaktiskt vaccin mot HIV och ett profylaktiskt vaccin mot Hepatit C. Ett väl accepterat angreppssätt för att förhindra Hepatit C- och HIV-infektioner är att via vaccinering åstadkomma tillräckligt höga antikroppsnivåer för blockering av viruset. Forskningen inom detta område har ännu inte krönts av framgångar i form av produkter. Svårigheterna i att utveckla en produkt kan hänföras till problem med att uppnå tillräckligt höga antikroppsnivåer. Dessutom är båda dessa virus genetiskt mycket instabila varvid mutationer sker med mycket hög hastighet för att undvika immunsvaret. Grunden för samarbetet bygger på Tripeps peptidbaserade teknologi för identifiering, analys och utveckling av de aktiva komponenterna i vaccinet, medan VRISDs styrka är att med hjälp av ett unikt bärarsystem uppnå mycket höga antikroppssvar. Strategin är att använda sig av Tripeps patentskyddade genetiskt stabila delar av höljeproteinet från HIV-1. Dessa genetiskt stabila delar har i försök visat att de aktiverar antikroppar som neutraliserar HIV-1 viruset. Den uppnådda antikroppsnivån är dock för låg för att man skall kunna använda sig enbart av detta som ett verksamt vaccin i människa. Via genteknologi sätts Tripeps HIV- och Hepatit C-virussekvenser in i en bärarmolekyl. Denna bärarmolekyl ger upphov till ett mycket högre antikroppssvar. Med den bärare som har utvecklats av VRISD bör det vara möjligt att uppnå antikroppsnivåer som skyddar mot HIV- och Hepatit C-infektion. Arbete pågår parallellt med att identifiera, testa och förbättra HIV- och Hepatit C-sekvenser som aktiverar virusneutraliserande antikroppar och med att optimera bärarteknologin. Avseende HIV har Tripep visat att sekvenser via den nya bärarteknologin ger upphov till höga nivåer av antikroppar. Via optimering räknar bolaget med ytterligare förhöjda antikroppsnivåer. För Hepatit C har fyra genetiskt stabila sekvenser identifierats som aktiverar antikroppar som binder till Hepatit C från patientprov. Dessa fynd har patentsökts och bärarmolekyler med de nya Hepatit C-sekvenserna är under konstruktion. ÖVRIGA PREKLINISKA PROJEKT Förutom de redovisade högprioriterade projekten forskar Tripep utifrån PPI-teknologin (Protein Polymerisation Inhibition) med att ta fram en stoppmedicin mot Hepatit C och substanser som kan fungera som hämmare av inflammationsproteinet TNF-alfa. Ur resursperspektiv har bolaget beslutat att nedprioritera dessa projekt. Tripep har också varit engagerat i forskning kring en terapi mot blodsjukdomen Polycytemia Vera. Beroende på alltför stora problem med att utveckla ett peptidbaserat läkemedel för oral administrering har forskningen avvecklats. UPPSKATTAD ANDEL DRABBADE AV OCH ANTAL INFEKTERADE AV HEPATIT C INOM WHO-OMRÅDET Andel Antal Antal länder Befolkning drabbade av infekterade inom WHO där WHO-område i miljoner Hepatit C i % i miljoner uppgifter saknas Afrika 602 5,3 31,9 12 Amerika 785 1,7 13,1 7 Östra Medelhavet 466 4,6 21,3 7 Europa 858 1,03 8,9 19 Sydostasien 1 500 2,15 32,3 3 Västra Stillahavsområdet 1 600 3,9 62,2 11 Totalt 5 811 3,1 169,7 59 Källa: Weekly Epidemiological Record, N 49, 10 December 1999, WHO. 13

KOMPETENSBESKRIVNING Innovationskraft och breda biologiska kunskaper är två bärande delar i Tripeps forskningskompetens. Kvalitet är ett annat nyckelbegrepp inom företaget ett begrepp som ska säkerställa att Tripep håller hög klass i det vetenskapliga arbetet samt även inom områden som arbetsmiljö, etik och moral. Tripeps nuvarande forskning är specialiserad på virologi. Kunskapsmässigt har de flesta medarbetarna en bakgrund inom virologi och immunologi två forskningsområden som kompletterar varandra väl. Bland medarbetarna finns läkare, tandläkare, apotekare och agronomer, vilket ger företaget en mycket bred biologisk kunskapsbas. Tripep har även breda kontaktytor mot den biologiska forskningen, både i Sverige och internationellt. Tyngdpunkten på biologi är en viktig förutsättning i forskningsarbetet, där innovativa biologiska lösningar har en grundläggande betydelse. Innovationskraften är överhuvudtaget en väsentlig del av företagets kompetensprofil där strävan efter att hitta och utveckla unika mekanismer och därmed mer unika läkemedel är tydligt uttalad. Inriktningen på Tripeps forskningsportfölj vittnar också om att strävan efter innovativa lösningar kännetecknar företagets verksamhet. FÅNGA DE KOMMERSIELLA ASPEKTERNA Hög kompetens inom läkemedelsutveckling är också kännetecknade för Tripep, t ex vad gäller förmågan att bedöma och värdera potentialen i ett visst projekt. Denna egenskap är attraktiv för tänkbara samarbetspartners. Varje år uppvaktas företaget av olika forskare som önskar vidareutveckla sina upptäckter tillsammans med Tripep. Förutom bred medicinsk sakkunskap kan företaget uppvisa kompetens i finansiella och kommersiella frågor, vilket är viktigt att väga in när ett potentiellt intressant projekt utvärderas. KLINISKA PRÖVNINGAR ETT STRATEGISKT VAL Inom området läkemedelsutveckling har Tripep valt att bygga upp en spetskompetens för kliniska prövningar. Detta är ett strategiskt beslut som innebär att en väsentlig del av läkemedelsutvecklingen kvalitetssäkras via intern expertis. I många andra företag hanteras kliniska prövningar helt och hållet av underleverantörer eller via andra samarbetsformer. Inom Tripep betraktas kliniska prövningar som en central del av utvecklingsprocessen, där begrepp som effektivitet, säkerhet, etik, kostnader, snabbhet och relevans måste balanseras för att utfallet ska bli bästa 14

tänkbara. Förutsättningarna att uppnå målen är enligt Tripep större om detta komplexa hantverk sköts internt. Kliniska prövningar ställer krav på en rad formella och teoretiska kunskaper. Men att hantera prövningar i flera länder samtidigt innebär att smidigheten, erfarenheten och de praktiska färdigheterna hos Tripeps projektledare blir avgörande för om målen ska kunna uppnås inom de uppsatta tidsoch kostnadsramarna. STÄNDIG KOMPETENSUTVECKLING För varje medarbetare i Tripep finns en dokumenterad kompetensprofil ett s k Training Record. Detta dokument innehåller dels formella meriter, men uppdateras också i takt med att medarbetaren genomgår kompetensutveckling, hanterar nya arbetsuppgifter eller skaffar sig andra typer av erfarenheter, som bedöms utveckla den egna kompetensprofilen. Företaget arbetar också aktivt med att anpassa och utveckla medarbetarnas kompetens i relation till pågående projekt. Det finns planer uppgjorda som ska säkra att kompetensen i företaget alltid håller jämna steg med eventuella förändringar i pågående projekt. Tripep genomför även regelbundna internutbildningar för att samtliga medarbetare alltid ska förstå sin roll i helheten, t ex vad gäller rutiner, arbetssätt och kvalitetsmål. KVALITET I VARDAGSARBETET Allt arbete som utförs inom Tripep sker med utgångspunkt i vedertagna vetenskapliga och kvalitetsmässiga normer. I praktiken handlar det om att förena formella, externa krav med Tripeps interna krav på t ex kvalitet, etik och moral. Kvalitetsarbetet i företaget regleras numera via den kvalitetsmanual, som lanserades under våren 2001. Här beskrivs hur frågor som rör bl a arbetsmiljö, kvalitet och informationssäkerhet ska hanteras. Kvaliteten beträffande informationsrutiner är särskilt viktigt i ett forskningsföretag, där t ex laboratoriearbetet måste dokumenteras i detalj. Tripep gör regelbundna revisioner för att säkerställa att samtliga riktlinjer efterlevs. Företaget arbetar också rutinmässigt med förbättringsprogram för att åtgärda och förebygga de problem eller brister som kan uppstå. 15

N ÄTVERK AV KOMPETENS En stor del av Tripeps forskningsarbete drivs via externa kompetensnätverk. Företaget har identifierat och inlett samarbeten med intressanta partners, både i Sverige och internationellt. Det finns flera fördelar med att arbeta via nätverk. Projekten blir inte lika resurskrävande för Tripep. Fler aktörer kan också vara med och dela de risker, som arbetet med läkemedelsutveckling innefattar. Att arbeta i nätverk ökar också valfriheten, t ex genom att företaget kan påverka sammansättningen av kompetensen i projekten på ett friare sätt. För att kunna etablera väl fungerande externa forskningssamarbeten krävs breda kontaktytor mot olika typer av branschaktörer. Sammantaget har Tripeps medarbetare ett omfattande kontaktnät, dels inom läkemedelsindustrin, dels i den akademiska världen. Det har sin grund i den långa branscherfarenhet flertalet medarbetare kan uppvisa, antingen som forskare och kliniker, eller som lärare vid universitet och högskolor. FORSKNINGSPARTNERS Tripep samarbetar med forskarlag på några av Sveriges främsta forskningsinstitutioner: Karolinska Institutet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Uppsala Universitet. Den experimentella forskningen är lokaliserad i universitetslaboratorierna medan den mer industriellt inriktade forskningen sker i Tripeps egna laboratorier i forskningsparken Novum i Huddinge. Tillsammans med forskare från Vaccine Research Institute of San Diego arbetar Tripep med utveckling av ett HIV- och ett Hepatit C-vaccin. ORGANISATION Verkställande direktör Knobbe Martens Olson & Bear LLP Patent Investor Relations Administration QA Forskning Utveckling Marknad Laboratorier Forskningsinstitut Toxikologi Klinik, analys & reg. Produktion Analys Egna laboratorier Karolinska Institutet Scantox A/S Quintiles AB Polypeptides A/S Bridgehead Technologies Ltd Sahlgrenska Universitetssjukhuset Uppsala Universitet Vaccine Research Institute of San Diego CDC AB Covance Ltd Regainstitutet i Leuven Isochem SA Recip AB Bachem AG 16

UTVECKLINGSPARTNERS Tripep samarbetar med det amerikanska företaget Covance kring mätmetoder för GPG, och med professor Jan Balzarini vid Rega-institutet i Belgien när det gäller bland annat resistensstudier för GPG. För produktion samarbetar Tripep med: Isochem SA, ett statligt franskt företag som bedriver storskalig produktion av bland annat peptider. Recip AB, ett svenskt privatägt läkemedelsbolag med egen produktion och utveckling som även bedriver omfattande kontraktsproduktion av farmaceutisk formulering och förpackning. Båda dessa producenter tillverkar enligt GMP (Good Manufacturing Practice) och är i tillämpliga delar godkända av USAs läkemedelsverk FDA (Food and Drug Administration). MARKNADSPARTNERS Tripep anlitar det brittiska företaget Bridgehead Technologies för marknadsundersökningar och råd vid strategibeslut. Bridgehead Technologies består av högkvalificerade personer med stor erfarenhet från främst läkemedelsindustrin. PATENT Tripeps patentärenden sköts av det amerikanska företaget Knobbe Martens Olson & Bear, som sex år i rad rankats som den främsta patentfirman i västra USA. 17

AKTIEINFORMATION AKTIEN Tripeps aktie noterades på OM Stockholmsbörsens O-lista den 14 juli 2000. Introduktionskursen var 90 kronor. Antalet aktier i Tripep uppgår till 13 850 000. Aktiekapitalet uppgår till 2 770 000 kronor. Varje aktie medför lika rätt till andel i Tripeps tillgångar och vinst och berättigar innehavaren till en röst. En handelspost i Tripep är 1 000 aktier. Vid utgången av 2001 uppgick Tripeps börsvärde till 113 MSEK. Den högsta betalkursen, 81 kronor, nådde Tripepaktien den 31 januari 2001. Den lägsta betalkursen, 6,30 kronor, noterades den 17 september 2001. Sedan börsintroduktionen i juli 2000 har Tripeps aktiekurs minskat från 90 kronor till 8,20 kronor den 28 december 2001. Kursminskningen är framförallt ett resultat av det negativa utfallet i den fas II-prövning av GPG som presenterades i september 2001. Totalomsättningen av Tripepaktier på OM Stockholmsbörsen under 2001 uppgick till 200 MSEK. Omsättningshastigheten uppgick till 33 procent. AKTIEÄGARE Antalet aktieägare i Tripep uppgick den 28 december 2001 till 3 784, av vilka 121 var utländska ägare. De 12 största aktieägarna svarade vid utgången av 2001 för 62 procent av röster och kapital. ÄGARSTATISTIK Antal aktier Antal ägare 1 1 000 911 466 3 199 1 001 10 000 1 662 063 507 10 001 100 000 2 155 845 61 100 001 9 120 626 17 Summa 13 850 000 3 784 Innehav 2001-12-28 Procent Clearstream Banking, depåkunder 2 300 356 16,6 Anders Vahlne med familj 1 380 000 10,0 26,6 Hans Möller med familj och bolag 708 699 5,1 31,7 Peter Horal 703 000 5,1 36,8 Johan Malmsten med familj 681 100 4,9 41,7 Malmsten Invest 680 900 4,9 46,6 Bo Svennerholm 680 000 4,9 51,5 SHB Lux, depåkunder 386 790 2,8 54,3 Chase Manhattan UK, depåkunder 304 000 2,2 56,5 Servisen 295 895 2,1 58,6 Matti Sällberg 241 400 1,7 60,3 Anders Sönnerborg 229 800 1,7 62,0 Övriga 2 258 060 38,0 100,0 Totalt 13 850 000 100,0 DATA PER AKTIE 2001 2000 1999 Resultat före full utspädning SEK 4,52 3,75 6,88 Utdelning Eget kapital SEK 10,48 15,06 1,27 Genomsnittligt antal utestående aktier 13 758 333 13 750 000 2 000 000 KURSUTVECKLINGSDIAGRAM 150 125 100 75 50 25 5 Aktien Afv Generalindex Afv Läkemedelsindex 00 01 02 Omsatt antal aktier 1 000-tal (inkl. efteranm.) (c) SIX 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 UTDELNINGSPOLITIK Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman att omvandla bundet eget kapital till fritt eget kapital i syfte att öka bolagets handlingsfrihet. Långsiktigt önskar styrelsen att utdelning till aktieägarna blir aktuellt först då företaget visar lönsamhet. Skulle inte en bra användning av bolagets överlikviditet materialiseras kan styrelsen komma att föreslå en så kallad engångsutdelning. 18

F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE Samtliga belopp redovisas, om inte annat anges i MSEK. Uppgifter inom parentes avser föregående år. TRIPEP AB (PUBL), ORGANISATIONSNUMMER 556541-1898 VERKSAMHET Tripep är ett biotekniskt forskningsföretag som utvecklar och kommersialiserar läkemedelskandidater baserade på patenterade teknologier och inlicensierad forskning. Tripep bildades 1997 främst i syfte att utveckla GPG, en potentiell bromsmedicin mot HIV. Efter det negativa resultatet i fas II-studien av GPG som avslutades under hösten 2001, har en omstrukturering av verksamheten skett. Den nya planen innebär satsning på tre verksamhetsområden: fortsatt forskning och utveckling av GPG, preklinisk forskning fokuserad på utveckling av terapeutiska och profylaktiska vacciner mot HIV och Hepatit C samt av teknologiplattformen RAS, eventuella förvärv av läkemedelsprojekt i klinisk fas. GPG kan vara en så kallad pro-drug, d v s en molekyl ur vilken ett läkemedel skapas i kroppen. En separat patentansökan har inlämnats för denna aktiva nedbrytningsprodukt. En analysmetod även för denna metabolit är under utveckling. PREKLINISK FORSKNINGSPORTFÖLJ ChronVac-C Hepatit C terapeutiskt vaccin. Svårigheten med att ta fram ett läkemedel mot Hepatit C är att detta virus likt HIV ständigt förändrar sig (muterar) och därmed undgår immunförsvaret. Tripeps forskare har därför inriktat sin forskning mot att försöka få fram ett immunsvar mot stabila delar av Hepatit C, d v s sådana som ej kan förändras av mutationer. Den upptäckt som Tripeps forskare gjort, ger i modellsystem avsevärt bättre immunsvar än vad andra forskargrupper redovisar. Upptäckten har patentsökts och Tripep söker nu en industriell partner för vidareutveckling av vaccinkandidaten ChronVac-C. OMSTRUKTURERING Omstruktureringen innebär att en ny plan för utvecklingen av GPG framtagits med målsättningen att genomföra en ny fas II-studie och därefter söka en strategisk partner för den fortsatta utvecklingen. Vidare sker en fokusering på de prekliniska projekt som har kortast väg till kommersialisering. Bolagets organkemiska laboratorium har överlåtits till ett fristående bolag som även övertagit berörda medarbetare. Bolagets eget säkerhetslaboratorium kommer att avvecklas under våren 2002. Samtliga dessa åtgärder innebär kostnadsreduktioner. FORSKNING OCH UTVECKLING GPG För klinisk utveckling av GPG antogs en ny plan i december 2001. Bolaget har utvecklat en analysmetod som möjliggör mätning av mängden GPG direkt i blod. Kvalitetssäkring av metoden beräknas vara färdig under andra kvartalet 2002. Tripep har funnit att en av GPG s nedbrytningsprodukter har god HIV-hämmande effekt. CarryVac-HIV profylaktiskt och terapeutiskt vaccin. De aminosyresekvenser som Tripep patenterat används för forskning kring dels ett förebyggande HIVvaccin dels ett terapeutiskt vaccin att användas tillsammans med bromsmediciner. Samarbete kring detta pågår med Vaccine Research Institute of San Diego, VRISD, från vilket Tripep har inlicensierat en intressant bärarteknologi som sannolikt ger mångfalt bättre immunsvar än gängse teknologier. Samarbetet utvecklas enligt plan. CarryVac-C profylaktiskt vaccin. I samarbete med Vaccine Research Institute of San Diego utvecklar Tripep även ett potentiellt profylaktiskt vaccin mot Hepatit C. RAS, Re-directing Antibody Specificity Stafylococcus aureus Forskning pågår kring ett unikt angreppssätt mot resistenta stafylokocker som orsakar den så kallade sjukhussjukan. Ett antal intressanta substanser har identifierats för att utvärderas i in vivo-försök som efterliknar den kliniska situationen. 19